Ljusdals kommun
Ljusdals kommun är en inlandskommun i nordvästra delen av Gävleborgs län.
| Ljusdals kommun Kommun | |
 Ljusdals kommunhus | |
| Slogan | I Ljusdal är det möjligt |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Hälsingland Dalarna |
| Län | Gävleborgs län |
| Centralort | Ljusdal |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 5 609,72 kvadratkilometer ()[1] |
| - därav land | 5 256,4 kvadratkilometer[1] |
| - därav vatten | 353,32 kvadratkilometer[1] |
| Folkmängd | 18 881 ()[2] |
| Bef.täthet | 3,59 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 61°50′00″N 16°05′00″Ö / 61.833333333333°N 16.083333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Hudiksvalls domkrets (–) Ljusdals domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2320[3] |
| Anställda | 2 875 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2161 |
| GeoNames | 2694502 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Hälsingland, men en mindre del (Hamra distrikt) räknas till Dalarna.[5]
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Färila (från 1923 Färila-Kårböle socken/landskommun), Järvsö, Ljusdal, Los och Ramsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Ljusdals municipalsamhälle inrättades 28 juni 1889 och upplöstes årsskiftet 1913/1914 när Ljusdals köping bildades genom utbrytning ur Ljusdals landskommun
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1963 uppgick Ljusdals landskommun i Ljusdals köping.
Ljusdals kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ljusdals köping samt landskommunerna Färila, Los, Järvsö och Ramsjö.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 1 oktober 2000 i Ljusdals domsaga och sen dess i Hudiksvalls domsaga.[7]
KommunvapnetRedigera
Bockhuvudet i Ljusdals kommunvapen representerar bocken i Hälsinglands landskapsvapen. Ljusdals köping antog 1958 ett vapen, som aldrig fastställdes av Kungl Maj:t. Det liknar det nuvarande, men hade en bård av guld. Efter kommunbildningen 1971 fanns fem vapen att välja på, Färilas från 1958, Järvsös från 1955, Los från 1953, Ljusdals köpings från 1958 samt Ramsjös från 1964. Den namngivande enheten, Ljusdal, fick även bidra med vapen till den nya kommunen. Vapnet modifierades genom att bården togs bort och det registrerades hos Patent- och registreringsverket år 1974.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 22 462 | |||
| 1975 | 21 868 | |||
| 1980 | 21 595 | |||
| 1985 | 21 161 | |||
| 1990 | 21 163 | |||
| 1995 | 20 785 | |||
| 2000 | 20 006 | |||
| 2005 | 19 384 | |||
| 2010 | 19 065 | |||
| 2015 | 19 027 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 902, eller 10,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 949 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 790, eller 3,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2002).[8]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljusdals kommun 18 949 personer. Av dessa var 1 701 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
| Födelseland[9] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
17 248 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 235 |
| 3 | Afrika: Övriga länder | 232 |
| 4 |  Thailand |
159 |
| 5 |  Finland |
152 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
138 |
| 7 |  Syrien |
110 |
| 8 |  Afghanistan |
106 |
| 9 |  Danmark |
74 |
| 10 |  Norge |
71 |
| 11 |  Somalia |
69 |
| 12 |  Tyskland |
57 |
| 13 |  Iran |
54 |
| 14 |  Turkiet |
49 |
| 15 | Nordamerika | 41 |
| 16 | Europa utom EU: Övriga länder | 34 |
| 17 | Sydamerika | 32 |
| 18 |  Polen |
30 |
| 19 |  Irak |
16 |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina |
10 |
| 20 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
10 |
| 20 |  Kina |
10 |
| 23 | Oceanien | 6 |
| 24 |  Island |
4 |
| 25 | Okänt födelseland | 1 |
| 26 |  Sovjetunionen |
1 |
GeografiRedigera
Ljusdals kommun är Sveriges tjugonde största kommun till ytan och erbjuder många skilda naturer. Längs Ljusnan finns drygt 40 kilometer av vattenvägar, Ljusnan är en av Sveriges vattenkrafttätaste älvar. I västra Ljusdals kommun finns Hamra nationalpark. Inom kommunen finns dessutom ett stort antal naturreservat.
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Ljusdals kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Ljusdal | 7 259 |
| 2 | Järvsö | 1 557 |
| 3 | Färila | 1 398 |
| 4 | Tallåsen | 586 |
| 5 | Los | 354 |
| 6 | Lillhaga | 411 |
| 7 | Hybo | 206 |
Centralorten är i fet stil.
PolitikRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Björn Brink |
| Förste vice ordförande | S | Annelie Wallberg |
| Andre vice ordförande | M | Erik Nygren |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Utbildningsnämnden | M | Allan Cederborg | S | Kristina Michelson |
| Omsorgsnämnden | C | Helena Brink | MP | László Gönczi |
| Myndighetsnämnden | M | Per Olov Persson | S | Tommy Borg |
| Överförmyndarnämnden | M | Fredrik Röjd | S | Kurt Ericsson |
| Valnämnden | S | Peter Engdahl | M | Per Olov Persson |
Mandatfördelning i Ljusdals kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | FRK | FLB | RLB | SD | NYD | LjP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 6 | 23 | 13 | 5 | 2 |
| 49 | 83,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 6 | 20 | 15 | 4 | 1 | 3 |
| 49 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 19 | 4 | 2 | 13 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 87,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 21 | 2 | 1 | 13 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 22 | 2 | 2 | 11 | 2 | 1 | 5 |
| 49 | 86,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 19 | 1 | 2 | 2 | 11 | 5 | 1 | 4 |
| 49 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 23 | 1 | 1 | 1 | 10 | 5 | 1 | 4 |
| 49 | 80,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 20 | 1 | 2 | 1 | 1 | 9 | 5 | 2 | 5 |
| 49 | 80,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 26 | 2 | 2 | 1 | 7 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 80,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 20 | 2 | 2 | 7 | 3 | 3 | 5 |
| 49 | 73,71 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 19 | 2 | 2 | 9 | 5 | 3 | 4 |
| 49 | 70,88 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 13 | 2 | 1 | 4 | 8 | 2 | 2 | 6 |
| 41 | 73,11 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 14 | 2 | 2 | 4 | 5 | 3 | 1 | 7 |
| 41 | 76,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 12 | 3 | 5 | 2 | 4 | 3 | 1 | 7 |
| 41 | 79,90 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 14 | 2 | 5 | 3 | 6 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 80,60 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NäringslivRedigera
De större näringsområdena i Ljusdal är
- vård-omsorg (19,4 procent),
- handel-kommunikation (16,1 procent) och
- tillverkning-utvinning (14,6 procent).
ArbetsgivareRedigera
Den största arbetsgivaren i Ljusdals kommun är
- Ljusdals kommun med 2 925 anställda (2012[11]), följt av
- Teleperformance med 175 anställda (2015[12]) och
- Gävleborgs läns landsting med 290 anställda (mars 2005). Andra större företag i kommunen är:
- DHL (125 anställda 2013[13])
- Mekanotjänst (35 anställda[14])
- Byggfakta (54 anställda[15])
- Peges i Färila (65 anställda)
- ExTe Fabriks AB (60 anställda)
VänorterRedigera
Danmark : Glamsbjerg
Norge: Tynset
Finland: Ikalis (Ikaalinen)
Estland: Vinni
Tyskland: Schlieben
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ SAOL – Svenska Akademiens ordlista: Norrland
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljusdals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923234932/http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17259. Läst 8 oktober 2013.
- ^ ”Ljusdal”. Ekonomifakta. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310110212/http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17258. Läst 27 februari 2016.
- ^ Europachefen på besök hos DHL helahalsingland.se
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610195655/http://www.mekanotjanst.se/show/object.asp?oid=4. Läst 8 oktober 2013.
- ^ http://www.allabolag.se/5563249100/Byggfakta_Docu_Sweden_AB