Valåsen
- För andra betydelser, se Valåsen (olika betydelser).
Valåsen bildar sedan 2015 den sammanhängande tätorten Valåsen och Labbsand i Karlskoga kommun. Den ligger nära Immetorp samt söder om E18 som leder mot Örebro i östlig riktning.
| Valåsen | |
| Stadsdel | |
 Karta över Valåsens hemmans ägor.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Karlskoga kommun |
| Stad (tätort) | Valåsen och Labbsand |
| Viktiga byggnader | Valåsens bruk, Valåsens herrgård |
| Koordinater | 59°18′34″N 14°35′10″Ö / 59.30944°N 14.58611°Ö |
Historiskt sett har Valåsen varit ett hemman i östra Karlskoga, beläget intill sjön Möckeln.[1] Området kännetecknas nästan uteslutande av villabebyggelse som sträcker sig längs den östra stranden av sjön Möckeln. Den historiska bebyggelsen präglas av ett förindustriellt järnbruk, där arbetarbostäder, en herrgård och andra byggnader har uppförts.
Geografi redigera
Valåsen ligger nära Valån, öster om sjön vid de branter som sträcker sig längs Möckelnstranden, och gränsar i öst till bergskammen Kilsbergen och naturreservatet Angsjön.
Tidigare definierades Valåsen som en del av tätorten Karlskoga enligt Statistiska centralbyrån (från år 2015). Dock klassificeras det nu som en egen tätort, tillsammans med området Labbsand som ligger strax söder om Valåsen.[2] Även om Valåsen, liksom resten av Karlskoga, tillhör landskapet Värmland, har området historiskt sett tillhört landskapet Närke då landskapsgränsen gick genom Timsälven.[när?][3]
Historik redigera
Valåsen omnämns 1584 som ett nybygge som etablerades av Björn Jonsson. Efter Jonssons bortgång övertogs Valåsen av hans son Sven Björnsson.[4] Området har beskrivits som "Möckelnområdets industriella centrum"[5] på grund av det långvariga bruket som är äldre än andra mer betydelsefulla bruk och industrier i området såsom Bofors bruk.[6]
Från 1632 till 1918 fanns det ett järnbruk i Valåsen vid den närliggande Valån, med stångjärnshammare och masugn. Borgmästaren Arvid Bengtsson satte upp den första hammaren i Valåsen och senare sålde han egendomarna till industrimannen Gerhard Ysing, som på 1630-talet blev brukspatron på Valåsen.
I Valåsen ligger Valåsen station vid bruket som öppnade 1876 å Vikern–Möckelns Järnväg.[7] Persontrafiken upphörde 1924[8] men området används för godstrafik.[9]
I området finns bland annat sågverket Moelven,[10] Valåsens herrgård och Karlskoga golfklubb. Adelsätten von Hofsten har haft en betydande inverkan, som från 1779 var ägare till bruket,[11] på Valåsen genom flera generationer av brukande av hammaren.
Valåsen och den tillhörande herrgården har beskrivits i Selma Lagerlöfs romantrilogi "Löwensköldska ringen".[12]
Barnboksförfattaren Johanna Christina von Hofsten föddes här,[13] och under en period på 1800-talet vistades Anna Whitlock i Valåsen som guvernant för brukspatronens barn.[14]
Källor redigera
- ^ Nordisk familjebok (1800-talsutgåvan. 17. V – Väring). 1893. sid. 229. https://runeberg.org/nfaq/0119.html. Läst 6 april 2021
- ^ ”Statistikdatabasen – välj variabler och värden”. web.archive.org. Statistiska centralbyrån. 13 juni 2017. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 25 april 2021.
- ^ ”Hyttfogden – Historik om Karlskoga”. web.archive.org. 3 september 2010. Arkiverad från originalet den 3 september 2010. https://web.archive.org/web/20100903021402/http://www.hyttfogden.se/historia_karlskoga_socken.htm. Läst 25 april 2021.
- ^ Lindberg, Gustaf (1895). Karlskoga bergslag : historia och beskrifningar. Stockholm. http://archive.org/details/KarlskogaBergslagHistoriaOchBeskrifningar. Läst 24 maj 2021
- ^ Lindgren, Per (26 augusti 2021). ”Vill bevara industrins källa i Möckelnområdet”. Karlskoga Tidning Kuriren. https://www.kt-kuriren.se/2021/08/26/vill-bevara-industrins-kalla-i-mockelnomradet-b6099/. Läst 26 augusti 2021.
- ^ Stolpe, Sven (1971). Mitt Värmland. Askild & Kärnekull. sid. 43. https://books.google.se/books?id=LpQNAQAAIAAJ&q=Val%C3%A5sens+bruk&redir_esc=y. Läst 12 april 2024
- ^ Svenska Turistföreningens årsskrift. 1893. sid. 88. https://runeberg.org/stf/1893/0098.html. Läst 5 juli 2023
- ^ Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. 2009. sid. 190. ISBN 9-185-19505-7
- ^ ”Sommarplan 2023”. Green cargo. https://www.greencargo.com/download/18.483f483d18851872d9b2cd09/1685448335665/Sommarplan%202023%20(2).pdf. Läst 6 juli 2023.
- ^ ”Moelven Valåsen AB”. Moelven. https://www.moelven.com/se/om-moelven/division-timber/moelven-valasen-ab/. Läst 6 april 2021.
- ^ Höjer, Magnus Mauritz (1875). Konungariket Sverige: delen. Svealand. J. Seligmann. https://books.google.se/books?id=79tAAAAAIAAJ&dq=Val%C3%A5sens+bruk&pg=PA277&redir_esc=y#v=onepage&q=Val%C3%A5sens%20bruk&f=false. Läst 12 april 2024
- ^ Bonniers litterära magasin. 1944. sid. 500. https://runeberg.org/blm/1944/0516.html. Läst 6 april 2021
- ^ ”Hofsten, Johanna Christina von”. runeberg.org. https://runeberg.org/authors/hofstjoh.html. Läst 6 april 2021 (via Projekt Runeberg). ”Johanna Christina (J.C.) von Hofsten, född 3 september 1832 på Valåsen, Karlskoga socken...”
- ^ Ambjörnsson, Ronny (2012). Ellen Key : en europeisk intellektuell. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-013213-2. https://books.google.se/books?id=SQFhAgAAQBAJ&pg=PT124&dq=val%C3%A5sen+karlskoga&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwi79djPqr2FAxVkKBAIHcarCeM4FBDoAXoECA0QAg#v=onepage&q=val%C3%A5sen%20karlskoga&f=false. Läst 12 april 2024
Vidare läsning redigera
- Andersson, Anita (2012). Valåsens herrgårdspark : en värmländsk bruksträdgårds historia
- Öman, Karin (2018). Ån – Berättelser om Valåsen i Karlskoga Bergslag. Kristinehamn: Norlén & Slottner. ISBN 9789188503398. Läst 6 april 2021
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Valåsen.
