Riksröse
Riksrösen är gränsmärken i form av stenrösen placerade längs riksgränsen mellan Norge och Sverige samt gränsen mellan Finland och Sverige. Det finns även ett antal rösen mellan Norge och Finland som är en kvarleva från den tiden Finland tillhörde Sverige.
Längs gränsen mellan Sverige och Norge finns över 200 numrerade riksrösen.[1] De markeras på kartor vanligen med "Rr" följt av dess nummer. Några kända riksrösen är Treriksröset och Nasaröset.
Eftersom gränsen mellan Sverige och Norge under en lång sträcka går genom Skanderna så finns många rösen uppe på fjälltoppar och fjällsluttningar, varav de följande rösena är de 5 högst belägna i Sverige:
- Riksröse 155B, 1742 m.ö.h, Storsylen, Sylarna
- Riksröse 155A, 1711 m.ö.h, Storsola, Sylarna
- Riksröse 236Aa, 1679 m.ö.h, Nuortta Sávllo
- Riksröse 239A, 1669 m.ö.h, Sulitelma
- Riksröse 240A, 1663 m.ö.h, väster om Ålmåjjiegŋa
Historik redigera
Norge-Sverige redigera
I Strömstadstraktaten 1751 fastslogs att gränsen skulle märkas ut med numrerade stenrösen. Detta arbete påbörjades vid Hisön den 1 juni 1752, där riksröse nr 1 placerades. Riksröse 293 står ungefär en mil väster om Treriksröset, där Sveriges territorium upphör sedan avträdelsen av Finland efter Finska kriget 1809. Ytterligare ett 50-tal rösen byggdes öster om Treriksröset och numrerades i samma serie. Riksröse 294 och uppåt befinner sig på gränsen mellan Norge och Finland. Detta beror på att Finland under denna tid tillhörde Sverige. Arbetet avslutades 1766 vid Golmmešoaivi på den nuvarande gränsen mellan Nesseby kommun och Sør-Varanger kommun i Finnmark fylke.
De rösen som lades upp 1752–1766 är gränsens huvudrösen och betecknas på kartor med Rr och ett löpnummer. I samband med en gränsöversyn som gjordes 1929–1930 kompletterades gränsmarkeringen med ett stort antal nya rösen. Samtidigt infördes en beteckning, så att nya rösen efter riksröse 233 i riktning mot riksröse 234 betecknas med Rr 233 A, Rr 233 B och så vidare.[2]
Gränsen mellan Bohuslän och Norge fick riksrösen först 1835. Sträckan ingick inte i Strömstadstraktaten utan i den äldre Nasselbackatraktaten, som beskrev naturliga gränsmärken. Dessa rösen betecknas A–K och några andra bokstavsbeteckningar.
Finland-Sverige redigera
Längs större delen av gränsen Finland-Sverige finns inga riksrösen.[3] Det beror på att gränsen är definierad i fördrag att den ska gå längs älvens djupaste fåra (i princip där bäcken skulle gå om vattenmängden minskade till en bäck). Det finns dock några rösen: Treriksröset och tre till i närheten, samt 30 rösen nära Haparanda.[3]
Se även redigera
- Statsgräns#Definitioner och markeringar om gränsmarkeringar mellan stater i allmänhet
Referenser redigera
- ^ visf.com Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gustafsson, Åke (1995). Riksgränshistoria & gränsöversyner. Gävle: Lantmäteriet/Kartförl. Libris 7439387. ISBN 91-588-6013-4
- ^ [a b] https://minkarta.lantmateriet.se/
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Riksröse.
