Kokard är en bandrosett eller knapp, ofta i nationalfärgerna, som används som märke på olika huvudbonader.[1] Kokarder började bäras redan på 1600-talet, då olika kompanier bar sina chefers färger i kokard. Under franska revolutionskrigen blev kokarden en nationell beteckning, då fransmännen införde den blå-röd-vita kokarden såväl i sin uniform som inom politiken.

Fransk kokard fäst på en bicorne från uniformen för École polytechnique.
Kokard på svensk studentmössa.

EtymologiRedigera

Namnet kokard kommer från franskans cocarde, ursprungligen bonnet à la cocarde vilket syftade på en mössa med en tuppkamsliknande prydnad.

SverigeRedigera

I Sverige finns det två typer av kokarder: den militära (som är gul) och den civila (som är gul med blå mitt).[2]

Den militära kokarden har använts av officerare och underofficerare. Den återfinns idag i vissa uniformer (modell äldre), bland annat som mössmärke till mössa m/1865,[3] och används i den moderna Fältuniform 90 som en del av ett vävt mössmärke till fältmössa m/90 och pälsmössa m/59.[4]

För vissa regementen är kokarden i varianten med halmkrans, som är en hedersbetyglese för detta regementes framgångsrika kamp i något stort fältslag.

Den civila kokarden, införd av Karl XIV Johan användes på de hattar (bicorner) som användes av civila ämbetsmän och vid kungliga hovstaterna.[5] Idag används den framförallt på studentmössor.

En utställningskommissarie (även kallad Kurator) kan som bevis på sin makt och värdighet bära en stor kokard på bröstet. Eventuella medhjälpare — värdar och värdinnor — kan få sin funktion signalerad genom en kokard på bröstet.

Vinnande häst eller hund i en dressyrtävling kan också behängas med en stor kokard som hedersbetygelse.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera