Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2014

Adventsljusstake

Adventsljusstake

Är den typiska adventsljusstaken med trekantig form (se bild) en svensk uppfinning? Eller uppkom formen samtidig med elektriska glödlampor? Den trekantiga formen säljs i Tyskland som Schwedenleuchter. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 december 2013 kl. 18.03 (CET)

Ja, det verkar så och det borde finnas en del skrivet om detta. Här är en början. Rex Sueciæ (disk) 1 december 2013 kl. 20.33 (CET)

Den trekantiga formen fanns alltså inte förut med levande ljus? I Tyskland finns även en annan form som kallas Schwibbogen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 december 2013 kl. 08.00 (CET)

Trekantiga ljusstakar har nog alltid funnits men inte särskilt förknippade med advent eller jul. Den mest berömda är kanske Skatelövsstaken. Rex Sueciæ (disk) 2 december 2013 kl. 08.30 (CET)

Jag har för mig frågan var uppe förra året också. Philips första elektriska träljustake var i form av en låg träbåge. Osrams första var i form sju låga armar från en bred fot. Jag har några av den varianter från 1950-talet och använder mina föräldrars i teak och koppar från 1960-talet. Jag vill minnas att de här trekantiga blev populära på 1980-talet, de kan ha dykt upp redan i slutet av 1970-talet, men mycket äldre lär de inte vara. Fast jag vet ju inte hur kinkigt det är med designen och vad som menas med "trekantiga". De elektriska sjuarmade ljusstakarna verkar dock vara mest populära i norden, så det känns inte underligt om de skulle vara just ett svenskt företag som tillverkat dem. Enligt Den elektriska ljusstaken var Gnosjö Konstsmide AB som tidigare legotillverkat ljusstakar åt Svenska Philips på 1990-talet en av de största tillverkarna av elektriska julljusstakar, de skulle kunna vara de som lancerat modellen. Åtminstone på 1990-talet tillverkade de modellen. --FBQ (disk) 2 december 2013 kl. 10.50 (CET)

Tack för alla svar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 december 2013 kl. 19.50 (CET)

Kul. Jag ser att lite av det här också hamnat i artikeln. Allt gott.--Paracel63 (disk) 4 december 2013 kl. 16.54 (CET)

Jag hittar NM.0300725+, en trekantig stake för levande ljus, som anger årtalet 1976 för accession, men tillverkningsåret är inte angivet. Den här modellen är elektrisk men inte trekantig, och producerades 1940-1960 av Philips. Nordiska museet borde veta mer. --LA2 (disk) 14 december 2013 kl. 23.37 (CET)

På den här sidan syns en gammal gravyr, där en präst tänder ljusen i en sådan trekantig ljusstake, som på franska kallas herse (ordet betyder även harv). Längre ner i samma sida finns ett färgfoto av en variant som står på ett stativ. Jag tror mig ha sett sådana här ljusstakar i kyrkornas fönster. --LA2 (disk) 14 december 2013 kl. 23.44 (CET)

Här berättas i en bildtext att: "Världens första elektriska ljusstake byggdes 1934 av Oscar Andersson i hans föräldrahem i Göteborg. Foto: Ridde johansson, Nordiska Museet." --LA2 (disk) 14 december 2013 kl. 23.48 (CET)

Det verkar vara en ljusstake för 15 ljus, som brukas i samband med avslutningen på stilla veckan i anslutning till påsken. I Paris använde man tydligen i stället 13 ljus. Det finns en mängd flerarmade ljusstakar inom olika kristna kyrkor som går tillbaka på menoran, så vill man kan man ju koppla tillbaka adventsstaken till den. Ortodoxa kyrkan brukar också en sjuarmad ljusstake, grekisk-ortodoxa kyrkan en femarmad. Sedan tror jag inte att allmogestakar med så här många ljus har någon gammal tradition. Den här sidan verkar peka på att traditionerna för firandet går tillbaka till 300-talet, men frågan är hur det såg ut med ljusen då. Kanske brukades de endast i större kyrkor. Ljus var dyrt och kyrkan förbjöd annat än vaxljus, flerarmade medeltida ljusstakar är tämligen ovanliga och något som främst kyrkorna annars hade råd med, vanligt folk hade då inga ljus alls. --FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 00.07 (CET)

Jag har inte koll på Tyskland, men jag antar att det inte skiljer sig fasligt från Sverige, där ljusstakar blir vanligare under 1600- och 1700-talen, på vissa håll ännu senare. Hursomhelst blev ju ljus en symbol för fest och stora högtider, särskilt då under vinterhalvåret och julljus blir ett begrepp. Det handlar dock inte om några särskilda ljusstakar som brukas, utan samma ljusstakar som vid andra högtider eller festliga tillfällen. De äldsta särskilda julljusstakar jag sett är från slutet av 1800-talet, men det kan finnas äldre. Troligen inte väldigt. Det är när stearinljus börjar tillverkas på 1830-talet och senare även paraffinljus kommer som ljusen blir billigare (och brinnsäkrare jämfört med talgdankarna) och med fotogenlampan blev ljusen något man bara behövde tända just för festlighetens skull, inte som belysningskälla. 1800-talet är också den tid då man böja utveckla en mängd nya föremål med specifika funktioner inte för att de behövdes, utan för att man plötsligt fick råd och möjlighet genom industrialismen med en mängd föremål som inte varit tillgängligare tidigare. Bland sekelskiftets julljustakar finns mängder med flerarmade varianter. Ofta inspirerade av kyrkoljusstakar. Oftast färre än sju ljus, men sådana fanns ju också. Det var ju en sådan Oscar Andersson använde när han konstruerade sin första elektriska ljusstake.

Adventsstake är ju som framgår av wikipediaartikel helt och hållet ett nytt ord från början avsett för de där man tänder ett ljus varje adventssöndag. Eftersom ljusen var dyra och därtill brinner slut ganska fort var det vanliga att man tände ett ljus antingen på juldagsmorgonen eller på julaftonen, alltså kvällen. De första elektriska ljusstakarna kallas inte heller adventsstakar, det namnet kommer mycket senare. Det är ju också först senare det blir mode att ha ljus tända i fönstren från början av advent och ända fram till tjugondag knut. Det blir praktiskt möjligt när ljusstakarna är elektriska. --FBQ (disk) 19 december 2013 kl. 10.50 (CET)

Hej! Ditt saldo

Är det verkligen normalt att varje gång man skickar ett sms så får man ett saldobesked från operatören? Av mina sista 10 mottagna meddelanden är 9 från operatören. -- Lavallen (block) 19 december 2013 kl. 17.34 (CET)

Beror på vilka konto-/meddelande-inställningar du har. Ring upp ditt telesvar e dyl och se om det finns en inställning. Ibland finns också sidfot i SMS från operatören där man kan kan avsäga sig dylika meddelanden. Jag hade samma problem i början med fick så småningom ordning på det.--Paracel63 (disk) 20 december 2013 kl. 19.17 (CET)

Visste varken att jag hade ett telesvar eller en sidfot... -- Lavallen (block) 22 december 2013 kl. 10.28 (CET)

Urtima riksdagen 1905

Bilden visar hur Oscar II öppnar urtima riksdagen 1905. Det året kallades kamrarna till urtima riksdag två gånger: första urtima riksdagen 1905 (som öppnades 21 juni) och andra urtima riksdagen 1905 (som öppnades 2 oktober). Kan någon avgöra vid vilket av dessa tillfällen bilden är tagen? Wolfgangus Mozart (disk) 10 december 2013 kl. 16.41 (CET)

I bildtexten på Commons står det att det är "med anledning av upphävandet av riksakten", och om det stämmer torde det vara den andra. /jssfrk (d|b) 11 december 2013 kl. 13.23 (CET)

Nej, enligt Sverige under 75 år var den tomma stolen till höger om Oscar II avsedd för Gustav VI Adolf som frånvarade då han var på bröllopsresa och då är det den första.? (fortfarande inte klurat ut hur man signerar /FBQ)FBQ (disk) 23 december 2013 kl. 15.42 (CET) (signerar riktigt)

Identifiera tidsperiod för ämbete

Hej! Jag har identiferat två hovfunktionärer som ska ha varit hovmästarinnor för det svenska hovet under 1500-talet, men det står inte vid vilken tidpunkt. Det gäller de här två:

• Anna Hogenskild (1513-1590) [1], gm Jacob Krumme (d. 1531) 1530 och Nils Pedersson Bielke (d. 1550) 1537.
• Marina Nilsdotter Grip (död 1552) [2], gift med Karl Eriksson (Gyllenstierna)

De tillhör de tidigast identifierade personer med den funktionen vid svenska hovstaten jag har hittat. Mycket förargligt att det inte står när de hade posten: vanligen brukar det stå "hovmästarinna hos drottning (Namn)", men här står det bara att de hade posten, inte när. Tidsmässigt antar jag att Anna kan ha varit hovmästarinna hos Margareta Leijonhufvud och Marina hos Katarina Stenbock, men finns det någon här som vet? Tack på förhand! --Aciram (disk) 10 december 2013 kl. 14.50 (CET)

Jag känner mig ganska tveksam till om hovmästarinnorna på 1500-talet innehade något ämbete. Funktionen uppkommer ju då en starkare kungamakt vill knyta adeln närmare till sig i en underordnad ställning, samtidigt ge dessa en position av utvaldhet. Jag tror inte att positionen var särskilt väldefinierad på 1500-talet, det tyder det lilla jag fick fram om Anna Hogenskild på. Hon uppges enligt De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt ha tjänstgjort som hovmästarinna under Gustav Vasa och Erik XIV, alltså tydligen inte varit knuten till någon specifik drottning. Hon anges också växla mellan tjänst som hovmästarinna och att vistas på sitt gods Åkerö, det tyder på att det inte var ett ämbete utan att man var hovmästarinna då man tjänstgjorde som sådan vid hovet och annars inte. Men just De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt: geografisk uppbyggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning av Olle Ferm verkar innehålla en del om Anna Hogenskild och möjligen andra 1500-talshovmästarinnor så den kan nog vara ett tips till läsning om du vill hitta mer.--FBQ (disk) 12 december 2013 kl. 14.18 (CET)

Tack ska du ha för uppgiften! Jag förstår hur du menar, men tjänsten som hovmästarinna fanns redan på 1300-talet. Det stämmer förstås att den utvecklades allt mer med åren, men tjänsten har av allt att döma funnits så länge det fanns hovdamer vid svenska hovet, eftersom hovmästarinnans uppgift var att vara chef för hovdamerna och drottningen hade mycket annat att ägna sig åt - det var alltså inte bara en statustitel utan det fanns rent praktisk anledning att ha en sådan. Jag förstår dina slutsatser, men det var accepterat att hovfunktionärerna då och då fick ledigt just för att se om sina gods; även hovmännen hade ju som regel gods att ta hand om. Att jag frågar om drottningar här ovan, har mest att göra med att det skulle göra det lättare att veta under vilken tid hon hade tjänsten. Men det stämmer att det här ämbetet fick betydligt mer tyngd under 1600-talet och att man då dessutom delade det i flera stycken poster och skapade nya hovdamstjänster, och det var nog också av precis de skäl du nämner här ovan. Hovdamer har det dock alltid funnits vid svenska hovet, och ett "minimum" av hovdamer vid ett hov bestod nog av just några hovjungfrur och en hovmästarinna som höll uppsikt över dem. Återigen, stort tack för uppgiften! Anna Hogenskild har en artikel nu - om du har lust att lägga till någon uppgift, gör jättegärna det! Jag hoppas att jag ska få tid att titta upp den bok du rekomenderar. Jag önskar jag hade tid redan nu. Står det kanske till och med något om Marina Nilsdotter där också? --Aciram (disk) 13 december 2013 kl. 23.47 (CET)

jag vet ganska lite om hur hovmästarinneämbetet förändrades över tid. När gustav vasa blev kung var det ju 50 år sedan sverige hade haft en monark så jag misstänker att man i viss mån fick börja om från början sederna hade ju hunnit ändras och utvecklats vid andra hov som man med säkerhet sneglade på. Jag skall se om jag hinner titta lite på vad jag kan hitta i ämnet. (Har ännu inte klurat ut hur man signerar en mobilredigering). FBQ (diskussion) 15 december 2013 kl. 12.37‎ CET 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svensk uppslagsbok beskriver att de svenska medeltidsdrottningarna hade hovstat, men skriver om den som skiljd från senare tiders. Vid Gustav VAsas tillträde inrättade han ämbetena rikshovmästare, marsk och kansler, det första ämbetet efter danskt mönster. Om kungens personliga uppvaktning anges att den sammanfattades utan bestämd uppdelning i skilda charger under benämningen "hovsindare och svenner". Nu skriver man ingenting om drottningarnas uppvaktning, men misstänker att den kanske inte var så mycket mer utvecklad. Hovet skall ha moderniserats under Erik XIV som inrättade en överste hovmästartjänst att förestå hovet, samt inrättat titlarna kammarherre, kammarjunkare samt hovmarskalk. Hovdamer har ju som du säger funnits, men ursprungligen har de ju troligen främst utgjorts att ett antal uppvaktande damer ur inflytelserika familjer, de har inte innehaft någon tjänst, och då blir det ju också svårt att säga när de sas tillträtt. Som jag förstått det är det först 1634 som hovtjänsten blir blir ett direkt avlönad tjänst. Jag vet inte heller när seden att kungligheterna inte får betjänas av vanliga ofrälse utan att det behövs adliga tjänare som ett adligt mellanled mellan kungligheterna och det enklare tjänstefolket, jag att det är en sed som utvecklats efterhand.--FBQ (disk) 16 december 2013 kl. 13.22 (CET)

Jag inser nu när jag läser ditt svar att jag kanske borde ha formulerat min fråga annorlunda - min fråga gäller alltså inte när ämbetet som sådant inrättades vid svenska hovet, utan om när just de ovan nämnda personerna specifikt innehade detta ämbete. Jag har själv nyligen läst om svenska hovdamers historia, och "hovdamer" fanns absolut under 1500-talet - i min egen sandlåda här har jag ett eget litet projekt där jag har börjat lista hovdamer av olika slag, och där fanns gott om hovdamer under 1500-talet. Jag borde ha tydligjort det min fråga mycket bättre: jag förstår nu att den lätt kan missförstås! Det handlar alltså om just de ovan nämnda personerna specifikt och när just de innehade denna tjänst - jag håller på och försöker upprätta en kronologi över hovmästarinnorna, och har kommit ganska långt: just på 1500-talet finns det ännu luckor. --Aciram (disk) 25 december 2013 kl. 17.14 (CET)

Om Anna Hogenskild var hovmästarinna under slutet av Gusta Vasas och under Erik XIV:s tid, så bör hon ha efterträtts direkt av Elin Andersdotter, och om Marina Nilsdotter också var hovmästarinna, vilket hon tydligen var, så bör hon ha varit hovmästarinna före Anna Hogenskild, annars finns bara luckan 1592-1599 kvar på 1500-talet, och även om Marinas dödsår inte uppges, så verkar det osannolikt sent. Marina Nilsdotter verkar snarare ha varit hovmästarinna under 1530-40-talet. --Aciram (disk) 25 december 2013 kl. 17.58 (CET)

Hur farlig är rök från kreosatbehandlat trä?

Har i samband med en brand kommit i kontakt med rök från kreosotbehandlade telefonstolpar. Hur farligt är detta? Det är några veckor sedan och jag har nu fått luftrörsbesvär, hosta mm Kan det komma från inandning vid branden?

Som det står i inledningen ger vi här inte Medicinsk rådgivning. För frågor vänd dig istället till sjukvårdsupplysningen 1177.se.Yger (disk) 27 december 2013 kl. 16.01 (CET)

Google Doodle för vintersolståndet

Dagens Google Doodle gör en sökning på vintersolståndet. Men varför föreställer den en stickning?--LittleGun (disk) 21 december 2013 kl. 13.13 (CET)

Det ska väl symbolisera behovet av varma kläder på vintern kanske, se här. --Larske (disk) 21 december 2013 kl. 14.06 (CET)

Dagens Google Doodle borde resultera i att Wikipedia-artikeln "Vintersolståndet" får extra många sidvisningar idag. Lixer (diskussion) 21 december 2013 kl. 14.09 (CET)

49 518 besök jämfört med 2-3 000 besök dagarna innan, http://stats.grok.se/sv/latest/Vintersolst%C3%A5ndet. Thoasp (disk) 22 december 2013 kl. 10.15 (CET)

På vintern när det är mörkt och kallt kan man sitta inne och sticka? Bara mina associationer. flinga 29 december 2013 kl. 14.44 (CET)

Barnen i höjden - julkalendern

Var det inte i denna julkalender som den "gröna draken" presenterades första gången och sedan blev märket för Bolibompa. I vilket fall som helst har jag för mej att draken i Bolibompa har visats i någon typ av barnprogram i början på 70-talet.217.210.193.197 13 december 2013 kl. 17.28‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det verkar inte så enligt dessa källor: [3] och [4]. Möjligen kommer deras uppgifter från Wikipedia. Även Raben och sjögren ger ungfär samma bild, men är inte lika precis.--LittleGun (disk) 14 december 2013 kl. 16.35 (CET)

Det känns helt fel, barnen i höjden var ju tämligen socialrealistiskt, det känns inte som man skulle ha med en tecknad drake där. Första gången den sändes såg jag den inte men den har gått i repris, säkert flera gånger. Som jag minns det var bolibompa från början bara en signatur för barnprogramsändningarna från SVT. Den dök upp i slutet av 1980-talet, kan ha varit 1987 som Stor och lite säger. I alla fall långt efter Barnen i höjden. Det är ju möjligt att den visats på barnkanalen någon gång efter 1987 med bolibompasignaturen innan, vad jag minns det har den alla fall repriserats tidigare, före 1987 också.--FBQ (disk) 20 december 2013 kl. 12.35 (CET)

Jag har ett vagt minne av Bolibompasignaturen som något "nytt" när jag var liten. 1987 låter i så fall egentligen något tidigt, men är inte omöjligt. Om draken var med även före den signatur jag minns som ny vet jag förstås inte (och inte heller minns jag vad som användes innan drak-signaturen). :) flinga 1 januari 2014 kl. 17.14 (CET)

Upphovsrättsfråga

Är det möjligt att upphovsrättsskydda en ordlista? Jag har fått en förfrågan om att lägga in en kopia av en äldre (exakt årtal ska jag inte svära på, men kan vara 20-tal och senast 50-tal) ordlista som appendix till Wiktionary på Occidental, vilket jag inte sagt ja till då jag tänker att det finns upphovsrättsliga problem. Men hur kan det ligga till egentligen? flinga 16 december 2013 kl. 13.47 (CET)

Jag tänker i första hand Upphovsrättslagen § 49 som skyddar databaser och liknande sammanställningar, det så kallade katalogskyddet:

"Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten.

Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. "

Databaser kan även skyddas av upphovsrätt men då bör sammanställningen ha inneburit någon form av intellektuell prestation, två personer skulle var för sig inte ha kunnat skapa en likadan sammanställning av information. Mer info här och här. Thuresson (disk) 19 december 2013 kl. 00.25 (CET)

Katalogskyddets 15-årsgräns används som motivering när man skannat in Vem är det på Runeberg.org.[5].--Paracel63 (disk) 19 december 2013 kl. 14.09 (CET)

Den här ordlistan är kanske inte svensk, men reglerna är ungefär dessamma i resten av EU. -- Lavallen (block) 19 december 2013 kl. 16.44 (CET)

Tackar, tackar, tackar :) Precis, ordlistan är inte svensk i någon ände, så att säga, men då har jag även ett ungefärligt svar på det. Ordlistan skulle kunna vara skyddad om den är tillräckligt unik som sammanställning, annars är den troligen fri. flinga 23 december 2013 kl. 16.34 (CET)

Om det skulle göra det möjligt att få fram ett lite definitivare svar, så är det här ordlistan det handlar om: http://interlingue.pbworks.com/f/Kemp_e_Pope.pdf. Jag är för min del lite oklar över hur unik sammanställningen kan ha varit, hur de gått tillväga. Det skulle t ex kunna vara den första engelskspråkiga ordlistan (det finns en flerspråkig Radicarium direktiv av språkets upphovsman som kan antas vara väldigt tidig), det skulle möjligen kunna vara sammanställt från litteratur... Hur orden listas/beskrivs är för den delen också lite finurligt gjort, i sin kortfattadhet. flinga 1 januari 2014 kl. 17.22 (CET)

Språket är efter vad jag förstått artificiellt, så det är nog inte enkelt att ge något entydigt svar. -- Lavallen (block) 1 januari 2014 kl. 17.30 (CET)

Hjälp med latiniserat patronymikon

Jag kan inte skriva ut ett patronymikon, "Abrh.", alltså den latinska formen för Abrahamsson. Kan någon hjälpa mig?Klementin (disk) 5 januari 2014 kl. 12.09 (CET)

Det jag undrar över är om det blir Abrahamii eller Abrahamius.Klementin (disk) 5 januari 2014 kl. 13.08 (CET)

Den latinska grundformen av Abraham är Abrahamus (inte Abrahamius), så genitivformen (som är den som utgör ett patronymikon på latin) bör bli Abrahami (med enkelt i på slutet). Att använda grundformen Abrahamus som ett efternamn skulle mer indikera en egenskap (som t ex [varande] från [en plats vid namn] Abraham). Se f ö engelskspråkiga Wiktionary här. /FredrikT (disk) 5 januari 2014 kl. 14.56 (CET)

Tack! Men då har jag en följdfråga. I Bygdéns herdaminne används formen Laurentii som latiniserat patronymikon. Är det fel? Eller är det bara i formen "Förnamn Laurentii Släktnamn"?Klementin (disk) 5 januari 2014 kl. 15.05 (CET)

(Bygdén är för övrigt fullständigt inkonsekvent när det gäller latiniserade namn, och kallar präster t.ex. Lars Beronis, försvenskar jämtländska prästers namn som enligt samma artikel själv använt latiniserade, med mera).Klementin (disk) 5 januari 2014 kl. 15.15 (CET)

Huruvida genitiv-/patronymikonformen får dubbla i:n eller inte beror på om det finns ett i i namnets grundform. Det gör det t ex i Laurentius (alltså Laurentii), men inte Abrahamus (alltså Abrahami). /FredrikT (disk) 5 januari 2014 kl. 16.16 (CET)

Att generera tecken i Unix/Linux

Vi har ett antal artiklar om sällan använda tecken, där det finns ett avsnitt om hur man genererar tecknet i olika sammanhang. I synnerhet råden för "Unix och Linux" bekymrar mig: ingen källa anges och råden kan inte gälla annat än med specifika tangentbordsinställningar. Jag misstänker att författaren givit råd enligt vad han eller hon själv kommit fram till i sin specifika miljö (källor saknas), men det är möjligt att råden gäller mer allmänt.

Finns det någon enhetlig praxis för vilka specialtecken som genereras för olika tangentkombinationer med tangentbord kopplade till Unix- och Linux-maskiner? På Linux-maskiner finns ett otal "kartor" kopplade till land, språk och generell layout (Qwerty/Dvorak/...). Är placeringen av specialtecken i någon mening konsekvent mellan dessa? Använder skrivbordsmiljöer och vissa klasser av enskilda program ofta egna konventioner? ­ --LPfi (disk) 2 januari 2014 kl. 22.27 (CET)

Man har både "lösa" och "hårda" reglerna i Unix värld. T.ex. Linux är utvecklad av Linus Torvalds och hans medarbetare, så att det är lite personlig och löst. På andra sidan ligger FreeBSD med långt historia, traditioner och regler. Både SuN OS (Solaris) och OS X är byggt på BSD. I den här fallet man ska bara köpa rätt tangentbord och välja språk i systemet, då kommer man att skriva precis vad man ser på knapparna (notera "diamanter" på SuN och Cmd på Apple tangentbord). OS X har också "Charackter/Keyboard Viewer". SUN är/vår populärt mellan svenska universitetet, och rutiner fanns för t.ex. kinesiska osv. Macuser (disk) 3 januari 2014 kl. 00.11 (CET)

"Sällan använda tecken" är inte särskilt specifikt. Skulle du kunna ange några exempel? /ℇsquilo 3 januari 2014 kl. 09.20 (CET)

Ganska många av de tecken som ingår i Kategori:Skiljetecken är väl att betrakta som sällan använda. Det är dock inte alla som har en beskrivning av hur de genereras i Unix. Exempel på artiklar där det finns en sådan beskrivning är Tankstreck och Långt tankstreck. --Larske (disk) 3 januari 2014 kl. 10.47 (CET)

Att man kan klämma fram rätt tecken genom att ange unicoden för den tror jag går på de flesta OS som stödjer Unicode, även om jag inte är säker på att det alltid är kombinationen Ctrl-Shift-u som gör det. Vilka tecken som går att producera genom att kombinera två andra tecken med compose-key borde det dock finnas en etablerad praxis för, i synnerhet som compose-key genererar samma resultat på såväl Linux, Solaris som True64. /ℇsquilo 4 januari 2014 kl. 12.17 (CET)

Fastän Linux-kärnan är skriven av Linus Torvalds är inte all kod i Linux hans. Hanteringen av tecken från /dev/console är såpass centralt att åtminstone den ursprungliga koden måste vara hans, men det grafiska användargränssnittet är av andra (se X Window System och XFree86), liksom högst antagligen teckenkartorna.

Också i Linux fungerar tangentbordet automatiskt "rätt" i de flesta fall (efter val av land och språk och eventuella preciseringar). Men finns det något "rätt" för vad som händer när man trycker tangentkombinationer för vilka det inte finns några graveringar (tankstreck finns inte graverat på mitt tangentbord)?

Vissa av filerna som definierar vad som händer bygger direkt på olika officiella standarder (såsom SFS 5966), andra på standarder utvecklade av enskilda projekt (såsom Freedesktop) eller företag (Sun Microsystems, Microsoft). Men till vilka delar är de olika standarderna samordnade? Det finns säkert utvidgningar som inte samordnats eller samordnats först i efterhand, liksom det torde finnas ad hoc-utvidgningar för tecken som inte förekommer i de använda standarderna. Våra råd borde åtminstone inte grunda sig på ad hoc-utvidgningar utan att detta klart noteras.

(Ja, det var tankestrecken som fick mig att fråga, men också "«", "ȟ", "·" med flera beskrivs eller kunde beskrivas. Jag uttryckte mig ospecifikt med avsikt, men borde förstås ha gett exempel.)

--LPfi (disk) 4 januari 2014 kl. 14.40 (CET)

Tangentbordskartorna eller den fysiska tangentbordslayouten har inget med saken att göra. Även om man har ett Œ på sitt tangentbord och man får ett Œ om man trycker på den så ger Ctrl-Shift-u 152 eller Compose-O-E fortfarande samma resultat. /ℇsquilo 4 januari 2014 kl. 14.56 (CET)

De två konventionerna med Compose respektive Ctrl-Shift-u är oberoende av tangentbordslayout, men de är konventioner som kan vara mer eller mindre väletablerade - och hur och huruvida de fungerar beror vad jag förstår just på den använda tangentbordsfilen. De flesta tangentbord för persondatorer saknar Compose-tangent (jag använder en av win-tangenterna istället). Är Compose-kombinationerna standardiserade? Var?

Borde vara i ISO 9995-7 i så fall... /ℇsquilo 6 januari 2014 kl. 10.44 (CET)

Dessutom tycker jag att de enklaste möjligheterna på tangentbord för svenskspråkiga borde nämnas. Om tankstreck fås med Alt Gr-bindestreck bör läsarna inte uppmanas att använda Compose eller Shift-Ctrl-u. Problemet är att jag inte vet var man hittar standarderna för Sverige eller den äldre finländska standarden. Jag bör knappast använda lokala filer som källa, de kan ju innehålla utvidgningar. Det vore också roligt att kunna uttala sig globalt, varvid det inte räcker att hitta vissa standarder, utan man borde veta vilka standarder som de facto tillämpas.

--LPfi (disk) 5 januari 2014 kl. 17.48 (CET)

Jag sitter med Debian (GNU med Linuxkärna) här, X och för tillfället fvwm som fönsterhanterare. Alt Gr+b ger ” för mig (vilket är ett praktiskt exempel), men Alt Gr+bindestreck ger en märklig punkt som helst vill lägga sig under föregående tecken, om det inte är ett blanksteg.. :) Så det verkar inte allmänt, om du får sådan? Du kanske har SV_fi som teckenkarta, kan vara det? Det skulle ju annars t ex kunna ligga i skrivbordsmiljön, om man använder en sådan, eller vara olika beroende på distro.

Jag grejade av en händelse nyligen i artikeln AltGr key (avsnittet X Window System på enwp. Där finns ett par teckenkartor som kanske kan ge lite ledning. Mer vet jag tyvärr inte. Flinga sv (disk) 6 januari 2014 kl. 17.50 (CET) (stånk, den här dubbla loginen :p flinga 6 januari 2014 kl. 17.56 (CET))

Ställbergsjätten

Enligt uppgift skall det finnas en staty på Ställbergsjätten i Karlskoga. Jag är bosatt i Karlskoga och har aldrig hört talas om det. Var finns statyn? Finns det en bild på statyn? http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4llbergsj%C3%A4tten

Staty och staty, det ser ut som en målad bit plåt när jag tittar på de bilder som Google-bilen tagit. Fotot i artikeln ser photoshopad ut, men det beror nog på att det är en "2D-staty". -- Lavallen (block) 6 januari 2014 kl. 11.05 (CET)

Det står en plåtstaty rest 2001 i Ställberg. Av bakgrunden på en del bilder att döma funderar jag på om det finns en kopia av den någonstans i Karlskoga, det borde då vara i Valåsen där han föddes. Hittar ingen säker information via google. FBQ (disk) 6 januari 2014 kl. 13.32 (CET)

Levnadsår

När föddes och dog ABF-mannen Sven G. Strand? Av alla poster i Libris är det en som har ett födelseår (1902) och jag antar att det är samma person, men dödsåret saknas. Är det någon som har "Sveriges Dödbok" och erbjuder sig att besvara sådana här frågor? ABF firade hundraårsjubileum 1912-2012. Har de gett ut någon historik där en sådan här person omnämns? --LA2 (disk) 3 januari 2014 kl. 18.47 (CET)

Jag har tillgång till dödboken men inte förrän om någon dryg vecka. Får se om någon annan hinner före. /FredrikT (disk) 5 januari 2014 kl. 14.58 (CET)

I Dödboken finns det en Sven Gustaf Strand, född 30/8 1902 i Storkyrkoförsamlingen, död 8/3 1961. Kan det vara rätt person? Det finns även en Sven Gustav Samuel född 18/11 1902 i Karlskoga, död 3/8 1961 i Solna. / Elinnea (disk) 9 januari 2014 kl. 19.10 (CET)

Tack för arbetet! Ja, det låter troligt. Men nu behöver jag mer uppgifter för att verifiera detta. --LA2 (disk) 9 januari 2014 kl. 21.30 (CET)

Mitt i Huddinge

Någon som vet om lokaltidningen "Mitt i Huddinge" från 1980-talet är digitaliserad och åtkomlig via nätet? -- Lavallen (block) 8 januari 2014 kl. 19.26 (CET)

Lavallen, Här är Mitt i Huddinges arkiv -Josve05a (disk) 9 januari 2014 kl. 10.57 (CET)

Men de verkar inte arkivera mer än tre år. -Josve05a (disk) 9 januari 2014 kl. 10.57 (CET)

NEj, det kräver nog KB eller liknande, men där har jag inte lyckats navigera särskilt väl. Har sett hänvisningar till mikrofilm, men inte sett att det går att läsa dem via nätet. -- Lavallen (block) 9 januari 2014 kl. 12.56 (CET)

Arbetsskada 70 talet

Arbetsskadad 1978 därav inkomstförlust samt vidare försämrad pension f.o.m oktober 2014. Vad gör man för att få upprättelse mot Fack, AMF (numera Afa FÖRSÄKRING)samt livränta gnm. försäkringskassan. Vilken org. vänder man sig för att få hjälp med tolkning av lagar och regler i Sverige och EU Europarådet. Svar till Sweden 2014010985.225.18.63 9 januari 2014 kl. 10.10‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag skulle kontakta en advokat om jag behövde hjälp med tolkning av lagar och regler i Sverige och EU Europarådet. Genom advokatjouren får man 15 min kostnadsfri hjälp, de finns på vissa bibliotek, de kanske iaf kan guida dig vidare? http://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Advokatjouren/ / Elinnea (disk) 9 januari 2014 kl. 19.02 (CET)

Kavrkar vs Strängar vs Atomer

Vi har en diskussion här om vad dom är det minsta beståndsdelen i en atom.

Enligt en skolbok från 2012 är atom det minsta beståndsdelen, men vi vet att atomer är gjorda av kvarkar.

Så min fråga lyder: vilken är den minsta beståndsdelen i en atom?

(Uppskattar gärna ganska enkelt och direkt svar, är inte en professor... -Josve05a (disk) 9 januari 2014 kl. 10.56 (CET)

Subatomär partikel förklarar väl ganska bra vad som är mindre än atomer, även om jag inte ser något om strängteori där. Om jag förstått det rätt är strängar den minsta beståndsdelen, men att man inte är riktigt säker på att strängar verkligen finns. ⬤Bοⅳⅰе 9 januari 2014 kl. 11.46 (CET)

Atomen är den minsta beståndsdelen. Atomer består i sin tur av en kärna av protoner och neutroner samt ett skal av elektroner. Protoner och neutroner är i sin tur uppbyggda av kvarkar /ℇsquilo 9 januari 2014 kl. 14.20 (CET)

Sedan en intressant fråga om en kvark verkligen är mindre än en proton. -- Lavallen (block) 9 januari 2014 kl. 15.33 (CET)

Det kanske kan hjälpa lite att tänka om frågan som "vad är den minsta beståndsdelen i en legobil". På ett sätt är det ju en enskild legobit, på ett annat en enskild atom.

andejons (disk) 9 januari 2014 kl. 17.59 (CET)

Ju mer man tittar, desto mer blir vetenskapsmannen lik en filosof. --Paracel63 (disk) 9 januari 2014 kl. 19.14 (CET)

LYS-tal

(Flyttat från diskussionssidan för LYS-tal)

Vad jag kan se så framgår det inte i artikeln om LYS-tal över 1,0 är bra eller dåligt och då får jag ju ingen användbar information utöver att det är ett handikappsystem. Den informationen utan fakta om systemets uppbyggnad är väl tämligen oanvändbar? --Elav W (disk) 8 januari 2014 kl. 22.21 (CET)--Elav W (disk) 8 januari 2014 kl. 22.21 (CET)

Vad är "bra" i sammanhanget, anser du? Att båten seglar snabbt eller att den får tidstillägg? Om flera olika båtar tävlar längst samma bana så multiplicerar man tiden med LYS-talet och får en normerad tid. Den båt som har seglat runt banan på kortast normerad tid vinner. /ℇsquilo 9 januari 2014 kl. 14.25 (CET)

Ett högt LYS-tal tyder alltså på att båten seglar bra (med typisk besättning om jag förstått rätt - sportiga båtar får alltså något högre LYS-tal än vad själva båtens prestanda skulle motivera).

Ett lågt LYS-tal betyder att man inte behöver segla lika snabbt för att få bra placering, men de som vill ha bra placering brukar ändå välja båtar med högt LYS-tal. :-)

--LPfi (disk) 10 januari 2014 kl. 12.23 (CET)

Cigarr

Då en man blir far för första gången skall han enligt traditionen dela ut cigarrer till sina (manliga) vänner. Vet någon varifrån denna tradition kommer, hur den uppstod och om den har någon geografisk fokalpunkt? Riggwelter (disk) 12 januari 2014 kl. 19.45 (CET)

Jag har tyvärr ingen källa, men som jag förstått kommer det från USA:s landsbygd och nybyggarna. Männen fick tålmodigt vänta utanför när blivande modern födde och grannfruarna hjälpte till. En nervös väntan som sen (i bästa fall) ledde till en lättnadens suck och ett avkopplande bloss tillsammans. Först på pipa då och senare, med bättre ekonomi och säkrare födslar, de exklusivare cigarrerna i sjukhusets väntrum. Från USA via Hollywood till resten av världen. Jag har även hört det härledas till indianernas gåvor vid födslar, där tobaken ingick, men den kopplingen är nog snarare ett sammanträffande.--LittleGun (disk) 12 januari 2014 kl. 21.13 (CET)

Spännande! Riggwelter (disk) 13 januari 2014 kl. 22.51 (CET)

Tydligen en gammal tradition som fanns i mitten av 1800-talet [6] Sid.14 /Wvs (disk) 14 januari 2014 kl. 18.15 (CET)

Ljusdals kommun och Härjedalens kommun

Falun, Leksand, Borlänge, Säter enl. Valmyndigheten 2010.

När jag kikar på en karta ser jag att en del av Ljusdals kommun, ett område strax norr om Kårböle står på kartan som att det tillhör Härjedalens kommun. Stämmer detta eller har jag missuppfattat något? Finns det i så fall fler exempel på att en svensk kommun har en tillhörande enklav i en annan kommun, jag trodde inte det existerade. I detta fallet är det ju till och med frågan om två olika län. /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 16.37 (CET)

Jodå det stämmer. Det finns dessutom en hel del enklaver bland kommuner i Dalarna. Leksandsområdet kan ha förändrats sedan 2010. Edaen (disk) 17 januari 2014 kl. 16.53 (CET)

Tänk vad man lär sig, det hade jag ingen aning om. /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 16.58 (CET)

På socken/församlings-nivå finns det lite överallt här där jag bor. Och på kommun-nivå finns åtminstone en större (nåja 500x5000 m) obebodd del av Sryrnäs församling inklämd mellan Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, men jag har sett det även i andra delar av Sverige, men då ofta som små exklaver. -- Lavallen (block) 17 januari 2014 kl. 19.35 (CET)

intressant webbisda 90.227.135.41 17 januari 2014 kl. 19.53 (CET)

Angered

Vet någon när angereds kommun kom till ,vem som satte gränserna som fanns före 1967

Det står en del i Angereds socken. Edaen (disk) 17 januari 2014 kl. 17.45 (CET)

Polisen tvungna att ta emot en ogrundad polisanmälan

Låt oss säga att jag får för mig att gå till polisstationen och envist kräva att få göra en polisanmälan för något som uppenbart aldrig kommer att bli en rättssak, till exempel att grannen har utövat sodomi med sin make. Är polisen då tvungen att ta emot anmälan, eller finns det lagligt stöd att vägra ta emot den? Nu tänker jag inte på en situation då polisen tar emot anmälan för att bli av med mig så fort som möjligt, utan på en situation där polisen tar emot anmälan bara för att regelverket kräver det.

Själv skulle jag gissa att reglerna säger polisen är tvungen att ta emot anmälan, för att säkerställa att inte enskilda poliser gör fel och avvisar anmälningar som skulle kunna bli rättssak. Sjö (disk) 19 januari 2014 kl. 17.43 (CET)

Intressant resonemang, det borde vara som du säger, just för att "anmälningsmottagaren" själv inte ska kunna bara sopa bort något eller göra en felbedömning. Jag kikade runt på polisen.se men tappade förtroendet totalt då en rubrik i informationsvideon var "för undersökning". :( /Hangsna (disk) 19 januari 2014 kl. 17.51 (CET)

Eftersom det är en åklagare som avgör om ett brott kan leda till åtal, eller om utredningen skall läggas ned, är svaret på din fråga ja. Man måste ta emot en anmälan. Men en psykologiskt lagd polis skulle nog försöka övertala dig att inte vara så envis... Det finns dessutom en brottsrubricering som heter falsk tillvitelse som grannen skulle kunna anmäla dig för. Riggwelter (disk) 19 januari 2014 kl. 17.56 (CET)

Jovars, har man dementa släktingar så kan man få ett oväntat "brottsregister". Stöld av febertermometer, Stöld av stövlar etc, etc. Man får ett brev hem, men det händer ingenting. -- Lavallen (block) 19 januari 2014 kl. 19.20 (CET)

Salthalt i havet

I artikeln om hav står det att "Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent". I artikeln om Salinitet står det att "Salinitet är halten salt hos vatten. Den anges i kilogram per kubikmeter, i psu (engelska, practical salinity unit, så kallad ’tillämpad salthaltsenhet’) vilket är detsamma som promille.". och "Vattnet i oceanerna har i genomsnitt en salthalt på 35 psu." dvs 0,035 procent. Föreligger det något fel eller hur förklaras skillnaden? --Elav W (disk) 24 januari 2014 kl. 15.35 (CET)

En promille är en tusendel (alltså en tiondels procent), inte en tusendels procent. - Tournesol (disk) 24 januari 2014 kl. 15.37 (CET)

Givetvis! Jag kramar skämskudden. --Elav W (disk) 24 januari 2014 kl. 20.06 (CET)

Du gamla... feat. Day

Vem är det som sjumger i Max Martins version av Du gamla du fria? Det står Zlatan feat. Day. Zlatan känner jag till men vem är Day?Klementin (disk) 27 januari 2014 kl. 18.26 (CET)

legionärssjuka

Var det inte en grupp från Franska Främlingslegionen som vid permission ådrog sig en lungsjukdom av ny typ som konstaterades ha spridits från en filter i ventilationsanläggningen (Ett roterande oljefilter) Bör ha varit på 1960 - 1970 talet.

L-G Börjesson

Om frågan är var om legionärssjukan fått sitt namn, så är det jag hört, att det först uppmärksammades bland krigsveteraner, som smittats av just ett filter. -- Lavallen (block) 27 januari 2014 kl. 19.23 (CET)

Jag vill minnas att jag sett en dokumentär och att det där var amerikanska krigsveteraner precis som det beskrivs i artikeln. /Hangsna (disk) 27 januari 2014 kl. 19.25 (CET)

Amerikanska veteraner på sammankomst i Philadelphia 1976:[7].--LittleGun (disk) 27 januari 2014 kl. 21.11 (CET)

Vad vet vi om uttalet av ordet "Mariekex"?

Hur hänger uttalsskillnaden mellan syd/väst och nord/ost av ordet kex ihop med det svenska ursprunget i Göteborg? Vet man hur mariekexets skapare uttalade ordet? Lmberg (diskussion) 9 januari 2014 kl. 12.27‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

K framför E uttalas i svenskan i regel som tje-ljud. När det gäller utländska låneord som ursprungligen uttalats med hårt K så är dock bruket ibland vacklande. Detta gäller bl a "kex" som kommer av engelskans "cakes" och alltså ursprungligen uttalats med K. I främst sydvästra Sverige har uttalet dock successivt anpassats till "svensk standard" med tje-ljud. Detta togs upp i P1:s program "Språket" så sent som härom dagen, men gäller förstås kex i allmänhet. Dock har jag svårt att tro att uttalet av den specifika sorten Mariekex skulle skilja sig från det generella mönstret. /FredrikT (disk) 9 januari 2014 kl. 16.15 (CET)

Är "svensk standard" [ç]-uttal? Säg gärna det till de stockholmare i min bekantskapskrets som envisas med [keks] (och [mögel] – med kort ö)… Själv har jag i min omgivning bara hört [çɛks] (södra Göteborgsområdet, sedan 1963). Paracel63 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kex är ett sådant ord där uttalet är starkt beroende av var i landet den talande bor. I södra Sverige gäller uttal med [ç], längre norrut [k]. SAOL anger båda uttalen (med [k] först). / Ternarius_D 9 januari 2014 kl. 20.12 (CET)

(redigeringskonflikt)

Jag var tydligen litet snabb ovan; det där med de regionala uttalsskillnaderna hade ju FredrikT redan berört... / Ternarius_D 9 januari 2014 kl. 20.33 (CET)

Ligger Småland "längre norrut"? -- Lavallen (block) 9 januari 2014 kl. 20.27 (CET)

E är en mjuk vokal, så ja, [ke] är inte det väntade uttalet. I framtiden kanske det låter lika daterat som "kilo" med hårt k. Kanske. Man kan hoppas.

andejons (disk) 9 januari 2014 kl. 21.21 (CET)

tje-ps, tje-ff, tje-bab, tje-so, tje-fir, tje-ndo, tje-ntaur, tje-nnel, tje-nning, tje-lter, tje-div, tje-lp, ... --Larske (disk) 9 januari 2014 kl. 21.30 (CET)

Språket nämnde bl a just "kilo" samt "kiosk" som två andra exempel på låneord där uttalet av k:et varierar (dock inte med nödvändighet med samma geografiska utbredning som för de båda kexuttalen). Själv växte jag upp i Stockholm med sade, p g a sydsvenska föräldrar, "tjex" och blev litet småretad för det. Det problemet löste jag dock som vuxen med att flytta till Skåne! /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 00.58 (CET)

PS apropå Lavallens kommentar ovan: uttalsgränsen går inte rakt över landet utan mer diagonalt från Göteborg och snett nedåt mot söder, så ja: därför hamnar Småland i "norr". /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 01.07 (CET)

Det finns inte så många ord som börjar på ke. I en fickordbok förutom de mestadels lånord Larske nämnde medvetet fel (vad är keff, kediv, kelp?), hittar jag: kedja, kejsare, kela, keltisk, kemi, kemisk, keramik. --BIL (disk) 10 januari 2014 kl. 01.19 (CET)

Ang "kilo" så upplever jag (som Smålänning) att jag använder både [k] och [tj] beroende sammanhang och emfas. Som ensamt ord säger jag nog "[k]ilo", men "[tj]ilogram" som sammansatt ord. Dock ändå [k]ilometer om jag vill betona och skapa kontrast till oemfaserat [tj]ilometer. Sedan vet jag inte om jag alltid använder "rätt" tje-ljud. Jag upplever tex inte att jag uttalar "tjog" och "tjilo" med exakt samma tje-ljud. -- Lavallen (block) 10 januari 2014 kl. 09.54 (CET)

kelp, antar att det är khediv (är nog van vid stavningen med k) som åsyftas, keff är så vitt jag vet ett slanguttryck för dåligt. Orden var väl valda för att vara sådana som normalt uttalas med k. Tvivlar att tjexens utbredning kommer att förändras dramatiskt senaste tiden. Men det vore ju intressant att veta när de dök upp i Västsverige - det antyds att det handlar om en anpassning och att de ursprungligen skulle ha uttalats med k även här. Uttalet med tj- verkar åtminstone ha förekommit 1919 [8] Den här artikeln [9] från 1983 som tyvärr in det lilla som kan utläsas inte ger några tydliga dateringar av utsnittet antyder att gränsen mellan uttalsvarianterna troligen sett snarlik ut i alla fall hundra år.--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 01.37 (CET)

--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 01.37 (CET)

SAOL anger stavningen "kediv" för den egyptiska vicekonungen, och har med "keff" som ett "vardagligt" ord. Dessutom har vi kelim, kelvin, kenotaf, Kenya, kesella (alla med [k], och alla låne- eller, för kesella, produktord). "Kelp" är förresten ett slags tång (den där vanliga, bruna). / Ternarius_D 10 januari 2014 kl. 02.05 (CET)

Kejsare som har nämnts ovan är ju faktiskt ett exempel på ett låneord som fått tje-uttal i hela svenskan fast det kommer från tyskans "Kaiser" och ursprungligen från latinets "Cæsar" (där c:et i klassiskt latin uttalas som k). /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 11.41 (CET)

Intressant diskussion. Själv skall jag ikväll gå till Tjoop och handla. Är det stängt får jag väl gå till Tjonsum... Riggwelter (disk) 10 januari 2014 kl. 16.07 (CET)

Nja. O är en hård vokal och då är det i princip aldrig aktuellt att uttala k på något annat sätt än just k. /FredrikT (disk) 11 januari 2014 kl. 00.13 (CET)

Angående Småland så verkar har jag ganska goda källor på att det i Långaryd och Färgaryd heter tjex, men då är vi i ju Hallands län.--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 22.09 (CET)

Småländskan är ju inte heller särskilt enhetlig. De från Markaryd tex, känner jag mig inte alls särdeles besläktad med språkligt. -- Lavallen (block) 11 januari 2014 kl. 12.29 (CET)

Och apropå ovanstående ryktades det väl att befolkningsminskningen i Hylte kommun berodde på att invånarna (i östra kommunhalvan) inte alls tyckte om att byta län. Deras småländska ränder satt möjligen ganska djupt.--Paracel63 (disk) 11 januari 2014 kl. 02.48 (CET)

Kan ju flika in att min mormor (från Västkusten) säger just tje-so och även tji-vi (vilket vi har haft lite roligt åt). Familjen har också haft en granne som uttalar kiosk med [k], "kjosk". flinga 28 januari 2014 kl. 21.56 (CET)

Riken, eller taxonomisk historia

Är det någon som vet när man började frångå den gamla indelningen av organismer i djur- resp. växtriket? Anledningen att jag frågar är att jag minns att det i förordet till en engelsk svampbok, tryckt (tror jag, boken var bara lånad) 1979 stod någonting om att man "nyligen" börjat betrakta svampar som ett eget rike. Det tycker jag verkar sent – kom inte den moderna utökningen förrän då? (Sen kan vi kanske lämna därhän att man numera även talar om domäner...) / Ternarius_D 18 januari 2014 kl. 19.45 (CET)

En:Fungi har "R.T. Moore, 1980" som auktor. Jag antar att "Linné, 1753" i parentes är som en undergrupp i växtriket. En:Kingdom (biology) säger att en:Robert Whittaker 1969 var först att föreslå ett system med fem riken där svampriket ingick. 90.227.135.41 19 januari 2014 kl. 09.51 (CET)

Jag tackar för informationen! Då stämde min magkänsla att uppdelningen i fler riken skedde tidigare. När jag tittade närmare i den angivna engelska artikeln hittade jag dessutom en intressant mening, som kan förklara den sena eftersläpningen (10 år) i svampboken jag läste: "Despite the development from two kingdoms to five among most scientists, some authors as late as 1975 continued to employ a traditional two-kingdom system of animals and plants". / Ternarius_D 19 januari 2014 kl. 13.47 (CET)

Är det inte också helt enkelt så att 10 år är ganska nyligen, i akademiska termer? flinga 28 januari 2014 kl. 21.44 (CET)

Hälsningen High five

Hitflyttad från Wikipediafrågor.

Hej!

Jag såg i en tidning en gång ett gammalt fotografi från 1800-talet med jägare som stod med fötterna på "the big five" ( afrikansk elefant, vit noshörning, afrikansk buffel, lejon och leopard) medan de gjorde hälsningen "high five".

Vet någon mer om detta eftersom det hänvisas till en gammal hälsning från en idrott i USA? Eller härstammar den från början från vita jägare i Afrika?

Mvh Aino

Här finns en läsvärd text: [10]. Här listas fler texter av blandad kvalitet: [11].--Paracel63 (disk) 29 januari 2014 kl. 23.45 (CET)

Bindestreck eller tankstreck i församlingar mm

Jag har en fundering kring skrivregler. Är det mest rätt med bindestreck eller tankstreck i sammanslagna administrativa namn, såsom Hedemora-Garpenbergs församling eller Fagersta-Västanfors hembygdsgård? Vivo (disk) 26 januari 2014 kl. 17.47 (CET)

Tankstreck menar jag. Jag kan inte backa upp det med någon källa som behandlar exakt det sammanhang du tar upp, men i alla liknande exempel jag hittar är det tankstreck som gäller. /NH 26 januari 2014 kl. 18.29 (CET)

Vad jag förstår av Svenska skrivregler så kan man nog försvara båda valen. Antingen ser man de som två namn som satts ihop, och tar då tankstreck (I så fall blir tolkar man det typ som "församlingen som omfattar Hedemora och Garpenberg"). Eller så tolkar man det som en sorts dubbelnamn, och tar då bindestreck. Men jag skulle nog vända mig till Språkrådet och fråga.

andejons (disk) 26 januari 2014 kl. 21.21 (CET)

Om det hade varit frågan om Fagersta–Västanfors järnväg så hade jag inte tvekat om att det ska vara tankestreck eftersom det är något mellan Fagersta och Västanfors. Sammanslagningar brukar dock oftast skrivas med bindestreck har jag märkt. /ℇsquilo 27 januari 2014 kl. 20.34 (CET)

Jag fick svar från Språkrådet, som stöder Esquilos resonemang: Sådana samordningar skrivs med bindestreck. Jämför t.ex. Skanör-Falsterbo. Tankstreck används vid ortnamn för betydelser som 'från x till y', 'sträckan x–y' osv. Tack för tipset, andejons! Vivo (disk) 30 januari 2014 kl. 00.39 (CET)

Se även Arsenal–Liverpool, där tecknet ju syftar på ett möte.--Paracel63 (disk) 1 februari 2014 kl. 19.53 (CET)

Svenska namn på gaseller

Det finns två arter av gaseller som gör mig lite fundersam. Enligt Wikipedia:Projekt Djur/Lista över artnamn heter Gazella gazella bergsantilop och på engelska heter den också Mountain Gazelle. Gazella arabica heter på engelska Arabian Gazelle. Vår artikel om Arabisk gasell rör Gazella gazella så det måste väl vara fel? Är det någon som kan mer om detta eller vet någon bra källa med svenska namn på djur? De finns inte med i Dyntaxa. - Averater (disk) 1 februari 2014 kl. 15.45 (CET)

Jag försöker hitta någon säker information, men är inte helt säker men de flesta hemsidor använder Arabisk gasell om Gazella gazella. Jag tittade också vad jag hittade om Gaseller och Antiloper i NE och Svensk uppslagsbok och där kallas alla "äkta gaseller" som Gazella gazella tillhör just för gaseller. Namnet Bergsantilop lyckades jag främst hitta i 1800-tal och tidiga 1900-talsstexter. Det är lite oklart vad som ibland åsyftas, men i några fall är det Serover, ibland goraler och inte några antiloper alls. I engelskspråkiga texter har däremot Mountain Gazelle. Skillanden mellan Gazella arabica och Gazella gazella verkar inte helt tydlig. Gazella arabica är utdöd sedan 1827 och dess exakta släktskap med Gazella gazella verkar omdiskuterad.FBQ (disk) 1 februari 2014 kl. 16.30 (CET)

Båda arterna finns med i Mammal species of the world, CoL, ITIS, EoL, IUCN men bara G.g. finns i ARKive. I EoL står det att G.a. endast är beskriven från ett enda exemplar som hittades 1825. I Mammal species of the world skriver de att det rör sig om två exemplar som verkar ha blivit var sin underart! - Averater (disk) 1 februari 2014 kl. 16.42 (CET)

Rock Band 3

Varför är rock band 2 omdirigerad till bara rock band, samt varför finns inte rock band 3 med överhuvudtaget? Jag vill ha tag i låtlistorna för samtliga rock band titlar men tydligen tycker Wikipedia att det inte är i allmänhetens intresse. Kan det vara så att Wiki har fått hybris?Sven Ryglert (diskussion) 3 februari 3 kl. 13.30‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns ingen artikel om Rock Band 3 för ingen har skapat någon sådan artikel. Du kan göra det om du vill. - Tournesol (disk) 3 februari 2014 kl. 13.37 (CET)

Hybris har vi alltid haft: Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That's what we're doing.--LittleGun (disk) 6 februari 2014 kl. 14.14 (CET)

Vår närmaste sjärna

Vilken stjärna är den som ligger närmast jorden efter solen och vad är avståndet till den samt dess diameter/ storlek och namn?83.251.83.5 7 februari 2014 kl. 00.10‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

[12] /Bro (disk) 7 februari 2014 kl. 00.17 (CET)

Ursäkta, men faktafrågor är faktiskt till för att ställa frågor, och kan man inte komma med nåt annat än en spydig googla det-kommentar kan man lika gärna låta bli... Svaret bör vara Proxima Centauri om jag tolkat det rätt. /Grillo (disk) 7 februari 2014 kl. 06.22 (CET)

Håller med Grillo. Onödigt drygt inlägg av Bro.

Och ja, Proxima Centauri stämmer. Prefixet Proxima har den fått just därför att den ligger närmast. /ℇsquilo 7 februari 2014 kl. 10.11 (CET)

Förlåt mig det var nog lite väl spydigt svar men som man brukar säga "give a man a fish and you feed him for a day. teach a man to fish and you feed him for a lifetime" /Bro (disk) 8 februari 2014 kl. 00.38 (CET)

Ragunda tätort

1960 fanns det en tätort med namnet Ragunda. Idag finns det två småorter med det namnet inom samma kommun. Vilken av dem är det som var tätort 1960? -- Lavallen (mail) 4 februari 2014 kl. 17.32 (CET) (Koordinaterna i artiklarna är fö fel jämfört med Geodataportalen.)

Ett antagande jag gjort, är att om detta gällt stationssamhället, så hade den namngivits "Ragunda station" av SCB, men så är inte fallet. Det gör det mer sannolikt att det rör sig om kyrkbyn. -- Lavallen (mail) 5 februari 2014 kl. 12.05 (CET)

Med tanke på att Lantmäteriet på ek.kartan kallar stationssamhället Ragunda kunde man tro att det vore detta som avsågs, men E. Pålssons karta Befolkningens fördelning i Sverige den 1 januari 1957 förlägger tätorten Ragunda till en plats något nordost om Hammarstrand.[13] Edaen (disk) 5 februari 2014 kl. 12.37 (CET)

1957 kan inte avse 1960's tätorter, men ser nu att 1950 var Ragunda också tätort enligt den definition som fanns då, så det kan ju vara samma. Jag lyckas dock inte följa din länk! -- Lavallen (mail) 7 februari 2014 kl. 08.58 (CET)

Fungerar denna länk bättre?[14] Edaen (disk) 7 februari 2014 kl. 09.42 (CET)

Den var läsbar, tack! -- Lavallen (mail) 7 februari 2014 kl. 12.29 (CET)

Det verkar tyvärr finnas ganska dåligt med äldre kartor över Ragunda hos lantmäteriet. Hur mycket folk handlar det om? Tittar man på ekonomiska kartan 1965 framgår det att finns absolut flest bostadshus i Hammarstrand. Därnäst kommer Ragunda station. I Ragunda kyrkby bor ganska få, om man inte inkluderar Gisselgård, Torsgård och Pålsgård, men undrar om bebyggelsen är tillräckligt tät och om de ändå blir tillräckligt många. Jag tror att det handlar om just Hammarstrand. Hammarstrand verkar ursprungligen vara bebyggelsen i södra delarna av orten Hammarstrand vilket skulle förklara varför orten sägs ligga "nordost" om Hammarstrand.--FBQ (disk) 5 februari 2014 kl. 23.55 (CET)

Hammarstrand var en egen tätort redan 1960 med 781 invånare. Ragunda hade då 202 personer i sin tätort. (Den hade upplösts 1965.) Idag ligger Ragunda kyrkbys småort inte i direkt anslutning till kyrkorna (de har två), utan just i "Gisselgård, Torsgård och Pålsgård". -- Lavallen (mail) 6 februari 2014 kl. 08.17 (CET)

Själva området runt kyrkorna ingår tydligen i Hammarstrands tätort. Enligt mejlkontakt med SCB ingår det även 1980, vilket vi inte kommer åt genom Geodataportalen. Deras stalltips är därför att Ragunda tätort är stationssamhället.

Ni som ser vad byarna hette innan stationen kom till. Vad hette det området då? -- Lavallen (mail) 6 februari 2014 kl. 11.37 (CET)

Jag hittar väldigt dåligt med gamla kartor på var bytomterna legat men det här verkar ha varit utjord, på gränsen mellan Kånkbacks och Skogens ägor. Gränsen går ungefär 200 meter väster om stationshuset, ungefär där vägen mot Hammarstrand böjer av mot nordväst. Här låg tidigare trevägskorsningen för vägen åt sydväst mot Valla. Avstyckningar verkar ha inletts från 1886 i samband med att man exproprierar mark för järnvägens framdragande, men kan inte utesluta om det fanns några torp här. Skifteskartan över Kånkbacks ägor anger all marken här som utjord utan bebyggelse.--FBQ (disk) 7 februari 2014 kl. 00.45 (CET)

Enl. SCB:s (Tabellverkets) folkräkning för åren 1856–1860, andra avdelningen, sidan 150, låg tingshuset i Pålgård. Lagfart 1895 för fastigheten Näset 2:37 där jag antar att tingshuset vid Ragunda station kom att byggas.[15] Edaen (disk) 7 februari 2014 kl. 09.59 (CET)

Det låter som att Ragunda tätort 1960, 1950 och ev tidigare då är identisk med Pålsgård, och därmed identisk med Ragunda kyrkbys småort idag. Eller någon förutom en tjänsteman på SCB som har en avvikande åsikt? -- Lavallen (mail) 7 februari 2014 kl. 12.29 (CET)

Efter samlad information ser jag det som troligast. Jag såg att jag gjort läst fel på ekonomiska kartan, några enklaver tillhöriga Skogen i kartkanten förvillade mig, stationen ligger på byn Näsets ägor.--FBQ (disk) 9 februari 2014 kl. 11.42 (CET)

Kan inte den gamla Ragunda tätort ha uppgått i Hammarstrands tätort och nuvarande småort Ragunda kyrkby är något annat? Edaen (disk) 9 februari 2014 kl. 11.47 (CET)

Det är inte vad FoB 1965 säger. Ragunda är "ej tätort" 1965, dvs inte gått upp i Hammarstrand, även om det inte finns något som säger att så inte kan ha skett 1970, 1975 eller 1980. Jag har sett något sådant exempel i Finspångs kommun. En tätort har upplösts, grannorten vuxit och idag är den en del av denna. -- Lavallen (mail) 9 februari 2014 kl. 12.24 (CET)

Harold Camping

1. Kan I finde kilden på YouTube hvor Harold Camping siger at Gud er CEO'en af Family Radio?--78.156.109.166 10 februari 2014 kl. 21.02 (CET)

2. Er Gud Family Radio's CEO?--78.156.109.166 10 februari 2014 kl. 21.03 (CET)

Uppvisning i OS

Har vi ingen artikel om "uppvisningssporter/grenar" (vet inte korrekt term men sådana som är med "på prov") vid olika olympiska spel? Var kan jag annars hitta sådan information? /Hangsna (disk) 14 februari 2014 kl. 09.19 (CET)

Artikeln uppvisningssport behandlar bland annat uppvisningssporter i OS.--LittleGun (disk) 14 februari 2014 kl. 11.15 (CET)

Tina Maze-SLOVENIEN

Hej, varför står det att Tina är född i forna Jugoslavien?FEL!Hon är född i SLOVENIEN som fanns redan under Jugoslavien.Vänligen, bytt ut Jugoslavien mot Slovenien.Jugoslavien är helt irrelevant. Med vänlig hälsning Dr. Nadja Skoglund 81.228.202.158 12 februari 2014 kl. 10.50‎ 81.228.202.158 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det står nu i artikeln att Tina är född i dåvarande Jugoslavien. Tina är född 1983. Slovenien blev en självständig stat i juni 1991. Yugoslavien hade upphört i september 1992. Hur tycker du att det ska uttryckas för att vara rätt? --Xauxa (disk) 12 februari 2014 kl. 13.14 (CET)

Vi brukar nog notera födelseort i födelseland, enligt definitionen självständig stat. Det är lättast att hitta källor och jämföra artiklar på så sätt.--Paracel63 (disk) 12 februari 2014 kl. 17.28 (CET)

Ja, Paracel63, vad blir din slutsats i så fall? Hur ska det stå? --Xauxa (disk) 12 februari 2014 kl. 22.53 (CET)

"Jugoslavien" eller för att vara tydligare "dåvarande Jugoslavien". /ℇsquilo 13 februari 2014 kl. 10.37 (CET)

Instämmer med ovanstående. Lessen för sent svar.--Paracel63 (disk) 22 februari 2014 kl. 03.26 (CET)

Jenny Lind på fotot?

Föreställer detta foto Jenny Lind (1820-1887)? Vilket är slottet i bakgrunden?

Kvinnan på den övre bilden står i exakt samma pose som Jenny Lind i den nedre bilden men ansiktena är inte särskilt lika. Ansiktet liknar mer de samtida Prinsessan Eugenie eller Amelie av Leuchtenberg. Är det en person som försöker efterlikna en Jenny Lind-pose. Eller föreställer det Jenny Lind i operakostym som ska efterlikna en känd person/operakaraktär? --Vogler (disk) 19 februari 2014 kl. 06.56 (CET)

Foto på Jenny Lind enligt Nordiska Museet.

Have a look here. 86.144.68.206 20 februari 2014 kl. 07.09 (CET)

Önnestads backars tätort

Önnestads backar var tätort åtminstone 1960-1975, varvid det ser ut som den upplösts pga befolkningsminskning. Idag är tätorten Önnestad nästan 3 gånger den storlek den hade 1960, så den kan ha uppslukats av denna (dock inte redan 1975), men jag har egentligen inte ens indicier på det. Halvannan kilomter väster Önnestads tätort finns det en busshållplats med namnet "Västerbackar".

Någon som har någon karta från slutet av 1960-talet/början av 1970-talet, med tätorterna markerade?

Några höjder ser jag inte, så ordet "backe" måste sannolikt ha en annan betydelse här. -- Lavallen (mail) 19 februari 2014 kl. 09.28 (CET)

Det är en sluttning från Önnestad upp mot Bockeboda som skulle kunna kallas backe. Vägen ligger 15-20 möh Nävlingeåsen, börjar höja sig alldeles intill vägen och når upp till 100 möh på högsta partier. Det ligger en mängd hus längds Bockebäcksvägen mot Vä på ekonomiska kartan 1972. En del av de husen ligger idag i södra Önnestad, andra utanför. Tycker bebyggelsen egentligen känns tät nog för att numera ingå i tätorten - är husen delvis fritidshus numera?

Vet dock inte om det här är Önnestads backar. Husen som finns som en ganska tät bebyggelse redan på häradsekonomiska kartan 1924 kallas Bäckebo, Solgården och Emmeholm. Det räknas dock som Önnerstads ägor och på Generalstabskartan 1862 markeras Önnerstad dels här och dels vid kyrkan, den här klungan innehåller fler hus än bebyggelsen vid kyrkan.

Men jag hittar ganska få belägg på namnet Önnestads backar hittade en uppteckning från Önnestad där det talas om "byen" och "backana". Hittade också på googlebook en beskrivning av Eric Norelius (som jag nyss gick förbi i Svensk uppslagsbok) där han talar om Nordström hade inköpt en liten landtgård på de s. k. Önnestads backar vid stora landsvägen. vilket tyder på att det handlar om den här platsen.--FBQ (disk) 19 februari 2014 kl. 13.14 (CET)

Nuvarande tätort Önnestad sträcker sig ner mot stenbrottet där vägen mot Skepparslöv (Källundavägen) korsar RV21. Det låter på dina källor som att "Önnestads backar" är just orten Önnerstad, såsom den sträckte sig utmed vad jag antar är "gamla" RV21, dvs Bockebäcksvägen. Medan övriga gamla Önnerstads tätort var själva området runt kyrkan och en ev station. -- Lavallen (mail) 19 februari 2014 kl. 13.44 (CET)

Tittade på gamla kartorna över Önnerstads by men de gav tyvärr inte så mycket, annat än att bebyggelsen hela byn före laga skifte 1834 låg uppe vid kyrkan. Kan inte undgå att notera hur de skånska socknarna ser ut - Önnerstads by består av 45 mantal! Iofs finns det en del stora byar i Dalarna också, men då är det ju socknarna stora och det är fortfarande mer än hundra byar i varje socken och knappast någon som dominerar. Önnerstads socken består av fyra byar, varav Önnerstad utgör mer än halva mantalet i socknen! I en uppländsk socken av motsvarande storlek skulle byarna troligen vara 40-50.--FBQ (disk) 19 februari 2014 kl. 13.54 (CET)

Fått några inskannade kartbilder mejlat till mig! Det bekräftar definitivt vad vi kommit fram till så här långt! -- Lavallen (mail) 19 februari 2014 kl. 14.55 (CET)

besvara frågan

Hur var mortaliteten,nativiteten och befolkningstillväxten under 1830-1930 talet? Varför var det så och i vilket skede befann sig Sverige?

Skulle uppskatta om ni svarade.

Dina uppsatser bör du nog skriva själv, men du kan titta på tex Sveriges historiska befolkning. - -Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 19.36 (CET)

Hederslegionen

Jag undrar om inte listan på svenskar som blivit riddare av hederslegionen kan förbättras. Till exempel så blev väl konstnärerna Carl Larsson (1853-1919) och Anders Zorn (1860-1920) båda riddare? Zorn 1889* och Larsson 1901**.

• Bummer, H. (1994) Anders Zorn, Norstedts,p.134
  • Gedin,P.I.,(2013) Karin! Karin! Karin! Min engel!, Alber Bonniers Förlag, p. 319

• Det finns många listor av det här slaget som ofta är ganska usla, namn inslängda på måfå, ofta då någon skrivit om någon som de haft särskilt intresse för. Du får gärna ta dig an listan. En del listor som varken har förutsättning att bli fullständiga eller innehålla ett urval av de mest kända namnen är nog bättre att radera, men den här går säkert att göra något vettigt åt om någon har tid och källor att ägna sig åt den. Jag har det nog alla fall inte just nu.--FBQ (disk) 23 februari 2014 kl. 09.56 (CET)

Stockholms kommuns gränser 1863

Tullplatsen vid Blockhusudden tillhörde Stockholms kommun och jurisdiktion trots att Kungliga Djurgården hörde till Danderyds skeppslag. Frågan är inom exakt vilka gränser stadens jurisdiktion gällde. Var det hela Blockhusudden, enbart tullplatsen eller även boställen och täppor tillhöriga tullpersonalen?[16][17][18][19][20][21] Edaen (disk) 20 februari 2014 kl. 20.17 (CET)

Jag känner mig tveksam om det verkligen skall ses som att Tullplatsen vid Blockhusudden räknas till Stockholms stad 1863 - fast det var kanske inte det frågan gäller? Inga kartor jag hittar över Stockholms stad jag hittar från slutet av 1800-talet inkluderar sjötullen. Jag misstänker att eftersom varor som skulle förtullas i Stockholm, särskilt före 1810 i juridiskt avseende räknades som införda i Stockholm sedan de förtullats. Tullpersonalen var troligen åtminstone i äldre befriad från ordinarie skatter, så i det avseende gjorde nog gränsen ingen stor betydelse. Man kan givetvis titta på äldre domböcker och mantalslängder för att få ett exakt svar hur det förhållt sig, men jag skulle tolka det som ett område utanför staden där stadens lagar gällt, på samma sätt som en ambassad eller ett svenskflaggat fartyg räknas som svenskt territorium.

Hursomhelst, uppodlingen i länk 3 och länk 5 anges arrenderad på 50 år av Kungliga Djurgården och bör definitivt inte ha räknats som Stockholms stad. --FBQ (diskussion) 26 februari 2014 kl. 07.18 (CET)

Blockhus tullplats ställning reglerades i k. brev 26 september 1716 tillsammans med Ladugårdsgärdets och Danvikens (Svar bildid: A0029180_00291) och upphävdes genom att övriga k. Djurgården fördes under Stockholms jurisdiktion genom k. brev 1866

Vi måtte i anledning af Vår befallningshafvandes ifrågavarande framställning förordna, att, i likhet med hvad beträffande Blockhus tullplats, Ladugårdsgärdet och den så kallade Båtsmanstomten redan är stadgadt, jemväl öfriga delar af Djurgården hädanefter skola i alla förefallande rättegångsmål lyda under öfverståthållareembetet och Stockholms rådstufvurätt.

Brevet finns på src:Kungl. bref till öfverståthållareembetet af den 10 augusti 1866 angående Kungl. Djurgårdens förläggande till Stockholms stad. Edaen (diskussion) 26 februari 2014 kl. 07.32 (CET)

Aha, jag missförstod nog frågan, kanske på grund av att det talades om "kommun" - området har alltså legat under Stockholms rådstuvurätt i brottmål men inte i övrigt räknats till Stockholms stad. Jag skulle gissa att även personalen vid tullstationen och deras ägor sorterat under Stockholms rådstuvurätt, frågan är om det funnits behov av att förtydliga det noggrannare. Det enklaste vore ju att se hur man valt att tolka det i förekommande fall. Danderyds skeppslags tingslag torde ju inte haft något intresse av att utsträcka sin juristriktion in i det här området. FBQ (diskussion) 26 februari 2014 kl. 12.38 (CET)

Röda och gula m.fl. kort inom sport

Finns det någon vedertagen term som samlar begreppen rött kort, gult kort, blått kort med flera kort som domare kan använda i olika sporter? Frågan har uppstått på Diskussion:Straffkort; har artikeln rätt rubrik? Bandy boy (diskussion) 26 februari 2014 kl. 00.20 (CET)

Svenska Fotbollförbundets reglemente från 2010 placerar det här under rubriken "Disciplinära bestraffningar" (kapitel 12, sid 30, [22]; Google-länk: [23]) och använder även den kortare formen "disciplinära straff".--Paracel63 (diskussion) 26 februari 2014 kl. 18.38 (CET)

Någon som är duktig på satslära? Behöver hjälp med tolking av en mening

Hej,

Jag behöver hjälp med tolkning av följande mening:

"För entreprenaden skall entreprenören erhålla betalning enligt följande: Arvode på material med 10% inkl moms"

Min fråga är följande: Vad syftar momsen på? Är det arvodet som är inkl moms eller är det materialet som är inklusive moms? Hur förklarar man detta rent grammatiskt?

Tack på förhand /P83.248.242.170 17 februari 2014 kl. 21.13‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det här rör mer vad som åsyftas, eftersom man kan tolka det olika. Kan du fråga skribenten/uppdragsgivaren vad som menas? Är det materialet som ska arvoderas? Menas att entreprenören får ett påslag på faktisk materialkostnad med 10 % (inkluderat moms)?--Paracel63 (disk) 17 februari 2014 kl. 21.37 (CET)

Entreprenören skall få ett påslag (arvode) med 10% på materialkostnaden. Huruvida det är materialkostnaden eller arvodet som ska vara inkl moms är oklart, meningarna går isär. Därför undrar jag om man rent grammatiskt kan utröna vilken tolkning som är rätt. /P

Avtalet är lite tokigt skrivet, oavsett satsläran. I allmänhet stipulerar man tidigt i texten huruvida de kostnader och intäkter som nämns i avtalet inkluderar eller exkluderar moms, och sedan håller man sig till det genom resten av avtalet, och i dess förlängning. Efter det behöver avtalstexten egentligen inte ens omnämna momsen någon mer gång. Gör man på det viset är det ju relativt enkelt att få det rätt i slutändan, eftersom man inte behöver ta hänsyn till momsen förrän slutsumman räknats fram. Om man däremot blandar samman belopp där vissa är exklusive moms och andra är inklusive moms, så blir förstås uträkningarna mer komplicerade att få rätt. Enklast är nog att beräkna allt utan moms, och så lägger man på respektive drar av in- och utgående moms efter att kalkylen för övrigt är klar. Den enda gången (som jag kommer på just nu) när det kan vara dumt att göra så, är i de oftast ganska få fall där man måste ta hänsyn till olika momssatser (6 % moms på persontransporter, böcker och tidskrifter, entréavgifter till konstnärlig verksamhet och idrottevenemang; 12 % moms på livsmedel, restaurangtjänster och försäljning av egna konstverk; 25 % moms på i stort sett allt annat).
–Tommy Kronkvist (disk) 17 februari 2014 kl. 22.47 (CET), 17 februari 2014 kl. 22.47 (CET).

Detta Avtal har dessvärre inte angivit övergripande huruvida kostnaderna exkluderar eller inkluderar moms. Därav har den problematik som du nämnt ovan uppstått, och därför kvarstår frågan huruvida det är arvodet eller materialkostnaden som är inkl moms. /P

Är det ett avtal som skrivs mellan två företag ska beloppen vara exklusive moms. Det är bara avtal mellan företag och privatpersoner som beloppen måste anges inklusive moms. Thoasp (disk) 18 februari 2014 kl. 18.35 (CET)

Där konsumentköplagen är tillämplig måste priser alltid anges inklusive moms, medan det är valfritt vid övriga tillfällen (d.v.s. företag som säljer till andra företag kan välja vilket de vill). Rent grammatiskt så ska momsen räknas in i det 10%-iga påslaget, vilket naturligtvis ter sig som en miss i avtalsskrivningen. BP OMowe (diskussion) 27 februari 2014 kl. 14.36 (CET)

Vilken var Sveriges första flickpension?

Vilken var Sveriges första flickpension? När och var grundades den? Jag vet att Rudbeckii flickskola (1632) brukar kallas Sveriges första flickskola, och att Brödraförsamlingens flickskola i Göteborg (1786) anses vara Sveriges första akademiska flickskola, men jag talar inte om flickskolor utan om sk Mamsellskolor, också kallade flickpensioner och franskpensioner. Skolor där flickor fick lära sig franska, etikett och uppfostras till "damer, hustru och mödrar", alltså inte om de mer seriöst akademiska flickskolorna.

Mamsellskolornas historia tycks vara mer svårtillgänglig än flickskolornas. Som jag förstått det grundades det många sådana mamsellskolor under 1700-talet, som konkurerades ut av flickskolorna på 1800-talet. Vilken var den första? Vad fanns det för exempel på mamsellskolor/flickpensioner under 1700-talet? --Aciram (diskussion) 27 februari 2014 kl. 23.24 (CET)

gigabyte i timmar?

Jag undrar vad 2, 4, 6 och 10 GB på ett simkort för mobiltelefon motsvarar i timmar under en månads användning? Tacksam om jag fick lite hjälp att få fram detta!? Inge Bäckstöm

Det beror på hur mycket du surfar och hur snabbt du surfar. /Hangsna (disk) 13 februari 2014 kl. 21.19 (CET)

här kan du räkna ut hur mycket surf du behöver/Bro (disk) 13 februari 2014 kl. 21.34 (CET)

Ger den räknaren goda uppskattningar? Det är mycket svårt att ge goda svar på frågorna (hur många webbsidor besöker du per månad? etc.) och svaret säger i sig inte särskilt mycket om hur många GB man laddar ner.

Frågorna används antagligen (förhoppningsvis) till att placera in en i en användarkategori för vilken företaget har data ("de som brukar svara så här brukar använda så här mycket").

Om frågan gäller hur många timmar man kan använda full kapacitet är det enkelt. Har du en förbindelse på 300 kbit/s kan du ladda ner högst (ungefär) 300 kbit/s·0,1kB/kbit·3600s/h=108000kB/h=108MB/h=0,108GB/h (10 bitar per byte för att en del används av kommunikationsprotokollen).

Med den hastigheten tar det alltså minst 92,3 timmar att ladda ner 10 GB (om jag räknade rätt). Utspritt på en månad blir det tre timmar per dag (2 GB blir en femtedel, alltså en dryg halvtimme om dagen; 0,2 GB blir några minuter, telefonen kan använda mycket mera utan att man surfar överhuvudtaget).

Få människor använder full kapacitet hela tiden de använder telefonen, sällan har man ens fullgod förbindelse hela tiden. Å andra sidan kan telefonen syssla med ett och annat för sig själv, om man inte har den helt avstängd.

Enda sättet att veta hur mycket av kapaciteten man använder är att följa med en räknare (i telefonen eller hos leverantören), dels när man använder telefonen på olika sätt, dels med tiden man inte använder den inräknad (räkna över lång tid, så att programuppdateringar etc. inte stör resultaten). Nätanvändningen kan variera ganska mycket också beroende på vilken telefon man har och vilka program (inkl. appar) man installerat och hur man konfigurerat dem. Gör alltså om testen när någonting ändrat.

--LPfi (disk) 14 februari 2014 kl. 14.58 (CET)

Hur många kilometer i timmen räcker 20 liter bensin till? Avsikten är inte att vara spydig, utan att belysa problemet med frågeställningen. Det går helt enkelt inte att ge ett svar som täcker ens de flesta situationer. BP OMowe (diskussion) 27 februari 2014 kl. 16.21 (CET)

I motfrågan är enheterna fel. Den ursprungliga frågan hade inte det problemet, men genomsnittlig nätanvändning är svår att uppskatta. En bättre motfråga är "hur långt kommer man med 20 liter", vilket beror på om man använder moped eller bil, om man kör på landsväg eller i terräng o.s.v. "Blandad körning" är alldeles tillräckligt vagt för bilar (väldefinierat så som det används, men motsvarar inte enskilda personers blandade körning), på nätet är variationerna mycket större. --LPfi (diskussion) 2 mars 2014 kl. 16.44 (CET)

E-post och typografi

Någon som har någon bra idé om hur man bäst skriver e-postadresser på ett tydligt sätt i brödtext? Om jag t ex skriver "...eller via e-post på adress@domän.com." så blir det ingen åtskillnad mellan adressen och skiljetecken. Detsamma gäller förstås också internetadresser. Jag formulerar en text för en allmän målgrupp där vissa läsare kan vara tämligen datorovana. I fallet med e-postadresser så går det ju att skriva fel utan att användaren direkt märker det. flinga 12 februari 2014 kl. 14.16 (CET)

Ibland kan man se rekommendationen att skriva "... eller via e-post på <adress@domän.com>." Men jag vet inte om det är så mycket lättare att förstå om man är datorovan. --Xauxa (disk) 12 februari 2014 kl. 17.21 (CET)

Kodningen med <adress@domän.com> rekommenderas ibland i datorsammanhang, om man vill vara tydlig. Den metoden är riskabel i texter som läses av html-kapabla program (Word, webbläsare etc), där <adress> kan tolkas som en referens-kod och då kan bli helt osynlig. Säkrast är att formulera om, alternativt använda annat skiljetecken, typ [adress].--Paracel63 (disk) 12 februari 2014 kl. 17.35 (CET)

Elände! Ännu en gång då "användarvänliga" program försvårar det för folk. Utom med tanke på dessa program är <adressat@example.com> utan vidare det som skall rekommenderas. Datorovana torde antingen skriva adressen med klamrar eller utan, och båda varianterna fungerar (klamrarna är obligatoriska om adressen används i e-posthuvudet tillsammans med adressatens namn: "N.N. <nn@example.com>", annars inte). För webbadresser är den officiella rekommendationen <URL: http://www.example.com >, vilket tillåter enkel automatisk länkning av adresser utan att snarlika konstruktioner förvanskas.

Håhåjaja med "webbkapabla". Ett program skall inte försöka tolka en syntax som det inte klarar. Till exempel är det ju uppenbart att <adressat@example.com> inte är en tagg, då där finns otillåtna tecken. Dessutom: om meddelandet inte i sin helhet är kodat enligt en formell syntax (ifråga om HTML med <HTML> etc.) skall inte ett datorprogram göra några antaganden om att vissa element är avsedda att tolkas i enlighet med någon viss konvention, åtminstone inte så att användaren inte lätt kan se hur meddelandet på riktigt är formulerat (att automatiskt länka, à la www.example.com, är mindre problematiskt, då användaren ändå kan se att länkning av "... www.Ja det var ..." beror på ett borttappat mellanslag).

--LPfi (disk) 13 februari 2014 kl. 08.21 (CET)

Jag blev tidigare rekommenderad att använda < och > runt e-postadresser. Efter ett antal misslyckade inlägg i diverse forum och webbformulär började jag fatta att serverprogramvaran åt upp hela min adress och spottade ut ett simpelt mellanslag. Sedan dess håller jag mig långt borta från < och > i dylika fall. Jag och Ms Word går inte heller bra ihop.--Paracel63 (disk) 22 februari 2014 kl. 03.33 (CET)

Antagligen hade programvaran konfigurerats att ta bort e-postadresser, kanske för att skydda ovetande användare från skräppost eller för att minska möjligheterna att använda forumen för reklamlänkar. Det låter inte som något misstag från serverns sida. Sådan filtrering är rätt vanlig. --LPfi (diskussion) 2 mars 2014 kl. 16.34 (CET)

Enda skälet till att skriva < och > runt e-postdresser är att e-postprogram fattar att det är det som är adressen och det som står utanför är något annat. Jag skulle använda <tt></tt> runt mailadresser i brödtext. En lite fiffig grej är att mailadresser med en extra punkt på slutet faktiskt fungerar(!) eftersom punkten betyder FQDN (Fully Qualified Domain Name) vilket annars är underförstått. /ℇsquilo 13 februari 2014 kl. 10.34 (CET)

Också människor kan ha lättare att uppfatta vad som är adressen om man har klamrar (datorvana uppfattar det lätt också utan markering, så länge adressen är "normal"). Skrivmaskinstypsnittet kan fungera i tryckt text (där har man också har möjlighet att vid behov förstärka effekten på olika sätt), men på en datorskärm är skillnaden för liten ibland (alltså för en del av läsarna) - och just <tt></tt> är ju en HTML-specifik grej, klamrarna fungerar oberoende av format. --LPfi (disk) 13 februari 2014 kl. 12.33 (CET)

Tackar för svaren. I just det här fallet var det en tryckt text jag försöker få till. Tillsvidare löser jag det nog genom att låtsas att e-postadressen (till vardags säger jag mail.. bara benämningarna är oklara ;)) är del i någon slags lista, och fuskar bort punkten på det sättet. I mitt utkast har jag e-postadressen markerad med en diskret avvikande färg, men det känns liksom lite godtyckligt när inte telefonnumret i samma mening har någon särskild markering :)

Esquilos upplysning om punkten var också intressant, det gör problemet till lite av ett ickeproblem... dock protesterar gmail när jag försöker i deras webb-interface; "kontrollera att alla adresser har rätt format". Vilket i och för sig också förhindrar risken med att mailet inte kommer fram utan att avsändaren märker det.

Jag kan också känna igen mig i LPfi:s beklagan, över hur så kallad användarvänlighet (enligt min upplevelse) många gånger gör enkla uppgifter trippelt så besvärliga att utföra. Words användarvänliga formattering tror jag mig dock vara tillräckligt kunnig för att besegra! ;) flinga 17 februari 2014 kl. 14.18 (CET)

Det är egentligen inte mindre än- och större än-tecken, < >, som ska användas när man vill markera att något särskiljer sig, utan vinkelparenteser,〈 〉. Den användningen är ganska etablerad i många sammanhang, men rekommenderas t ex av språkrådet också speciellt för epostadresser: http://www.sprakradet.se/2455#item103500 . /NH 2 mars 2014 kl. 12.02 (CET)

Också om tecknen skall tolkas som vinkelparenteser är det ASCII-tecknen som skall användas, alltså "<adress>" (U+003C och U+003E), inte "〈adress〉" eller "〈adress〉" (U+3008 och U+3009 respektive U+2329 och U+232A), om texten kan komma att läsas i elektronisk form, då de senare inte tillåts i e-posthuvudet utan omkodas till något e-postprogramvaran ser som del av adressen (också program som klarar att känna igen e-postadresser kan misslyckas då "avancerade" vinkelparenteser används). --LPfi (diskussion) 2 mars 2014 kl. 16.29 (CET)

Nu gällde ju frågan, som du kan läsa ovan, tryckt text. /NH 2 mars 2014 kl. 17.54 (CET) Förlåt, det där lät nog surt. Var inte menat så. /NH 2 mars 2014 kl. 20.14 (CET)

RFC5321 säger att det är < och > som ska omge mailadresser, i alla fall i mailtransaktioner och följaktligen också i mailapplikationer. Tecknen 〈 och 〉kommer inte att fungera och är därför inte att rekommendera av rent praktiska skäl. /ℇsquilo 2 mars 2014 kl. 18.16 (CET)

Blir tjatigt nu, men i tryckt text, formgiven på ett professionellt vis, används vinkelparenteser för det ändamålet. I text skriven i ordbehandlare eller i text som ska behandlas av ett mailprogram är det annorlunda. /NH 2 mars 2014 kl. 20.14 (CET)

Är medelsvensson = Average Joe?

Diskussion hitflyttad från Bybrunnen. Lixer (diskussion) 6 mars 2014 kl. 15.56 (CET)

Tror att detta problem kanske också finns på fler ställen. Därav i så fall lite allmängiltigt och värt att ta upp här. Alltså: Om man går till den svenska artikeln "medelsvensson" och ser vilka fler språk som har samma artikel, då får man upp att artikeln på engelska heter "Average Joe". Men är det verkligen samma sak, samma artikel? Jag tycker inte riktigt det. Eller? --Mats33 (diskussion) 6 mars 2014 kl. 15.52 (CET)

Det är olika personifieringar av samma sak, nämligen Adolphe Quetelets genomsnittsmänniska. Edaen (diskussion) 6 mars 2014 kl. 16.01 (CET)

The average Swede = vardagligt det vi i Sverige kallar Medelsvensson. Average Joe är kanske mer Svennebanan? Med vänlig hälsning --Lill-Ann (diskussion) 6 mars 2014 kl. 16.26 (CET)

Ja, det finns skillnader. T ex att Average Joe bor i USA medan Medelsvensson bor i Sverige. Det är alltså som Edaen säger personifieringar av samma sak, Average Joe nämns i artikeln. Även om båda kan bära varsin egen artikel finns ingen anledning att inte behålla interwikin så länge det saknas material för två artiklar.

Däremot känns John Doe inte som en brittisk synonym till Medelsvensson och Average Joe. John Doe används även i USA om anonyma personer, åtminstone i amerikanska tevedeckare.--LittleGun (diskussion) 6 mars 2014 kl. 16.39 (CET)

En genomsnittlig svensk (Medelsvensson) delar knappast en genomsnittlig amerikans (Average Joe) egenskaper och åsikter. Det är som att säga att Moder Svea och Uncle Sam är samma sak. /ℇsquilo 6 mars 2014 kl. 16.40 (CET)

Håller med föregående talare att det inte känns som samma sak. En genomsnittssvensk är inte samma sak som en genomsnittstysk osv." / M.

Fast om man ser det som lokala benämningar på det egna landets genomsnittsmedborgare är det ju samma sak. Jag tycker att interwikin känns rätt naturlig. /FredrikT (diskussion) 6 mars 2014 kl. 18.07 (CET)

Fast nu går det ju inte att korrekt interwikilänka en artikel på svenska om Average Joe. Vi har ju redan en artikel om medelnorrmannen Ola Nordmann. /ℇsquilo 7 mars 2014 kl. 10.48 (CET)

Det är samma problem som vi har kring Sjörapport, Sjöräddning med flera artiklar: på många språkversioner beskrivs den lokala varianten, på en del språkversioner därtill (eller enbart) en utländsk variant och på ett fåtal språk (också) det allmänna fenomenet. Antingen har vi iw som stämmer på ett ungefär och kan mota undan den exakta motsvarigheten (en senare artikel som inte fått komma med och leka), har liknande artiklar på många språk utan iw eller så behöver vi en "se även"-iw. Jag tror det sistnämnda är det man bör gå in för då Wikidata har valt att kräva exakt motsvarighet (i princip, i praktiken har de ju ärvt iw-trasslet).

Det enda vi kan göra lokalt - och kanske bör göra - är att skriva korta stubbar om de flesta aspekter av ämnet och låta dessa få iw-länkarna (och se även och {{huvudartikel}} från vår huvudartikel).

--LPfi (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.33 (CET)

Du har möjligheten att använda Wikidata för den exakta matchningen och komplettera med lokal interwiki när matchningen är "ungefär". -- Lavallen (mail) 7 mars 2014 kl. 13.50 (CET)

Det låter som en bra kompromiss. /ℇsquilo 7 mars 2014 kl. 21.16 (CET)

Madeleines dotter prinsessa?

Hur kommer det sig egentligen att prinsessan Madeleines dotter ska få en titel och bli hertiginna, när titlar brukar ärvas från fäder och inte från mödrar? Räknas hon faktiskt som prinsessa trots att det är hennes mamma och inte hennes pappa som är kunglig? Kungens systrars barn räknas ju inte som kungliga? Jag vet förstås att kronprinsessan Viktorias dotter är prinsessa, men det är ju en annan sak eftersom hon är tronföljare. Något annat exempel på att ett barn till en prinsessa och en icke kunglig man också blir kunglig trots att fadern inte är det finns väl inte? Är detta en helt ny innovation som har introducerats? --85.226.40.117 26 februari 2014 kl. 22.01 (CET)

Kungen har rätt att ge kungliga hertigttitlar till vem han vill. Dessa är personliga, och ärvs därför inte (Madeleines dotter kommer därför aldrig bli hertiginna av Gästrikland och Hälsingland).

Sedan tillämpas full kognatisk tronföljd i flera länder, bland annat Nederländerna, som hade tre regerande drottningar på rad.

Kungens systrar räknas inte som kungliga eftersom de förlorade den rätten när de gifte sig. Deras barn bortdefinierades också definitivt vid grundlagsändringen 1980.

andejons (diskussion) 27 februari 2014 kl. 07.22 (CET)

Jag känner till att flera länder har kvinnlig tronföljd, och jag talar inte om kvinnliga tronföljare som Viktoria, utan om prinsessor som inte är tronöljare, som Madeleine, vars barn blir kungliga i moderns familj trots att deras fäder inte är det. Det måste väl vara ett unikt och nyligen introducerat fenomen av kungen i så fall? Blir Madeleines dotter verkligen prinsessa? Hon blir hertiginna, men blir hon prinsessa? --85.226.40.117 27 februari 2014 kl. 14.24 (CET)

Hon får de titlar man väljer att ge henne. -- Lavallen (mail) 27 februari 2014 kl. 16.13 (CET)

Det är mer eller mindre unikt att ett barn till en kungliga kvinna som inte är tronföljare räknas som kunglig i moderns familj. Det är ett nytt europeiskt fenomen som introduceras nu, även om man väl alltid haft möjlighet till det eftersom en monark kan dela ut vilka titlar hen än vill. Så ja, vi kan nog avgöra att detta är en innovation. Jag har dock inte hört någonstans att hon ska få titeln "prinsessan Leonore", bara att hon ska bli hertiginna av Gotland. --Aciram (diskussion) 27 februari 2014 kl. 23.16 (CET)

Se t.ex. källan i Prinsessan Leonore. --LPfi (diskussion) 28 februari 2014 kl. 11.40 (CET)

Lavallen har rätt, det är grundlagsenligt - se Successionsordningen. --SergeWoodzing (diskussion) 28 februari 2014 kl. 12.05 (CET)

@SergeWoodzing: Prinsar är prinsar och prinsessor är prinsessor för att de kallas så, inte för att lagen säger så. Den här killen betecknas till och med Kronprins i artikeln och det i en republik. Grannflickan här kallar sig själv prinsessa, och har lyckats få inte så få av sina vänner att kalla henne prinsessan Rebecka, för att särskilja henne från andra Rebeckor. -- Lavallen (mail) 2 mars 2014 kl. 20.31 (CET)

Sitter och kliar mig i skallen lite och försöker fundra ut varför den gode Lavallen riktade detta just till mig? Nåväl, kallas är väl lite svagt? De utnämns ju formellt av en stat som har monarki, i Sverige av kungen. De avsatta kungahusen kan man titulera om man vill, men där är ju den lagliga grunden för det ogiltig sedan avsättningen. Helt rätt att svenska prinstitlar inte regleras av någon lag. Med andra ord skulle även en person utan titel kunna vara tronarvinge i Sverige, eftersom grundlagen inte har med några titlar i sin redogörelse för de kvalande. I princip skulle en Ms. Leonora O'Neill kunna vara tronföljare såvida hon uppfyllde de övriga kraven. Nu blev det emelertid sådana titlar som kungen anser är normala även för Sverige i tiden. (Trist att han inte valde ett av de landskap som aldrig har varit hertigdöme, som Madeleine fick i dubbel upplaga, men trevligt för de gotlänningar som bryr sig.)

Ni unga som kanske lever då får se om Estelle av någon anledning passeras, Carl Phille förblir barnlös och vi med tiden får en statschef som kallar sig drottning Eleonora II. --SergeWoodzing (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.47 (CET)

Ja, Madeleine och hennes dotter är tronföljare (om än efter Victoria, Estelle och Carl Philip i ordningen), jag förstår inte varför folk fortsätter att ifrågasätta den saken. Bandy boy (diskussion) 28 februari 2014 kl. 12.32 (CET)

Jag tror inte att någon ifrågasätter att hon är tronföljare, Bandy boy. Vad det handlar om är att det är något fullständigt nytt och innovativt att barnet till en kunglig kvinna som inte är tronföljare (och med tronföljare menar jag här naturligtvis kronprinsessa) räknas som kunglig i moderns familj. Det är fullständigt nytt och unikt och därmed naturligtvis något som tilldrar sig intresse. Jag kan inte erinra mig att det någonsin har förekommit förut, utom de senaste årtiondena i Europa. Finns det något annat exempel över huvud taget på att barnet till en kunglig kvinna som inte är tronföljare (och med tronföljare menas här kronprinsessa) har räknats som kunglig i moderns familj, utom möjligen de allra senaste årtiondena i Europa? Jag tror att det är fullständigt nytt och unikt. --Aciram (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.22 (CET)

Ja, hon tycks verkligen ha fått titeln prinsessa. Rent historiskt är det verkligen noterbart och på sitt sätt ett nytt steg i genushistorien. Jag tror aldrig att jag har hört något liknande i någon europeisk kungafamilj någonsin, om det inte har skett som modern innovation i någon annan europeisk kungafamilj de allra senaste årtionderna - har någon koll? Det är verkligen historiskt!--Aciram (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.25 (CET)

Oj, oj, oj, det låter som om du är fullständigt överraskad, trots att successionsordningen har haft nuvarande lydelse sedan 1980. Det kan därför inte ha varit någon nyhet för någon att hon räknas in i tronföljden och skulle snarare ha varit en överraskning ifall hon inte hade kallats prinsessa. Ange ditt användarnamn (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.14 (CET)

Där ser man, det verkar vara en nyhet för många.--LittleGun (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.56 (CET)

Jag tror att ni två missförstår mig med flit, och jag tycker det är onödigt att ni använder er av en nedlåtande ton. Jag har inte sagt ett skvatt om tronföljden, inte heller har jag presenterat mig som varken rojalist eller republikan och därmed inte tagit någon kontroversiell ställning på något vis som förtjänar en nedlåtande ton. Jag har talat om titlar och tillhörighet i familjer enligt tradition. Är det eller är det inte ovanligt att ett barn till en kunglig kvinna som inte är kronprinsessa själv räknas som kunglig i moderns familj? Är det eller är det inte något nytt? Har det eller har det inte förekommit i Europa förut? Kan ni eller kan ni inte nämna fler exempel på detta? Har ni eller har ni inte läst igenom det jag har skrivit ordentligt? Har ni eller har ni inte beslutat er för att att bete er nedlåtande? Jag tilltalar mer "Ange ditt användarnamn" än LittleGun, men jag tycker det är onödigt av er att med avsikt låtsas som om jag har ställt en annan fråga än vad jag har gjort. Jag föreslår att ni nämner andra exempel på kvinnor som inte har varit kronprinsessor (alltså varit i samma situationer som Viktoria), men där deras barn trots detta har räknats som en del av sin mors kungahus. Är detta eller är det inte nytt? Observera: jag har fortfarande inte nämnt något om tronföljden, och ert avsiktliga missförstånd är uppriktigt sagt onödigt nedlåtande. Så: nämn gärna andra historiska exempel på kvinnor som inte har varit kronprinsessor (alltså varit i samma situationer som Viktoria), men där deras barn trots detta har räknats som en del av sin mors kungahus. Varsågod. Kan ni det inte, så tycker jag vi lägger ned detta barnsliga antydningar om vem som är mest historiskt informerad, och kan ni faktiskt det, så får ni ändå be om ursäkt för er nedlåtande ton. Den hör inte hemma här mer än den gör i ert eget vardagsrum. Tack för i kväll. --Aciram (diskussion) 28 februari 2014 kl. 20.52 (CET)

Förlåt om jag föreföll nedlåtande, det var faktiskt inte meningen, men det som du kallar "något fullständigt nytt och innovativt" röstades igenom i riksdagen för ett kvarts sekel sedan. Förlåt. Beträffande din fråga, så har jag inget svar. Ange ditt användarnamn (diskussion) 28 februari 2014 kl. 21.40 (CET)

Med tanke på att vi räknar enbart den svenska kungalängden tusen år bakåt så är 25 år faktiskt att betrakta som en nymodighet. BP OMowe (diskussion) 3 mars 2014 kl. 16.46 (CET)

Jag är inte säker på att jag förstått Acirams fråga, men prinsessan Maria Laura av Belgien är dotter till prinsessan Astrid som inte är tronföljare eftersom hon inte är äldsta barn till kung Albert. --Holland (diskussion) 1 mars 2014 kl. 03.10 (CET)

För att ta ett exempel från historien var Antoine av Bourbon-Orléans infant av Spanien. Isabella II var hans moster. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2014 kl. 23.53 (CET)

Hur når man ut med VMA till hörselskadade och döva personer?

Hur når man ut med VMA till hörselskadade och döva personer? 81.230.87.129 3 mars 2014 kl. 23.53‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Med svårighet: [24] och [25].--LittleGun (diskussion) 15 mars 2014 kl. 10.52 (CET)

Religon

Adams första fru?

Lilit. -- Lavallen (mail) 16 mars 2014 kl. 19.09 (CET)

Flickläroverk i Skåne under tidigt 1900-tal?

Hej wikivänner!

Jag håller på och gör litet efterforskningar kring en relativt tidig studentska vid Lunds universitet, Elsa Collin. Hon var född (1887) och uppvuxen i Helsingborg och bedrev alltså sina akademiska studier i Lund (1907-1910). Däremellan avlade hon dock sin studentexamen (1906) vid Göteborgs högre samskola. Min fråga är nu: kan anledningen till att hon tog studenten så pass långt från hembygden ha varit att det vid denna tid ännu inte fanns några flick- eller samläroverk i Skåne eller på annat närmare håll? /FredrikT (diskussion) 18 mars 2014 kl. 16.02 (CET)

Pilotlicens och SSRI

Utgör medicinering med SSRI-preparat ett hinder mot erhållande av licens som pilot? --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 mars 2014 kl. 21.42 (CET)

När stängdes Sveriges första skola för flickor?

Rudbeckii flickskola var Sveriges första flickskola och öppnades 1632, men när stängdes den? Det finns inte där. --85.226.40.117 11 mars 2014 kl. 18.14 (CET)

STF:s årsskrift 1918 anger att det är okänt, och jag vet inte om någon lyckats forska fram det sedan dess. Det borde betyda att den stängdes ganska snart efter grundandet.--FBQ (diskussion) 22 mars 2014 kl. 09.59 (CET)

Det låter som ett rimligt antagande. Min gissning är att den kraftfulle biskopen själv var så betydelsefull för dess fortlevnad att den upphörde att existera något eller några år efter hans död. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 10.11 (CET)

Källor

Kan man ha full kontroll över alla ändringar som görs på Wikipedia? Har någon källkritiskt granskat det som skrivits på Wikipedia?

1. Kan man ha full kontroll över alla ändringar som görs på Wikipedia?
2. Har någon källkritiskt granskat det som skrivits på Wikipedia?

90.230.36.227 19 mars 2014 kl. 08.01 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

1. Nej, men det finns en del verktyg som hjälp för att se och värdera ändringar. Ett enkelt är "Senaste ändringar" i vänstermenyn, fjärde valet uppifrån, till exempel
2. Nej, det granskas i bästa fall av gemenskapen, det vill säga engagerade läsare som även skriver artiklar och diskuterar innehåll. Granskning görs av en eller flera från gemenskapen nästan omedelbart om något ifrågasätts. Finns det meningsskiljaktigheter diskuteras innehållet fram. Vi kallar det "konsensusbeslut". Målet är att all information ska vara verifierbar så att läsaren själv ska kunna granska och bedöma källan. Se gärna till exempel Wikipedia:Konsensus och Wikipedia:Verifierbarhet.--LittleGun (diskussion) 19 mars 2014 kl. 08.30 (CET)

Full kontroll har man inte, när man klickar på Spara sida så sparas ändringen direkt. Alla ändringar som görs på Wikipedia listas på sidan Special:Senaste ändringar, som bevakas av ett flertal användare som har ambitionen att återställa destruktiva redigeringar och ibland även redigeringar som saknar källor. Dock finns det för nuvarande (tyvärr) 62 080 artiklar som saknar källor, vilket gör att man bör vara källkritisk när man använder Wikipedia gällande dessa artiklar. En del användare ägnar sig dock åt att lägga till källor i dessa artiklar – och att ta bort overifierbart material – vilket alla användare är välkomna att göra. Lixer (diskussion) 19 mars 2014 kl. 08.25 (CET)

Det kan ju också vara värt att påpeka att inte om 26.000 artiklar som saknar källor utan snarare kanske 200.000, varav de flesta inte är märkta. Nu är det ju inte prio 1 att märka upp dessa, eftersom poängen är att någon skall åtgärda dem också. Jag skulle faktiskt varna för att försöka tolka källmallen som en signal att vara försiktig med uppgifterna. Tvärtom är det nog vanligast att de felaktigheter eller kraftiga vinklingar av artiklar som finns ofta fått ligga kvar just för att de har en källa - eller för att artikeln sedan tidigare har källor men att ny information lagts in eller innehållet ändrats utan att det observerats.

Jag skulle hellre råda till:

• 1. Titta på hur många som redigerat artikeln - ju fler ju större chans att någon upptäckt om artikeln är felaktig. Titta också på vilka redigeringarna är. Kategoriseringar, interwikilänkar eller stavningskonroll kan ha gjorts utan att personerna läst igenom artikeln. Diskussionssidan kan ofta vara bra att titta på om en sådan finns, där kan framgå om innehållet ifrågasatts även om ingen mall längre finns kvar i artikeln. Se även ovan - har källbelagda uppgifter ändrats av någon annan än den som lade in dem? Då är det en indikation på att de nödvändigtvis inte stämmer med vad källan säger.
• 2. Finns interwikilänkar är det bra att följa dem. Även om man inte kan det andra språket kan man med automatöversättning försöka göra sig en bild av om det i grunddragen verkar vara ungefär samma bild som ges. Annars är det en varningssignal. Viktigt i sammanhanget kan ju också vara att kontrollera att inte de andra språkversionerna också skrivits av samma person.
• 3. Om det finns källor, vilka är de? Är det en nätsida, vad handlar det om? En statlig institution, en privat hemsida eller kanske något annat. Är det en privat hemsida är det en varningssignal. Är det en förening, vad sysslar de med egentligen och vad är målsättningen med den information de publicerat? Kanske kan det ge en vink om vilka vinklingar som kan tänkas gå att hitta. En länk till Örebro fiskeförening för fiskets historia är kanske inte avsiktligt vinklad, men det är samtidigt troligt att en Örebrofiskare inte har expertkunskapen om fiskerihistorien. Varningssignal alltså.
• 4. Om det är tryckta källor, vem är författaren? Källor från andra uppslagsverk är ofta en god indikation. Visserligen kan de ofta vara föråldrade, och ibland har arbetet med artikelskapandet gått fort utan att uppgifterna dubbelkollats, men de är i allmänhet skrivna i avsikt att ge en neutral bild. Samma sak med översiktsverk i historia och liknande, men det kan ju vara värt att kolla hur de getts ut - har de fungerat som läroböcker ett getts ut på initiativ av någon med en särskild agenda? Om författaren har en artikel på wikipedia skadar det inte att läsa igenom den, det kan ge en bild av om det finns möjlighet att artikeln är vinklad. Om författaren har en artikel då kan man titta på den. Verkar personen vara kontroversiell? Av vikt är ju också när personen levde och när verket skrevs. Saknas artikel kan det ju vara en idé att testa libris, det kan ge en vink om boken och författaren är spridd och kanske berätta lite om personen och om denne verkar tillförlitlig.

Nu framgår det inte vad som är bakgrunden till frågan, det framgår inte om frågan egentligen är Kan jag lita på det som står på wikipedia eller Hur fungerar wikipedia? Frågan Kan man ha full kontroll över alla ändringar som görs på Wikipedia? antyder att det snarare handlar om en fråga om hur wikipedia fungerar.--FBQ (diskussion) 19 mars 2014 kl. 13.51 (CET)

När det gäller frågan om någon gjort källkritiska granskningar hittar man lite information i vår artikel om Wikipedia, avsnittet Mätningar av Wikipedias kvalitet och trovärdighet. Går du vidare till den engelska artikeln genom länken i vänstermarginalen finns det ännu mer, och där finns också länkar till separata artiklar som en:Reliability of Wikipedia och en:Academic studies about Wikipedia. Sjö (diskussion) 19 mars 2014 kl. 14.00 (CET)

Ja, jag vill lägga till (som FBQ säger) att man egentligen ska vara källkritisk till alla artiklar på Wikipedia (och annorstädes, förstås lite beroende på avsändaren). Det finns aldrig några garantier om att faktapåståenden stämmer, särskilt inte här och egentligen nästan överallt - fast i flera sammanhang kan man ju ha goda skäl att ta en källa för ganska tillförlitlig, forskningsartiklar, avancerat utbildningsmaterial, professionella uppslagsverk (som förstås också ibland innehåller fel). (Detta kan användas som ett slags argument mot poängen med noggrann källredovisning, fast att överge det systemet helt skulle ge som ett ganska annorlunda projekt). flinga 19 mars 2014 kl. 17.35 (CET)

Ps. FBQ: du är medveten om att du kan göra indrag med kolon även på en punktlista? flinga 19 mars 2014 kl. 18.35 (CET)

@flinga: Tack, jag har kanske sett det någon gång och kan även ha lärt mig hur man gjorde, men det försvinner tyvärr lätt bort hur man gjorde om det var några dagar sedan sist.

Kontroll av det som skriver sker som Averater säger genom att många användare bevakar "Senaste ändringar". En hel del slinker igenom där, ofta om det i första påseende ser normalt ut eller det just då klottras mycket. Generellt sett är det så att det är lättare att ändringar i befintliga artiklar missas än nyskrivna med kontroversiellt innehåll redan från början. Mindre ändringar missas också lättare än stora, även om många små också leder till större chans att artikeln granskas och att någon noterar felaktigheterna. Många användare har bevakningslistor där de bevakar artiklar och ändringar i dem, men det handlar fortfarande om en mindre del av artiklarna. Nu besöks ju även andra artiklar både av etablerade användare och andra, så artiklar i viktigare ämnen eller sådana som besöks ofta upptäcks konstigheter ofta ganska fort, om det inte är subtila saker, på Wikipedia:Anmäl ett fel kan den som inte vet hur man redigerar eller inte vill ändra själv anmäla om de hittar en artikel med konstigheter.FBQ (diskussion) 20 mars 2014 kl. 14.22 (CET)

Vi får definitivt inte överdriva detta problem. De flesta artiklar är vederhäftiga. En anledning till att jag förespråkar svenskspråkiga källor när sådana finns är att jag sett alltför många felöversättningar från engelska. I vissa fall leder dessa till att innebörden blir den rakt motsatta. Det ser jag som ett större bekymmer än klotter och vandaliseringar, som vi har bra koll på, och helt obestyrkta uppgifter. Trovärdigheten är generellt hög och misstron från en del håll klart överdriven. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 11.24 (CET)

Vitaminer

Vem var det som uppfann vitaminer? Vem var det som uppfann vitamin C? Hur har forskningen om vitaminer/vitamin C utvecklats genom tiden? Hur har forskningen av C vitamin påverkat samhället? 90.230.36.227 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svar på de två första frågorna: ingen, de är inte en uppfinning. --Ainali (diskussion) 23 mars 2014 kl. 00.05 (CET)

(redigeringskonflikt) Vitaminer uppfinns inte utan upptäcks. Vitaminer är olika livsnödvändiga ämnen som kroppen inte själv kan tillverka utan som man måste få i sig genom maten. Här kan du läsa mer om hur vitaminerna upptäckts. - Averater (diskussion) 23 mars 2014 kl. 00.06 (CET)

PS. av de två sista frågorna att döma gissar jag att det rör sig om en skoluppgift och då kommer du inte kunna få tillräckligt uttömmande och analyserande svar här utan de måste du resonera om själv. - Averater (diskussion) 23 mars 2014 kl. 00.08 (CET)

Och så kan man ju fundera vilken lärare som formulerar frågan "vem uppfann vitaminer?"... /Grillo (diskussion) 24 mars 2014 kl. 09.52 (CET)

Stinksvampar/buksvampar?

Är buksvampar en korrekt annan benämning på familjen stinksvampar? Isåfall får artiklarna gärna utökas i enlighet med detta :) Se även diskussion:Stinksvampar. flinga 24 mars 2014 kl. 15.00 (CET)

Inte enligt NE. Enligt deras artikel är buksvampar samma sak som en:Gasteroid fungi.--FBQ (diskussion) 24 mars 2014 kl. 15.27 (CET)

Buksvampar är det gamla släkte Gasteromycetes som omtalas i Agaricomycetes.--FBQ (diskussion) 24 mars 2014 kl. 15.34 (CET)

Det som står i artikeln stinksvamp stämmer alltså inte längre? flinga 24 mars 2014 kl. 17.24 (CET)

Nej, jag undrar om det någonsin gjort det, Svensk uppslagsbok anger buksvampar som en ordning i vilken stinksvampar ingår, det verkar ha varit det som gällde tidigare. Jag passade på att ta bort det.--FBQ (diskussion) 24 mars 2014 kl. 21.33 (CET)

Det är toppen, då är det korrigerat och utrett. Jag lade till familjen för stinksvamp utifrån enwp för ett tag sedan, det bör väl åtminstone vara korrekt så. Har också noterat detta på diskussionen för svampfamiljen, diskussion:Stinksvampar. flinga 25 mars 2014 kl. 14.55 (CET)

Bilracing

Vad hette de båda förarna som var inblandade i en krasch på Falkenbergsbanan på 60-talet ( 1964?? )

Inte en aning, svarar här mest för att arkivroboten ska ha något att gå efter. -- Lavallen (mail) 27 mars 2014 kl. 15.17 (CET)

Vägskyltar med kilometermarkering

10 respektive 26 km till vad?

Vad gäller den kilometermarkering som står på en skylt? Är det avståndet till gränsen på orten, eller till någon exakt mitt på tätorten eller till ett objektivt "ortscentrum" för orten?. /Hangsna (diskussion) 27 mars 2014 kl. 20.37 (CET)

Det jag har hört är att man mäter från en specifikt angiven punkt. Artikeln Vägmätning i Sverige anger Sedan dess brukar varje stads mätmittpunkt utgå från järnvägsstationen och om det inte finns någon järnvägsstation så räknas det från busstationen. Undantaget är Stockholm där mittpunkten är Gustaf Adolfs torg. Det stämmer ungefär med det jag har fått höra, någon kanske kan verifiera. Jag vet inte heller hur man placerar punkten där det varken finns tågstation eller järnvägsstation.--FBQ (diskussion) 28 mars 2014 kl. 09.57 (CET)

Tackar, den artikeln hade jag inte sett och svaret låter rimligt! Ironiskt nog är det samma bild som jag letade upp på commons som används i just det stycket i den artikeln. Ibland är man nära svaret... /Hangsna (diskussion) 28 mars 2014 kl. 10.04 (CET)

Trälarnas barn?

Är det någon som vet: Om en trälinna fick barn med sin ägare, blev barnet träl eller fri? (Vi talar svensk vikingatid) //Idunius 9 april 2014 kl. 12.48 (CEST)

Tror du verkligen att någon frågade efter vem som var far till en trälinnas barn? -- Lavallen (mail) 9 april 2014 kl. 12.55 (CEST)

Det finns inga skrivna lagtexter bevarade från vikingatiden. Möjligen kan de äldsta landskapslagarna ge en fingervisnning (träldomen avskffades väl definitivt först med Magnus Erikssons lndslag?). /FredrikT (diskussion) 9 april 2014 kl. 15.30 (CEST)

Ofri, såvida inte tälinnan var en fostre som var gift med ägaren.

Sedan hade ju förstås ägaren i praktiken möjlighet att frige ett sådant barn.

andejons (diskussion) 9 april 2014 kl. 18.16 (CEST)

Och min uppfattning är ju att några fri-fria människor inte fanns på vikingatiden. Gårdarna bestod av utökade familjegrupper av nära släktingar, samt ett antal trälar som tillhörde familjen men inte som fullt ut medlemmar, vilka även som brytar kunde vara bosatta på annat håll på familjens marker, de kunde även bestå av andra som knutits till familjerna av ett eller annat skäl. Den som inte ingick i en sådan familj hade ingen som tillvaratog dess intressen om man blev mördad eller våldtagen och var mindre värd än en träl, som troligen i många fall hade en ganska god och ibland självständig situation så länge man respekterade och arbetade väl för den familj man tillhörde. Äktenskap ingicks normalt som allianser mellan familjer, och ett trälbarn var ju normalt ointressant att ta upp som fullvärdig medlem, även om något familjeöverhuvud givetvis kunde bestämma sig för att låta göra så.

Jag ser fostren som en träl av högre status och medeltidslagarnas beskrivning av dem som övergångslagar mot träldomens avskaffande. Då hade ju redan de äldre lagsystem börjat brytas upp genom att främmande präster, handelsmän (som inte längre behövde ha slutit avtal med innehavaren av den handelsplats de besökte) måste respekteras och fri kunde betyda något annat än "fredlös". Jag tror inte heller att trälarna ursprungligen såg som enskild egendom utan likt jord tillhörig familjen som helhet, även om det givetvis i praktiken var husbonden, hövdingen eller vad man nu kallar familjeöverhuvudet som beslutade i dess namn om att frige eller i övrigt besluta om barnets status och att det också är inflytande från ett senare tankegods. --FBQ (diskussion) 9 april 2014 kl. 23.17 (CEST)

Andejons och jag diskuterade det här tidigare - jag antar att det är samma synpunkt som Dick Harrison för fram här: [26] Det är ju visserligen mycket sunda påpekanden om att ganska mycket handlar om gissningar, och det kan ju vara viktigt att påpeka att vi vet egentligen vet ganska lite om järnålderssamhället. Men vi kan ju vända på steken: "Vad vet vi om att det "inte" fanns ett ättesamhälle?". Att framhållandet av individen är en kristen tanke vet vi. Och vare sig vi väljer att tro på de små spår av ett förkristet samhälle vi hittat i Norden vet vi att det är så samhällen på en motsvarande teknologisk nivå organiserats i Asien, Afrika, Amerika och på andra håll i världen. Sedan behöver det inte vara patrilinjära familjer, eller familjer enbart organiserade på blodsband. Tvärtom tyder ju lagar hos germanerna på kontinenten under folkvandringstid på att man kunde ta upp icke-besläktade personer i familjen och att de därigenom blev fullvärdiga medlemmar det har säkerligen funnits avancerade regler kring hur det gått till och hur man skapat band med andra familjer. Men det förändrar inte i grunden hur man bör ha sett på individen.--FBQ (diskussion) 10 april 2014 kl. 00.53 (CEST)

Tack alla! Idunius 10 april 2014 kl. 13.50 (CEST)

Jag vet inte om diskussionen skall anses avslutad, egentligen är ju inte faktafrågor till för spekulationer, men jag har ju svårt att låta bli :-) Isländska sagorna rymmer ju flera berättelser om trälkvinnor som visat sig vara prinsessor och gjorts till hustru åt en kung eller hövding och barnen fullvärdiga arvingar. Berättelserna är väl att tolka som sagor och legender, men det finns ju egentligen inget skäl att tro att det inte skulle ha förekommit att trälar fått status som friborna även under vikingatiden även om det nog varit betydligt sällsyntare i verkligheten. Sedan kan man också utgå att sådana situationer setts som normbrott där barn tillkomna i en relation formerad som en allians mellan man och hustru av två allierade familjer ställts åt sidan av barn som inte avlats i en sådan relation. Vi vet ju också att andra relationer spelade stor roll - juldrickningen är känd från isländska sagorna och helt klart har drickandet tillsammans spelat en avgörande roll i att formera band mellan individer även mycket längre tillbaka under järnåldern. Isländska sagorna talar också om fostbrödralag, där man knöt band med stridskamrater som tolkades som motsvarande de biologiska. Att tjäna i någons hird innebar att man upptogs i dennes hushåll, exakt hur de relationerna förhöll sig till biologiska band eller om de helt enkelt sågs som samma sak blir svårt att med de fragment som finns spekulera kring, de har ju med all säkerhet också förändrats över tid och sett olika ut i olika regioner.--FBQ (diskussion) 10 april 2014 kl. 14.51 (CEST)

Jag vet jag babblar på, men det kan ju vara intressant att reda ut - mycket av de medeltida lagarna bygger inte direkt på kristendom utan på romersk rätt, vilken är äldre och mycket väl kan ha introducerats före kristendomens ankomst. Men det är inte troligt att det funnits några lagtexter av landslagarnas typ under järnålder. Visserligen finns det enstaka spår av äldre lagar varav en del kallat hednalagen och liknande, men deras exakta inpassning i ett äldre lagverk är oklara liksom deras ålder är de svåra att rekonstruera ett lagsystem utifrån. Men exempelvis skapas Upplandslagen först 1296, och ersätter då lagar för de enskilda folklanden. Dessa kan inte ha tillkommit före folklanden, som troligen inte är äldre än tidigt 1100-tal. Inga andra lagtexter kan visas vara äldre än 1100-talet. Vad ersatte dessa? Troligen lagar som varit olika för varje ting. Isländska sagorna talar om lagläsare, som skulle kunna lagen utantill, och lagarna har med all sannorlikhet varit muntligt traderade. Av de vi känner till om runorna har de fram till slutet av vikingatiden nästan enbart använts för visst magiskt bruk. Hade det funnits en rik lagtexttradition hade det även märkts i form av andra textspår. Vi kan därför anta att möjligheterna för stormän att utifrån kontinentalt bruk introducera romersk rätt - enstaka försök kan helt säkert ha gjorts - har varit mycket begränsade. Forsaringen, om dess datering till 900-talet stämmer skulle kunna vara ett sådant, men då just ett tämligen sällsynt.FBQ (diskussion) 11 april 2014 kl. 21.34 (CEST)

Mer spinnande, apropå ringen: en (tvegill, vad det nu är?) oxe och två öre låter dyrt för att utebli från ett kyrkobesök, i ett område som väl borde ha blivit kristnat ganska nyligen, tänker jag? Jag tänker liksom att på 900-talet är det väl knappt att kristendomen fått fäste i Hälsingland, eller? Jag vet att det skiljer ganska mycket från område till område, att götalanden ska ha varit kristnade kanske redan 8-900-tal, men ändå - hade kyrkan sådan makt då? flinga 12 april 2014 kl. 00.40 (CEST)

Tvegill har tolkats som värd två kor. Jag kan inte bedöma Magnus Källströms analys, han är betydligt bättre på att tolka runor än vad jag är så om han antar att den är från 900-talet litar jag på den analysen. Men jag håller med om att det känns underligt. Att kristen mission förekom under 800-talet känner vi ju till, och på senare år har man ju uppmärksammat att kristendomen redan då troligen var mer vittspridd än vad tidigare trotts. Men det är en skilnad i att tillbe Vite krist som en bland många gudar eller till och med den främste eller ende och att inrätta kyrkoplikt med höga böter. Jag har läst spekulationer om att ringen i själva verket varit kopplad till en tingstad och avsett böter för att utebli från tinget. Lite tveksamt då vilka "de lärde" skulle vara. Utan att vara insatt i hur rika Hälsingebönderna var under vikingatiden är böterna rejäla och måste ha varit avsedda att säga - dyk upp eller bli av med all din egendom.

I vilket fall som helst är ringen om den hör till 900-talet ett unikum. Den kan givetvis ha motsvarats av andra, men i sådana fall ytterst få. Hela tanken med att sätta en lag på pränt på det här viset är ju att den skall få en permanent och orubblig form. Den bör ju lämpligen skrivas i ett permanent material och placeras på en väl synlig plats. Att det inte finns några stenar eller andra monument ens som fragment med en liknande text säger att det borde ha varit något sällsynt.FBQ (diskussion) 12 april 2014 kl. 09.35 (CEST)

Nobili eovo palman palmam nactus

Förmodligen latin men vad betyder detta? Hittade en medalj med texten KUNGL: LIFREGENETETS HUSARER. Denna har troligen tillhört min far eller farfar eller tidigare generation. 79.138.110.153 13 april 2014 kl. 14.48 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

"Nobili" har väl med "ädel/ära" att göra och "nactus" har väl med "undervisning" att göra och "eovo" tror jag är något med "genom". "Palman" har jag ingen aning om. Min gissning är något med "Ära genom (viss typ av?) undervisning" men det är som sagt en gissning. /Hangsna (diskussion) 13 april 2014 kl. 16.58 (CEST)

Jag tror att det ska vara "Nobili e ovo palmam nactus", då blir det, fritt översatt: "Förädlas och få ett ägg i pris" (jag vet, men det låter lika fånigt på latin). Möjligen kan Palman vara ett namn och då blir det ungefär "Förädlas och kom ut ur ägget Palman". /ℇsquilo 13 april 2014 kl. 17.10 (CEST)

"Ovo" är också grundformen av ett verb som betyder "jubla" eller "fira mindre triumf". Men jag får även med detta inte full rätt på meningen. /FredrikT (diskussion) 13 april 2014 kl. 18.26 (CEST)

Jag provade att köra igenom det med maskinöversättningsprogrammet Google Translate och fick då följande resultat:

• Nobili eovo palman nactus →‎ Att hitta en ädel eovo Palman
• Nobili e ovo palman nactus →‎ Den ädla, kom ut ur ägget Palman

"Palman" är troligen ett namn och det ska troligen vara "e ovo" istället för "eovo". När man försöker översätta från det förstnämnda exemplet föreslår Google Translate "Översätt från haitiska?" vilket ger resultatet Nobilis eovo parlament Nactus, vilket inte låter klokt.

Lixer (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.35 (CEST)

Jag tror inte att "palman" är ett namn utan troligen en böjningsform av "palma" som ordagrant betyder "palm" (trädet) men i överförd bemärkelse också kan betyda "seger", "pris", "högsta utmärkelse" (jfr utmärkelsen Akademiska palmen). /FredrikT (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.48 (CEST)

Google translate hade egensinniga förslag  :) Jag hittade en bild på en likadan medalj på [27], så texten stämmer. Armémuseum har dock inte angett vad inskriptionen skulle tänkas stå för, eller när medaljen delades ut. Den som finns i armémuseums samlingar inkom 1946. (Regementet fick det namnet 1893, så den är inte äldre än så heller).

Om det är en sådan medalj frågeställaren har kan vi i alla händelser slå fast att inskriptionen på baksidan pergite betyder framåt och är regementets motto. Enligt heraldik.se kommer regementets motto pergite från: " (..) en medalj som officerskåren instiftade 1916. " Så då kändes det ett tag som att detta kunde vara den medaljen, men det är det inte. Det är inte heller regementets förtjänstmedalj, utan tycks vara en minnesmedalj.

Latinska ordboken av Lewis & Short gav lite intressantare förslag:

e (prep): enligt, som ett resultat av, på grund av, med anledning av

ovo: jubla, triumfera, glädjas

nactus: mottaga, finna, att få, att snubbla över

nobili: som är känt, välkänt, berömt, noterat, omtalat, firat, ädel

palmam: handflata, bära belöningen, palm, ett palmblad som tecken på seger

Så mitt förslag skulle bli: Mottagen belöning som tecken på ädel triumf eller något i den stilen.

Det vore enklare om vi visste när, var eller varför medaljen delades ut.Vad den är ett minne av skulle nog göra det enklare att förstå betydelsen.

Nu är jag så enormt nyfiken på detta problem själv att jag verkligen hoppas någon med stora kunskaper i latin tittar förbi och reder ut begreppen. Eller, för den delen, om någon kan bena ut varför denna minnesmedalj delades ut.

Så här långt tror jag att vi har fel  :) // Romulus74 (diskussion) 13 april 2014 kl. 20.09 (CEST)

"Genom små triumfer når vi segern", "Genom små segrar når vi äran". Något sånt, kanske. --Xauxa (diskussion) 13 april 2014 kl. 20.28 (CEST)

På uppmaning av FredrikT slänger jag in mig själv och mina 60 hp latin i den här diskussionen. Först och främst tror jag att vi får förkasta tanken på "ovo" såsom betydande "liten triumf". Förvisso stämmer det att verbet "ovo" (1 person singularis) betyder "jag firar en liten triumf", eller "jag jublar", men substantivet "liten triumf" är "ovatio". "e" torde vara en variant av prepositionen "ex". Förvisso används "e" endast om nästföljande ord börjar på en konsonant, men då prepositionen - såsom är vanligt i latinet - är inlyft i frasen den styr kan (observera KAN) det vara så att "e" används emedan "nobili" börjar med en konsonant. Vad gäller detta torde någon som läst mer latin än jag kunna bidraga. Säkert är att det inte finns ett ord i min latinska ordbok i stil med "eovus", "eovum" eller liknande. Tolkar vi "e" som "ex" och inlyft i de ord in ablativ prepositionen styr (dvs "e nobili ovo") tolkas således inledningen som "från det ädla ägget". "Palmam" är, som tidigare nämnts, ackusativ singularis av "palma", det vill säga "palm" eller "segerpris", med flera symboliska tolkningar. "Nactus [sum]" är perfektformen av det deponenta verbet "nanciscor", "tillfälligtvis komma över", "få" (verb utelämnas ofta i deponenta verbs perfektformer och i passiv perfekt, då det ändå står klart vad som åsyftas). En möjlig - och bokstavlig - översättning är således "Från det ädla ägget har jag fått palmen". En mer poetisk översättning skulle kunna vara - och detta är spekulativt! - "Genom ädlelt ursprung har jag erhållit segerpriset". Detta är som sagt baserat på grundstudier i latin och jag skall inte (och vill inte!) förstås som någon auktoritet på ämnet. Förmodligen kan personalen på Språk- och Litteraturcentrums i Lund Romanska avdelning ge bättre svar på frågan. --ZgB (diskussion) 13 april 2014 kl. 22.42 (CEST)

Intressant! Om vi skulle envisas med att eovo kanske tänktes som "triumfera" och i övrigt sno din poetiska översättning skulle vi kanske kunna nå fram till: "Genom att triumfera har jag erhållit segerpriset" då? I jakten på en förklaring fann jag att det varit vanligt med skyttemedaljer och liknande inom dessa livregementen. Jag betvivlar alltså inte alls dina kunskaper (dom överstiger definitivt mina), men tänker mig att personen som snickrade ihop budskapet på medaljen, där under första hälften av 1900-talet, nog inte menade ägg och palmer när han funderade ut budskapet. (Och jag får överlag känslan av att han inte var direkt högutbildad i latin). // Romulus74 (diskussion) 13 april 2014 kl. 23.32 (CEST)

Nja, att devisförfattaren skulle ha tagit fel på ett verb och ett substantiv har jag svårt att tänka mig. Högst troligtvis har denna text dessutom granskats av någon sakkunnig innan medaljen gått till prägling (när universitetshuset i Lund byggdes godkändes t ex de latinska och grekiska inskriptionerna där av (om jag minns rätt) Vitterhetsakademien innan de sattes upp. /FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.54 (CEST)

Någon ställde nyss frågan även här, jag gissar att det inte är en slump. Kanske någon där kan komma med ett svar. (Denna gång rättstavat palmam i frågan.) /Hangsna (diskussion) 13 april 2014 kl. 20.44 (CEST)

Ah! Det har du rätt i. Jag påstår ju däruppe att texten stämde, det gjorde den ju inte alls. Jag hittade bilden på medaljen så fort, så jag gick på palmam på automatik efter det, sorry! // Romulus74 (diskussion) 13 april 2014 kl. 23.32 (CEST)

När jag analyserade saken närmare verkar det som att jag stavade fel. IP-adressen skapade ursprungligen en artikel med korrekt stavning, fast med enbart versaler. När jag sedan skulle omvandla versalerna till gemener (när jag postade över det på denna sida) förväxlade jag antagligen M/N. Bra att det blev korrigerat dock. Testade även den korrekta stavningen med Google Translate (latin → svenska):

1. Nobili eovo palmam nactus →‎ Carib eovo vinsten blev
2. Nobili e ovo palmam nactus →‎ Den ädla, får ägget ett pris

Vid exempel ① föreslår Google Translate "Översätt från slovenska?" vilket ger Nobili eovo Palm Nactus.

Vid exempel ② föreslår Google Translate "Översätt från galiciska?" vilket ger Nobili och ägg palmam Nactus.

Lixer (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.01 (CEST)

Största symfoniorkestern?

Hej! Vilken är världens största symfoniorkerster? Jag vet att det finns ett rekord, då en orkester på 7224 pers spelade i Brisbane, Australien 2013. Men jag undrar vilken orkester som har flest PERMANENTA medlemmar och som framträtt flertalet gånger, alltså ingen engångsföreteelse. 213.132.110.57 14 april 2014 kl. 10.04 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Liggplats vid dygnsvila?

Har man rätt att kräva någon form av liggplats vid den dygnsvila man har lagstadgad rätt till (om man måste tillbringa natten ombord på ett fartyg, tåg eller flygplan) eller är det bara ledigheten som sådan man har rätt till? - Tournesol (diskussion) 14 april 2014 kl. 17.25 (CEST)

Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:02 - Arbetsplatsens utformning:

112 § För arbetstagare inom kommunikationsväsendet som i arbetet tidtabellsbundet reser till samma ort och uppehåller sig där vid tid för vila ska det finnas överliggningsrum. Sådana rum ska vara enkelrum. De ska ha sådan storlek, inredning och utrustning samt vara så placerade att arbetstagarna får ostörd avkoppling och vila.

I närheten av överliggningsrum ska det finnas möjlighet att äta. Toalett och dusch ska finnas nära rummet.

FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 17.58 (CEST)

Tack, det gäller ju de som arbetar ombord och hur de får vila mellan resorna, men om resan inte är jobbet utan en förutsättning för att kunna utföra arbete på annan plats, och man alltså är ledig ombord? - Tournesol (diskussion) 14 april 2014 kl. 18.01 (CEST)

Hinner inte kolla mer just nu, men det kanske finns på annan plats i samma föreskrift (den är rätt omfattande)? /FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 18.03 (CEST)

Jag skall kolla, tack för tipset! - Tournesol (diskussion) 14 april 2014 kl. 18.05 (CEST)

Det finns inga krav på liggplats i arbetstidslagen (som reglerar dygnsvilan). Det finns dock en EG-förordning som ställer krav på att förare inom vägtransportområdet har möjlighet till liggplats under dygnsvilan. [28] Det kan också infogas i fackavtal.

Om "ditt" fack inte har något avtal om detta finns det ingen lag som säger att du måste få en liggplats. Det finns dock krav från arbetsmiljöverket om att alla arbetsplatser ska ha en vilplats [29]. Men det är bara tillämpligt om du "är på arbetsplatsen", eller som arbetande inom kommunikationsväsendet där du "tidtabellsbundet reser till samma ort".

Om din arbetsgivare, av någon outgrundlig anledning, vägrar betala för övernattning i samband med tjänsteresa får du dock själv dra av hela kostanden för din övernattning i din deklaration (spara kvittot!). [30]

Jag har själv haft arbete som inneburit många resor och har aldrig varit med om att en arbetsgivare ens diskuterat frågan om att de ska stå för övernattning – däremot har det normalt funnits maxbelopp.

(Blev lite av kaka på kaka efter FredrikT:s inlägg, men jag hade redan börjat skriva, så kör ändå). //Romulus74 (diskussion) 14 april 2014 kl. 18.09 (CEST)

Jag skall konkretisera något: jag behöver jobba i Asien ett par dagar och typiskt hade jag kunnat sova över på tjänstgöringsorten efter den sista arbetsdagen på plats och sedan flyga hem inom loppet av en (lång men uthärdlig) arbetsdag, men i det här fallet behöver jag vara tillbaka dagen efter att jag måste ha varit på plats, och jag åker därmed på att flyga på natten och kan antingen boka en (dyr) flygbiljett med goda sovmöjligheter hem eller en billigare biljett med synnerligen dåliga sovmöjligheter. I det sistnämnda fallet åker jag på en av tjänsten framtvingad arbete-och-resa-period på ungefär 36 timmar utan möjlighet att få någon vettig sömn, vilket var anledningen att jag funderade på om arbetstidslagen var tillämplig. - Tournesol (diskussion) 14 april 2014 kl. 18.58 (CEST)

(Jag förutsätter att du behöver vara tillbaka en viss dag på grund av arbete – inte på grund av privata angelägenheter).

I det sistnämnda fallet kan inte arbetsgivaren tvinga dig att arbeta utan att bryta mot lagen. Resa kan vara arbetstid eller restid – men inte dygnsvila. Om arbetsgivaren är intresserad av att du ska kunna arbeta efter hemkomst, och du är beredd att göra det om du kan få bra sovmöjligheter på resan, bör arbetsgivaren inse det logiska i det – oavsett kostnad. Eller, om biljetten nu är för dyr för arbetsgivaren, inse att du har rätt till dygnsvila efter hemkomst, och så får de lösa jobbet på annat sätt. // Romulus74 (diskussion) 14 april 2014 kl. 19.37 (CEST)

Tack, då är bilden tydligare. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa detta på ett vettigt sätt, men vid diskussionen skadar det ju inte att ha koll på reglerna. - Tournesol (diskussion) 14 april 2014 kl. 20.05 (CEST)

Tobias Karlsson/Tobias Carlsson?

Söker hjälp med vilket som är det korrekta efternamnet på fotbollsspelaren i Falkenberg. På falkenbergsff.se står det Carlsson och "Tobbe, vars efternamn ofta felstavas". Men enligt Svensk befolkning 1990 samt svenskfotboll.se stavas efternamnet Karlsson. --Fredde^✔ 31 mars 2014 kl. 20.44 (CEST)

Enligt birthday.se så är det Karlsson med K. --Larske (diskussion) 31 mars 2014 kl. 21.04 (CEST)

Frågan är ju om det är samma som med mitt efternamn, som på 1940-talet blev registerat med en annan stavning än den jag använder. En del av mina kusiner har bytt, min far har aldrig brytt sig, själv har jag tvekat om man skall göra sig besvär även om jag fortsätter stava som jag lärt mig även om mitt "officiella" namn är något annat, även om det i digitala tider innebär att man får tänka att ändra den i sammanhang där det kan spela roll. Samtidigt är ju frågan om vi verkligen kan använda någon annan stavning än folkbokföringens om det inte finns väldigt goda källor på något annat.--FBQ (diskussion) 1 april 2014 kl. 10.24 (CEST)

Annika64 har berättat om något snarlikt så jag tror inte det är helt ovanligt.--FBQ (diskussion) 1 april 2014 kl. 10.25 (CEST)

Jag skulle till och med säga att det är ganska vanligt. Jag har tre nära vänner som alla har ”fel” namn registrerat hos skatteverket. /ℇsquilo 6 april 2014 kl. 18.32 (CEST)

Ja, det torde vara tämligen vanligt. Det behöver inte heller vara personerna själva som börjat stava efternamnen på ett nytt sätt, utan i många fall har man inom släkten "alltid" använt en annan stavning än den som varit registrerad i folkbokföringen. Förr var det också helt omöjligt att ändra stavningen på efternamnet i folkbokföringen; om man inte ville ha det namn och den stavning som fanns registrerat där var man tvingad att helt byta namn. Jag tror det var någon gång kring 1990 som det blev möjligt att under vissa omständigheter ändra stavningen på efternamnet; detta kräver dock ansökan till PRV och man är tvingad att betala samma avgift som för ett vanligt namnbyte. /Annika (diskussion) 6 april 2014 kl. 19.22 (CEST)

Tidigare statsministern hette i folkbokföringen Ingvar Karlsson ända till 2007, då han ändrade till Carlsson. Tidigare finansministern heter fortfarande Kjell Olov Fält i folkbokföringen, trots att han själv kallar sig Kjell-Olof Feldt. Jag har stött på många liknande saker i person- och släktforskning. Alex Svensson 14 april 2014 kl. 16.26 (CEST)

Det lär ha funnits präster som konsekvent stavade "Karlsson" och "Klasson" (och motsvarande beträffande förnamnen) för icke-ståndspersoner. Jag har själv sett exempel som tyder på det i gamla kyrkoböcker. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2014 kl. 19.10 (CEST)

Min mor fick inte sitt efternamn men väl sitt förnamn "korrigerat" av en sådan nitisk präst när hon döptes. Står fortfarande med annan stavning i folkbokföringen än den hon och alla hennes släktingar och vänner har använt i hela hennes liv. /FredrikT (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.41 (CEST)

Segling dikt bidevind (Flyttat från Disk. Bidevind)

Är det sant att om man går upp "dikt bidevind", så måste man falla av när farten ökar, för att fartvinden adderas till den verkliga vinden? --Elav W (diskussion) 14 april 2014 kl. 22.14 (CEST)--

Fuskare på detta, har söndagsseglat med min Pop 16, men tycker att det låter orimligt. Normalt ökar farten om du minskar vinkeln mot vinden, men att man skulle få ut mer av dikt bidevindssegling vid lägre vindstryrka låter underligt och tvärtemot mina erfarenheter. Sedan spelar ju båtens konstruktion, vågorna med mera en viss roll. Jag kan se poängen vid kraftiga vindbyar och hård sjö att inte gå för hård bidevind eftersom man får svårt att kontrollera vindriktningen, men det är ju inte riktigt samma sak. Olika båtkonstruktioner, riggar med mera har ju också olika ideala vindriktningar.--FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 22.55 (CEST)

Ja, det stämmer. När fartvinden (som kommer rakt framifrån) adderas till den verkliga vinden (som kommer snett från sidan) förefaller det som att vinden vrider när farten ökar, och då måste man falla av en smula för att vinden inte ska gå ur seglen. Om man inte faller av så tappar man fart och då har man snart bidevind igen. Normalt när man seglar dikt bidevind så seglar man ju efter vindex och då håller man vinkeln till den upplevda vinden konstant.

Samma effekt verkar när man seglar i halvvind. Så snart båten börjar ta fart läggs fartvinden till och snart ligger man i bidevind utan att ha ändrat kursen det minsta. /ℇsquilo 15 april 2014 kl. 09.25 (CEST)

Nummer upplysning

Hej! Hur fungera nummer upplysningar tipp 118118 85.230.151.82 13 april 2014 kl. 20.18‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Man ringer dit om man behöver ha tag på ett telefonnummer och får betala för det (via telefonräkningen). Med andra ord så betalar man i princip för att någon annan gör det man själv kan göra via t ex eniro, hitta.se o dyl. /FredrikT (diskussion) 14 april 2014 kl. 11.00 (CEST)

Kan det inte vara så att professionella nummerupplysningar har tillgång till fler nummer än Eniro och Hitta.se? Online brukar ju inte alla mobilnummer synas. /Kristian

Alla mobilnummer är inte registrerade. Personer som använder oregistrerade kontantkort finns inte hos några nummerupplysningar. /Kyllo|snacka?★ 16 april 2014 kl. 17.45 (CEST)

Nummerupplysningen hade ju sin klara roll och betydelse under den pre-digitala era då de flesta människor bara hade tillgång till en enstaka papperstelefonkatalog över det egna riktnummerområdet. Riktigt hur tjänsten har lyckats överleva in i dessa dagar när var och varannan har internet i sin mobil har jag aldrig lyckats begripa. /FredrikT (diskussion) 16 april 2014 kl. 21.33 (CEST)

Antalet personer som bemannar tjänsterna kan säkert ha sjunkit, men det är nog en och annan som använder sådana tjänster ibland, själv gör jag främst det när jag vill ringa ett företag och slippa pilla alltför mycket med mobilen (exempelvis när jag kör bil). - Tournesol (diskussion) 16 april 2014 kl. 21.37 (CEST)

Sedan försöker de där tjänsterna numera ge sken av att kunna svara på alla sorters frågor. Utan Wikipedia på deras kundtjänstskärmar hade de svaren nog tagit längre tid att få fram… --Paracel63 (diskussion) 16 april 2014 kl. 23.57 (CEST)

DEKA (Tio)-språket

Enl. DEKA (Tio)-språket: ha 100 läs,-ljud-tecken skapats. Skall det då inte grammatiskt kallas "HEKTO-språket"? Efter möjliga system-kombinat, är kanske "KILO" än närmare? 83.255.118.151 16 april 2014 kl. 23.27‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Förtydliga gärna vad du är ute efter. Se här för tips: Förklara sammanhanget. Det är egentligen en sida om att skriva artiklar, men den fungerar bra i många sammanhang.

Men utan att riktigt förstå din fråga, så verkar det handla om att du tycker något fått en "felaktig namn". Eftersom språk och ords betydelser inte är framtagna logiskt eller rationellt, så kan det säkert vara ett ologiskt namn, grundat på en till exempel en missuppfattning eller ett konsensus. Det är väldigt vanligt: "Skåpätare" äter inte skåp, poliser utövar polisvåld medan kvinnor drabbas av kvinnovåld etc. etc. Det betyder inte att orden är felaktiga och det brukar vara hård betong att stånga utan att det sker några förändringar. Men lycka till!--LittleGun (diskussion) 17 april 2014 kl. 09.12 (CEST)

Jag kan dock påpeka att:

• Deka = tio (10)
• Hekto = hundra (100)
• Kilo = tusen (1000)

Dock förstår jag i övrigt inte riktigt vad du menar. Kan du utveckla det? Lixer (diskussion) 17 april 2014 kl. 11.57 (CEST)

Städer i Sverige

WIKIPEDIA

Förklarar i artikel att Malmö är tredje största staden i Sverige (idag). Efter att Sverige avskaffat alla städer kommer här nu frågan om alla städer ha återuppstått i Sverige.

83.255.118.151 16 april 2014 kl. 23.07 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Är din fråga om det administrativa begreppet "stad" återinförts? Eller vill du bara påpeka att det borde stå tätort eller något i den stilen i artikeln? - Tournesol (diskussion) 16 april 2014 kl. 23.15 (CEST)

I artikeln står det nu "Malmö är Sveriges tredje största tätort". Det verkar ha stått så ett bra tag. Var finns info om det moderna Malmö som stad?--Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 00.02 (CEST)

”	Malmö ... is Sweden's third largest city by population	„
– en:Malmö

--Lavallen (mail) 17 april 2014 kl. 07.44 (CEST)

Åhå! Engelskspråkiga Wikipedia. Ja, där länkas ordet city till urban areas in Sweden, och den artikeln syftar på tätort. Vad vill frågeställaren att vi här på svenskspråkiga Wikipedia ska göra åt det hela? :-) --Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 14.21 (CEST)

Det bör väl också tilläggas att engelska city och svenska stan inte är samma sak även om det ibland översätts så eftersom exakta motsvarigheter saknas. Town är mer motsvarande svenskans stad. City motsvarar ungefär stärre tätort så engelkspråkiga wikipedia har helt rätt.FBQ (diskussion) 17 april 2014 kl. 14.40 (CEST)

Jodå, den engelska artikeln verkar korrekt. Dessutom är Malmö också den tredje största municipality (=stad/kommun som administrativ enhet) i Sverige. Town och city är för övrigt lika bökiga begrepp på engelska (som stad på svenska): i Storbritannien används väl town för stad och city för storstad, medan city i USA även brukas för småstäder (i administrativ mening). En town i USA frammanar i mina öron en småstad från Vilda västern (med typ en huvudgata och inget mer). Se även begreppet "one-horse town"[31]--Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 22.30 (CEST)

Andel privata äldreboende

Hur stor andel av svenska äldreboenden drivs i privat regi? Sjö (diskussion) 20 april 2014 kl. 07.34 (CEST)

Räknat i andelen personer 65 år eller äldre som bodde i permanent särskilt boende den 1 oktober 2010 cirka så var det enligt Socialstyrelsen 18,6 procent (17 461 av 93 980). En nyhet från Uppsala universitet förra året hänvisar till en utredning som i sin tur hänvisar till ovan nämnda rapport från Socialstyrelsen 2011. I utredningen står det också, med hänvisning till samma källa, att riksgenomsnittet för andelen äldreboenden som drivs i privat regi är 17,5 procent.

--Larske (diskussion) 20 april 2014 kl. 09.15 (CEST)

Intressant är kanske att försöka hitta lite färskare uppgifter än de från 2010. --Larske (diskussion) 20 april 2014 kl. 10.33 (CEST)

Enligt en rapport från Socialstyrelsen från 2014 som avser läget den 1 oktober 2013 så har andelen personer ökat till 21 procent..

--Larske (diskussion) 20 april 2014 kl. 10.41 (CEST)

Intressant. Jag hade nog gissat på mera, kanske närmare hälften. Sjö (diskussion) 20 april 2014 kl. 10.47 (CEST)

Det varierar rätt så mycket mellan olika län. Fem län har en andel på 27 procent eller mer medan övriga län har en andel på 15 procent eller mindre. Stockholms län har 56 procent följt av Uppsala, Östergötland, Halland och Skåne län med 47, 32, 29 resp 27 procent, se tabell 2. --Larske (diskussion) 20 april 2014 kl. 11.04 (CEST)

Franska stora bokstäver

Jag skrev härförleden en artikel, L'Ère du soupçon. I artikeln länkar jag vidare till två franska tidskrifter, Les Temps Modernes och Nouvelle Revue Française. Den första skrevs som Les Temps modernes, såsom franskspråkiga Wikipedia anger. Den andra har française i gemener. Granatäpple flyttade dock den förstnämnda till det nuvarande artikelnamnet, med kommentaren "korrekt stavning med stora bokstäver". Min fråga gäller både praxis och själva fenomenet: är det verkligen korrekt stavning, när franskspråkiga Wikipedia anger det modernes och française med gemener? Tanzania (diskussion) 12 april 2014 kl. 10.08 (CEST)

Franska språket tillämpar inte alls samma hysteriska versalisering som engelskan, men skrivsätten har förstås, som i andra språk, varierat genom åren. Jag tycker att det finns en finess med att skriva som franskspråkiga Wikipedia gör. Rex Sueciæ (disk) 12 april 2014 kl. 10.20 (CEST) 

På Gallimards webbplats [32] omtalas tidskriften Les Temps Modernes med versaler i brödtexten. I artikeln L'Ère du soupçon borde alltså tidskriften anges med versaler.

Så här stavas La Nouvelle Revue française i brödtext på tidskriftens webbplats [33] Wvs (diskussion) 12 april 2014 kl. 10.54 (CEST)

På svenska kan man välja om man vill behålla originalspråks stavning eller tillämpa svenska stavningsregler. Det sistnämnda kan då vara vettigt om man känner sig osäker, så har man i alla fall inte begått något större fel än inkonsekvens.

andejons (diskussion) 12 april 2014 kl. 15.19 (CEST)

Även om det nu är fråga om tidskriftens egennamn? Wvs (diskussion) 12 april 2014 kl. 19.55 (CEST)

Jag kan inte kolla i Svenska skrivregler just nu, men jag vet att det gäller för egennamn på böcker och filmer i alla fall.

andejons (diskussion) 13 april 2014 kl. 00.44 (CEST)

Vad det gäller konstnärliga verk anger Svenska skrivregler att man kan använda originalspråkets versaliseringsregel (om den är känd) eller normalisera enligt svensk standard. Vår praxis här på svwp har nog hittills varit att normalisera utländska (verk)titlar enligt svensk standard, med inledningsversal och resten i gemener (utom för ingående namn). Se wp:Artikelnamn och dess diskussionssida. En outtalad praxis (se bl.a. diskussionssidan) verkar då ha blivit att låta engelskspråkiga verk behålla sin engelska versalisering men normalisera i alla övriga fall. Fördelen med den praxisen är att de flesta då brukar göra rätt i artiklarna – engelskans regel är ganska enkel. Andra språk har inga (ex. japanska) eller röriga (ex. franska) versaliseringsregler. Vad gäller egennamn (ex. tidningstitlar) verkar det närmast praxis att normalisera enligt engelskt mönster; det är nog också vanligast bland tidningsredaktionerna själva – i de flesta västerländska länder. Återigen är fransmännen röriga och närmast inkonsekventa – jämför Le Monde och Le Monde diplomatique.

@Wvs/@Andejons: Jo, Svenska skrivregler-rekommendationen (§8.6.2) gäller för utländska namn (inklusive titlar på verk). Dvs även för namn på tidningar.--Paracel63 (diskussion) 13 april 2014 kl. 20.46 (CEST)

Tack för dessa klargöranden, kan kanske vara till nytta för flera andra. Svårt att hålla reda på svenskans alla rekommendationer. Wvs (diskussion) 14 april 2014 kl. 09.11 (CEST)

Mitt förslag är att vi inte följer Svenska skrivreglers rekommendation angående tidningstitlar. Då slipper vi artikelnamn som El país, The times, Die welt, La stampa etc, vilket mest liknar Dagens nyheter, Göteborgs-posten, Skaraborgs läns allehanda etc. Åtminstone jag tycker att det ser lite konstigt ut.--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 00.45 (CEST)

Vad jag minns ger det ingen tydlig rekommendation, utan säger att man får välja. Att avversalisera är helt enkelt bara ett sätt att se till att man inte hamnar helfel om man är osäker. (Sedan tycker jag iofs att "Göteborgs-posten" är vettigare än "Göteborgs-Posten".)

andejons (diskussion) 15 april 2014 kl. 09.54 (CEST)

Exemplen är sådana där versaliseringen skulle kunna behållas enligt normala svenska skrivregler: den behövs för att visa karaktären av egennamn. Jag är också skeptisk mot att använda en suboptimal versalisering för att folk skall "göra rätt" i artiklarna. Det normala är väl att använda den versalisering som används i artikelns inledning. Den som valt versalisering där har väl i allmänhet haft tillgång till namnet i ursprunglig form och antingen lämnat det så eller normaliserat på något vettigt sätt. Ifråga om Nouvelle Revue Française har fr-wp normaliserat (enligt franska regler, får vi anta), medan vi (nu) använder tidskriftens egen ursprungliga versalisering. Båda är tänkbara val för oss (under antagandet att tidskriften inte senare ändrat sin versalisering). Jag förstår inte hur "att normalisera enligt engelskt mönster" kan vara ett alternativ för icke-engelska titlar. --LPfi (diskussion) 16 april 2014 kl. 12.59 (CEST)

Jag valde att flytta den förstnämnda versionen av Les Temps Modernes till det nuvarande artikelnamnet eftersom namnet skrivs så, med versaler, på förlaget Gallimards webbplats.--Granatäpple (diskussion) 22 april 2014 kl. 20.35 (CEST)

Unga kommunalråd?

Vilka är för tillfället Sveriges yngsta kommunalråd? Gärna en topplista om det går att hitta/bygga en sådan...

Jag antar att någon soom är mer haj än jag på olika kategorisökningsfunktioner skulle kunna få fram detta genom att samköra kategorierna "Svenska kommunalråd" och födelseår. /FredrikT (diskussion) 25 april 2014 kl. 15.35 (CEST)

Det går att göra med catscan. Jag hittar: Mikael T. Eriksson (född 1985, Sundbyberg kommun), Charlie_Weimers (född 1982, Hammarö kommun), Magnus Demervall och Peter Kullgren både födda 1981 (Demervall har tidigare varit i Solna och Kullgren är i Karlstad). Skriv i fältet "Categories" kategorinamnet Svenska kommunråd och på ny rad under "Födda 19XX" (ersätt XX med önskat år). Det finns ytterligare två födda 1980, Vasiliki Tsouplaki och Tamara Spiric

Till frågeställaren: det är här bara de kommunalråd som har artiklar på Wikipedia, det kan tänka sig att vi saknar artiklar om några.--ArildV (diskussion) 25 april 2014 kl. 19.39 (CEST)

Här är en lista över de 262 artiklar som tillhör Kategori:Svenska kommunalråd (eller någon av dess subkategorier) och Kategori:Levande personer samt någon kategori Födda YYYY sorterat på den senare. Endast kommunalråd som har en artikel på svenskspråkiga wikipedia med nämnda kategorisering finns med i listan som därför inte säkert är fullständig.

--Larske (diskussion) 25 april 2014 kl. 20.10 (CEST)

Svenskt sidnamn på veckans översättningsartikel (Papal supremacy)

Veckans översättning är en:Papal supremacy och jag tänkte lägga in det på Mall:Veckans översättning/lista, men jag efterlyser lämpligt svenskt sidnamn. Lixer (diskussion) 28 april 2014 kl. 17.19 (CEST)

Påvlig överhöghet. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 17.22 (CEST)

Tack! Lixer (diskussion) 29 april 2014 kl. 14.27 (CEST)

Fysisk aktivitet som zeitgeber: förhållandet till dygnsrytmen

Vår artikel dygnsrytm säger idag såhär: "Hos människor kan också fysisk aktivitet vara en zeitgeber. Fysisk aktivitet på kvällen avancerar den inre klockan (den subjektiva kvällen kommer tidigare), medan fysisk aktivitet under natten och förmiddagen försenar den inre klockan (den subjektiva kvällen kommer senare). [referens: Mistlberger RE, Skene D (2005): Non-photic entrainment in humans? J Biol Rhythms 20(4):339-352]". Jag har ingen övertygad uppfattning, men undrar om sambandet verkligen är beskrivet åt rätt håll, så att säga. Dels har jag stött på omvända råd, vilket ger lite misstanke även om det är mindre nogräknade källor, dels upplever jag inte (helt anekdotiskt förstås) att det stämmer med min egen erfarenhet, nu på sistone. Jag har ifrågasatt även i artikeln, men skulle vara intressant om någon kunde bekräfta och eller dementera (gärna med citat i alla fall :)). flinga 29 april 2014 kl. 14.34 (CEST)

Counterexamples in Topology

Vad är det för skillnad på https://www.adlibris.com/se/bok/counterexamples-in-topology-9780486687353 och https://www.adlibris.com/se/bok/counterexamples-in-topology-9780387903125 ? --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 maj 2014 kl. 23.43 (CEST)

I alla fall förlag. Den första är från billighetsförlaget Dover, och har troligen rätt dåligt tryck på dåligt papper. Den senare är från Springer, och har troligen bra tryck på bra papper. Dessutom är den troligen inbunden.

andejons (diskussion) 3 maj 2014 kl. 01.31 (CEST)

Tack för ditt svar. Jag hade också gissat på att den andra är inbunden, men det står "Häftad" på båda... --Andreas Rejbrand (diskussion) 3 maj 2014 kl. 12.03 (CEST)

Jag har svårt att tro att skillnaden i vikt enbart beror på bättre papper, men kanske.

andejons (diskussion) 3 maj 2014 kl. 15.12 (CEST)

Den dyra är väl från 1978 (original?) och den billigare är väl då ett nyare tryck (1996) om jag uppfattar det rätt? /Hangsna (diskussion) 3 maj 2014 kl. 18.51 (CEST)

Kvint, kvintintervall och intervall

Hej! Kan någon enkelt förklara om en kvint är samma som kvintintervall? Och enkelt förklara om en kvint är avståndet från ton 0 till ton 5 (antyds här [34]), ton 1 till ton 5 eller något helt annat (antyds här [35])? Stort tack på förhand. För tillfället försöker jag reda ut mandola/mandola-instrumenten och hur de är stämda i förhållande till varandra. Artikeln intervall gjorde mig (icke-musiker) inte klokare, och möjligen har jag använt NE.se-källan på fel sätt.--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2014 kl. 11.13 (CEST)

En ren kvint är avståndet mellan ton ett (t ex C) och fem (i samma exempel G) i en vanlig durskala som börjar C-D-E-F-G. Men som skalan är konstruerad, med halvtonssteg, finns det fler intervall (C-Ciss-D-Diss-E-F-Fiss-G o s v) Det är alltså bara ett halvt steg mellan tersen (här E) och kvarten (här F), men två halva steg i övriga intervall i durskalan. Detsamma gäller mellan septiman (B numera, även om jag lite gammeldags kallar den H) och oktaven (här c, men med dubbel svängningsfrekvens än tidigare C). Begripligt? Hälsningar Janders (diskussion) 3 maj 2014 kl. 11.38 (CEST)

@Paracel63: Hittade just denna informativa sida på nätet. Janders (diskussion) 3 maj 2014 kl. 11.46 (CEST)

Tack! Då är det inklusiv räkning som används, vilket jag nu förtydligat i intervallartikeln. Det verkar också konsekvent med oktav, som ju inbegriper åtta toner (ton ett till åtta)--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2014 kl. 12.07 (CEST)

Nu har jag förresten byggt vidare på artikeln mandolin. Om någon med djupare kunskap i ämnet än undertecknad ville ta en titt på artikeln, vore det tacknämligt. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2014 kl. 20.54 (CEST)

Antikens Grekland och Rom

1. Hur har dagens samhälle påverkats av antikens Grekland och Rom? 2. Vad är det för skillnader på antikens Grekland och antikens Rom? 3. Vad är det för utveckling på levnadsvilkor, politik, migration och kultur från antiken till idag?

Hm, det där ser mer ut som att du ber om en analys än en faktafråga. Kika på Antiken med undersidor som det hänvisas till där. /Hangsna (diskussion) 4 maj 2014 kl. 20.08 (CEST)

Hur erkänns en stat?

Med anledning av en fråga på Wikipedia:anmäl ett fel så undrar jag hur processen ser ut när en stat erkänns och hur problematiken för gränsfall hanteras i internationell rätt? Det framgår inte riktigt i artikeln Stat.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2014 kl. 08.59 (CEST)

Det står lite mer i diplomatiskt erkännande och i en:Sovereign state. Edaen (diskussion) 5 maj 2014 kl. 09.33 (CEST)

kl. 09.33 (CEST)

(redigeringskonflikt) Kosovos politiska status (som ju frågan handlade om), Självständighet och Diplomatiskt erkännande. Vill man fördjupa sig och kan engelska är en:International recognition of Kosovo intressant då den beskriver hur olika länder resonerat i frågan om erkännande.

Principen för ett erkännande brukar ju vara att man har kontroll över sitt territorium, och om det uppfylls spelar det ju mindre roll åtminstone för landet självt hur många andra stater som erkänt den, och då rä ju "gränsfall". Taiwan är ju annars ett mycket gammalt "gränsfall" som är erkänt av betydligt färre stater än Kosovo.FBQ (diskussion) 5 maj 2014 kl. 09.41 (CEST)

Det jag skulle kunna tänka mig att frågan handlar om är att om någon av de permanenta staterna i FN:s säkerhetsråd motsätter sig kan inte en nation bli medlem av FN. Att vara medlem av FN och självständig stat är ju däremot inte samma sak, och att någon av de permanenta staterna i säkerhetsrådet motsätter sig ett erkännande av landet är ju inte samma sak som att det inte är en stat. Att det sedan ställer till problem i internationell rätt att en medlem i säkerhetsrådet blockerar intervention är ju ett ganska välkänt problem.--FBQ (diskussion) 5 maj 2014 kl. 13.31 (CEST)

Tack för svar, perfekt!--LittleGun (diskussion) 5 maj 2014 kl. 13.49 (CEST)

När avrättades någon för otrohet senast i Sverige?

Såvitt jag är rätt informerad rådde dödstraff i Sverige för "dubbelt hor", dvs otrohet där där båda parter var gifta med någon annan fram till 1778/1779. Men när verkställdes detta dödstraff för otrohet senast i Sverige? När avrättades någon senast för otrohet i Sverige? --Aciram (diskussion) 6 maj 2014 kl. 02.52 (CEST)

Efter vad jag hört under Karl XII, under enväldet tillämpades sedeslagarna betydligt hårdare, men det skadar ju inte att kontrollera att ingen avrättats senare än så. Mig veterligt har ingen pekat ut någon särskild som den sista avrättningen för brottet.--FBQ (diskussion) 6 maj 2014 kl. 09.09 (CEST)

En snabb sökning på nätet gav mig två avrättningar 1700 och 1713, det går säkerligen att hitta fler. Är dock ganska tveksam om det förekommit några efter 1719, även troligen en och annan dömts till döden även efter detta. --FBQ (diskussion) 6 maj 2014 kl. 10.40 (CEST)

Dödsdomar skulle väl alltid fastställas av hovrätten? Vad jag förstod så var under 1600- och 1700-talen de lägre rättsinstanserna ofta rätt benägna att döma "hårt" efter lagens bokstav medan hovrätterna i regel hade ett mer n yanserat och pragmatiskt synsätt och ofta mildrade domarna. Min gissning är därför - som FBQ ovan - att "sena" dödsdomar för hor nog ofta inte gått i verkställighet efter att de vandrat vidare upp genom rätttssystemet. /FredrikT (diskussion) 6 maj 2014 kl. 11.38 (CEST)

Ja, det är som jag uppfattat det fullt riktigt att hovrätten ofta mildrade de ursprungliga domarna, och det låter rimligt att dödsdomarna blev färre efter 1719. Men helt säkert är det inte: trots allt avrättade man folk för incest fram till 1800-talets början, och att den sista häxprocessen avslutades först 1763 skulle ha förvånat mig om jag nu hade hört talas om den för första gången. Vad jag är ute efter är årtalet för när detta dödstraff senast tillämpades i Sverige. Det är för övrigt också mycket lämpligt att föra in det i artikeln för horsbrott.--Aciram (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.10 (CEST)

Enligt den här texten av Dick Harrison så var det redan på 1600-talets så att "endast några procent av de anklagade blev i slutänden avrättade". /FredrikT (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.09 (CEST)

Denna glimt ur Dalarnas hembygdsbok 1996 synes ge belägg för åtminstone en genomförd avrättning för hor även efter Karl XII:s tid, i det här fallet 1722. /FredrikT (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.33 (CEST)

Och här är en skrift som det nog kan vara lönt att leta fram på något bibliotek ifall man vill fördjupa sig i frågan. /FredrikT (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.53 (CEST)

Jag passade på att kolla i Dalarnas museums årsbok 1996 eftersom jag har den hemma, det är ett urdrag ur Nyutkommen Dalalitteratur 1995 och kvinnan avrättad för hor 1722 behandlas i Skinnarebygd 1995, Malungs hembygdsförenings årsskrift (som jag tyvärr inte har).--FBQ (diskussion) 7 maj 2014 kl. 09.26 (CEST)

Kvinnan som avrättades 1722 verkar ha hetat Kerstin Larsdotter: [36]. /FredrikT (diskussion) 7 maj 2014 kl. 22.35 (CEST)

Och här finns hela den historien. Sägs dock tyvärr inget om huruvida det var sista sådana avrättnningen i Sverige. /FredrikT (diskussion) 8 maj 2014 kl. 00.09 (CEST)

I samma databas hittar jag ett par fall från 1741 och 1755 också, men i båda dessa fall kombinerades horsbrotten med andra, svårare brott (incest respektive barnamord). /FredrikT (diskussion) 8 maj 2014 kl. 00.16 (CEST)

Musik/orkestersviter

Hörde en orkestersvit, kanske "Skansensvit", där satsen "på högloftet" ingår. Vem var tonsättaren?

Per Lundkvist, se [37]. /Annika (diskussion) 8 maj 2014 kl. 17.46 (CEST)

Nikola Tesla

Hej, det pågår ett litet redigerings krig på Nikola Tesla. Jag undrar om någon som är mer insatt i ämnet kan kolla på dessa förfalsknings anklagelserna.--Eriass2 (diskussion) 12 maj 2014 kl. 14.53 (CEST)

Julfrågan

Svensk högmedeltidens konst var kristen, och det fanns särskilda inställningar till främlingar (hedningarna, okristna) framförallt till judar, se Fraemlingsbilder av Viktoria Munck, 2007. Nutid avbildar vi gärna det hedniska, som t.ex. tomtar och nissar. Min fråga är om det finns något bevisat samband mellan jude- och tomtaravbildningar?

Tomtar	Judar
Tomtar i Sverige	Judar och Jesus, se Fraemlingsbilder sid. 23
Bamse och hans vänner som jultomtar	Den berömda konsolen från Upsala domkyrka
Julkort med tomtar	Judensau

Macuser (diskussion) 14 maj 2014 kl. 00.13 (CEST)

Kanske missuppfattat frågan - finns det något obevisat samband? Jag har svårt att se kopplingen. Julkortens tomtar och nissar är tänkta att associera till traditioner och gemyt, inte till något främmande. Sedan vet jag att de i mer strikta religiösa kretsar uppfattats som hedniska och opassande, men inte heller det är ju någon koppling - judesuggorna ansågs ju under medeltiden som ett högst passande motiv i själva kyrkobyggnaderna. Nu är de inte så gamla, många av de äldsta julbilderna har tyska eller engelska förebilder, så det är möjligt att man hittar någon koppling där, men har svårt att tro det. --FBQ (diskussion) 15 maj 2014 kl. 12.36 (CEST)

Sedan kanske frågeställaren undrade över folk i luvor generellt. Men jag gissar att man kan hitta många andra gestalter som gick i luvor/toppiga hattar i äldre tid. Stjärngossar, trollkarlar, feer, medeltida adelsdamer och iranska mager är bara några exempel.--Paracel63 (diskussion) 15 maj 2014 kl. 14.40 (CEST)

Jag menar att en grupp skäggiga främlingar (nissar, tomtar) i luvor sköter (på nära håll) en stor gris . De leker på nära håll och är alla glada. Det är hela komposition och tydligt skämt i situationen, som är avgörande. Macuser (diskussion) 15 maj 2014 kl. 18.35 (CEST)

Lessen. Jag var lite trög i hjärnan där. :-)--Paracel63 (diskussion) 17 maj 2014 kl. 01.15 (CEST)

Det anses att Jenny Nyström skapade den tomte som den ser ut idag efter Viktor Rydbergs dikt tomten som hon illustrerade 1881. /Wvs (diskussion) 15 maj 2014 kl. 18.48 (CEST)

Kalmars museum har ett databas med JNs bilder, minst 120 styck med tomtar och grisar. Jag ser ingen sugga, men där finns den sista måltiden och dansande Salome och Trefaldighet och några fler motiv [38]. Macuser (diskussion) 15 maj 2014 kl. 19.37 (CEST)

Det är intressant att julbilderna kommer från Tyskland: kragstenen är kanske från Gotland, och Albertus Pictor är Ymmenhausen, född i Tyskland. Macuser (diskussion) 15 maj 2014 kl. 18.54 (CEST)

Många av de yttre delarna i den hedniska julen var lika den kristna eftersom kristendomen lånade mycket av firandet från asatron. Ta t.ex. julskinkan. Grisen var ett heligt djur för Frej och Freja, det var ju Särimner man slaktade och åt upp varefter den ändå kryade på sig och återfick sitt liv, och gris äter vi till jul. Jul är för övrigt ett uttryck som är känt från åtminstone 900-talet och fortfarande lever kvar trots över tusen år av kristendom i vårt land. [39] /Wvs (diskussion) 15 maj 2014 kl. 19.07 (CEST)

Det där med julgrisen skall nog tas med en nypa salt. Visst, fläskkött har varit vanlig som festmat, bland annat då vid jul, men tittar man på svensk folklig jultradition under 1600-, 1700-talet och 1800-talet har grisen ingen större plats. Jag är ganska tveksam om det verkligen handlar om en tradition från den hedniska julen. Göticister framhåller den som det under 1800-talet, men det är ju först under slutet av 1800-talet som grisen blir starkare kopplad till julen. Jag utesluter inte att tankarna särimner jul är äldre än tidigt 1800-tal, men vad man har för belägg för det är en annan sak, de vikingatida dokumenten om jul talar ingenstans om att grisen skulle vara koppling till traditionen. Berättelsen om Särimner är inte heller i Isländska sagorna direkt kopplad till någon jultradition, tvärtom slaktades den varje dag året om.--FBQ (diskussion) 16 maj 2014 kl. 00.25 (CEST)

Sedan kommer den att fortsätta berättas som faktoid för att det är en trevlig historia kring hur julskinkan tillkommit, dels för att den aldrig kan motbevisas. Man höll svin även under vikingatiden, och var högstatusmat även då, så har man ätit någon festmat kring jul är det troligt att fläskkött stått på festbordet. Men det betyder ju inte nödvändigtvis att helstekt gris eller skinka skulle vara särskilt förknippad med jul. Jag såg att ordet Julskinka enligt SAOB första gången förekommer i Rudbecks Atlantica, så det är troligen en äldre göticist som lanserat teorin.--FBQ (diskussion) 16 maj 2014 kl. 06.39 (CEST)

Man kan alltså uttrycka saken så att det troligen finns en obruten tradition sedan den förkristna tiden att äta fläskkött, bland annat skinka, vid stora högtider, men att det är först göticister som gjort någon affär av saken. Numera säljs ju "helgskinka" även vid andra tider på året som vid påsk. Tostarpadius (diskussion) 16 maj 2014 kl. 06.49 (CEST)

Ja, sedan är ju intressant i vilka former. Det vanligaste i historisk tid har ju varit syltor, korvar med mera. Skinkan hör ju egentligen till högreståndsmiljö och 1500- 1600- tal. Göticisterna verkar koppla skinka och helstekt gris som ju var de medeltida hovens festmat. Berättelsen om Särimner anpelar ju på en medeltida festhall - avsikten är ju att anspela på en sorts paradistillvaro. Sedan är frågan i vilken grad det återspeglar hur man vanligen serverade fläskkött under vikingatiden - det mesta blir ju gissningar. Angående judesuggorna har jag åtminstone sett en på Gotland men tror att det finns åtminstone någon till - jag kan kontrollera om det är viktigt för frågan men det är nog säkerligen en kontinental tradition från början, de är relativt ovanliga i svenska kyrkor. Det fanns ju också ytterst få judar i Sverige under medeltiden, jag känner bara till uppgifter om judar i Visby. Men det är ju med all sannorlikhet från Tyskland traditionen kommit, de äldsta judesuggorna kommer därifrån.FBQ (diskussion) 16 maj 2014 kl. 08.11 (CEST)

Masreliez

Enligt vad jag hört avseende Ekolsunds Slott målade Lars Bolander tapeten i fågelrummet och inte Masreliez. Däremor gjorde han stuckaturerna i silverkabinettet, Drottning Sofia Magdalenas sängkammare och audiensrum. Det är vad jag hört. Med vänlig hälsning Seve Axell seve@polarart.se tel 0707222248

Korrigerat med avseende på silverkabinettet. Drottning Sofia Magdalenas sängkammare och audiensrum har jag inte hittat referens till./ Wvs (diskussion) 17 maj 2014 kl. 12.48 (CEST)

Saknar .

Har förlorat betygsboken , krigsboken . från 1 4 INFSS. Hur ska jag bära mej att få ut betygen . Gunnar Sävestam Linköping.

Det gäller alltså dokument du fått vid utbildning vid Infanteriets stridsskola (InfSS)? Jag skulle prova att ta kontakt med InfSS sentida efterträdare, Markstridsskolan (finns i Skövde och Kvarn), och fråga om de kan hjälpa dig. Om det var riktigt länge sedan kanske du lika gärna kan höra av dig direkt till Krigsarkviet i Stockholm. Tomas e (diskussion) 20 maj 2014 kl. 15.10 (CEST)

Till sjöss

Exempelvis är ordet ”sjön” singular bestämd form (av ”sjö”) och ”sjöar” plural obestämd form, men vad kallas formen som ordet ”sjöss” har (i uttrycket ”till sjöss”)? –Deflexula (Diskussion – Bidrag) 20 maj 2014 kl. 20.51 (CEST)

Det är genitiv. "Till" har tidigare styrt genitiv, vilket numera lever i en del fasta uttryck ("till skogs").

andejons (diskussion) 20 maj 2014 kl. 21.07 (CEST)

Till havs icke att förglömma. /FredrikT (diskussion) 26 maj 2014 kl. 14.03 (CEST)

Artikeln genitiv listar även gå till sängs, det finns ju fler som till fots, till låns och lite till mans.--FBQ (diskussion) 26 maj 2014 kl. 16.57 (CEST)

Och till nöds. Måhända även ordet tillsammans i grunden är en sådan genitivkonstruktion? /FredrikT (diskussion) 26 maj 2014 kl. 17.16 (CEST)

Faktafel i Öl i Sverige?

Hej!

Vill ifrågasätta denna mening i artikeln: "Alkoholfri öl och lättöl (klass I) får alla köpa oavsett ålder."

Tycker att ni ska lägga till en anteckning som: källa till uppgift efterfrågas.

Någon som kan vidimera denna uppgift med verkligheten. Eller skriva om denna faktamening på ett korrekt sätt.

H/ Magnus G Vänerman, [e-postadress borttagen]

Stycket ifråga har en källhänvisning till Alkohollagen, vilken definierar öl med en alkoholstyrka under 2,25% som "lättdryck" ("dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol") och för försäljning av sådan dryck har lagen vad jag kan se inga begränsningar. /FredrikT (diskussion) 26 maj 2014 kl. 13.50 (CEST)

Det kan dock förekomma att enskilda butiker har det. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2014 kl. 13.55 (CEST)

Philemon Arthur and the Dung

Hej när jag söker på årtalet 1971, får jag under 13 mars följande pressentation:

"13 mars – Philemon Arthur and the Dungs berömda låt Naturen släpps med de klassiska citatet: idag är det den 13 mars och eh vi har just skivit en ny låt, det tog tre minuter håll er i häcken och ta emot!. [3]."

Det "klassiska citatet" som nämns, var återfinns det? Det är väl inte hämtat från någon textrad på albumet? Står det kanske på omslagskonvolutet?

Mvh Bosse Jönsson

Det är en talad introduktion till låten på själva skivan. /FredrikT (diskussion) 26 maj 2014 kl. 15.04 (CEST)

Faktakomplettering

Hej, Till artikeln om Sverige, https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige under svenska kyrkans medlemsantal i en tabell kan ni också lägga till befolkningsmängd som saknas eftersom jag kan inte ändra just den artikeln själv

för 2012 9 555 893 för 2013 9 644 864

referens:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/370353/

AnBi03 (diskussion) 30 maj 2014 kl. 15.55‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

 Fixat --Larske (diskussion) 30 maj 2014 kl. 20.29 (CEST)

Cedergrenska guldmedaljen

Finns det någon KTH:are som känner till om Cedergrenska guldmedaljen har upphört att delas ut eller sker detta i smyg eftersom det inte går att hitta några uppgifter om mottagare på nätet? /Annika (diskussion) 3 juni 2014 kl. 23.41 (CEST)

Trots att jag har varit KTH:are i tjugo år så har jag aldrig hört talas om Cedergrenska guldmedaljen. /ℇsquilo 4 juni 2014 kl. 08.48 (CEST)

På Googlebooks hittar jag utdrag ur Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson: Från 1876 till 1918 : Då det några år senare visade sig att vissa av detta bolags tillgångar blivit mer eller mindre värdelösa, drabbades många av dess aktieägare, i främsta rummet den största av dem, Cedergrenska fonden, synnerligen hårt; denna fick sina tillgångar reducerade till en bråkdel av vad de förut varit. Vad som återstod placerades i fastigheter i Stockholm. Så småningom kunde den avbrutna stipendieutdelningen återupptagas, dock i ganska blygsam utsträckning. Står inget år, men det antyder att fonden fått problem, men en annan bok Kreuger group and the crisis on the Swedish stock market visar att det var i samband med Kreugerkraschen. Det som idag kallas Cedergrenska fonden hette före 1996 Cedergrenska Tornets Vänners Fond. Nu verkar ju utdelningen ha förekommit även efter Kreugerkraschen, men det verkar svårt att hitta information, men allt tyder på att utdelningen upphört. FBQ (diskussion) 4 juni 2014 kl. 11.02 (CEST)

Jag undrar om medaljen som delades ut 1987 av KTH verkligen är samma som den tidigare utdelade, den verkar inte ha någon direkt koppling till KTH.--FBQ (diskussion) 4 juni 2014 kl. 11.22 (CEST)

Härifrån [40] Sveriges Ingenjörers webbplats Ingenjörshistoria saxar jag: ”Cedergren donerade till KTH 52 500 kronor., utgörande ’Telefondirektören H.T. Cedergrens fond’, vars avkastning utgår dels till resestipendier, dels till en medalj, som av KTHS:s styrelse tilldelas framstående författare inom elektroteknikens område. Wvs (diskussion) 4 juni 2014 kl. 13.43 (CEST)

Utdelningen av medaljen verkar ha upphört; i annat fall borde den finnas med här. Däremot uppfattar jag det som att den utdelades från 1914 och åtminstone till 1989. Varför FBQ anser att den i Svensk Uppslagsbok omtalade medaljen inte har koppling till KTH förstår jag inte./Annika (diskussion) 4 juni 2014 kl. 15.28 (CEST)

Det beror nog på att det som Svensk Uppslagsbok kallar "Cedergrenska fonden" i själva verket är "Telefondirektören H.T. Cedergrens fond", inte "Cedergrenska Tornets Vänners Fond" som är den fond som kallas "Cedergrenska fonden" idag och som inte har någon koppling till KTH. Jag tycker att det är ganska märkligt att jag som har studerat elektroteknik på KTH och som dessutom har varit inblandad i produktionen av elektros historieskrift inte har stött på Cedergrenska medaljen. Diverse stipendier, ja, men ingen medalj. /ℇsquilo 4 juni 2014 kl. 20.31 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Förlåt, jag läste hastigt, hittade ingen koppling mellan KTH och Cedergrenska fonden. Telefondirektören H . T. Cedergrens fond ger mestadels träffar på Telefondirektören H.T. Cedergrens Uppfostringsfond som är en helt annan instiftad 1907 för att ge stöd för utbildning till fattiga barn.

Den 1997 instiftade Cedergrenska fonden delar ut stipendier, men känner mig tveksam om den har någon koppling till den här fonden. Vid KTH Telefondirektör H.T. Cedergrens stiftelse men den säger inget om att någon medalj [41] (kan väl tilläggas att det nu är helt bekräftat att så är fallet)

(Edit) Hittade hos KTH "Minnesanteckningar från ledningsgruppens sammanträde 2007-12-05" - Inger Larsson redogjorde för behovet av permutation av fonden ”Stiftelsen Glödlampsfabrikernas stipendiefond”och ändring av Telefondirektören HT Cedergrens stiftelse. För ”Stiftelsen Glödlampsfabrikernas stipendiefond”är förslaget att ändra ordet ”belysningsteknik” till ”ljuskällor och spridning” av ljus då ordet belysningsteknik har blivit gammalmodigt, och för Telefondirektör HT Cedergrens stiftelse föreslås att man tar bort utdelning/prägling av en medalj vart femte år då fonden inte längre har det kapital som behövs för detta. Ledningsgruppen gav Inger Larsson i uppdrag att gå vidare med dessa ärenden.--FBQ (diskussion) 4 juni 2014 kl. 20.32 (CEST)

Inger Larson känner jag. Jag ska fråga henne om Cedergrenska stiftelsen och medaljen nästa gång jag träffar henne. /ℇsquilo 5 juni 2014 kl. 18.31 (CEST)

Musiker söker levnadsdata

Någon med tillgång till Sveriges dödbok e dyl som kan bidrga med levnadsdata för musikern Erik Zöll? Som synes på Diskussion:Erik Zöll har jag på nätet hittat en obekräftat uppgift (1904-1964), men jag vill inte lägga in den i artikeln utan att ha fått den belagd från mer trovärdig källa. /FredrikT (diskussion) 9 juni 2014 kl. 00.26 (CEST)

Jag skrev in det lilla jag hittade på diskussionssidan. Lakrits (diskussion) 9 juni 2014 kl. 15.55 (CEST)

Andrakammarvalet 1920

Kvinnlig rösträtt beslutades i Sverige den 24 maj 1919, men första gången allmän och lika rösträtt tillämpades var i andrakammarvalet 1921. Varför inte redan i andrakammarvalet 1920? --Wolfgangus Mozart (diskussion) 11 juni 2014 kl. 08.42 (CEST)

Bestämmelserna trädde i kraft 1921. Nordisk familjebok (supplementband 37 från 1925, uppslagsordet Riksdag) uttrycker det sålunda: "Valbarheten utsträcktes 1921 äfven till kvinnor.", "...i samband med omdaningen stående, 1919 formligen beslutade och 1921 definitivt antagna grundlagsändringar (berörda härofvan)." Även tidigare krävdes två riksdagsbeslut för att ändra grundlagen. 1919 var alltså bara det första beslutet, och "andra läsningen" kom alltså efter valet 1920. (Jag blir dock inte riktigt klok på hur bestämmelsen om två lagtima riksdagar skall tolkas, om det krävdes val eller rentav ordinarie val mellan de två beslutstillfällena eller om det räckte att det var två olika riksmöten som beslutade oavsett om det genomförts val.) Tomas e (diskussion) 15 juni 2014 kl. 17.47 (CEST)

Rysshatets historia

Finns det eller har det funnits någon "rysshat" (russofobi) i Sverige? Den frågan aktualiserades i förra veckan av uttalanden av en rysk statsvetare. Det finns nu ett avsnitt på engelska Wikipedia i artikeln en:Russophobia#Sweden som kan behöva fler detaljer och källhänvisningar. Jag hittade en del "rysshat" på 1840-talet bland diktare som C.V.A. Strandberg, men det handlar om hämnd på förlusten av Finland 1809, inget synligt hat mot etniska ryssar. --LA2 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 16.47 (CEST)

Kan i sammanhanget vara värt att nämna rysshärjningarna, om vi nu talar om historia.Klementin (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.05 (CEST)

Ja, jag nämnde som kortast nedbränningen av Norrköping 1719. För engelska Wikipedia är det avgörande att Norrköping har en artikel, medan "Rysshärjningarna" inte har det (på engelska). --LA2 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.08 (CEST)

Greve Malcolm Sinclair var enligt Linné (Nemesis Divina) en riktig rysshatare. Se äv. Sinclairsvisan. /Srv.rosen (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.14 (CEST)

Rysshat vet jag inte, men "rysskräcken" trodde jag var en del av svenska folksjälen efter rysshärjningarna och sen förlusten av Finland och hela 1900-talets historia med revolutioner, världskrig och kallt krig. Skräck är ju hatets moder. Källor däremot saknar jag.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.49 (CEST)

Fast söker man på rysskräck dyker det uppe en del. Och jag kan tänka mig att vi väljer att säga skräck för då är det det deras fel och att hata är fel så det får andra göra.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.53 (CEST)

Jag håller med. Jag tycker vidare att det är POV som det beskrivs i den engelska artikeln, just av den orsaken.Klementin (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.56 (CEST)

Avsnittet tillkom när det bara stod att ryssen Markov i förra veckan hade klagat över russofobin i Sverige. Jag tycker det är en felaktig bild av läget i Sverige och lade därför till en historik som motsäger honom (svenskarna har hyst en rationell rädsla för rysk militär aggression, men inga fördomar mot ryssar som folk), så att hans uttalande framstår som en galenskap. Jag kan ha missat något. Lägg då gärna till det eller korrigera vad jag har skrivit. --LA2 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 18.01 (CEST)

Redan Gustaf II Adolf och Axel Oxenstierna talade om "vår gamble arvfiende ryssen". Minns att vi, när jag studerade historia, läste en artikel där en forskare jämförde de båda herrarnas offentliga antiryska propaganda och vad de samtidigt skrev i inbördes brevväxling - och att slutsatsen var att de själva var ungefär lika rädda för ryssen som de manade sina undersåtar att vara! /FredrikT (diskussion) 10 juni 2014 kl. 19.47 (CEST)

Möjligen kan väl den misstänksamhet som riktades mot ryska sågfilare i början av 1900-talet ses som en fördomsfullhet mot en grupp ryssar. Jag kom annars att tänka på Wilhelm von Braun som i sin sång för Gottlands jägareförbund 1836 skrev texten Och kommer det vildbråd från östan, Står Gottländska jagten å strand. Vårt lod är en säker förtröstan, Och ingen skall darra på hand. Då var det ju bara 28 år sedan Ryssland ockuperat Gotland, men visan censurerades av landshövdingen och förbjöds, då den ansågs kunna verka provocerande mot grannen i öster. Det påminner ju mycket om senare tiders hållning, under kalla krigets dagar var det ju knappast någon hemlighet mot vilket land invasionsförsvaret var riktat, även om det helst inte skulle sägas rent ut.--FBQ (diskussion) 10 juni 2014 kl. 21.10 (CEST)

För att vara tydlig så går det säkert att hitta en hel del rent rasistiskt skrivet om ryssar från svenskt håll, särskilt från slutet av 1800-talet. Skräckberättelser om kossacker som sålt fångar från Riga och Reval som slavar till turkarna är städerna föll går ofta att hitta i äldre litteratur, liksom berättelser om hur de vid invasionerna betett sig mot civilister. Jag vet inte hur vanliga de var, det fanns än kvinna i fattigstugan i en uppländsk socken efter stora nordiska kriget som erhöll understöd påstods vara en finländsk prästänka som som kosackerna skurit tungan ur munnen på. Om det verkligen stämde vet jag inte, men det har ju defintivt begåtts övergrepp på båda sidor under krigen, men de senare har ju vanligen utspelat sig på "Svensk" mark. Sådana saker har ju närt rysskräcken. Men sedan är ju frågan vad som skall ses som rysskräck och vad som skall ses som rysshat.--FBQ (diskussion) 10 juni 2014 kl. 21.19 (CEST)

Det finns ju källmaterial.[42] Kanske även något avhandlat om frågan? Edaen (diskussion) 11 juni 2014 kl. 17.23 (CEST)

Rysskräcken återkom i Andrakammarvalet i Sverige 1928 (Kosackvalet). Man kan också läsa i boken "Rysskräcken i Sverige, Fördomar och verklighet" av Sture Nilsson, utgiven 1990. ISBN 91-86020-82-7 . I den refereras ett antal händelser. --Xauxa (diskussion) 10 juni 2014 kl. 22.54 (CEST)

Angående historier om ryssarnas framfart under 1710-talets och 1808-09-krigen, så vet jag inte vad som är sant, men i viss mån gick det till så förr. Svenskarna har bränt ned danska städer i dagens sydsverige och danskarna har bränt åtskilliga svenska städer. Svenskarna anklagades för tortyr och liknande i Skåne i kriget på 1670-talet. Det fanns väl behov av en arvfiende som makthavare kunde samla nationen mot. Många länder har gammalt groll mot grannländer. 1928 samarbetade socialdemokraterna med kommunisterna, samtidigt som svenska kommunisterna samarbetade med Moskva, där det förekommit grova förföljelser mot adeln, rena massmord, så det var något som skrämde. Över huvud taget har nog Stalin och hans beteende skrämt upp i Sverige.--BIL (diskussion) 10 juni 2014 kl. 23.34 (CEST)

Jag kan inte påstå att jag är insatt i detaljerna, varken om relationerna Sverige-Ryssland och rysskräckens historia, eller vad Markov faktiskt sagt, men dels kan det nog ha funnits en rysskräck som delvis skapats respektive utnyttjats som politisk propaganda (alltså kanske en delvis ogrundad skräck, bland annat bland högernationalister och ivrare av militär upprustning - rädsla för en faktisk militär aggression är ju dock förstås fullt rimlig, i situationer när det finns en hotbild. Här är en källa som handlar om rysskräck som propaganda, kapitlet "Ein Happyend für Stalingrad" åtminstone: Ryssligan: flyktingarna från öst och morden i Bollstanäs 1919), dels finns det väl säkert främlingsfientlighet mot ryssar i samma form som mot typ de flesta utlänningar/andra folkgrupper än svenskar (till och med inhemska, kan man väl säga)).

Jag vet alltså inget om Markov, men att ändra terminologin till att börja prata om att det finns en svensk "ryssofobi" eller ett sådant rysshat låter för mig som att det finns opinionsbildande eller politiska motiv bakom. Om en sådan term blir etablerad kan man utnyttja den till att beskriva all misstänksamhet och/eller kritik mot Ryssland/ryska staten som "rysshat", alltså en irrationell och illegitim inställning, retoriskt sett.

En fråga som är viktig i sammanhanget vad man lägger i ett ord som ryssofobi, vad som krävs för att något ska kallas ett hat eller en fobi, egentligen - särskilt som det blir laddade begrepp som är enkla att utnyttja retoriskt. Visserligen så skulle jag tro att bilden av staten Ryssland nog spiller över på föreställningar om (folkgruppen) ryssar, men jag uppfattar ju det som att rysskräck som begrepp framförallt syftar på en skräck inför landet/staten Rysslands ageranden, och också jag känner mig alltså främmande inför att det skulle finnas någon uttalad specifik fientlighet mot ryssar. flinga 11 juni 2014 kl. 16.55 (CEST)

Under den tiden från 2a världskriget och kalla kriget har jag aldrig erfarit någon känsla av hat (det är ett väldigt starkt ord i mina öron) mot Sovjetunionen, Ryssland eller ryssarna, men väl en stor rädsla för vad ryska staten militärt skulle kunna företa sig mot Sverige. Den baseras på att Ryssland alltid varit arvfienden och bland annat på dess agerande mot närmaste grannen Finland. Ryssarna och den gamla ryska kulturen före revolutionen för hundra år sedan har alltid betraktats med välvilja i Sverige, men rysskräcken för landets erövringsförmåga har alltid funnits. Som officer i armén under kalla kriget var övningarna i invasionsförsvar som jag deltog i, alltid ett outtalat försvar mot rysk invasion över Östersjön . ”Rysshat” är fel ord och måste avvisas och inte användas, det är ett missvisande begrepp som inte har någon täckning samt sänder fel signaler till omvärlden. Som också framgår ovan är det det diktatoriska ledarskiktet i Ryssland vi tar avstånd ifrån, inte ryssarna i gemen. Vi vet, enligt min uppfattning, i Sverige f.n. för lite om Ryssland och ryssarna för att vi ska kunna hata dem. Det måste klargöras att ryssofobi inte innebär rysshat. Rädsla finns, men så långt som till fientlighet och hat har det hittills inte gått. / Wvs (diskussion) 11 juni 2014 kl. 18.59 (CEST)

Rysshat (liksom tidigare danskhat) har tveklöst periodvis uppmuntrats av politiska skäl. På svenskt 1700-tal blev spridandet av Sinclairvisan såvitt jag förstår ett effektivt propagandamedel mot Ryssland och ryssar; även om det ursprungliga syftet faktiskt var att hetsa rill ett svenskt krig mot dåvarande ryska riksledningen, som ett led i försöken att åstadkomma en palatsrevolution i Ryssland. (De svenska politikerna spelade alltså under täcket med vissa grupper i Ryssland.) Sinclairvisan överlevde med råge sitt dagspolitiska syfte, och förblev länge riktigt populär. Jörgen B (diskussion) 16 juni 2014 kl. 19.55 (CEST)

Ortsnamnet Skalkarike

Min pappa nämnde i ett samtal häromdagen ortsnamnet (eller ortnamnet, om man gärna vill det) Skalkarike, eller som han sa det, Skalka rike, som han tyckte var ett speciellt namn. Någon som vet eller har någon info om var det kan komma ifrån, inte minst delen "rike"? Det han egentligen skulle ta upp var att där fanns ett vattendrag (Tidan?) med en ö i, och broar som gick från ena sidan ån, över till ön, och därifrån till andra sidan ån. Min farmor kallade den platsen för Skalka broner, en böjningsform på "bro" som han tyckte var speciell. Någon som vet något, eller har liknande exempel? flinga 12 juni 2014 kl. 15.18 (CEST)

Sökte litet grand på Skalkarike i Google Böcker och fick några träffar som handlar om namnets etymologi. En av dem är så gammal att man kan läsa den i sin helhet här, men den känns kanske inte helt källkritiskt hållbar. Ett par modernare tolkningar hittar man däremot här och här, men då får man beställa fram de aktuella böckerna på bibliotek om man vill kunna läsa förklaringarna i sin helhet. /FredrikT (diskussion) 12 juni 2014 kl. 15.32 (CEST)

Tack för efterforskning och tips! Jag antar att det är de böckerna som rymmer allt vad som är känt om namnen.. och det är väl risk att jag inte faktiskt gör en så noggrann undersökning inom överskådlig framtid :) Men har någon något ytterligare så är det också välkommet. flinga 18 juni 2014 kl. 00.06 (CEST)

Självangiveri?

Eftersom vi har rätt, och ska har rätt enligt mig, att redigera under pseudonym på WP så uppstår ibland frågor om vilka vi är. Kommer inget svar dyker det ofta upp argument som: "Svara bara att du inte är den personen/marionetten om du inte är det så är saken ur världen" eller vid IP-kontroll: "Eftersom vårt underlag inte räcker för en kontroll begär en på dig själv så är saken ur världen". Det måste finnas en sociologisk/politisk/kriminologisk benämning på den sortens bevisföring/rättssystem/argumentationsteknik, där man efter anklagelserna kan hänvisa till "Har du rent mjöl i påsen har du inget att dölja". Är det någon som vet? --LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 10.05 (CEST) Som personligen hoppas att jag aldrig kommer svara på vem jag inte är eller begära IP-kontroll på mig själv för att motbevisa en anklagelse.

Omvänd bevisbörda? AlphaZeta (diskussion) 17 juni 2014 kl. 11.58 (CEST)

Nja, kan det vara så enkelt? Jag menar mera konceptet att kringgå "rättsskyddet". Om polisen dyker upp för att göra husrannsakan men utan att ha juridiskt stöd. Då kan jag välja att neka eller bjuda in dom frivilligt. Att inte bjuda in dom frivilligt gör mig misstänkt. Vid omvänd bevisbörda finns inte det skyddet från början.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2014 kl. 14.09 (CEST)

Jo, visst måste det vara omvänd bevisbörda som är begreppet i detta fall: man förmodas bevisa sin oskuld för att inte antas vara skyldig. Tomas e (diskussion) 19 juni 2014 kl. 13.49 (CEST)

Antonym till negation

Vad är antonymen till negation? Position? Exklamation (!) 17 juni 2014 kl. 14.39 (CEST)

Inom digital logik är NOP (No OPeration) motsatsen till NOT. Själv tycker jag att det verkar vara ganska meningslöst ett ha en generell term för motsatsen till negation. Motsatsen till negation är liksom ingenting. /ℇsquilo

Man kan säga att "nej" uttrycker en negation, men vad uttrycker då (motsatsen) "ja"? En position? Något annat; i så fall vad? Exklamation (!) 17 juni 2014 kl. 16.46 (CEST)

Position var lite roligt tycker jag. "Ja" kan uttrycka en position, exempelvis "Ligger kniven i lådan?" -"ja". :) /Hangsna (diskussion) 17 juni 2014 kl. 22.21 (CEST)

Ett jakande? /Hangsna (diskussion) 17 juni 2014 kl. 22.08 (CEST)

Om det tredje är uteslutet (bivalent logik) så är negationens negation ett jakande. Lagen om det uteslutna tredje behöver dock inte gälla. Man kan ha flervärda logiska system t. ex. ja/nej/kanske och icke-nej blir då ja eller kanske. Edaen (diskussion) 17 juni 2014 kl. 22.16 (CEST)

Jag tycker inte att "negation i största allmänhet" kan sägas ha en entydig antonym i svenska. I vissa sammanhang kan man tänka sig rimliga antonymer, vilket Esquilo exemplifierar ovan. I några sammanhang kanske man kan använda "ickenegation", eller någon term med den innebörden.

En orsak till att "ickenegation" eller något med liknande innebörd ofta inte är så lyckat är följande: En antonym till en term står ju ofta för något begrepp som i någon mening "upphäver" eller "inverterar" det termen står för. Vi skulle nog oftast säga att antonymen till "ökning" är "minskning", inte "ickeökning". En ökning kan ofta återställas medelst en minskning.

Så hur "återställer" man en negation? Jo, i klassisk logik, medelst en ny negation! Det är ju inte heller så att man inte kan använda en dubbel negation för att ge en "positiv" mening åt sin utsaga i vanlig tal, eller hur? Så i en formell mening är "negation" antonym till sig själv.

Inom matematiken är detta faktiskt ibland mer än en formalism eller lek med ord. Det händer att "negation" används för en logisk negation av en utsaga; och kanske också för att beteckna ett teckenbyte av ett taluttryck (men jag föredrar termen "negering" i det senare fallet). Med båda dessa tolkningar upphävs (med användande av klassisk logik respektive aritnetik) en negation av en ny negation.

-(-3) = +3 , eller hur?

I vanligt tal beror det mer på hur du använder "negation". Använder du till exempel "negation" i betydelsen "förnekande", så kan ibland "bekräftelse" eller "bekräftande" vara en naturlig antonym. På liknande sätt kan kanske Hangsnas förslag "jakande" fungera - ibland.Jörgen B (diskussion) 17 juni 2014 kl. 22.18 (CEST)

Jag blev liksom omsprungen av andra läsvärda inlägg, men tänkte säga att.. pratar inte Marx om negationens negation (historien utvecklar sig enligt tes - antites - syntes, där antites är tesens negation, och syntesen är "negationens negation". Är det historiens dialektik de kallar det, eller har jag tappat något i terminologin, förresten?)? Bara apropå, som ett slags svar.. :) flinga 17 juni 2014 kl. 22.24 (CEST)

Hegel och Marx kan väl egentligen inte riktigt sägas använda klassisk tvåvärdeslogik just i den där kontexten... Jörgen B (diskussion) 17 juni 2014 kl. 22.38 (CEST)

Nej, troligen inte det... det låter inte så på termerna, och i synnerhet inte om du säger det :) däremot kanske det skulle kunna vara marginellt relevant för den ställda frågan, möjligen, kan man hoppas. flinga 17 juni 2014 kl. 23.14 (CEST)

Man kan inte säga att "nej" uttrycker negation (negationen av "nej" är ju "ja"). "Dubbel negation" är väl det närmaste det går att komma, men det förutsätter att lagen om det uteslutna tredje gäller. /ℇsquilo 18 juni 2014 kl. 15.06 (CEST)

En liten lustighet bara: Språkligt sett är negationens negation inte "ja" utan "jo". (Exempel: Är det vackert väder i dag? Svar: Ja. Men: Är det inte vackert väder i dag? Svar: Jo.) Det är förstås inte alla språk som på detta enkla sätt skiljer negationens negation från affirmation./Srv.rosen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 05.27 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 20 juni 2014 kl. 00.57 (CEST)

Är det möjligt att gå hela vägen från Viking Line -terminalen till järnvägstationen i Stockholm?

Hallå,

Jag behöver ert hjälp på en fråga. Tidigare då jag hade besökt Stockholm hade jag gått hela vägen från Viking Line -terminalen i Masthamnen till Stockholms centraljärnvägstation. Men nu enligt artiklen Nya Slussen renoveras hela Slussen i Stockholm. Är det fortfarande möjligt att gå hela vägen från terminalen till järnvägstationen eller behöver jag ta en buss eller taxi? JIP (diskussion) 24 juni 2014 kl. 05.47 (CEST)

Ja, det går bra. Det finns provisoriska lösningar för att ta sig igenom slussen.--LittleGun (diskussion) 24 juni 2014 kl. 07.31 (CEST)

OK, så får jag ställa en vidare fråga. Det finns "Gula gånget" på Slussen där det är möjligt att gå på fot under hela Slussen. Men jag kan aldrig komma ihåg var exakt ligger ingånget till Gula gånget på Masthmanens sida. Det är enkelt att hitta på centrumets sida men inte på den andra. Kan någon ge exakta instruktioner om hur att nå Gula gånget från Masthamnen? JIP (diskussion) 24 juni 2014 kl. 10.23 (CEST)

Svanhild Hartvigsen

Jag vet inte om detta är rätt forum för min fråga. För några år sedan skrev jag artikeln Svanhild Hartvigsen. Jag har själv träffat henne två gånger, vilket naturligtsvis inte innebär att jag kände henne, men jag tvivlar inte ett ögonblick på att hennes berättelse var helt sann utifrån henne själv – dvs. hon ljög inte. (I varje fall inte medvetet, dvs hon trodde på det hon sa.) Men jag lyckades aldrig hitta någon lämplig kategori att placera henne i, förutom "Kategori:Kvinnor, födda och avlidna". Det borde finnas någon kategori "Ovanliga händelser" eller, ja, jag vet inte riktigt vad. Man kan väl inte skapa en kategori för bara en enda artikel? Finns det någon som kan hjälpa till med en bättre kategorisering? – Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 12.39 (CEST)

På norskspråkiga Wikipedia har man löst det hela med att låta artikeln handla om händelsen snarare än personen; se [43]. Den har man i sin tur lagt i kategorierna "Folkeminne" (som motsvarar svwp:s Kategori:Folkminnen) och "Leka" (namnet på orten händelsen utspelade sig i). Kanske kan man omarbeta den svenska artikeln på ett motsvarande sätt? /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 12.56 (CEST)

Som jag svarade på Svanhilds diskussionssida så kan jag mycket väl tänka mig att artikeln döps om till "Örnrovet på Leka". Men det betyder inte att händelsen blir ett folkminne. Det är (var) fortfarande i allra högsta grad Svanhilds personliga minne. "Folkminne" har ju med "folktro" att göra. Nej, jag tror inte att det har funnits någon speciell folktro om att örnar skulle flyga iväg med småbarn. I det avseendet torde den norska kategoriseringen vara felaktig. --Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 14.08 (CEST)

Folkminnen är ingalunda synonymt bara med folktro - tro mig, jag arbetar korridorgranne med personalen på Folklivsarkivet vid Lunds universitet. Och följande stycke i själva artikel tycker jag väl beskriver det hella som ett folkminne i ordets vidare bemärkelse:

För befolkningen på Leka har "ørnerovet" blivit en viktig del av identiteten, vilket tydligt framgick år 2007 då 75-årsminnet av händelsen firades med stor pompa.[3] Klipphyllan, där Svanhild hittades, är numera bemålad med färg så att turister på långt håll kan urskilja platsen. I Lekas kommunvapen glittrar sedan 1989 en bevingad och förgylld örnklo mot röd bakgrund som ett minne av den händelse år 1932 som alla på ön tycks bejaka, men som enligt fågelexperter är omöjlig och därför inte kan ha hänt.

/FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 14.26 (CEST)

Tack för svar. Jag har nu lagt till Kategori:Folkminnen. (Fast fortfarande tycker jag att kategoriserandet går lite grand som katten kring het gröt. Finns det ingen kategori som tar upp högst ovanliga (och kanske aldrig mer återkommande) händelser? Jag känner inte till fler händelser som skulle kunna hamna i denna kategori, och vill därför inte skapa en sådan.)--Srv.rosen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 15.22 (CEST)

Jag hittar tyvärr inget bättre än den tämligen vaga Kategori:Händelser i historien. Det går ju förstås att tänka sig att man skapar en underkategori till den i form av Kategori:Händelser i Norge e dyl. /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 15.36 (CEST)

Jag tänker att ett lämpligt kategorinamn kanske vore Kategori:Oförklarade händelser, eller något möjligen på mysterier eller liknande (oförklarade mysterier låter lite sensationellt - jag tror jag däremot har en intressant bok från när jag var liten som heter Förklarade mysterier). Sådana kategorier skulle kunna innehålla fler artiklar. flinga 26 juni 2014 kl. 16.40 (CEST)

"Historiska händelser" antyder att händelsen haft någon typ av betydelse för historien, det leder tanken fel. "Oförklarliga händelser"? "Kategori:Uppmärksammade händelser som inte passar i någon annan kategori"...? --Stighammar (diskussion) 28 juni 2014 kl. 16.53 (CEST)

Båtsman/Båtman

Jag har alltid haft för mig att en menig som tjänstgjorde i örlogsflottan i historisk tid kallades "Båtman" och tilldelades ett "Båtmanstorp" i likhet med ett soldattorp. En Båtsman är däremot en förman på däck i ett handelsfartyg. Kan någon utreda begreppen. Anders Dahlgren 95.209.60.213 28 juni 2014 kl. 13.13‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Det finns ingen begreppsskillnad. Båda är varianter av samma ord.[44] Edaen (diskussion) 28 juni 2014 kl. 13.50 (CEST)

Kalmarunionens utrikespolitik i öster

Artikeln Kalmarunionen nämner inte orden Estland eller Livland. Rörande republiken Novgorod (med vilken Sverige 1323 slutit freden i Nöteborg) nämns att: "Unionen ingick i januari 1447 ett förbund med Tyska ordens ordenmästare för krig mot ryssarna. Orden gick dock i krig mot Novgorodriket ensamma". Hade detta krig något namn och har det eller borde det ha en egen artikel? Artikeln om republiken Novgorod är mycket kortfattad. Efter Kalmarunionens upplösning 1523, kommer Sverige snart igång med rustningar och börjar kriga i Baltikum, vilket leder till att Estland blir svenskt 1561. Men rådde det ointresse för Baltikum under den tid då Köpenhamn var huvudstad? En viktig händelse som inträffar i öster under Kalmarunionens bestånd är att republiken Novgorod går under 1479, genom att den besegras av Muskoviterna. Hur reagerade unionen på det? --LA2 (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.54 (CEST)

I den här boken finns lite information om Tyska orden, Sverige och (tyskarnas) krig mot Novgorod. På NE.se står om den tillfälliga upplösningen av unionen i samband med att Kristofer av Bayern avled 1448. Enligt Google Books-boken verkar den tysk-svenska alliansen mot ryssarna ha blandats ihop med "den svenska saken" = det faktum att Kristofers svenske efterträdare blev dennes politiske motståndare Karl Knutsson? Generellt hade nog de inre stridigheterna inom unionen stor roll för hur intresserad man var för utrikespolitiken, gissar jag.--Paracel63 (diskussion) 30 juni 2014 kl. 02.03 (CEST)

Är på fötter just nu med snabbt kan jag alla fall svara att de danska kungarna under början av1400-talet var mer intresserade av att säkra det danska inflytandet över Schleswig än politiken i öster och att det finns en skillnad mot politiken då den dikteras från svenskt håll.FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 08.43 (CEST)

Faktum är ju som sagt att Kristoffer av Bayern som ingått avtalet 1447 var död och att Danmark sommaren 1448 då anfallet enligt avtalet skulle ha ägt rum saknade regent, Kristian I av Danmark utsågs till regent först 1 september 1448. Då var som sagt Karl Knutsson redan 20 juni 1448 vald till svensk kung. Karl Knutsson hade tidigare under 1440-talet genomfört attacker mot Novgorod och hade nog kunnat vara intresserad av ett anfall om han inte vid den tiden främst varit intresserad av att stärka sin position inför väntad konflikt med Danmark.

Det förekommer ju annars flera krig mot Muskoviterna före 1523, men det är ju den Tyska ordensstatens upplösning under 1500-talet som ger Sverige chans att etablera sig i Baltikum. Då är ju faktiskt även Danmark med och tävlar om kontrollen och erövrar ju Ösel.--FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 10.06 (CEST)

Jag har boken "Urban, William; Nyqvist Per (2006). Tyska orden: nordens korsriddare. Stockholm: Prisma. Libris 10150158. ISBN 91-518-4478-8 " hemma. Jag ska kolla i den när jag kommer hem. Men som FBQ är inne på så antar jag att Baltikum var Livländska ordens territorium fram till början av 1500-talet. /ℇsquilo 30 juni 2014 kl. 10.17 (CEST)

Jag tittade lite i Starbäck, vilket kanske kan behöva modifieras, men enligt denna källa utkämpades vid tiden för Novgorods erövring hårda strider mellan moskoviterna och Sverige. Särskilt 1475 och 1480 förekom hårda plundringar av respektive sidor på den andra sidan gränsen. Erik Axelsson (Tott) förde vid den här tiden befälet i Finland. Sten Sture den äldre skall 1476-77 vistats i Finland och översett anläggandet av Olofsborg för gränsens försvar. I stort sett förekom ett konstant mer eller mindre intensivt krig vid med dem vid den här tiden enligt ett brev. Man skall ha ingått ett antal fredsavtal av vilka inga respekterades. 1488 ingick Sverige ett förbund med Tyska orden mot Ryssland. 1493 slöt man ett vapenstillestånd på två år med Ryssland, efter vilket nya strider bröt ut 1495, Viborgska smällen skall ju ha inträffat i samband med desse. Samtidigt hade kung Hans ingått en allians med Ryssland 1493, vilket torde än mer än tidigare vidgat gapet mellan en svensk politik och en unionspolitik. 1501 skall tsaren ha hävdat att han lovats svenskt territorium i utbyte mot sitt stöd till unionskungen, vilket bidrog till Avsättningskriget mot kung Hans.FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 12.41 (CEST)

Mbala

Om jag tolkar enwp rätt så påstår de att Mbala från början var en by under en hövding, och att man bytte tillbaka namnet till Mbala efter kolonialtiden, dvs att orten hetat så från början. Vår artikel implicerade snarare att orten grundades som en kolonialort, av britterna gavs namnet Abercorn, och fick sitt nuvarande namn 1964. Den som har ork att leta källor får gärna göra artikeltexten rättvisande. (Tänkte det här som en typ av samarbete... jag hittar felen, ni rättar.. ungefär :) Eller samordning av arbetet, skämt åsido. Visste inte riktigt vad en sådan notis passar bäst). Kan det förresten vara en bra arbetsform att ta upp brister som man själv inte känner sig på hugget eller som rätt person att åtgärda, på det här sättet, tro, eller är det till någon nackdel? flinga 30 juni 2014 kl. 09.04 (CEST)

Jag antar att det är en definitionsfråga. Engelskspråkiga artikeln skriver att en "boma" anlades vid Mbala 1893 och att den fick namnet Abercorn 1895. Om byn avfolkades eller om den levde kvar och växte samman med "boman" eller fortet framgår inte. Men artikeln borde absolut kunna utökas så att den bättre beskriver historiken. Tyvärr är jag tveksam om jag har så mycket källor men det det låter ju annars som ett artikelområde väl värt att ta sig an, källor modernare än nordisk familjebok skulle absolut inte skada. --FBQ (diskussion) 30 juni 2014 kl. 09.28 (CEST)

Stavningen av Kössö i Göteborgs skärgård

Om man så vill gäller frågan i stället uttalet av Köpstadsö. Jag vet att det finns flera orter i Storbritannien där stavningen skiljer sig mycket från hur det uttalas, men jag känner inte till någon plats i Sverige där skillnaden mellan stavning och uttal är så stor. Hur har skillnaden uppkommit? Sjö (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.53 (CEST)

Åh, pröva att säga Spraxkya. Edaen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 21.00 (CEST)

Det jag har hört är bara "Köpsta'sö", vilket till och med kan vara min egna variant, och då har jag inte befunnit mig på ön men däremot i närheten.. (kanske har jag hört även Kössö utan att koppla att det är samma ö :)). På kartorna över södra skärgården finns också Stora och Lilla Rösö, som "egentligen heter"/uttalas Rossö ("Råssö"), och Gråbergs huvud (åtminstone på en ålderdomlig kartreproduktion jag har), som kallas Gorbashuvet. En möjlighet är att det helt enkelt är en dialektal förenkling av uttalet. Artikeln säger ju däremot att Tjösö är gammal stavning...

Ta det med en nypa salt som faktauppgift, men jag har hört att kartritare och andra ibland ska ha varit ganska fantasifulla med etymologiska gissningar och "korrigeringar" av platsnamn som lokalbefolkningen använt. Det skulle kunna vara ett annat exempel (om "Tjösö" är den äldsta formen med belägg). flinga 26 juni 2014 kl. 22.42 (CEST)

Intressant diskussionstråd. Vi safarifotografer passerar (samt gör möjligen strandhugg på) "Kössö" imorgon söndag. Vi skulle kunna fråga någon lokalbo om deras åsikt/uttal.--Paracel63 (diskussion) 28 juni 2014 kl. 19.34 (CEST)

Kul tråd. Är absolut säker på att folk som bor där säger Kössö. Har bott på en ö i närheten och tagit turbåten från Kössö till stan varje morgon. Men om det hette Kössö först eller Köpstadsö vet jag inte. Är det en förkortning? Eller är Köpstadsö en efterkonstruktion när ngn försökte hitta betydelsen bakom Tjössö? Är det så du menade flinga? Jolliro (diskussion) 28 juni 2014 kl. 22.43 (CEST)

Passa på, Paracel :) Jolliro: ja, ungefär så tänkte jag. Om det stämmer har jag förstås ingen aning om, men jag har läst om fenomenet någon gång för längesedan. flinga 28 juni 2014 kl. 23.26 (CEST)

(Apropå stor skillnad mellan stavning och uttal på ortsnamn: I Värmland finns ett litet ställe som stavas Hällslund men som uttalas Härslen...) /Vätte (diskussion) 29 juni 2014 kl. 00.30 (CEST)

Gammöschtan (Gammelstad), Järse (Järvsö)... --Stighammar (diskussion) 29 juni 2014 kl. 12.58 (CEST)

Berg uttalas "Basch", Tibble utttalas "Többöl" FBQ (diskussion) 29 juni 2014 kl. 22.18 (CEST)

Kvivlax uttalas Kúllas. Min morfar sade alltid när det blåste sydväst att hä blåsser från kúllas hålle. /ℇsquilo 30 juni 2014 kl. 10.48 (CEST)

"Ra-an", med a-ljudet ansatt två gånger (Råneå) --Stighammar (diskussion) 1 juli 2014 kl. 10.19 (CEST)

pellrar?

Diskussionen startades ursprungligen på Wikipedia:Wikipediafrågor#pellrar.3F. Exklamation (!) 6 juli 2014 kl. 20.26 (CEST)

läste om Sensorisk hyperreaktivitet,

symptom "det pellrar i mun, läppar och tunga".

vad betyder pellrar? 81.227.5.45 5 juli 2014 kl. 20.43 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Exklamation.)

Kanske det här: [45], och det är det enda jag kan hitta. Men eftersom nog väldigt få läsare begriper det borde vi byta ut det mot något annat. /NH 6 juli 2014 kl. 19.38 (CEST)

Översättningsfråga

Hej allihop! Hur översätter jag korrekt det engelska uttrycket "dishonourable discharge" (d.v.s avsked från militärtjänstgöring på grund av grav lag- eller regelöverträdelse)? /Kristian 37.2.241.65 19 juni 2014 kl. 21.28‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

"Avsked på grått papper"?[46] Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 21.24 (CEST)

Här används översättningen "vanärande avsked". [47] Disembodied Soul (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.02 (CEST)

Anglicism! Edaen (diskussion) 19 juni 2014 kl. 22.39 (CEST)

"Avsked på grått papper" är det korrekta uttrycket Se tyda.se. Rex Sueciæ (disk) 19 juni 2014 kl. 22.48 (CEST)

Fast det där med "avsked på grått papper" används ju i bildlig mening om vilken anställning som helst, låter extremt ålderdomligt, och används ju inte som formell term om någon som helst anställning i den svenskspråkiga världen. Det knepiga här är ju att det är nutida termer på engelska, där de på (amerikansk) engelska använder specifika uttryck för den militära sidan, vilket inte finns i nutida svenska. I svensk arbetsrätt (LAS) skulle detta motsvara "avsked" kort och gott. Discharge i sig är ju en neutral term, att man "frisläppts från tjänstgöring", t.ex. genom att den tjänstgöringstid man skrivit kontrakt på har gått till sitt slut, så dishonourable talar helt enkelt om att man blev utkastad. Någon särskilt "vanärande" hantering utöver ett svenskt avsked behöver det inte röra sig om. (Om man därutöver degraderats, kastats i militärfängelse eller arkebuserats så framgår det nog av texten...) Så i ett sammanhang där man förstår att det var fråga om utkastning tycker jag att det duger kort och gott med "avsked". Om inte, så är nog "avskedades p.g.a. (grov) misskötsel/att ha misskött sin tjänst" ett lämpligt förtydligande. Tomas e (diskussion) 20 juni 2014 kl. 13.46 (CEST)

Tack! Eftersom det framgår av sammanhanget går jag nog på Tomas es förslag. /Kristian

Avsked användas även när det rör sig om helt frivilliga avsked från tjänsten. Den betydelse hos "avsked" som Tomas e uppfattar som den enda kommer sig nog av att man använt avsked som eufemism. Den saknas i SAOB.[48] Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.17 (CEST)

Att den betydelse som finns i Tomas e talar om inte finns i SAOB handlar om att den texten är från 1898, och den nya betydelsen inte är äldre än Lagen om anställningsskydd. Innan dess inkluderade avsked även det som nu kallas Uppsägning och används nog i vardagligt tal även fortfarande så.FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.43 (CEST)

Det framgår även här att det är problem med interwikin just på grund av att arbetsrätten ser olika ut i olika länder.--FBQ (diskussion) 20 juni 2014 kl. 14.56 (CEST)

Som FBQ säger. Du bör definitivt aldrig skriva tog avsked från i ett CV idag. Det finns bara ett juridiskt sätt att bli avskedad sedan LAS – och det är på grund av grov misskötsel. Allt annat är en uppsägning, eller att man sagt upp sig själv. En CV som innehåller ordet "avsked" kommer tolkas som att du misskött dig grovt. Om det förekommer i dagligt tal bör folk sluta tala så och hålla sig till "sagt upp mig" eller "slutat". :) //Romulus74 (diskussion) 20 juni 2014 kl. 15.10 (CEST)

Det är recentistiskt, den som är van att läsa lite äldre litteratur uppfattar det inte så. Edaen (diskussion) 20 juni 2014 kl. 19.31 (CEST)

Precis. Militärer som lämnade aktiv tjänst förr i tiden erhöll ju ofta en sista befordran i samband med detta, vilket betecknades som att de var t ex "löjtnant med kaptens avsked". Inget vanhedrande i det utan precis tvärtom. /FredrikT (diskussion) 24 juni 2014 kl. 12.57 (CEST)

Hur du ska översätta termen beror väldigt mycket på stil och sammanhang i den text du översätter. Fick avsked på grått papper, blev avskedad, blev snöpligen avskedad, fick ett vanhedrande avsked på grund av bla bla, fick skymfligen avsked, miste sin post på grund av bla bla... bra översättningar görs inte ord för ord.

Om frågan istället är huruvida det finns en direkt svensk term för "dishonourable discharge" är svaret så här långt, såvitt jag kan se, "det förefaller inte så". Frågan är väl om det är en exakt juridisk term på engelska heller, men den alittererar så fint - tacka för att den är välanvänd. --Stighammar (diskussion) 24 juni 2014 kl. 13.58 (CEST)

Ett sent tillägg, men det är en avsevärd gradskillnad mellan avsked på grått papper och dishonourable discharge. Den svenska termen var ett uttryck för dåligt uppförande, den amerikanska termen är en militär straffrättslig påföljd reserverad för grova brott. Magnus242 (diskussion) 9 juli 2014 kl. 22.35 (CEST)

Bromsar

När jag var ute och promenerade idag slogs jag av tanken: "Fan vad skönt. Inga bromsar någonstans!" Det tangerar lite grann det Sjö tar upp ovan. Åtminstone temamässigt. Min undran är om någon vet varför det inte finns bromsar inne i städer, trots att det är fullt av människor och vatten överallt? Det är så irriterande, bitska fanskap som plågar sönder underbara dagar på landsbygden. Jag måste skaffa en bromsfångare... Vet någon om det finns något mer jag kan göra för att minska populationen ute på landet? Typ, hugga ner skogen eller något. Haha. :) dnm ^{(d | b)} 24 juli 2014 kl. 19.51 (CEST)

Bromsmedicin finns! ;) Rex Sueciæ (disk) 24 juli 2014 kl. 21.46 (CEST) 

Haha! Då var det biff! :) dnm ^{(d | b)} 24 juli 2014 kl. 23.21 (CEST)

Tänd grillen och slakta tamboskapen. Hästar och kor är bromsmagneter och de är inte så vanliga i stan.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)

Även mygg och knott är, enligt min personliga erfarenhet, oerhört mycket mer ovanliga i stadsmiljö än på landet (medan flugor och getingar är nog så vanliga i städer också). /FredrikT (diskussion) 25 juli 2014 kl. 01.34 (CEST)

Tycker överlag de flesta flygande otyg är betydligt mer ovanliga i stan än på landet (fast min standard för flugor är satt på bondgård...). Enda undantaget är väl bananflugor...

andejons (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.13 (CEST)

Fast mygg behöver stillastående vatten där mygglarverna kan utveckla sig. Det är trots allt ovanligare i stan - i dagvattenbrunnar är vattenet troligen inte tillräckligt stillastående. Det räcker annars bra med ett kärl för att samla in regnvatten under förutsättning att det lämnas i fred tillräckligt. Och olja eller diskmedel eller liknande tar effektivt död på mygglarverna. När jag råkat ut för mygg i städer är när det finns naturområden med fukiga områden i närheten.FBQ (diskussion) 25 juli 2014 kl. 09.46 (CEST)

Ja, och myggen vill ha låg vegetation och vindstilla. Stan är torr och blåsig också. Knott vill väl ha ännu tätare och lägre vegetation även om deras larver finns i strömmande vattendrag. Jag har hört att det inte finns mygg ovanför andra våningen i hyreshus (om de inte förirrat sig genom trapphuset) så att man kan ha fönstret öppet där även under myggsomrar på landsbygden.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.21 (CEST)

Varför fungerar en bordsfläkt?

Varför känns luften kallare bara för att den rör på sig? /Frågvis 213.132.110.57 25 juli 2014 kl. 09.56 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum‎.)

Bland annat för att kroppen inte hinner värma upp den luften, utan ny luft, svalare än 37 grader, ersätter hela tiden den gamla. Dessutom så kan vattenavdunstningen öka vilket har en kylande effekt. I en torr bastu känns inte luften kallare när den rör sig, tvärtom. Framförallt låga temperaturer räknas om för att ta hänsyn till den upplevda temperaturen, se artikeln vindavkylning.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2014 kl. 10.33 (CEST)

Geografi

Vad,vem avgjorde hur gränserna drogs i nord och syd amerika. Det fanns ju inte flygplan, satteliter. slog man ner pinnar pålar för att visa var gränserna låg? Yakada (diskussion) 10 juli 2014 kl. 15.24‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, ungefär så. Se rågång, gränsmärke och riksröse. De behandlar i och för sig svenska förhållanden. Men på liknande sätt gjorde man överallt. Eller så följde man vattendrag, bergkammar eller och kustlinjer. På flera ställen var det säkert länge oklart, men så fort det finns ekonomiska intressen för markrätter och en stark formell makt så regleras det på det viset.--LittleGun (diskussion) 12 juli 2014 kl. 10.17 (CEST)

I fallet Sydamerika gjordes den första uppdelningen mellan Spanien och Portugal i det så kallade Tordesillasfördraget, i vilket man angav ett avstånd från Kap Verde som gräns. Det innebar att uppdelningen inte följde naturens egna gränser, vattendrag, bergskammar etc och gränsen var inte heller markerad, av förklarliga skäl då kontinenten ännu inte var till fullo besökt eller kartlagd. Även nu finns det gränser mellan länder i väglöst land utan markering (i djungeln till exempel). Hur det gick till i Nordamerika har jag ingen klar bild av, men föreställer mig att även där skedde första uppdelningen av landet på någon form av karta utan hänsyn till naturliga gränserna. Sedan kom arbetet med att markera gränserna, och det gjorde man nog med hjälp av stenrösen, stolpar etc i de områden man ville säkra. Finns det redan en naturlig gräns är det lättare att förstå var gränslinjen skall dras och om så behövs även markera gränsen. --Xauxa (diskussion) 14 juli 2014 kl. 01.27 (CEST)

En liten, men historiskt sett viktig, del av den nordamerikanska gränsdragningen är Mason-Dixon-linjen. Tyvärr är den svenska artikeln kortfattad, men den engelska motsvarigheten är mer fullödig. Janders (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.29 (CEST)

Man kan ofta ganska lätt se på en karta vad gränser har utgått ifrån. Om en gräns är oregelbunden och krokig, så har den nog dragits utifrån verkliga förhållanden på marken. Men om en gräns är rak som en linjal, så är den nog dragen med linjal på en karta, utan hänsyn till verkligheten på marken. Jämför många delstatsgränser i USA eller landgränser i Afrika, med de flesta landgränser i Europa. Historiken ser helt olika ut, och därmed också gränsmönstret. Lsj (diskussion) 14 juli 2014 kl. 08.57 (CEST)

En variant är också som för gränsen mellan Kanada och USA. Gränsen mellan Alaska och Kanada följer till stor del den 141:a längdgraden, den väst-östliga gränsen följer till stor del den 49:e breddgraden. En följd av denna lösning är att det finns samhällen och till och med enstaka bostadshus som korsas av gränsen och ligger i två länder. Thoasp (diskussion) 15 juli 2014 kl. 07.52 (CEST)

Gränser definierade av vattendrag eller vattendelare i Nordamerika bestämdes ofta innan man hade fullständig klarhet i hur landet såg ut, vilket lett till bland annat Labrador-gränstvisten och Northwest Angle. Även för gränser definierade utifrån latituder och longituder är det utstakningen som definierar gränsen när den väl stakats ut, vilket bland annat har gett upphov till oklarheter vid platsen där Manitoba, Saskatchewan, Northwest Territories och Nunavut möts. //Essin (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.09 (CEST)

Nya skäl att småjustrera gränser uppstår tydligen efter hand - delvis för att markägarförhållandena ändras. Sverige och Norge reviderar sin gemensamma gräns då och då; jag vet inte med hur många års mellanrum. (Detta görs utan att man stämmer varandra eller mobiliserar respektive krigsmakt:-).) Jörgen B (diskussion) 25 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)

Vad är "ekonomibyggnader"

Vi har flera artiklar som nämner ordet ekonomibyggnader och det är byggnader på jordbruk/gårdar. Vad är det och på vilket sätt har det med ekonomi att göra? /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.52 (CEST)

Enligt SAOB "för bedrivande av jordbruk nödvändig byggnad, t. ex. stall, lada o. d.; äv. allmännare om byggnad som ej är avsedd att bebos: uthus" /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 15.57 (CEST)

Tack för snabbt svar! Nu hittade jag att vi visst hade ekonomibyggnad men den artikeln är i behov av lite omvårdnad och källor. /Hangsna (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.04 (CEST)

Dessutom kallas byggnader på ett sjukhus där ingen sjukvård bedrivs, som kök, tvätteri och förråd också ekonomibyggnader. /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 16.08 (CEST)

Ordet ekonomi betyder väl ursprungligen något i stil med "hushållning"? Kan det vara därför de kallas så? ⬤Bοⅰⅵе 31 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)

Ja, ordet ekonomi har egentligen en avsevärt bredare innebörd än hur det vanligen uppfattas. Skolornas "mattanter" har ju för övrigt titeln ekonomibiträde trots att dessa tjänster knappast kräver examen från Handelshögskolan. Man kan ju också begrunda det faktum att på biblioteken så är bland annat kok- och handarbetsböcker samt lantbruk och husdjurslära placerade under samma signum som nationalekonomi, Q (SAB). /Annika (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.49 (CEST)

Ugglan förklarar: "Ekonomibyggnader, en benämning, som i dagligt tal nyttjas för att beteckna de hus, hvilka äro nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke (boskapsskötsel, brännvinsbränning, garfveri, jordbruk o. s. v.) hörande förrättningarna, i motsats till karaktärsbyggnader." Wvs (diskussion) 31 juli 2014 kl. 17.52 (CEST)

Karaktärsbyggnader, jo jag tackar jag! Mitt hem är en karaktärsbyggnad! Då är det bäst att man försöker bygga på den personliga karaktären också. :-) Rex Sueciæ (disk) 31 juli 2014 kl. 18.21 (CEST) 

Kunde inte låta bli att slå upp karaktärsbyggnad i Ugglan: Karaktärsbyggning (se Karaktär) kallas ofta hufvudbyggnaden på en väl bebyggd landtgård; manbyggning (fr. corps de logis). Alla andra byggnader på gården är tydligen då ekonomibyggnader. :-) --MagnusA 31 juli 2014 kl. 18.28 (CEST)

På en väl bebyggd gård. Är det alltså en gård som officiellt fastställts lämplig också för adel? Mangårdsbyggnaden på vanliga bondgårdar är knappast karaktärsbyggnader, än mindre torparens stuga (där väl ladugården ändå är en ekonomibyggnad). Också på herrgården finns hus som är ingendera. --LPfi (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 11.26 (CEST)

Varför blanda in adel i detta och vad menar du med ”officiellt fastställts lämplig också för adel”? Klart att även adelsmannen liksom bonden har sin mangårdsbyggnad och sina ekonomibyggnader vilka ”betecknar de hus, hvilka äro nödvändiga för utförandet af de till ett visst yrke (exvis jordbruk) hörande förrättningarna”. Även en adelsman kan bedriva t.ex djuruppfödning. Naturligtvis är ett skithus eller lusthus i trädgården inte en ekonomibyggnad men väl en lada eller svinstall.Wvs (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 14.56 (CEST)

Karaktärbyggnader är bostad av representativ art. Arbetarlängor räknas normalt inte heller varken till ekonomilängor eller karaktärbyggnader. "Väl bebygd gård" är väl en flytande definition men kan väl ungefär sägas motvara kraven för ett Säteri.FBQ (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 13.56 (CEST)

Gula björkar

Efter torkan och värmen har många björkar blivit gula redan i slutet på juli. Det är kanske inte förvånande att det just är björkar som drabbats eftersom de lär behöva särskilt mycket vatten. Vad händer med dessa björkar om det börjar regna ordentligt igen? Blir gula löv gröna, släpps de gula löven och nya löv kommer fram eller fortsätter de att vara gula och fäller löven i normal tid? Sjö (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.11 (CEST)

Det måste inte vara torka. Det kan också vara t.ex. björkrost. Se även här.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 09.28 (CEST)

Så här ser löv ut som har drabbats av torka. I så här långt gånga fall kommer inga nya löv förrän nästa säsong. Om de bara börjat sloka och blivit lite bruna i kanterna kan de fortfarande repa sig.Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 15.34 (CEST)

Tydligen kan klorofyllbrist ge förtidigt gulnande löv (kloros). Det beror inte på torka utan på näringsbrist. Torka (som ger leaf scorch) yttrar sig i torkade ytterkanter på bladen.[49]Klementin (diskussion) 30 juli 2014 kl. 16.50 (CEST)

Har nu läst på lite bättre och skrivit om torka på löv i torka, kloros (växter) och björksläktet. Löven kommer inte tillbaka den här säsongen.Klementin (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 11.37 (CEST)

Skvaltkvarnar

Var ansvarig för en restaurering av en skvaltkvarn i Ryda Västergötland år 1995. På en gammal karta från 1670-talet över Ryda och Attorps skogar uppmätt och ritad av en man som hette Kejtill Clajson finns kvarnen med benämnd Almås kvarn. Min fråga: Finns någon dokumentation över skvaltkvarnar i Sverige, där man kan få fram när olika kvarnar nämndes första gången. Vilket år kom den första skvaltkvarnen till Sverige och var byggdes den? Brorjonsson (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 22.34‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Något systematiskt omnämnande finns nog inte före kvarninventeringen 1697-98. Kan finnas på enstaka kartor, men detaljerade kartor är ju få från 1600-talet och man kan nog inte lita på att alla skvaltor är med på Geometrisk jordebok. Taxelson (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 00.42 (CEST)

Kvarnar omnämns ofta i olika historiska källor, såväl medeltida köpehandlingar som skattelängder från 1500-talet och framåt. Ofta specificerar de inte närmare kvarnas konstruktion, men jag känner till fall då man särskilt nämnt att det varit överfallskvarnar. Jag saxar annars från artikeln vattenkvarn De två äldsta skriftliga beläggen i Norden är från Skåne: 1131 från Vittskövle och 1133 från Värpinge. I nutida Danmark omtalas en vattenkvarn i Nästved 1135 och från Sverige en vid Örebro i perioden 1182-1202. Cistercienserklostret på Hovedöya utanför Oslo hade en vattenkvarn 1209. Det omtalas inte vilken typ av kvarnar det har varit men troligtvis är det skvaltkvarnen som kommit till användning.. Annars är det i början av 1600-talet som skaltkvarnarna får en explosiv spridning. Från 1620-talet finns en ganska fullständig förteckning över alla kvarnar i landet i form av kvarntullslängderna, se Kvarntull och Mantalspenningar. Sedan är ju frågan om det är samma kvarn som står kvar eller om den ersatts några gånger dess emellan. Det kräver ju lite mer arbete, att man går igenom alla skattelängderna från 1600-talet och framåt och försöker komplettera med uppgifter ur domböckerna och liknande för att få uppgifter om kvarnplatsen legat öde eller nybebyggts.--FBQ (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 12.38 (CEST)

Mycket liten andel av kvarnarna finns ju kvar idag. Leksands hembygdsgårdar har en skvaltkvarn som är byggd av en bod som dendrokronologiskt daterats 1400-talet, men jag vet inte om ombyggnaden till kvarn är daterad, den kan vara betydligt senare.--FBQ (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 12.41 (CEST)

Botanisk terminologi

Någon kunnig i det ämnet får gärna slänga ett getöga på ananasgubbe som jag skrev häromdagen. Jag känner mig inte så bergsäker på korrekt terminologi - sort kontra varietet, t ex, eller om ananasgubben som ska har samma "föräldrar" som jordgubbe verkligen ska kallas nära släkt med jordgubbe och inget annat... Och så har frågan om fruktförband (som jag snodde från jordgubbe) väckts på diskussionen, är det kanske bättre att beskriva som skenfrukt? Att gå in på detaljer om vad som botaniskt är bär och vad som är skenfrukt/fruktförband tycker jag är lite onödig infodubblering just i den artikeln (den som undrar kan ju läsa vidare i de andra artiklarna).

Anledningen till att jag skrev artikeln var förresten (bland annat) att jag läste (efter inmundigande) om växten och tyckte att "det här låter skumt". Även den aspekten kan man förstås gärna fundera över. flinga 9 augusti 2014 kl. 15.25 (CEST)

Har nu försökt justera och förtydliga om skenfrukt och fruktförband, med Wikipedia som kunskapskälla.. kika gärna :) flinga 10 augusti 2014 kl. 16.18 (CEST)

Hmm. Har du läst igenom Jordgubbe, speciellt avsnittet Jordgubbe#Etymologi? Det ser ut att finnas litet att göra! Jörgen B (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 08.01 (CEST)

Allmän biologisk nomenklatur har jag lärt mig en del om. Jag är däremot inte expert eller ens kunnig amatör när det gäller växtförädlingsterminologi. Jag har under en:Hybrid name läst mig till att olika korsningar med föräldrar från samma par av arter betecknas med samma hybridnamn, och att det i det namnet kan ingå ett × (multiplikationstecknet), men att det är valfritt att ta med det eller ej. Detta skulle kunna förklara att jordgubbe i en:Strawberry ges binomet Fragraria × ananassa, medan en:Pineberry namnges Fragraria ananassa. Om jag nu har fattat det här rätt, så är båda bara varianter av samma hybridnamn; och du borde också ge den ena eller andra formen av binomet i artikeln Ananasgubbe.

Etymologiavsnittet i artikeln Jordgubbe verkar litet tveksamt. Det äldsta belägget för "jordgubbe" som namn på något inom smultronfamiljen går tillbaka till 1638, om man får tro SAOB. SAOB tar f. ö. upp sammansättningarna ananasbär och ananassmultron.

Våra artiklar tycks hävda att engelska cultivar kan översättas med kultivar, men att den vanligaste översättningen är sort. Jag lutar mot bakgrund av detta mot att ananasgubbar bäst borde betecknas som "en jordgubbssort". Jag vet dock inte alls om jordbruksodlare skulle hålla med. Ananasgubbar påstås ju vara nyförädlade för ökad bärsättning, men i övrigt vara en gammal sort; så det är ju tänkbart att "ananassmultron" eller "ananasbär" kunde ha något med dem att göra. I vilket fall bör artiklarna Jordgubbe och Ananasgubbe väl korslänkas rätt tydligt.

Två artiklar med skilda trivialnamn för samma binomen kan kanske ge litet problem i "vetenskapliga artnamnskategoriträdet".

Därmed vare nog skrivet om detta för mig alltså rätt obekanta område. Jörgen B (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 09.48 (CEST)

Förblödning

Hur mycket blod måste man förlora för att dö av förblödning? /Krille

Enligt engelska Wikipedias artikel Exsanguination skall det vara 1/2 till 2/3 av blodvolymen (totala blodvolymen är 4–5 l för kvinnor, 5–6 för män). / Ternarius_D 16 augusti 2014 kl. 11.05 (CEST)

Hur långt flyger getingar?

Det är en getingsommar där jag bor, och jag undrar om det finns ett bo i närheten eller om boet kan finnas långt borta. Hur långt från sitt bo flyger egentligen vanliga getingar när de söker föda? Sjö (diskussion) 24 juli 2014 kl. 19.37 (CEST)

Min gissning är ganska långt, längre än de flesta tror. 100 meter - inga som helst problem. 300 meter - vanligt. Det skulle inte förvåna mig om vissa getingar i vissa bon färdas uppemot en kilometer. Fast det beror förstås väldigt mycket på hur omgivningen ser ut; Finns blommor i enormt överflöd så lär getingarna inte bemöda sig att flyga långt alls. Notera att jag verkligen inte är speciellt kunnig om getingar. Siffrorna är rena gissningar. Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 00.10 (CEST)

En kilometer verkar rätt långt, men det är naturligtvis möjligt att det finns mer "exotiska" arter som kan klara av det. En halv kilometer bör i alla fall inte vara omöjligt; till exempel kan den tyska getingen (Vespula germanica) hämta mat upp till 500 m från boet (se t.ex. Brickfields Country Park). / Ternarius_D 25 juli 2014 kl. 01.45 (CEST)

Nej, en kilometer var inte långt för den asiatiska jättebålgetingen, visade det sig. Den flyger normalt upp till 2 kilometer från boet, i undantagsfall ända till 8 kilometer. Så är den också världens största geting, drottningen kan bli över 5 centimeter lång. Allt enligt Animal Diversity Web från University of Michigan. / Ternarius_D 16 augusti 2014 kl. 23.28 (CEST)

Jag ser nu att Sjö frågade med anledning av de många getingarna kring sitt hem, så uppgiften om en halv kilometer får nog gälla trots allt. Den asiatiska jättebålgetingen lär inte finnas där, och det ska vi nog vara glada för. Den orsakar flera dödsfall varje år. / Ternarius_D 16 augusti 2014 kl. 23.45 (CEST)

SIVUS

Vad står SIVUS för social individ via utveckling o samarbete 78.72.19.245 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Enligt den här artikeln betyder det "Social individ via utveckling samverkan". Rex Sueciæ (disk) 19 augusti 2014 kl. 22.13 (CEST) 

Skogsbränder och berggrunden

Jag har letat efter effekter på berggrunden efterstora skogsbränder, men mina förkunskaper är dessvärre så bristfälliga att jag blivit mer konfunderad än upplyst. Här tror jag att det står att det i berggrunden som används vid åldersbestämning av stora temperaturförändringar (termokronometer) påverkas.

Men det som står där och här undrar jag om det måste följa att helium kan frisättas i luften vid bränder?Klementin (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 12.58 (CEST)

Jag vet inte om jag missförstod frågan? Upphettning påverkar bergarter på en rad sätt - det här är ett. Som framgår av den första artikeln gäller den här ytligt exponerade block ned till 1 centimeters djup eller lösa stenar av upp till 3 centimers tjocklek så "berggrund" känns mycket sagt. Men frågan är ju vad informationen är tänkt att besvara.FBQ (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.31 (CEST)

Du har besvarat ena undringen. Den egentliga frågan var om helium frisätts i luften (eller under jord?).Klementin (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.34 (CEST)

Jag kan också ämnet för dåligt, men som det verkar handla om helium som bildats genom radioakivt sönderfall av uran och torium i apatit måste det även om det handla om minimala mängder.FBQ (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.57 (CEST)

nej helium finns i viss mängd och kyler jorden underifrån. Det borde då vara fråga om hur mycket apatit som finns i jorden i så fall.[50] Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 02.26 (CEST)

Och hur stor andel av apatiten som omvandlas till helium. Läste på bättre i artiklarna och tycker nog att det mesta talar för att det verkligen frisätts helium.FBQ (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.42 (CEST)

Min tanke var - du har väl sätt bilderna där en del skog inte brunnit? Det kan ju inte bero på bränsletillgång och inte på vädret - tänk om det handlar om temperaturen eller annat i jorden?Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.44 (CEST)

Jag tror det har att göra med fukt, lokala vindar och jordmån. Lite extra fuktig och kompakt jord tillsammans med att vinden inte blåser just där tror jag kan räcka för att inte elden ska få fäste. Den lilla mängd helium som finns i den eller de översta centimetrarna av vissa bergarter lär inte vara tillräckligt för att släcka någon eld. För att heliumen ska frigöras krävs ju dessutom att det redan brinner. - Averater (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 11.53 (CEST)

Det spelar inte så stor roll, men jag tänkte att det ju blir mkt varmt i luften och jorden runt om branden, och att förutsättningarna för att frigöra gasen måste skilja sig åt om det brinner påjordytan eller inte. Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 15.10 (CEST)

Jag såg också framför mig hur heliumet utgjorde något slags luftballongstekniksom förde brinnande partiklar i luften så att de inte släcktes av vinden de färdades med.Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 15.31 (CEST)

praktisk påverkan av helium är helt försumbar. Den har ingen kyleffekt i sig, och de delar av ppm det kan vara fråga om ska slällas i proportion till de 78% N2 som redan finns i atmosfären. Till det kommer all CO2 som bildas genom själva branden. Det handlar alltså om extremt små mängder. Intresset för He är att det ju är resultat av alfa-sönderfall i radioaktiva ämnen. När kristallerna bildas, så sker det efter mycket precisa mönster vilka atomer som passar in. Detta är en kemiska process. Om en del av de ingående atomerna är radioaktiva, sönderfaller de med en bestämd halveringstid, och genom detta sönderfall bildas ämnen som inte passar in i kristallen, och som man därför kan veta inte fanns där från början. Genom att i en kristall mäta halten av det ursprungliga ämnet och det bildade, kan man alltså räkna ut åldern på kristallen. Vid upphettning omlagas vissa kristaller, varvid åtminstone vissa främmande ämnen (He säkert) lämnar systemet. Och då helium är en ädelgas, finns det ju aldrig i några kristaller från början. Alltså återspeglar förhållandet mellan alfa-sönderfallande radioaktiva ämnen och mängden instängt He tiden sedan senaste uppvärmningen (såvida materialet är tätt, och inte släpper ifrån sig He efter hand). Taxelson (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 12.20 (CEST)

Vad är det som gör att elden kan hoppa då, är det flygande organiskt material? Det talas om att elden kan hoppa ungefär en kilometer.Klementin (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 13.04 (CEST)

Ja. Gnistor och andra små varma saker som förs upp med den varma röken och sedan landar någonstans och ligger och pyr. På youtube kan man hitta ganska extrema exempel [51]. - Averater (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 13.11 (CEST)

Prata med kundservice vid Sveriges geologiska undersökning, 018-17 90 00 (e-post: kundservice@sgu.se}. De kan leta upp en expert inom sina led. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.58 (CEST)

isolering

HEJ. Tänker isolera med gullfiber som jag har kvar från tidigare som har legat några år.När jag ullat ut rullarna och märker att isolerigen inte exspanderar som det skall göra.Nu undrar jag om jag lägger dubbla lager av isoleringen, blir u-värdet bättre eller sämre.Har en fråga till. Är det någon skillnad mellan gullfiber och rockvool när det gäller rörisolering. Tacksam för svar. 37.199.6.125 16 augusti 2014 kl. 12.05‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Förslagsvis vänder du dig till byggnadsprogrammet vid närmaste gymnasieskola, där de kanske vet svar. Ett alternativ kan vara att vända sig till en högskola eller universitet som utbildar byggingenjörer. Riggwelter (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.52 (CEST)

Sannolik vinst för ett antal trisslotter

Om man köper 20 trisslotter, går det då att göra en grov uppskattning av sannolik vinst på de lotterna genom att ta sannolikheten för varje vinst (mängden sådana vinster/totala antalet lotter), multiplicerat med mängden lotter (20), och sedan multiplicera det med värdet av vinsten? Och sedan lägga ihop alltsammans.

(Alternativt att först räkna ut sannolikheten för vinst över huvud taget (mängden vinster totalt/totala antalet lotter, multiplicera det med mängden lotter - för att få mängden vinstlotter, och sedan ta sannolikheten för en viss vinst vid vinst (mängden sådana vinster/mängder vinster totalt), och multiplicera detta med värdet av varje vinst, och sedan lägga ihop? Men om jag inte tänker fel borde det ge samma utfall?).

Vinstplan för trisslotter: Triss-vinstplan-ordinarie_0903.pdf.

Går det att räkna ut på detta sätt? Varför eller varför inte? :) Och om inte, vad är rätt uträkningssätt? flinga 20 augusti 2014 kl. 20.41 (CEST)

Det borde gå. Betydligt lättare är att veta att det finns lagar om att minst hälften av alla pengar för lotterna måste återgå som vinster^{[Källa behövs]}. Eftersom få företag ger mer än de måste är den förväntade vinsten då alltså hälften av vad lotterna kostade. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.01 (CEST)

Enligt vinstplanen betalar de ut 29 400 000 kr fördelade på 2 000 000 lotter så i genomsnitt vinner man 14,70 kr per lott (lottens väntevärde är 14,70 kr) och således borde du i genomsnitt vinna 294 kr på dina 20 lotter. På tianlotterna så står det utskrivet att vinstandelen är 49 %. Jag förstår dock inte din fråga till fullo så kanske inte var det du frågade efter.--Kruosio (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.48 (CEST)

Det man egentligen behöver göra är att ta den totala vinsten och dela med antalet lotter. I praktiken är nog variansen såpass stor att man behöver köpa betydligt fler lotter än 20 för att få en rimlig skattning av väntevärdet.

andejons (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 21.59 (CEST)

(Redigeringskrock, svar till Kruosio): Jo, det är sant, men det är det jag tänker blir ganska missvisande såvida inte mängden köpta lotter är tillräckligt högt. Det är lite som om man har ett rike där en person tjänar 1 miljon kronor, och 99 personer tjänar 10 kronor per år, och säga att den genomsnittliga inkomsten är (1 000 000+(10*99))/100 = 10009,90 kronor.

Jag tänker alltså att man kan ta sannolikheten för att på en lott vinna 60 kronor, multiplicerat med mängden lotter, plus sannolikheten för att på en lott vinna 30 kronor, multiplicerat med mängden lotter (då har vi täckt nästan 90% av vinsterna), och göra så för varje vinstnivå vi orkar ta med. Sedan summerar man det hela för att skatta hur mycket man uppskattningsvis sannolikt skulle vinna?

Andejons: snusförnuftigt svar: det är sannolik vinst för den här mängden lotter jag vill räkna ut, inte väntevärdet ;) :p Men det kanske inte finns någon bättre metod? flinga 20 augusti 2014 kl. 22.10 (CEST)

Den förväntade vinsten för 20 lotter är väntevärdet (14,70 kr) multiplicerat med 20. Så om du har 20 lotter vinner du i snitt 294 kr. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 22.17 (CEST)

Det du, flinga, försöker räkna ut kommer bli just detta. Om du däremot vill veta den vanligaste vinstsumman och inte den förväntade/genomsnittliga blir det lite svårare. - Averater (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 22.20 (CEST)

Det kanske är det det blir? Fast jag gör aldrig något medelvärde på vinst per lott (det kanske blir detsamma rent praktiskt? I ett nyligt försök fick jag dock helt annorlunda resultat mot en som räknade ut väntevärde).

Den vanligaste vinsten för en lott är enligt vinstplanen 90 60 kronor :) Men ja, det kanske är den vanligaste vinsten vid köp av 20 lotter jag menar? Något har sagt mig att genomsnittet blir missvisande - det vill säga en bit ifrån ett vanligt resultat.

Och på två miljoner lotter delas det ut 29 400 000 kr i vinst, dvs 49% av 60 miljoner som lotterna kostar :) Någon annan hävdade för sin del att man enligt (svensk) lag inte får ha för hög vinstutdelning^{[Källa behövs]}, för att motverka spelberoende.. flinga 20 augusti 2014 kl. 22.32 (CEST)

Det är kanske så att du är mer intresserad av medianvärdet för vinster på 20 lotter? Det borde väll bli lägre med tanke på att högvinster är så osannolika. ⬤Bοⅳⅰе 20 augusti 2014 kl. 23.35 (CEST)

Ja, det är kanske en vettig idé i alla fall. (Hur ginge man tillväga då? ;) Idag är jag dåligt utvilad så det är inte rätt tillfälle för mig att grubbla på). Jag tror jag hade upplevt det som en mer rättvisande indikation. Jag tycker det verkar lite märkligt att det inte finns något annat/mer "precist" sätt att räkna ut en trolig/vanlig vinst (det är kanske det som är skillnaden) än väntevärde. flinga 21 augusti 2014 kl. 14.14 (CEST)

Angående "källa behövs": Ett lotteris vinstplan skall i normalfallet vara minst 35 och högst 50 procent av insatsernas värde. Lotterilag 1994:1000 //Romulus74 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.01 (CEST)

Toppen, då är det utrett :) flinga 21 augusti 2014 kl. 14.14 (CEST)

Underteckning av offentliga dokument

Finns det någon allmän standard för hur offentliga utredningar och andra dokument undertecknas, avseende hur namnen placeras?

Jag har ett av Stockholms stadskollegiums utlåtanden från 1920-talet framför mig, vilket är undertecknat av trenne herrar:

1. Överst, centrerat, ett namn i versaler (stadskollegiets ordförande, tillika stadsfullmäktiges dito)
2. Därunder, vänsterställt, ett namn i kapitäler (kulturborgarrådet)
3. Därunder, högerställt, ett namn i kursiv stil (stadssekreteraren)

Kan vi därav sluta oss kring vilka roller dessa haft i utredningen?

Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 13.05 (CEST)

Min erfarenhet, både från nutida och äldre offentliga svenska beslutsdokument, är att det brukar vara två namn (som t ex på sidan 5 i här länkade författning) där det versala namnet är själva den formella beslutsfattare (en statschef, minister etc eller motsvarande på lokal nivå) medan det gement satta namnet snett nedanför är den högste konkret ansvarige tjänstemannen vid ärendets beredning som också varit fötredragande inför den beslutsfattande. Jag tror att det senare kallas "kontrasignering". Min far som var rätts- och expeditionschef i Utbildningsdepartementet på 90-talet har satt ett antal signaturer av det senare slaget på diverse lagar och förordningar från det departementet. Vilket av detta som motsvaras av något av de två senare exemplen från stadskollegiet vet jag inte, ej heller vad det tredje namnet kan ha för funktion. /FredrikT (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.30 (CEST)

Tack för svar! Vad jag främst funderar över är just vilken roll det tredje namnet (stadssekreteraren) haft. Jag misstänker att han författade utredningen under ledning av borgarrådet, men det vore idealt med någon källa kring hur staden/staten hanterade underskrifterna... Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 14.55 (CEST)

Dessbättre använder Stockholms kommunsstyrelse alltjämt exakt samma sätt att skriva under på. Se t ex [52]

Den kursiverade till höger är alltså den som de facto skrivit ut/protokollfört dokumentet. (Tengblad från mitt länkade exempel var 2010 chef för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kansli, och har skrivit ut tonvis av protokoll och utlåtanden). //Romulus74 (diskussion) 21 augusti 2014 kl. 15.55 (CEST)

Från modern tid är det ju vanligt att även protokollföraren skriver under och bekräftar att "avtalet" mellan de båda är korrekt återgivet som ett slags bevittnande (edit: såg ju st att Romulus74 redan dragit den slutsatsen).--FBQ (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 11.57 (CEST)

Fel i New Scientist-SvD-Expressen?

Idag i nätversionen av Expressen finns sex hälsomyter som man kan avliva.

Nummer fem lyder:

Övervikt förkortar ditt liv

Det är fortfarande farligt att vara fet, vilket betyder ett BMI över 40. Det ökar risken för en rad sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar. Men att ha lite övervikt, alltså lite mer än 25 i BMI, tvärtom skyddar dig.

Jag reagerade på detta inledningsvis eftersom gränsen för fetma enligt WHO går vid 30. Så jag sökte vidare, och fann att artikeln hänvisar till en annan artikel i SvD från 29 augusti 2013 (förra året).

SvD har en länk till den ursprungliga metaundersökningen i JAMA (som anförs i New Scientist), och jag tittade där. För det första står ingenstans avv gränsen för fetma går vid 40.

Men det jag undrar över är var det står att övervikt (BMI 25-30) vore hälsosammare än normalvikt? Jag hittar nämligen inte normalvikt (BMI 18,5-25) i tabellerna. Jag antar att jag läser fel. Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.00 (CEST)

De har gjort jämförelser med normalvikt så att normalvikt har ett definerat värde på 1 i "Hazard ratio". Värden under 1 innebär då att det är bättre än normalviktiga och värden över 1 innebär sämre. Jämfört med ett BMI mellan 18,5 och 25 (normalvikt) är det alltså bättre med ett BMI mellan 25 och 30. Ett BMI mellan 30 och 35 är ungefär lika bra som att vara normalviktig. Ett BMI över 35 är mycket sämre än att vara normalviktig. Det enda de har tittat på är dödlighet, alltså hur länge man lever beroende på vilket BMI man har. De verkar också ha kollat på alla typer av dödlighet, även sådana som inte är relaterade till BMI:t. - Averater (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.26 (CEST)

Jo, men jag tycker att det verkar som om de jämför överviktiga och personer med fetma, som inte röker och som inte har några tidigare hälsoproblem, med - vad då? Normalviktiga också utan sådan historia?Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.37 (CEST)

Sedan undrar man om personer som får högt blodtryck av övervikt, och sedan avlider av stroke, inte räknas med?Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 16.46 (CEST)

Vad jag förstod hade de endast med studier som hade korrigerat för rökning, kön och ålder. Då antar jag att de har korrigerat dödligheten hos normalviktiga på samma sätt som hos överviktiga om de röker är män eller gamla (eftersom de har högre dödlighet). Vad jag sedan förstod så borde väl "mortality - all causes" innebära vilken sorts dödsfall som hellst? Alltså även olyckor, kanske är normalviktiga oftare med om olyckor med dödlig utgång. Men jag vet inte; jag läste endast abstractet. - Averater (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.15 (CEST)

Jag har inte bara läst abstracten, men jag är något stressad, och tycker i det tillståndet att det verkar som att de tagit med artiklar som de bedömer som "possibly overadjusted" vilka korrigerat för hypertension.Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.19 (CEST)

Jo det var som jag trodde, och mer än då, och det var bias i fråga om normalviktiga.[53][54] Det gäller alltså fortfarande att övervikt är ohälsosamt.Klementin (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 17.46 (CEST)

Bra Klementin att du reder ut det i artikeln också! /Hangsna (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 10.47 (CEST)

Fel kyrka i Viås

flyttat till wp:fel#Fel kyrka i Viås av Taxelson (diskussion) 24 augusti 2014 kl. 14.53 (CEST)

Barn- och utbildningsförvaltningen

... i många kommuner som har en sådan kallar sig precis så, med bindestreck. Men borde det egentligen inte skrivas barn och utbildningsförvaltningen? Annars måste man väl fråga sig vad en barnförvaltning kan tänkas vara? /NH 25 augusti 2014 kl. 11.00 (CEST)

Fast utan bindestreck blir det ju ännu mer ologiskt. Vad är barn om det inte har något med förvaltningen att göra? Möjligen borde den kanske egentligen heta barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen men det är väl kommunerna själva som bestämmer vad förvaltningen skall heta, kanske tyckte de att det blev för långt? Jag såg att de flesta faktiskt verkar kalla förvaltningen just så. --FBQ (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 12.25 (CEST)

En barnförvaltning är en förvaltning som sysslar med frågor relaterade till barn (vilket kan vara mycket annat än bara barnomsorg), precis som t ex en kulturförvaltning sysslar med frågor relaterade till kultur. Inget konstigt i det. /FredrikT (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 12.52 (CEST)

Nu kan man ju se sörjande för barns behov som mer än just barnomsorg, men visst kan man även se barnförvaltning som en förvaltning som förvaltar barns behov snarare än förvaltar barn. Ganska många kommuner har ju även en handikappförvaltning och en äldreförvaltning. Förvånades faktiskt över hur många, är det här en ny trend att kalla förvaltningarna äldreförvaltning i stället för äldreomsorgsförvaltning? --FBQ (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 14.58 (CEST)

Satureja douglasii Indian Mint

Jag önskar fakta om denna växt. Övervintring, ätbar..? Tack! Karin H.

Enligt ITIS räknas den numera till släktet Micromeria och kallas Micromeria douglasii (taxonomin verkar dock en smula omstridd). Arten växer tydligen i Nordamerika, från Kalifornien till British Columbia, på skuggiga platser och bland buskage.S. douglasii (Benth.) Briq. - University of California Den har dessutom införts till Alaska. Clinopodium douglasii (Benth.) Kuntze Yerba buena - US Department of Agriculture På grund av detta, och eftersom den kan gå upp till 900 m i bergen gissar jag att den kan klara skandinaviskt klimat, men någon information om klimatzoner har jag inte kunnat finna.

Den har använts som läkeväxt, till örtte och (tydligen fortfarande) som ingrediens i tandkräm, så uppenbarligen är den ätlig, men jag kan inte uttala moig om dess kulinariska värde. Yerba Buena (Satureja douglasii) – California Native Plant Society

Engelska Wikipedia har en artikel om den, Micromeria douglasii, men den är väldigt mager.

Behöver du mer information, får vi hoppas någon medarbetare skriver en artikel om den. Wikipedia bygger ju helt på frivillighet. / Ternarius_D 26 augusti 2014 kl. 15.10 (CEST)

Eftersom den är med i Catalogue of Life borde Lsjbot automatiskt skapa en artikel om den snart. - Averater (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 15.23 (CEST)

Solsystemets uppkomst

Är jorden och solen lika gamla, ungefär 4,6 miljarder år? Och var de atomer som utgör jordens himla kropp inne i solen först eller skapades dessa utanför solen?

Snabbsvar: Jorden och solen är (ungefär) lika gamla och skapades av en roterande skiva av gas och sten. Det i mitten blev till solen och det i kanterna blev planeterna. Både solen och jorden och resten av planeterna har dock varit inne i an annan stjärna innan solsystemet bildades. - Averater (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 18.10 (CEST)

Fråga om journalfilm

Enligt svenskmediadatabas var det Svenska Biografteatern som började göra journalfilm i Sverige. Vet någon, var det ett rent kommersiellt projekt, eller fanns det statliga/politiska intressen bakom? Idunius 30 augusti 2014 kl. 09.47 (CEST)

Den frågan hittade jag inte svar på, när jag nu letade källor till artikeln. Men kanske står det något här? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 21.19 (CEST)

Jag lyckas inte heller hitta något svar. Frågan är intressant eftersom journalfilmen var den tidens "tv-nyheter", det känns som att det borde ha funnits ett statligt intresse. Jag letar vidare, och kanske kan någon annan hjälpa. Tack så mycket för din ansträngning! MVH//Idunius 31 augusti 2014 kl. 09.59 (CEST)

Jag vet inte heller, men har mycket svårt att tro att det fanns några mer organiserade politiska eller statliga intressen bakom journalfilmerna. Tankarna om public service är betydligt yngre. När Radiotjänst bildades i mitten av 20-talet pågick en omfattande diskussion om vilka krafter i samhället (staten, industrin, folkrörelserna, massmedierna) som skulle ha inflytande över det nya mediet radio. Jag känner inte till någon äldre diskussion med liknande innehåll, och tror nog att journalfilmerna helt enkelt var ett sätt att locka publik till bioföreställningarna. Sen kan man dessutom notera att journalfilmerna förlorade in roll samband med att TV slog igenom och att SR/SVT med tiden kom att ta över det journalfilmsarkiv som byggts upp av Svenska biografteaterns efterträdare Svensk filmindustri. Så om det inte var det tidigare, så blev det i alla fall public service då. Janders (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 10.48 (CEST)

[Redigeringskonflikt] En förklaring kan tänkas ha varit att Svenska Bio 1911 flyttade sin verksamhet från Kristianstad till Stockholm (Lidingö) och under ett par sommarmånader saknade fasta inspelningslokaler medan man byggde en ny studio där. Leif Furhammar berättar i Filmen i Sverige (s 38f) att Charles Magnusson då i stället skickade ut sitt team för att filma utomhus på en rad platser i både Europa och USA. Materialet användes framför allt i ett antal numera försvunna spelfilmer, men det är väl inte omöjligt att Magnussons folk tog upp en del dokumentärt material också? Sedan skall man ju komma ihåg att redan före introducerandet av mer regelbunden "journalfilm" så var ju det Furhammar kallar "verklighetsfilmer" ett mycket populärt inslag i biorepertoaren. Svenska bio hade börjat göra egna enklare sådana redan 1907. /FredrikT (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 10.53 (CEST)

Det stämmer. "Stadsfilmerna" beskrivs i flera av källorna som jag använt till utbyggnaden av Svenska Biografteatern. Enligt en text var det rent kommersiella satsningar från Svenska Bio och andra (betänk att det år 1919 fanns 700 fasta biografer i Sverige) för att göra sina lokala biografetableringar mer populära.--Paracel63 (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 13.09 (CEST)

Tack båda för intressanta funderingar! MVH//Idunius 31 augusti 2014 kl. 11.00 (CEST)

Ättika i matlagning

Hitflyttad från Estbergs användardiskussion.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 13.02 (CEST)

Ättika som säljs till inläggning har väl förändrats. Vad jag kan minnas så höll ättika förr koncentrationen 24% medan ättika som säljs idag bara håller 12%. Det innebär i så fall att om man använder gamla recept så måste man räkna om dessa. Sedan finns också begreppen ättiksyra och ättiksprit, vilket också är förvirrande. Är det någon som vet hur det är? Estberg (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 09.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det beror nog på vad som menas med "förr". Jag minns bara den 12% som standard, sen finns det 24% som normalt säljs i mindre flaskor och mina minnen börjar tidigt 70-tal. I "min" butik säljs Winborgs 12% i 0,5 l och 1 l cylindriska flaskor med blåfärgad etikett. 24% säljs i 3 dl fyrkantiga flaskor med röd etikett från "Perstorps ättika":[55].

Ättiksyra och ättikssprit (även "isättika") är ren eller åtminstone 90% ättika. Ättika är alltså alltid utspädd. Enligt våra artiklar så sålde Perstorp en ättika med koncetrationen 44% som Ättikssprit, så visst finns det risk för begreppsförvirring. Är man osäker vi matlagning är det bäst att späda ordentligt och smaka för att sedan spetsa, istället för tvärtom.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 13.02 (CEST)

Behövs det ett vasst grafikkort för CAD-jobb utan högre prestandakrav?

En bekant till mig är nypensionerad arkitekt, men hon frilansar lite som egenföretagare med expertgranskningar. Det rör sig bara om deltid, och planen är väl att göra det något år eller två som nedtrappning mot att gå i pension på heltid.

Hon behöver köpa en ny dator för att köra Archicad, och står i valet mellan två modeller av Macbook Pro, båda med femtontumsskärm och 16 GB minne, men den ena med ett mer avancerat grafikkort - ett NVIDIA GeForce GT 750M med 2 GB minne. Den sistnämnda är ungefär 5000 kronor dyrare.

Finns det någon anledning att tro att det behövs ett avancerat grafikkort om man inte har några direkta krav på prestanda i CAD-programmet, och det funkar att det kanske tar någon sekund innan bilden blivit helt färdigritad om man zoomat eller roterat eller gjort något annat linjäralgebraiskt knöligt? Det rör sig som sagt inte om att producera material, utan att granska ritningar/3D-modeller andra gjort och verifiera så de uppfyller olika krav. - Tournesol (diskussion) 26 augusti 2014 kl. 22.10 (CEST)

Och vad hade den andra Macbooken för trafikkort grafikkort? (jävla rättstavningsprogram) /ℇsquilo 30 augusti 2014 kl. 17.13 (CEST)

--Lnorlin (diskussion) 2 september 2014 kl. 13.48 (CEST)

Följande text om detta ämne från tillverkaren kanske hjälper.

Graphics card: Dedicated OpenGL 2.0 compatible graphics card with on board memory of 1024 MB or more is recommended to fully exploit hardware acceleration capabilities. You can find a list of recommended graphics cards at: http://www.graphisoft.com/videocards

Mac Specific Recommendations

Video card drivers for Macs OpenGL compatible graphics card with on-board memory of 1024 MB or more is recommended to fully exploit hardware acceleration capabilities. Since Macs are offered with a default video card (with one optional choice at some series), and the drivers are bundled with system updates, we can not recommend a specific card or driver. Mac OSX’s graphic engine, Quartz does not allow an application to access video card functions directly, which minimizes the possibility of application-specific display problems. On Mac there are no third-party drivers, and the drivers that Apple builds into the operating system are very thoroughly tested for OpenGL compatibility, since the Quartz graphic engine itself is based on OpenGL. This means a big difference between the Mac and the PC platforms, where are hundreds of different video cards available. Drivers from different manufacturers, that are mostly optimized for games and DirectX, not for CAD and OpenGL. You can be confident that all of the current Macs come with a video card that is compatible with ArchiCAD. For the best performance choose Mac computers with dedicated graphics cards. Integrated Intel HD 3000, 4000 cards work with ArchiCAD, but their performance is limited.

Known Errors on Mac: Antialiasing is turned off by default on some video cards. Find the description and the list of the affected cards here: Antialiasing is not Available on Computers with Certain Video Cards.

Jag hade satsat de extra pengarna om jag skulle använda Mac'en professionellt!.

Artidentifiering av orm

Den f.d okända ormen är en Psammophis biseriatus.

Bilden ovan tog jag på en resa till Kenya 2010. Eftersom jag inte själv är bevandrad inom herpetologin undrar jag om det finns någon mer kunnig wikipedian som kan hjälpa mig identifiera vilken art ormen tillhör. //Scouten (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 11.52 (CEST)

Hej Scouten,

Det kan vara värt att pröva att fråga på tyskspråkiga Wikipedia de:Wikipedia:Redaktion_Biologie/Bestimmung (det går bra att fråga på engelska där) där det finns många kunniga användare. På svenska Wikipedia är Wikipedia:Faktafrågor rätt ställe.

--ArildV (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 13.27 (CEST)

Tack för tipsen!

Jag flyttar mitt inlägg till rätt plats och kollar upp ormen på tyska Wikipedia. :-)

//Scouten (diskussion) 4 september 2014 kl. 20.27 (CEST)

Å svar blev det direkt, härligt. Å behov var det också av bilden, härligt även det! Å på tyska WP var det en rödlänk men här på SVWP har vi redan artikeln, härligt även det!! /Hangsna (diskussion) 4 september 2014 kl. 22.11 (CEST)

Pronunciation of the names of Keräsjoki and Olandsån

Hello. How to pronunciate the names of Keräsjoki and Olandsån? Keräsjoki is not swedish name as I understend. So, is it [keräsjoki] or [cheresjoki] - [tjeräsjåki]? Olandsån is [olandson] - [ålandsån] or [ulandsån]? Answer supported by facts is wellcome but is not obligatory. Blast furnace chip worker (diskussion) 12 september 2014 kl. 13.34 (CEST)

Probably [ˈkɛræsjɔkɪ] and [ˌulʌndsˈoːn]. Rex Sueciæ (disk) 12 september 2014 kl. 16.12 (CEST)

Thank you very much for your answer. May be somebody also can and want answer my question for I could to collect more opinions? Blast furnace chip worker (diskussion) 12 september 2014 kl. 17.34 (CEST)

Rex Seuciæ hit the spot, so I don't think there is much more to say. Riggwelter (diskussion) 12 september 2014 kl. 17.38 (CEST)

Agree, and Keräsjoki is a Finnish word, and therefore also the initial k is pronounced "hard" and not soft like "ch" before the "e". If it were a Swedish word starting with "ke" it may likely have been pronounced with the "soft k" i.e like "ch" as in "en:chicken", but it is not. (Inside words "k" is always pronounced "hard" despite next-coming vowel in nowadays standard Swedish). Taxelson (diskussion) 12 september 2014 kl. 17.55 (CEST)

Ok. Thanks to everybody for your answers. Blast furnace chip worker (diskussion) 13 september 2014 kl. 11.13 (CEST)

Råttskrämma

Är det någon som VET om "råttskrämmorna", som påstås störa ut möss med ultraljud, verkligen fungerar. Dvs om det finns något "vetenskapligt" test som stöder marknadsföringen av råttskrämmorna? Jag har provat en billig variant som mössen var framme och undersökte medan den var inkopplad. Skulle en 5 ggr dyrare skrämma kunna åstadkomma ett bättre resultat, eller är skrämmorna bara resultat av bra narknadsföring? --Elav W (diskussion) 21 september 2014 kl. 15.27 (CEST)

Adelsvapen

Till de många ämnen där det saknas bra illustrationer hör en del adelsvapen, och då vore ju trevligast med färgillustrationer. Jag försökte hitta de äldsta jag har men då är tyvärr ingen konstnär angiven. Är det någon som möljligen vet vem som tecknat illustrationerna? Det gäller Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel - Svensk och utländsk av Carl Herman Tersmeden och adelskalendern 1910. (färglitografierna verkar ha tillkommit kort innan, de saknas i utgåvorna 1901 och 1902).--FBQ (diskussion) 21 september 2014 kl. 16.00 (CEST)

Jag tror att jag kanske löste det - stilmässigt ligger de väldigt nära bilderna av Carl Arvid Klingspor här [56] och är nog gjorda av honom (och borde då vara fria) men det kunde ju vara bra med bekräftelse.FBQ (diskussion) 21 september 2014 kl. 16.02 (CEST)

Varken min släkting Carl Hermans verk eller de "vanliga" adelskalendrarna från tidigt 1900-tal innehåller några uppgifter alls om vem/vilka som tecknat vapenbilderna häri. När jag har laddat upp en del av dessa har jag därför använt licensen "Anonymous-EU"; se t ex File:Hamilton af Hageby - vapen (Adelskalendern 1913).jpg. /FredrikT (diskussion) 22 september 2014 kl. 00.04 (CEST)

Tack för svaret. Jag tänkte ju att det ändå gick att få reda på, jag brukar ju själv försöka reda ut vem som skapat bilderna i liknande situationer och det skulle kännas som förspillt arbete om man fick radera dem då. Men oddsen är kanske inte stora, särskilt som bilderna troligen är fria oavsett vem som gjort dem är det kanske bara onödig försiktighet. Jag skall försöka komma ihåg licensen. Mvh. --FBQ (diskussion) 22 september 2014 kl. 09.25 (CEST)

Som jag tyder det angivs tecknaren i Klingspors bok på bokens pärm: "Gezeichnet von Prof. Ad. M.Hildebrandt". /Wvs (diskussion) 22 september 2014 kl. 09.56 (CEST)

Bröstcancer hos barn

Hitflyttad fråga från en artikel. - Averater (diskussion) 13 september 2014 kl. 20.45 (CEST)

hej jag har en konstig fråga men snälla svara på den

Kan man få bröstcancer när man är ett barn typ 14år?

jag har inte haft barn eller så men jag tror att jag har knölar i bröstet.

snälla svara på denna fråga kan man få bröstcancer om man är 14år??

Hej, Wikipedia ger inte medicinska råd, så jag tog bort svaren som andra användare gett. Vänd dig till läkare, skolsköterska eller liknande. Mvh NH 24 september 2014 kl. 10.58 (CEST)

Svampidentifiering

Jag har fotograferat några svampar och tänkte ladda upp bilderna till commons men jag vill vara helt säker på vad det är jag har lyckats fånga på sensorn. Ska jag ladda upp och se efter identifieringshjälp sedan eller finns det något bra ställe där jag kan få sådan hjälp? - Averater (diskussion) 24 september 2014 kl. 21.06 (CEST)

Gäller det svampar kan jag nog hjälpa till med en del artidentifiering. Du kan ladda upp som "2014-09-24 unidentified 01" e dyl och anmäla om namnändring senare. Det har gjorts förr (minst 445 gånger: [57] ). Alternativt kan du lägga in det hela under (latinskt) släktnamn eller ordningsnamn eller dylikt så länge, om du har koll på det.--Paracel63 (diskussion) 24 september 2014 kl. 22.09 (CEST)

Rund trikolor

Rund trikolor?

En "rund trikolor", finns det något svenskt namn på en sån?--LittleGun (diskussion) 27 september 2014 kl. 14.27 (CEST)

Kokard var svaret. Tack Wikipedia!--LittleGun (diskussion) 27 september 2014 kl. 14.46 (CEST)

Bahemiskt?

Hur skulle ni adjektivisera Bahamas? -- Innocent bystander (diskussion) 30 september 2014 kl. 13.53 (CEST)

Från Bahamas eller som på Bahamas eller som rör Bahamas eller i den stil som råder på Bahamas eller någon annan längre omskrivning. Edaen (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.13 (CEST)

I mitt fall är det ett företag som juridiskt och fysiskt har sin verksamhet mestadels i Nassau. -- Innocent bystander (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.16 (CEST)

"Ett företag från/på Bahamas". Edaen (diskussion) 30 september 2014 kl. 14.17 (CEST)

Om man konsulterar SAOL, blir det "ett bahamanskt företag". Disembodied Soul (diskussion) 30 september 2014 kl. 18.26 (CEST)

Även i Utrikesdepartementets Utrikes namnbok (sid. 67) från 2013 står det bahamansk. --Larske (diskussion) 30 september 2014 kl. 20.43 (CEST)

Liksom hos NE: [58].--Paracel63 (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 00.58 (CEST)

Pappersformat A och den svenska foten

Finns det något samband mellan konstruktionen av A-formaten där A0 är 2 alnar långt och A4 en svensk fot 29,7 cm Egentligen 29,69 cm långt. Det står i texten om A-formaten korrigerats i decimaler, kan det vara tex ,69 till ,7 vid skapandet av A4. Jag har undrat om detta i ca 25 år men hittade inte ett svar på min undran idag heller. Tore

Var det inte så att de valde måtten så att A0 fick exakt 1 m² area? ⬤Bοⅰⅵе 1 oktober 2014 kl. 23.26 (CEST)

Se artikeln ISO 216. A0 är exakt 1 m² med förhållandet 1till roten ur 2 mellan sidorna. Om sidornas längder motsvarar en fot respektive 2 alnar är det med all sannolikhet ett sammanträffande. // jorchr 1 oktober 2014 kl. 23.34 (CEST)

På engelskspråkiga wikipedia visar de en formel för hur längden räknas ut (före avrundning till hela millimeter): a_n = 2^{1/4 - n/2} För A0 blir då längden 2^1/4 vilket blir 1,1892 meter. Två alnar blir 1,1876 meter. För längden på en A4 blir uträkningen 2^{1/4 - 4/2} vilket blir 0,2973 meter, att jämföra med en svensk fot på 0,2969 meter. ⬤Bοⅳⅰе 2 oktober 2014 kl. 13.27 (CEST)

Långvarigaste riksdagsledamoten?

Vem har suttit längst tid i riksdagen sedan representationsreformen 1866? Wolfgangus Mozart (diskussion) 1 oktober 2014 kl. 23.58 (CEST)

Artikeln Ålderspresident begränsar kanske mängden något! -- Innocent bystander (diskussion) 2 oktober 2014 kl. 11.06 (CEST)

Etymologi för "jobb"

Hitflyttat från diskussion:Jobb.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 09.58 (CEST)

Kan ordet jobb=arbete ( som ett straff att försörja sig-till skillnad från paradiset, där Gud har försett människan med med allt behövligt(förutom kunskapen) härröra från Bibelns JOB, som utsätts för alla slags vedermödor som försvårar hans överlevnad,? 217.209.95.46 8 oktober 2014 kl. 09.24‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är inte omöjligt, men: Till svenskan kom det från engelskan i slutet på 1800-talet enligt denna: [59]. I en engelsk etymologisk ordbok står det att det är oklart men kanske kommer från "gob":[60]. Från början användes det enligt denna om korta och tillfälliga jobb, då rimmar det illa med Jobs vedermödor. Den engelska etymologiska ordboken gör inte heller den kopplingen.--LittleGun (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 10.04 (CEST)

Jobspost som stavas med bara ett 'b' har däremot uppenbar koppling till Job. -- Innocent bystander (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 10.12 (CEST)

NE:s ordbok anger att ordet kommer från engelskans job "arbete; affär; transaktion", är belagt sedan 1898 och av ovisst ursprung.--Xauxa (diskussion) 8 oktober 2014 kl. 23.39 (CEST)

Jag är tveksam. "Jobbare" var tidigare (typ 1930-tal) inte synonymt med "arbetare" utan syftade i stället på en person som förtjänade sitt uppehälle genom mer eller mindre tvivelaktiga affärer. /ℇsquilo 9 oktober 2014 kl. 09.54 (CEST)

"Jobbare" användes under första världskriget bl a om folk som sysslade med svartabörsaffärer och varuspekulation. Emil Norlanders revytitel "Stockholmsjobb" (1916) torde syfta på den betydelsen. Jag försöker själv undvika ordet "jobb" i seriösare sammanhang och säga/skriva "arbete" i stället. /FredrikT (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.19 (CEST)

En sådan användning är också belagd på engelska sen 1700-talet enligt samma etymologikälla:[61]. Och används så fortfarande t ex The Italian Job. Inte så konstigt eftersom det var tillfälliga och korta insatser för intäkt som avsågs.--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.44 (CEST)

I min ungdom för 60-70 år sedan hade orden jobb och jobba betydelsen arbete och arbeta och betraktades som slangord. Att använda dem i en skoluppsats var otänkbart och skulle leda till röd bock i kanten.Wvs (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 10.48 (CEST)

Det har ju tidigt används i svenskan även för "påhugg" eller annat tillfälligt arbete. Men även där är ju betydelsen en annan än Jobs vedermödor. (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 11.33 (CEST)

Mäta avstånd mellan orter

Hur gör man det för att det ska vara korrekt? Om man mäter avstånd mellan Stockholm och till exempel Södertälje påverkas ju resultatet om du börjar mäta i Sollentuna, Norrmalm, Gamla Stan, Södermalm eller till och med Handen eller Fittja. /Portunes (disk) 9 oktober 2014 kl. 23.21 (CEST)

Frågan har varit uppe tidigare här, se Vägmätning i Sverige, avståndet gäller om man utgår från vägskyltarnas system från Gustav Adolfs torg till Södertälje central. Hur man själv sedan vill mäta kan man ju själv avgöra :-).FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 23.32 (CEST)

Intressant! Visste inte att det fanns en artikel om det (och rätt informativ också). Om vi nu tar mindre orter som inte har järnvägs- eller busstation? Hur mäter man avstånd från Haparanda till närliggande tätorten Marielund, som är en villaförort väldigt nära staden, utan några stationer eller dylikt. /Portunes (disk) 9 oktober 2014 kl. 23.40 (CEST)

Artikeln säger busstationen och då skulle jag i detta fallet välja busshållplatsen "Happaranda Marielund" i korsningen Trädgårdsvägen/Curtelisvägen. Å andra sidan, när något är så litet så har det ingen större betydelse, väljer man att räkna från mitten på Marielund så hamnar man max 250 meter fel om man istället mäter på något annat ställe, när man då anger avstånd så känns det försumbart med 1/4 km. /Hangsna (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.15 (CEST)

Det är väl som jag tror, och det låter vettigt. /Portunes (disk) 11 oktober 2014 kl. 09.29 (CEST)

Mimetik

Är mimetik en svensk översättning av mimikry? Hmm... biomimetik --LA2 (diskussion) 15 oktober 2014 kl. 18.56 (CEST)

Biomimetik framstår väl i alla fall som en rätt naturlig översättning av en:Biomimetics? För övrigt en term jag hört även utanför svwp. Tomas e (diskussion) 16 oktober 2014 kl. 17.32 (CEST)

Är Jean Louis Émile Boudier och Jean Louis Emile Boudier möjligen samma person?

Boud. (auktor) var en förgrening med dessa båda namn, som båda ledde till Émile Boudier. Rimligen är det ju samma auktor, så jag omdirigerade hela förgreningen dit. Någon som vet något annat, eller har någon annan invändning? flinga 28 september 2014 kl. 18.58 (CEST)

Ja, det verkar korrekt. Även engelska Wikipedia har bara ett uppslag på en:Boud. och i en:Boudier listas bara Émile som verkar kunna vara en auktor. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 oktober 2014 kl. 08.45 (CEST)

Lumen

Hejsan Thord här hur räknar man om lumen i watt el tvärtom? Jag ska köpa taklampor till mina söner i deras rum & därför frågar jag hur jag räknar om watt till lumen.90.230.190.161 2014 oktober 19 kl. 18.56‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det beror på vilken lampa du väljer eller jämför med. Lumen är ljusflödet och Watt är energiförbrukningen. Till exempel levererar en halogenlampa mer lumen per watt än en "vanlig" glödlampa. Det finns en ungefärlig jämförelsetabell mellan olika sorters glödlampor, deras energiförbrukning och deras ljusflöde på energimyndighetens hemsida: Från Watt till lumen.--LittleGun (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 19.21 (CEST)

Gammal frysmaskin

I artikeln om Brunkebergstunneln kan man läsa att man frös ner marken med en engelsk frysmaskin för att kunna bryta tunneln utan att den rasade. Det var ju runt 1885… hur kan en sådan frysmaskin ha fungerat? /NH 20 oktober 2014 kl. 20.38 (CEST)

Det rörde sig sannolikt av en anordning av liknande typ som omtalas i denna artikel från 1880: "Man har äfven sökt konstruera maskiner, med hvilkas tillhjelp vatten, äfven i de heta landen, kan bringas till frysning. Engelsmannen Harrison konstruerade 1856 en sådan maskin, i hvilken den erforderliga kölden uppstod derigenom att eter förflyktigades i luftförtunnadt rum. Fransmannen Carré betjenade sig för samma ändamål af vatten, som blifvit mättadt med ammoniak. Ammoniakgas uppsupes med stor begärlighet af vatten, men vid uppvärmning afgifver denna vätska lätt den lösta ammoniakgasen. Carrés maskin utgöres af en jernretort, som innehåller ammoniaklösning och är lufttätt förbunden med ett bägareformigt förlag, äfvenledes af jern och omgifvet med kallt vatten. Om retorten upphettas, förflyktigas ammoniakgasen och förtätas i förlaget till flytande ammoniak, hvilken, om retortens upphettning afbrytes och ersättes genom afkylning, åter förflyktigas och uppsupes af det i retorten qvarvarande vattnet. Dervid binder ammoniaken betydliga mängder värme, så att en intensiv köld (till och med – 40°) uppstår i förlaget. Har man i detsamma ställt ett kärl med vatten, fryser vattnet till is. I sin nyaste form arbetar den Carréska ismaskinen utan afbrott." /Annika (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 21.16 (CEST)

Citationstecken

Vad är egentligen rätt när det gäller citationstecken (och anföringstecken) på svenska? Det jag reagerade på här var att citaten inte var avslutade, men bör anföringstecknet vara med, eller räcker det inte med antingen eller, och hur behandlar man punkten (som både avslutar hela meningen och är del av citatet, som jag tolkar det)? Punkten bör ju tydligt vara del av meningen, tänker jag. flinga 17 oktober 2014 kl. 16.14 (CEST)

I just det här fallet ser det konstigt ut. Vi brukar inte rekommendera att kursivera citattecken. Angående punkten, brukar jag inkludera den i citatet där det skulle se konstigt ut med ett citat utan punktering av meningen (som när citatet består av flera meningar).--Paracel63 (diskussion) 18 oktober 2014 kl. 02.45 (CEST)

Okej, nej, just det var inte mitt påfund men det är ju bra om det just rättas. Punkterna kanske vi ska se över då. Jag såg att Andejons också ändrat och tagit bort kursivering på citatet - gott så, jag tänker mig att det räcker med antingen eller, likaså med anföringsstreck som jag visst egentligen syftade på ovan :) Däremot tänker jag att främmande språk ofta kursiveras, det ena citatet är inte på svenska..? Tack för synpunkt och respons. flinga 19 oktober 2014 kl. 01.11 (CEST)

Jo, citatecken brukar vi ha runt citat och verk (artikel, essä, låt, novell, dikt) som i regel publiceras som del av större verk, medan kursivering brukar användas för (större) verk, artnamn och utländska ord i svensk text. Att ha både citattecken och kursivering känns lite tårta på tårta för mig, och orginalcitaten kan man lägga i källanvisning eller kommentarlista.--Paracel63 (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 15.33 (CEST)

Det låter vettigt! Vi har ju en citatmall man kan använda med, och ibland kanske man vill ha med originalspråket.. mallen kan man väl eventuellt använda då, om man inte lägger det i kommentarerna, eller alternativt enbart kursiverar originalspråket, kanske (?). flinga 19 oktober 2014 kl. 17.42 (CEST)

Punkten hanterar man väl som resten av citatet? Om man citerar från "Gurka är en grön växt som är god att äta." så kan man inte citera "Gurka är en grön växt."(observera punkt innan sista citattecken) eftersom punkten inte ingår i citatet. Man får då skriva "Här citerar jag en text om en Gurka: "Gurka är en grön växt"." Så har i alla fall jag lärt mig att man gör. Det går ju då även utmärkt att utelämna avslutande punkt om man vill fortsätta meningen, exempelvis "Nu citerar vi detta: "Gurka är en grön växt som är god att äta" och det tycker vi ju." /Hangsna (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 17.48 (CEST)

Jovisst, man stoppar ju inte in en punkt där man vill. Det jag tänkte på var mer om man kan avsluta den mening som citatet ingår i med en punkt i citatet... :) Enligt din beskrivning går det bra att avsluta citatet innan punkt, och därmed sätta en punkt för meningen som citatet ingår i därefter (men det går lite emot Paracels metod ovan, där punkt behålls i citat med flera meningar :)). flinga 21 oktober 2014 kl. 16.39 (CEST)

Att sätta punkt efter avslutande citattecknet kan du ju alltid göra, det är ju sätta det före som inte går om det inte är korrekt med citatet. Alltså kan du ju "citera" fram till punkten och sen avsluta med en punkt efter. :) /Hangsna (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 17.05 (CEST)

Ja, det är logiskt, tack :) Jag ville liksom inte först riktigt ta bort punkten (var väl något jag fick för mig bara, det framgick ju då inte längre om den citerade meningen avslutades där eller inte.. men det är ju inte så väldigt noga), och [citat] .”. [slut citat] ville jag ju inte skriva.. ;) Den föregående skribenten hade helt struntat i avslutande citattecken (jag tror de gör så på engelska.. ”de är inte kloka, de där engelsmännen”), därför undrade jag om det fanns någon konvention. Det du skriver är väl rätt uppenbart rimligt nu i efterhand :) flinga 22 oktober 2014 kl. 23.12 (CEST)

Hur många byar finns det i Sverige?

Project Runeberg har digitaliserat boken Svenska orter: Atlas över Sverige med ortbeskrivning över södra Sverige. Man kan titta på artikel om till exempel Aringsås (kommun). Där står det att kommunen består av följande byar: Alvesta, Aringsås, Benestad, Billingetorp, Spåningslanda och Änganäs samt hemman Ängaholm. Vet någon hur många byar och hemman finns det i hela Sverige? Har någon tänkt att göra en lista över Sveriges byar till Wikipedia? --Raksa123 (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 15.36 (CEST)

Vet inte om någon räknat. Jag skulle gissa på runt 75.000-100.000. Detta är väldigt lite Harbo socken består av 38 medeltida byar och en nyare, Danmarks socken av 26 byar, skulle säga att de flesta Uppländska socknar ligger mellan 25 och 50. Dalasocknar, alla fall i siljanstrakten har fler, skulle säga de flesta 50-100 byar/socken (lite svårt med om en del blandfäbodar skall räknas som byar). På Gotland handlar det i flesta hand om "gårdar" även om de i många fall varit styckade, det handlar om som minst 6-7 upp till 30-40. På Öland är de färre 5-20 per socken. I Halland är det också färre i stil med Öland. Antalet socknar är ungefär 2.500. Jag törs inte säga hur många socknar som ligger i övre och hur många som ligger i nedre intervallet. Men det är många. Alla listade i samma artikel undrar jag om det verkligen är lämpligt...FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 16.40 (CEST)

Ströläste i boken som länkades. Hittade en skånsk socken som hade bara en by. -- Innocent bystander (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 20.32 (CEST)

Jag inte jämfört för att se hur komplett boken är men i Skåne har jag ju tidigare konstaterat att byarna generellt sett mer sällsynta, alla fall i slättbygderna. Fast i Göingebygderna är de fler, jag konstaterar 23 byar i Örkelljunga och runt 20 i Fagerhults socknar. Var tvungen att kontrollera lite igen, Hallands socknar har fler byar än jag först antar, vissa så lite som under 10 men de flesta 20-30.--FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 22.23 (CEST)

Jag testade Harplinge socken, här listas byarna Frisagård, Fäberga, Gullbrandstorp, Harplinge, Haverdal, Lynga, Lyngåkra, Mannarp, Risarp, Skee, Skintaby, Skäpparp, Särdal, Timmersjö och Vilshärad (delvis belägen inom Söndrums kn). Lantmäteriet har fler, men nu kan det finnas skäl Aggared saknas, i samband med skiftet överges bytomten, gårdarna Timmersjö och Hallagård flyttas ut. Plönninge saknas också men den byn var ju på 1900-talet förvandlad till lantbruksskola. Annars verkar den tämligen komplett.FBQ (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 22.42 (CEST)

Örkelljunga och Fagerhult tillhör inte Göinge utan Åsbo. I hela norra Skåne finns det gott om byar. Tostarpadius (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.48 (CEST)

Tittade på Vetlanda landskommun som jag är väl bekant med. Där listas Ekenässjön och Torget som samhällen. Lite förbryllat måste jag konstatera att Torget inte är något klassiskt samhälle i egentlig mening. Det råkar vara den del av Vetlanda tätort som inte rymdes inom Vetlanda stad, utan "stack ut" i landskommunen. Jag har stött på namnet Torget tidigare, då listad som en by som inkluderades vid Vetlanda stads utvidgning på 40-talet.

I Bäckseda landskommun listas sedan Simnatorp som ett samhälle. En frisinnad definition av samhälle må jag säga! Det är väl i princip bara ett område med lite tätare bebyggelse som dessutom hade en lanthandel, (enl lokal tradition den lanthandel som var med i Åsa-Nisse-filmerna). Sedan listas byar i kommunen som redan då låg mer eller mindre helt inom det så kallade samhället Bäckseda.

Så jag skulle råda till viss försiktighet om/när den boken används som källa. -- Innocent bystander (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 05.43 (CEST)

Tittade på ekonomiska kartan 1953 och sökte lite information, det fanns en vattenkvarn och missionshus i Simnatorp, men känns svårt att kalla det "samhälle". Hittar 16 bostadshus inklusive torpstugor, som by räknar den 3 mantal. Ett problem är ju alla fall att den bara kommer att lista byar som fanns 1932. Skall listan även ta upp sådana som försvann tidigare, eller skall sådana som avfolkats eller inkorporerats större orter senare även räknas bort? Jag gissade kanske högt tidigare, men jag räknar nog fortfarande med över 60.000. Sedan är ju frågan vad som skall krävas för bydefinition - minst två gårdar eller tre gårdar? Under någon period av byns historia eller hela tiden minst tre gårdar? FBQ (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 23.18 (CEST)

Administrativt kanske Bergssnärla [sic] var en egen och annan by än Stora Snärle, men det var också något som förvånade vid läsning, men är fullt möjligt. Jag vet att det fanns/finns mark och andra rättigheter tillhörande gårdarna i det sk Stora Snärle som sträcker sig både bortom och innästlat i både Bergssnärle och Slättsnärle, så jag betraktade dessa som en, kanske något utspridd, men ändå sammanhållen by. Men jag har aldrig hört namnet Stora Snärle syfta på en by, bara på vissa av gårdarna i det vi kallade byn Snärle. Och sedan vet jag inte om Bergssnärle var tillräckligt stor för att uppfylla ditt krav på tre gårdar.

Storegården ska ha legat mestadels inom samhället. Sliparegården låg kanske på gränsen på 30-talet eller räknas som en del av Storegården eftersom den inte nämns här. Det mesta av Kråkegård [sic igen] låg fram till början på 70-talet utanför samhället, jag minns att jag besökte den då. Idag är den helt inkorporerad i samhället. Mossgård är jag inte riktigt säker på hur det förhåller sig med, men misstänker att den också låg inom kyrkbyn på 30-talet. -- Innocent bystander (diskussion) 11 oktober 2014 kl. 09.51 (CEST)

Svårt att prata om byar i Sverige också, i och med alla skiftesreformer. Det som var en by förr kanske står med på kartor fortfarande, men är numera bara någon enstaka gård eller en fristående kyrka utan kringliggande bostadshus. /Grillo (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 07.33 (CEST)

Finne i Norrland

Finns det eller åtminstone har funnits ett finskt konsulat i Sundsvall? -- Innocent bystander (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 15.43 (CEST)

Finland har ett honorärkonsulat i Sundsvall, http://www.finland.se/public/default.aspx?nodeid=38656&culture=sv-FI&contentlan=3. Thoasp (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 20.53 (CEST)

Lars Wingerup

Jag plåtade en Lars Wingerup på bokmässan[62]. Jag har laddat upp två bilder på commons men har ingen aning om vad det är för en snubbe och hur han borde kategoriseras. Är det någon som kan hjälpa mig? - Averater (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.15 (CEST)

En specialist i allmänmedicin, född 1943, bosatt i Kristdala. /Annika (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.33 (CEST)

Om det är samma person alla träffar jag får så har han arbetat som gynekolog, skrivit något som finns i libris databas, kandiderat som politiker i Oskarshamn i år, arbetat med någon stiftelse som har med Moberg att göra samt håller på i någon schackklubb. Mycket blir det! /Hangsna (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.36 (CEST)

Tack båda! Stiftelsen om Moberg var det enda jag själv hittade som jag kunde se rörde samma person. Men jag blev inte riktigt klok på vad han hade för roll där och vad det skulle innebära för kategoriseringen. Men läkare känns som en bra kategorisering att börja med. - Averater (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.39 (CEST)

Här påstås han vara allmänmedicinare. /Annika (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.41 (CEST)

Ledamot av kommunfullmäktige och samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun för socialdemokraterna. [63] /Annika (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.50 (CEST)

Oj, Tack igen! jag har nu lagt till sosse som kategori också. - Averater (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 21.58 (CEST)

Vilken stad är trevligast - Sanremo eller Ventimiglia?

Jag står i begrepp att turista några dagar kring Monaco, och tänkte bo två nätter i Nice och två på italienska sidan av gränsen.

Är Sanremo trevligt? Ventimiglia? Eller borde jag sikta på något helt annat? - Tournesol (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 11.23 (CET)

Hittade en nyhetsartikel om just Sanremo. Jag tycker Menton ser rätt vacker ut också. /Portunes (disk) 26 oktober 2014 kl. 11.28 (CET)

Tack, det blir Sanremo, kanske med ett stopp i Menton på vägen tillbaka! - Tournesol (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 12.56 (CET)

Plottning av kartdata

Jag skulle vilja plotta positionerna av ett antal objekt av några olika typer på en enkel karta typ kust- och landkonturer. Lite det man kan göra här på WP med {{Kartposition}} men offline. Finns det något bra (dvs gratis och relativt enkelt) sätt att göra det på.

Mina data ligger just nu i ett Excelblad med bl.a. fälten Namn, Typ, Latitud, Longitud. Det är ganska många objekt så jag vill helst inte knappra in alla siffrorna igen någon annan stans. Dessa data skulle jag vilja plotta, helst med de olika typer i olika lager. Går det kanske till och med att göra något liknande redan i Excel? --MagnusA 31 oktober 2014 kl. 09.49 (CET)

I Qgis kan du ladda in data i form av en textfil och få det ovanpå Openstreetmap eller Google-maps. Det finns säkert andra program, kanske till och med online, som gör det samma. Om du kan förvandla Excel-filen till KML-format kan du öppna den i Google-Earth. Edaen (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 11.06 (CET)

Vill man plotta på en svg-karta (med rätt projektion) går det också - och bör gå att få till i excell om man är lite händig. När jag plottar insjöar på den här kartan, så konverterar jag med ett script (i php) lat och long i decimalform via följande:

$kartS=55.1; $kartN=69.5; $kartY=1837; //kartans nord-sydliga begränsning och höjd i pixlar
$kartW=10.4; $kartE=24.6; $kartX=842; //kartans öst-västliga begränsning och bredd i pixlar
$viewBoxN=-0.385; $viewBoxE=55.734; //justering enligt målkartans huvud (frustrerande innan jag kom på denna 'feature', vill jag minnas!)
$yKof=$kartY/($kartN-$kartS);
$y=round($viewBoxN+$yKof*($kartN-$lat)); //$y=y-koordinat på kartan, $lat=latitud i wgs84 (dec) 
$xKof=$kartX/($kartE-$kartW);
$x=round($viewBoxE+$xKof*($long-$kartW)); //$x=x-koordinat på kartan, $long=longitud i wgs84 (dec) 

Dessa x,y - koordinater kan sedan läggas in i lämpligt svg-uttryck, t.ex <circle cx='600' cy='411' r='3' style='stroke:red; fill:red; stroke-width:3;'/>, för att göra en röd prick. Detta borde kanske inte vara alltför besvärligt att göra i excell? Taxelson (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 11.50 (CET)

Tack för tipsen, båda! Jag provar QGIS nu. Det har många funktioner så det tar väl lite tid att hitta och lära sig vilka som faktiskt är grundläggande (och vilka som behövs för just min lilla "enkla" karta). Å andra sidan har man nog igen det nästa gång man får en kartidé. Än så länge är det bara punktdata och möjligen någon polygon, men det kan ju ändras med tiden.--MagnusA 1 november 2014 kl. 11.04 (CET)

Fartyg

Vem vet något om ett fatyg vid namn m/s Amason tillhörande rederi Svea? I mitten på 50-talet gick hon mellan Stockholm-Åbo och Stockholm- Helsingfors. Hon var på c a 280 ton och hade 3-4 mans besättning Fartyget var rundbottnat med en vacker galjonsfigur i trä i fören Hon hörde nog hemma i Skärhamn. Den som gärna vill veta är LEIF ÅSTRÖM 213.89.90.125 28 oktober 2014 kl. 17.27 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Rubrikändring

Hur ändrar jag rubriker i en skapad bok som ligger sparad i Wikipedia och ska tryckas?Wragard (diskussion) 6 november 2014 kl. 11.39 (CET)

Här är information om bokfunktionen på engelska: [64]. Det finns länkar till vanliga frågor i botten på sidan. Hoppas något av det här kan hjälpa dig. Att just ändra rubriker (och annat innehåll) i en artikel har jag inte hittat ännu (men kanske går det).--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.22 (CET)

jordmagnetism

den bild som visas tycker jag är missivisande. magnetflödet anses gå från sydpolen mot nordpolen och inte tvärtom. 83.209.75.4 2014 november 7 kl. 12.35‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om det gäller illustrationen i Jordens magnetfält så är den nog rätt när det kommer till magnetfältet. Det är bara det att den magnetiska sydpolen ligger i Arktis och den magnetiska nordpolen i Antarktis, så på så vis kan illustrationen vara lite missvisande, ja. -- Innocent bystander (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.03 (CET)

Nja, eftersom jordens magnetfält är ett solenoidalt fält så har det inga egentliga poler. /ℇsquilo 7 november 2014 kl. 14.14 (CET)

Om man ska göra det ännu mer tekniskt ja! Nord på kompassnålen kan ju normalt inte riktas mot en magnetisk nordpol, utan hellre mot en sydpol. -- Innocent bystander (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.21 (CET)

Givetvis! Tack för påminnelsen. --Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.25 (CET)

The variation between magnetic north (N_m) and "true" north (N_g).

På ENWP används denna och där är ju polerna "vända". Jag tänkte byta ut våran bild men vet inte riktigt hur man ska översätta bildtexten, alla parametrarna bör ju förklaras. /Hangsna (diskussion) 7 november 2014 kl. 15.18 (CET)

Vad tror Svjo, som gjorde bildbytet från utan att närmare kommentera det, om att uppdatera bilden (som bara används i artikeln Jordens magnetfält) genom att rotera allt utom jordaxelpilen 180º och kanske komplettera den med en liten kompassnål (som i den engelska bilden)? --Larske (diskussion) 7 november 2014 kl. 21.02 (CET)

Bilden bytt Svjo (diskussion) 7 november 2014 kl. 22.48 (CET)

Lidingö

Lidingö (municipality or Island) on English Wikipedia is referred to as being 12.51 km2 in size, which is wrong and therefore misleading. On Swedish wikipedia the size is 31.12 km2 (or 30.8 km2 without water). This is correct. Please update the information on English wikipedia accordingly. 81.235.150.140 9 november 2014 kl. 09.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Perhaps you should make your request on en:Wikipedia:Reference desk instead. /ℇsquilo 9 november 2014 kl. 11.26 (CET)

frågan

vad är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting? 89.204.138.66 25 oktober 2014 kl. 18.27 (CEST)

svaret --Larske (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 18.30 (CEST)

Rätt svar. Du får tolka svaret som du vill. Vissa (Läs: Djupa Tanken) tolkar det som svaret på "Vad är sex gånger nio?" :-)--Paracel63 (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 01.13 (CEST)

När jag en gång i tiden lärde mig pluttifikationstabellen var det snarare svaret på "vad är sex gånger sju", men tiderna ändras ju... :-) Tomas e (diskussion) 3 november 2014 kl. 14.24 (CET)

:-) Rex Sueciæ (disk) 3 november 2014 kl. 15.33 (CET) 

How many roads must a man walk down? -- Innocent bystander (diskussion) 3 november 2014 kl. 15.52 (CET)

Fantastiskt. Nu vet vi både svaret och frågan! Jag har svårt att föreställa mig att det här hade gått utan Wikipedia... :) flinga 10 november 2014 kl. 12.15 (CET)

källhänvisningar/referenser

Hej! Har nyligen skapat en artikel på svenskspråkiga Wikipedia. Den bygger till stor del på en engelsk artikel. Hur gör jag för att föra in noter och referenser?

Om du menar att den kommer från en artikel på engelska Wikipedia kan du använda mallen Mall:Översättning, se dokumentationen för den. Den "permanenta länken" som det talas om hittar du ute i vänsterkanten på artikeln på engelska Wikipedia. Det tvistas väl lite kring om det är en bra idé att ta med källhänvisningar vid en översättning om man inte själv kontrollerat källorna. /NH 10 november 2014 kl. 13.06 (CET)

Människans medellängd

Min pappa hävdade häromsistens att människans medellängd har ökat från förr, jag fick bilden av att han menade en linjär ökning (fast inte oändlig, får man ju anta), att människor 1950 var kortare i genomsnitt än människor 2010, och människor på 1800-talet längre än de på medeltiden, som i sin tur var längre än på stenåldern. Jag har för min del hört att det är en faktoid att människor förr i tiden "var kortare" (vad man nu menar med det); även om det givetvis finns en skillnad på grund av hälsa och näringsintag så är det inte så att människan över en lång tid har gått och konstant blivit längre (och att man ska ha trott det för att man förr lär ha skullat sova sittandes, därmed kortare sängar – ytterligare ett påstående). Jag hade kunnat leta mer information själv först, men diskussionen kan ju vara intressant och om det finns någon som har något att tillföra redan på rak arm... hur ligger det till egentligen? Vi kanske båda har rätt, eller ingen av oss? flinga 10 november 2014 kl. 12.21 (CET)

Man var kortare förr, så det är inte en faktoid. Däremot är det en faktoid att korta sängar, ibland så korta som 1.20 cm som ofta finns i bondstugor berodde på att man var korta, utan de beror på att man sov sittandes. Sedan är det inte linjärt, stenåldersmänniskor, alla fall i norden var ofta något längre än medeltidsmänniskor. När människan blev jordbrukare blev bristsjukdomar vanligare. Sedan har i allmänhet en överklass och andra bättre bemedlade som haft tillgång till god kost ofta kunnat bli betydligt längre än genomsnittbefolkningen. Det finns massor med undantag. Under 1800-talet ansågs småvuxna och spensliga kvinnor attraktivt, och det var vanligt att även hos bättre bemedlade svältfödde sina döttrar för att de skulle bli småväxta.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.09 (CET)

Precis, det har inte varit en linjär ökning. Färre infektionssjukdomar och bättre (och mer) mat har ökat längden de sista decennierna.

En annan sak som spelar roll är folkvandringar då det motverkar inavel. Och det anses vara en bidragande orsak till variationen mellan århundrandena. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.30 (CET)

(redigeringskonflikt) Sedan kommer frågan om det har något med genetik och inte enbart kost att göra - tror att genetiken är av ganska underordnad betydelse. Homo sapiens sapiens har funnits för kort tid för någon evolution att tala om, och speciellt om man skall förutsätta att det är med jordbrukets introduktion som några förändrade levnadsvillkor. Däremot kan man ju på mycket kort tid få ett selektivt urval inom den existerande genpolen. Det bygger dock på att nästan alla småväxta svälter ihjäl för att de inte är starka nog att konkurrera om födan eller att alla storväxta svälter ihjäl för att de begränsade födoresurserna inte räcker till för att försörja någon som stor kropp att näringssätta. Det har ju säkert spelat roll då små pygmépopulationer utvecklats. I övrigt så tyder ju det mesta på att ungefär samma anlag för kortvuxenhet respektive långvuxenhet funnits i populationen även under låg säga vikingatid, mellan 1950 och 2010 kan vi i det närmast säkra på att skillnaderna helt obetydliga.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.33 (CET)

Har inga belägg att tala om, men jag anar att Epigenetik har betydligt större betydelse än ren Genitik här. Rent genetiskt ska det tex inte finnas någon skillnad på längden mellan könen. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.49 (CET)

Artikeln "Längd (människa)" innehåller möjligen någon information som helt eller delvis kan ge svar på frågorna. Definiendum (?) 10 november 2014 kl. 15.16 (CET)

Tackar så långt! För sakens skull, mitt ego kanske; jag tänkte att det säkert fanns skillnader, det var hur han formulerade sig, som att "människan blir allt längre", och att medellängden ökat mellan han och hans pappas generation, och sedan min och pappas generation. Han angav siffror som skilde kanske 5 cm (mellan varje). Det förvånade mig, om det är så, men det är väl lite tveksamt ännu då. (Som lite bonusinfo så var pappa tydligen längre än farfar, men jag är kortare än min pappa ;)).

Om vi pratar miljöpåverkan idag så har vi ju p-piller, även om de väl ska ha mindre "störande" hormonell effekt idag än förr, och kemikalier spridda i miljön. (Och givetvis kosten i sig, levnadsvillkor, medicin/läkarvetenskap, hälsa etc).

Artikeln längd (människa) anger att medellängden minskade en aning under "1800-talets (andra eller första? rätta gärna) hälft" för att sedan öka drastiskt under 1900-talet. 1850-2004 ska skillnaden för män i Sverige vara 12,8 cm. flinga 10 november 2014 kl. 15.44 (CET)

Jag har nog en del tabeller, jag skall se om jag kan hitta något. Jag kommer inte ihåg så här i huvudet vad statistiken säger eller exakt var jag hittade den. Jag tror dock att en genomsnittsökning för män i Sverige på 12,8 cm 1850-2004 troligen stämmer. Jag vill också minnas att genomsnittslängden före 1850 var ganska konstant, och snarast när vi kommer ned i vikingatiden blir något längre, om än inte alls så långa som idag. Men det är också historiskt tydligt att det var stor skillnad mellan samhällklasser, men också att det fanns enskilda individer som kunde uppnå verkligt stor längd även då. FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.08 (CET)

Jag hittade uppgifter i statistisk årsbok 1943, 1896-1900 var genomsnittslängden 170,1 cm., och 1942 var genomsnittslängden 174,3 centimeter. Angående passusen i Wikipediaartikeln har från 1925 endast 20-åriga värnpliktiga mätts, före 1914 var värnpliktsåldern 21 år.FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.21 (CET)

Läste nu källan i wikipediaartikeln där en mer fullständig redovisning finns, och forskaren där talar om cirka 3 centimeter på 40 år, alltså inte riktigt den siffra din vän talade om. Siffrorna mellan 1850-2002 är visserligen lite större 12,9 cm eftersom medellängden sjönk 2002-2004, Det går att gissa hur mycket av kosten i sig, levnadsvillkor, medicin/läkarvetenskap, hälsa etc som spelat in, tyvärr ges ingen detaljerad statistik av frisedelsorsaker, men jag konstaterar att 1931/35 frikallades 1,84 % av de värnpliktiga på grund av att de led av TBC, det ger en vink om vad i övrigt som kan ha påverkat rekryternas hälsa och kroppslängd.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.34 (CET)

Tack för all forskning, jag kan tillföra en del som jag fått fram på annat håll (så att vi inte gör för mycket dubbelarbete). En kompis hjälpte mig genom följande länkar: SCB: Historisk statistik, Bo Werner: Sekulära förändringar i kroppslängd (den senare en utmärkt källa som jag upptäckte fanns i artikeln redan, och den förra intressant för historisk statistik om lite allt möjligt). Över lång tid (sedan stenåldern) varierar längden alltså både "högt och lågt" som vi har trott (tabell sidan 2, digitalt räknat, i Werner). Längden på värnpliktiga ökar just från mitten på 1800-talet och framåt, ungeför på det sätt min far sa, men...

Däri ingår (dock) dels ändrade åldrar för när man mönstrar, dels sjunker åldern för uppnådd slutlängd, vilket gör att de som påbörjar sin värnplikt som 20-åring år 1949 är närmare sin slutlängd än de som påbörjar den som 20-åring 1915 (i genomsnitt). Det borde spela in för skillnaden en del, tänker jag.

(jag ändrade också till "1800-talets första hälft" i artikeln om längd. Det verkar enligt tabellerna i alla fall inte vara dess andra hälft.. men jag har inte källan svart på vitt). (Är trött ikväll, så kanske lite summariskt inlägg, jag återkommer längre fram eventuellt). flinga 10 november 2014 kl. 20.58 (CET)

användare:FBQ: med passusen menade du stycket om längd hos värnpliktiga som jag refererade till innan, om jag tolkar dig rätt? Helt riktigt har de värnpliktiga olika ålder, som jag hunnit få reda på samtidigt som du letat upp samma information, och som sagt så har den tidpunkt i livet då man uppnår sin vuxna längd (med mina ord.. man kan ju krokna sedan med åren, för den delen) börjat infalla allt tidigare. Alltså är siffrorna inte riktigt jämförbara (för att betona det igen, för diskussionens skull). 3 centimeter på 40 år, är det källan skriven av Bo Werner vi talar om, eller var det i någon annan? flinga 10 november 2014 kl. 20.58 (CET)

Jo det var just den artikeln jag talade om som varit källa i wikipediaartikel. Jag läste nu lite noggrannare och hittade att statistiken rörande arkeologiska fynd kom härifrån också. Uppenbarligen är den baserad på danska fynd, är inte helt säker på att det ser exakt likadant ut i Sverige, men snarlik. Angående passusen tänkte främst på bör man då dels notera att mönstring sker vid olika åldrar vid olika tider - under den aktuella perioden jag hittade i statistisk årsbok var ålder hos alla rekryter under de senare åren 20 år, under de tidigare åren alla 21 år. I den nyare statistiken som var källa för artikeln har mönstringsåldern visserligen sjunkit till 19 och senare 18 år, men det bör ju närmast motverka snedvridning av passus två dels att åldern för när den slutgiltiga längden uppnås kontinuerligt blivit lägre med tanke på att mönstringsåldern sjunkit. Men visst, helt jämförbara är sifforna inte.

Jag hittade statistik för de medeltida gravarna under Leksands kyrka (huvudsakligen 1100- till 1300-tal), där hamnar genomsnittslängden för männen på 173,9 cm och för kvinnorna på 162,6 cm. Jag vill minnas att jag sett statistik för Västerhusmaterialet någonstans.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.42 (CET)

Snabbsvar: jo, visst är det så, den lägre mönstringsåldern borde minska "effekten" av att man blir "fullvuxen" i längden tidigare. Meningen pekar inte åt något särskilt håll, det var bara den formuleringen jag fick ihop just då :) Det om tidpunkten för "fullvuxen längd" tyckte jag var värt att understryka lite, för det är en aspekt som väger in som vi inte tidigare hade hittat. flinga 11 november 2014 kl. 02.33 (CET)

jag hade för mig att människan var hyffsat lång för 40 000 år sedan, och fick detta bekräftat efter en koll på den engelska artikeln om Cromagnon-människan, som anger följande: They are thought to have been on average 176.2 cm (5 feet 9 1⁄3 inches) tall,[30] though large males may have stood as tall as 195 cm (6 feet 5 inches) and taller. Under 40 000 års tid tycks alltså kroppslängden bara temporärt variera, och en orsak till att folk under 1500-talet och 1600-talet kan ha varit kortare, är ju bl.a. Lilla istiden som vi nu snart är på väg ut ur. Redan under 1400-tal hade uppenbarligen en hel del spannmålsodling minskat, och ersatts av en intensivare boskapsuppfödning. Flera av hålvägarna i Västergötland bildades när boskap vallades ner till Halland i Danmark, bär djuren byttes mot spannmål, odlad söderut. Denna skillnad, med såväl avsevärt kallare klimat, som minskad tillgång till spannmål, kan ha inneburit att fattigare familjer erbjöd en sämre diet till uppväxande barn. Även om en elit i befolkningen inte berördes, så minskade ju medellängd genom detta. Vidare har historikern Jordanes på 400-talet skrivit om svenskar och danskar, som enligt honom var avsevärt längre än andra folk vid denna tid. Dan Koehl (diskussion) 11 november 2014 kl. 03.00 (CET)

Tack för alla efterforskningar, och all intressant info! En idé bara, och jag vet att man kanske inte har möjlighet till det, men: om källhänvisningar till faktauppgifterna ovan ges kan vissa av dem kanske bidra till att utöka artikeln om människans längd, historiskt (en möjlighet är att referenserna lämnas här så kan någon av oss andra författa). Lokala exempeluppgifter är ju inte ointressanta att ha med i något stycke, inte heller cro magnon-människans längduppgifter, t ex. flinga 12 november 2014 kl. 15.53 (CET)

Jag hittade Helgeandsholmenboken som jämfört en del medeltida material Helgeandsholmsgravarna med datering 1300-1531 ger en medellängd för de vuxna kvinnorna på 157,4 cm (193 individer), männen 170,6 cm (271 individer), Västerhus, Frösön med datering 1100-1350 ger ett genomsnitt på 161,6 cm för kvinnorna (77 individer) och 174,3 cm för männen (66 individer), Æbelholft i Danmark med datering 1200-1550 ger en medellängd på 160,6 cm för kvinnorna (82 individer) och 170,9 cm för männen (138 individer), PK-banken i Lund med datering 1000-1100 ger en medellängd av 159,6 cm för kvinnorna (66 individer) och 171,2 cm för männen (74 individer) Sankt Stefan i Lund 1056-1536 (indelat i två perioder, jag har material om grävningarna men hinner nog inte leta fram om det där står närmare datering av perioderna den här veckan) 160,9 cm (56 individer) respektive 159,9 cm (43 individer) för kvinnorna och 171,7 centimeter (64 individer) respektive 172,1 centimeter (46 individer) för männen.FBQ (diskussion) 12 november 2014 kl. 22.54 (CET)

Det är ingen fara, du behöver inte göra det besväret.. :) Den här informationen räcker och blir över. flinga 15 november 2014 kl. 23.52 (CET)

Jag har också hört detta om medellängden, och också någonstans läst att den enda statistiskt säkerställbara biologiskt mätbara effekten vid "rasblandning" skulle vara just att barnen har en tendens att vara längre än båda föräldrarna. Jag har också sett någon hänvisning till att i de mer socialt och geografiskt skiktade samhällena kunde det förekomma inavelsdepression, som höll ner kroppslängden. Jag minns tyvärr inte riktigt var jag läst eller hört detta. Jörgen B (diskussion) 16 november 2014 kl. 05.01 (CET)

Svenskofråga

Jag såg nyss en svensk dokumentärfilm av "pony play" i BDSM på YouTube. I filmen frågade intervjuaren sin intervjuade "Vem vill vara häst?" Jag tror att då hon sade "vara häst" menade hon nåt som "Vem vill leka som den undergivna och låtsas vara en häst?" Om hon hade frågat "Vem vill vara en häst?" skulle det ha menat "Vem vill literalt vara en riktig häst (dvs. djur)?" Är det här korrekt? JIP (diskussion) 16 november 2014 kl. 19.47 (CET)

Din tolkning är rimlig. Men jag vet inget om sammanhanget här och jag skulle säga att det är avgörande.

En allmän fråga om att "Vem vill vara en häst?" skulle kunna tolkas som att man frågar sig vem som vill vara en kroppsarbetare med dålig lön. "En häst" är då inte ett bokstavligt djur utan en metafor för någon med ett tungt arbete, men fler tolkningar är möjliga.

Om en grupp skådespelare står och fördelar roller till en teaterpjäs och ledaren frågar "Vem vill vara en häst?" så tolkar jag det som att "en häst" är en statist i scenen, kanske en bland flera hästar eller djur. Om hn frågar "Vem vill vara hästen?" så gällde det kanske en viktigare roll. -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2014 kl. 21.22 (CET)

I vilka fall bör man säga "vara häst" då? Vad är skillnaden mellan "vara häst" och "vara en häst"? JIP (diskussion) 17 november 2014 kl. 13.22 (CET)

I många fall tror jag att de kan användas synonymt. Kanske finns det en liten nyansskillnad mellan uttrycken. Jag osäker på hur nyansskillnaden kan förklaras, men "vara häst" känns mer abstrakt eller allmänt och "vara en häst" mer konkret eller specifikt. ⬤Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 14.51 (CET)

Om någon i en teaterpjäs skulle spela Lilla gubben, så skulle jag förmodligen välja "vara en häst", medan om någon istället skulle spela en statist-häst skulle förmodligen "vara häst" kännas bättre. Men i båda fallen skulle det ändå inte bli konstigt att byta mot det andra uttrycket. ⬤Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 15.14 (CET)

Strax nedanför frågade någon "Var helgonet Anna inte kvinna?" Vad är skillnaden mellan den och "Var helgonet Anna inte en kvinna?" JIP (diskussion) 19 november 2014 kl. 21.23 (CET)

Jag skulle säga att det inte är någon skillnad i betydelse alls, så länge Anna är tredje person. "Är du en kvinna" skulle dock kännas fel att säga, åtminstone för mig. Då känns "Är du kvinna" bättre. Av "Är du häst" och "Är du en häst" skulle jag föredra det sistnämnda. Språkkänslan är ofta olika för olika personer och hänger ibland ihop med ens dialekt/sociolekt. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.38 (CET)

Var helgonet Anna inte kvinna?

Varför heter det Sankt Anna socken och inte Sankta Anna socken? 90.236.7.42 18 november 2014 kl. 18.21 (CET)

Det kan röra sig om en gammal böjningsform (eller snarare icke-böjningsform) som stelnat när det blivit ett etablerat ortsnamn. Helgonet verkar heta Sankta Anna och flera kyrkor likaså. - Tournesol (diskussion) 18 november 2014 kl. 18.25 (CET)

Sockennamnet kommer från Sankt Anna kyrka som på medeltida vis helgades åt ett helgon, i detta fall Anna, Marias moder Källa:[65] --BIL (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.13 (CET)

Förmodligen beror det på någon numera bortglömd kongruensböjning av femininum i genitiv. På en:Old Swedish verkar det som om kongruens med -a i oblikform hör till maskulinum. Å andra sidan borde det då ha hetat "sanktu/sankto Anna/Anno/Annes kyrka" och det gör det ju inte, så jag är kanske fel ute.Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.30 (CET)

På tyska säger man vanligen heilige, men i de fall man använder sankt-formen tycks man skriva sankt om kvinnor. Tyskt inflytande?Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.44 (CET)

... eller danskt, se da:Sankt Anna.Klementin (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.07 (CET)

Eller, som så ofta med ortnamn, sägs det tillräckligt ofta dras det ihop. Testa att säga Sankta Anna 25 gånger så blir det snart Sanktanna.--LittleGun (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.01 (CET)

Trubbgåt

En trubbgåt lär vara en detalj på en byggnad, men kan någon förklara vad det är? Jag utgår ifrån att det är någon form av gåt.

”	Så är t.ex. trubbgåten i dörren av en en typ som förekommer i några medeltida byggnader samt sporadiskt i 1500- och 1600-talsbyggnader i övre Dalarna. Gåten i en lucköppning förekommer som typ under 1600- och 1700-talen.	„
– Sundström & Olsson (1991), Kulturbygden Hedemora: innerstaden : bevarandeplan för Hedemora innerstad.

Vivo (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.06 (CET)

Gåt är en vertikal styrlist som är insatt mot timmerändarna kring dörrar och fönster. Beroende på gåtens form skiljer man mellan spräckt gåt, spetsgåt, trubbgåt och laxstjärtsgåt. Om gåten inte är intappad kallas den stum gåt. Lägger man noten i gåten i stället för i timmerändarna heter det notgåt. En synonym beteckning för gåt är "fjäder". (jfr råspontens not och fjäder). Ordet gåt kommer från ordet "gå", vilket syftar på att gåten är rörlig. Kanske borde artikeln gåt kompletteras med en skiss, får se vad tiden ger. --Xauxa (diskussion) 15 november 2014 kl. 13.57 (CET)

För min del finge du gärna göra (minst) fyra skisser; jag förstod inte konkret skillnaderna mellan de olika gåtarna:-) Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.28 (CET)

Jag håller med JoergenB :) Tack Xauxa! Vivo (diskussion) 16 november 2014 kl. 22.00 (CET)

Jag fixar det i sinom tid. --Xauxa (diskussion) 17 november 2014 kl. 08.19 (CET)

Coolt. I förstaläget var jag dock mest nyfiken på vad det var, eftersom det är ett inte helt oviktigt begrepp i Cederstams gård. Vivo (diskussion) 17 november 2014 kl. 12.12 (CET)

Så, nu finns det några skisser där, på gåt. --Xauxa (diskussion) 18 november 2014 kl. 20.48 (CET)

Strålande! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)

Pension

Hej. Jag undrar, en person som inte är svensk medborgare har inte jobbat i Sverige, kommer från Ryssland har varit i Sverige i 2 år. Är 65 år, har hon rätt till ålderspension då?? 90.141.160.167 22 november 2014 kl. 17.38‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se garantipension .--Larske (diskussion) 22 november 2014 kl. 20.34 (CET)

Per samuelson

Är denna Per Samuelsson samma person som denna Per E Samuelson? Någon som vet? Jag har bilder på den senare att ladda upp. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.04 (CET)

Hittade en bild på den första nu som inte var så lik den jag fotat så jag tror inte det är samma. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.07 (CET)

Vinterkräksjuka

När mina barn var små på 70-80 talet så hörde jag aldrig talas om vinterkräksjuka. Jag tror inte det beror på dövhet :-), så när kom vinterkräksjukan och vad hette sjukdomen innan dess? --Elav W (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.15 (CET)

Myntaren lär vara David Qviström. Året var 2002. Detta står nu i vår artikel. Innan dess hette det nog bara magsjuka, gissar jag.--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.59 (CET)

Innan hette det antagligen Norwalk-viruset eller något liknande i den mån den över huvud taget förekom eller nämndes. Viruset upptäcktes ju först 1972. /ℇsquilo 24 november 2014 kl. 21.01 (CET)

Personer på bokmässan

Nu har jag fler frågor som jag inte tror jag själv kan svara på.

• Axel Odelberg : Bilderna jag har tagit (de tre med grått/vitt hår) ser inte ut som han. Vem kan jag ha lyckats plåta istället? (bilderna)
• Lena Hammargren som driver Novellix. Vad ska jag kategorisera henne som på commons? (bilderna)
• Vem är detta? (Bild1, Bild2) Hon var på scen samtidigt som Nina Hemmingsson.

- Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.39 (CET)

Den okända ser ut som Åsa Linderborg./Nicke L (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.44 (CET)

Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.58 (CET)

Svenskar som arbetar med att ge ut böcker ligger nog bäst under "Category:Book publishers from Sweden". Jag har nu fixat Hammargren. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.24 (CET)

Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 21.05 (CET)

Fick hjälp med den sista på commons. Verkade vara Göran Norrby. Antingen hade de bytt talartid eller satt upp fel dagsschema vid scenen... - Averater (diskussion) 25 november 2014 kl. 17.24 (CET)

Verkar stämma. Fotona här stämmer med utseendet här.--Paracel63 (diskussion) 26 november 2014 kl. 00.48 (CET)