Svenska Biografteatern

	AB Svenska Biografteatern
	Svenska Bio, filmateljén vid Läroverksvägen på Lidingö 1912.
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Charles Magnusson; VD
Bransch	Filmproduktion; Biografägare
Historik
Grundat	1907
Gick upp i	Svensk Filmindustri (1919)
Upplöst	1919

AB Svenska Biografteatern, i dagligt tal kallat för Svenska Bio, var ett filmbolag verksamt mellan 1907 och 1919. 1914 introducerade Svenska Bio journalfilm på svenska biografer. År 1919 sammanslogs Svenska Bio med Filmindustri AB Skandia och fortsatte verksamheten som Svensk Filmindustri AB.

Historia

Bakgrund

Aktiebolaget bildades genom en ombildning av Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater med ett aktiekapital på 150 000 kronor och N.H. Nylander som förste VD. Till en början ägde bolaget ett tjugotal biografer och hade 170 anställda. Tack vare den stora centralgestalten i svensk filmliv, Charles Magnusson (VD från 1909), växte siffran över biografer till ett fyrtiotal^[1] runt om i landet.

Bolaget hade säte i Kristianstad och sysslade med import och produktion av film samt biografdrift eller som de själva säger:

"bedriva verksamhet avseende förevisande av rörliga och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder ävensom av för biografteater erfordeliga maskiner och utensilier".

Svenska Bio producerade 1907 de första svenska stadsfilmerna. Detta var filmer som porträtterade de orter där man öppnade biografer.^[2]

Utvecklingen på Lidingö

År 1911 flyttade Svenska Bio till Lidingö.^[1] En inspelningsateljé uppfördes på nuvarande villatomten Läroverksvägen 9. Ateljén var en tvåvånings träbyggnad där övervåningen med glasväggar och glastak som liknade ett stort växthus. I bottenvåningen fanns sminkloger, kläd- och rekvisitaförråd samt ett kontor. Inspelningarna i ateljén gjordes i dagsljus och årligen brukade bolaget producera ett tjugotal spelfilmer. Flera av dessa har gått till filmhistorien som exempelvis Herr Arnes penningar, inspelad 1919. Under 1910-talet blev Svenska Bio internationellt erkända med filmer regisserade av Victor Sjöström och Mauritz Stiller. 1914 inledde bolaget produktion och visningar av Svenska Bios veckorevy. Detta var de första svenska journalfilmerna, som presenterade filmade aktualiteter för biobesökarna^[3]. Hösten 1919 hade ateljén tjänat ut. Verksamheten utvidgades och fortsatte följande år vid den nybyggda filmstaden i Råsunda.

Journalfilm, filmstad och sammanslagning

Filmstaden i Råsunda, som började byggas av Svenska Bio.

År 1919 köpte Svenska Bio mark i Råsunda. Man planerade där att bygga en filmstad med två ateljéer.^[1] Senare under 1919 gick bolaget samman med Filmindustri AB Skandia för att bilda det nya Svensk Filmindustri AB.^[4] Det nya bolaget hade hela sin verksamhet samlad i den nybyggda filmstaden, och man ägde ett bestånd på 70 biografer (då en tiondel av det totala antalt fasta biografer i Sverige).^[1] Svenska Bios veckorevy bytte året efter namn till SF-journalen och fortsatte produceras under sitt nya namn fram till nedläggningen 1960.^[5]

Filmstudio blev museum

Den ursprungliga filmstudion i Kristianstad, som var Sveriges första filmstudio, är numera Filmmuseet i Kristianstad.^[6]^[7]

Produktion spelfilmer i urval

Värmlänningarne (1910) – Carl Engdahl
Emigranten (1910) – Robert Olsson
Fänrik Ståls sägner (film, 1910) (1909) – Carl Engdahl
Bröllopet på Ulfåsa I (1910) – Carl Engdahl
Bröllopet på Ulfåsa II (1910) – Gustaf "Muck" Linden
Emigrant (1910) – Gustaf Linden och Robert Olsson
Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910) – Gustaf Linden
Järnbäraren (1910) – Gustaf Linden
Dödsritten under cirkuskupolen (1912) – Georg af Klercker
De svarta maskerna (1912) – Mauritz Stiller
Ingeborg Holm (1913) – Victor Sjöström
Miraklet (1914) – Victor Sjöström
Prästen (1914) – Victor Sjöström
Strejken (1915) – Victor Sjöström
Madame de Thèbes (1915) – Mauritz Stiller
Balettprimadonnan (1916) – Mauritz Stiller
Terje Vigen (1917) – Victor Sjöström
Tösen från Stormyrtorpet (1917) – Victor Sjöström
Thomas Graals bästa film (1917) – Mauritz Stiller
Thomas Graals bästa barn (1918) – Mauritz Stiller
Berg-Ejvind och hans hustru (1918) – Victor Sjöström
Sången om den eldröda blomman (1919) – Mauritz Stiller
Herr Arnes pengar (1919) – Mauritz Stiller
Ingmarssönerna (1919) – Victor Sjöström
Hans nåds testamente (1919) – Victor Sjöström
Fiskebyn (1920) – Mauritz Stiller
Klostret i Sendomir (1920) – Victor Sjöström
Karin Ingmarsdotter (1920) – Victor Sjöström

Källor

^ [a b c d] "Kortfattad svensk filmhistoria – 1910-talet". Filmsoundsweden.se. Läst 30 augusti 2014.
^ "Landskrona - en krona bland städer (1947)". Filmarkivet.se. Läst 30 augusti 2014.
^ ”Biografblad innehållande veckorevy,”. Kungl. Biblioteket. 1917. https://biografblad.kb.se/page/6003/. Läst 1 september 2015. ^{[död länk]}
^ "SF vinjetten". Svenskfilmindustri.se. Läst 30 augusti 2014.
^ "journalfilm". NE.se. Läst 30 augusti 2014.
^ Maria Bohlin, På besök i Sveriges första filmateljé^{[död länk]}, NE.se
^ Filmmuseets hemsida Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.

(1907-1911) Svenska Biografteatern på Svensk Filmdatabas
(1912-1919) Svenska Biografteatern på Svensk Filmdatabas

[filmsound-1] [a b c d] "Kortfattad svensk filmhistoria – 1910-talet". Filmsoundsweden.se. Läst 30 augusti 2014.

[2] "Landskrona - en krona bland städer (1947)". Filmarkivet.se. Läst 30 augusti 2014.

[3] ”Biografblad innehållande veckorevy,”. Kungl. Biblioteket. 1917. https://biografblad.kb.se/page/6003/. Läst 1 september 2015. ^{[död länk]}

[sf-4] "SF vinjetten". Svenskfilmindustri.se. Läst 30 augusti 2014.

[nejourfilm-5] "journalfilm". NE.se. Läst 30 augusti 2014.

[6] Maria Bohlin, På besök i Sveriges första filmateljé^{[död länk]}, NE.se

[7] Filmmuseets hemsida Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]