Öppna huvudmenyn

Markaryd

tätort i Markaryds kommun, Sverige

Markaryd uttal är en tätort i Småland och centralort i Markaryds kommun, Kronobergs län. Markaryd ligger längs motorvägen E4, riksväg 15 mellan Halmstad och Karlshamn och vid Markarydsbanan, nära den skånsk-småländska gränsen.

Markaryd
Tätort
Centrala Markaryd i juli 2013.
Centrala Markaryd i juli 2013.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Markaryds kommun
Distrikt Markaryds distrikt
Koordinater 56°27′4″N 13°35′13″Ö / 56.45111°N 13.58694°Ö / 56.45111; 13.58694
Area
 - tätort 697 hektar (2018)[3]
 - kommun 532,84 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 971 (2018)[3]
 - kommun 10 307 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,132 inv./hektar
 - kommun 19 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1940[4]
GeoNames 2692596
Ortens läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Markaryd
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
I rondellen byter Drottninggatan namn till Hässleholmsvägen. Kronobergsgatan till vänster och Södra vägen till höger.
Kommunhuset.
Folkhögskolan

HistoriaRedigera

Ortsnamnet Markaryd kan i spåras tillbaka för första gången 1342, i ett kyrkligt brev. Sannolikt har orten funnits sedan tidigt 1200-tal. Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Eftersom Markaryd var ett gränsområde mellan de två rikena så härjades trakten mycket av soldater under 1500- och 1600-talens många krig mot Danmark. Efter att Skåne 1658 tillföll Sverige, minskade ortens strategiska betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Markaryd var och är kyrkby i Markaryds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Markaryds landskommun. 1916 utbröts ur landskommunen Markaryds köping som sedan 1960 utökades med resterna av Markaryds landskommun, varefter samhällets omfattning bara var en mindre del av köpingskommunens. 1971 uppgick köpingskommunen i Markaryds kommun med Markaryd som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Markaryds församling. [6]

Orten ingick till 1971 i Sunnerbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Ljungby domsaga och orten ingår sedan 2005 i Växjö domsaga.[7]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Markaryd 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 506
1965
  
3 202
1970
  
4 121
1975
  
4 266
1980
  
4 325
1990
  
4 069 458
1995
  
3 888 468
2000
  
3 862 471
2005
  
3 826 471
2010
  
3 966 490
2015
  
4 664 553
Anm.: Sammanvuxen med Timsfors 2015.

StadsbildRedigera

Markaryd genomkorsas av järnvägen. Parallellt med järnvägen löper Drottninggatan och Hässleholmsvägen som är Markaryds affärsgata. I östra halvan av tätorten ligger Hembygdsparken och Jetesjöns camping. Här ligger också Hagaskolan, Hansens backar och en vårdcentral. I västra halvan ligger badhuset Hannabadet, Markaryds folkhögskola och idrottsplatsen Skärsjövallen.

SjöarRedigera

Markaryd ligger i en sjörik bygd. I nordöst ligger bad- och fiskesjön Getesjön och i norr de lite mindre sjöarna Andsjön och Gölen. I nordvästra delen av Markaryd ligger Svartesjön, Klocksjön och Skärsjön med idrottsplatsen Skärsjövallen. I sydvästra delen ligger bad- och fiskesjön Lokasjön vars nordöstra vik, som avskurits av en vägbank, kallas för Byasjön. Vid Hyltevägen återfinns den mindre sjön Svartesjön och en kilometer sydväst om Markaryd ligger Hannabadsjön. Många av sjöarna sköts av Markaryds fiskevårdsområdesförening.[9]

IndustriRedigera

Markaryd har en omfattande industriverksamhet där Nibe Industrier AB är det största företaget i kommunen [10]. Andra industriföretag är bland annat Konecranes Lifttrucks AB, Markaryds Metallarmatur, Ekamant Productions (tillverkning av slipmaterial) och Johanson Design AB samt tidigare även Helmark Carosseri AB som gick i konkurs 2010. Företagsklimatet i Markaryd bedömdes att vara det bästa bland samtliga kommuner i Sverige år 2015 [11]. Idag är det över 100 aktiva företag i Markaryd [12].

EvenemangRedigera

Andra helgen i september hålls varje år Markaryds marknad. Marknaden är en av de äldsta i landet, och har länge varit en viktig handelsplats mellan svenskar och danskar. Markaryds marknad var tidigare Sveriges tredje största.

Idrott och kulturRedigera

Markaryds fotbollsklubb heter Markaryds IF (MIF) och grundades 1924. A-laget spelar i division 4 elit. Markaryds IF har även junior- och ungdomslag. A-lagets hemmamatcher spelas på Skärsjövallen. Markaryds mest framgångsrika idrottsklubb är annars bordtennisklubben som den 13 februari vann Superettan med två omgångar kvar att spela. Markaryds BTK har även vunnit ett Lag-SM guld för pojkar 13. Med i laget var då: Jimmie Karlsson, Milivoj Kocic och Arvid Sunesson. Arvid Sunesson var även med i laget som förde upp A-laget till Pingisligan.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 11 oktober 2013
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ Markaryds fiskevårdsområdesförening
  10. ^ Ekonomifakta
  11. ^ ”Svenskt Näringsliv”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180309054417/https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/kronoberg/markaryd-i-topp_619277.html. Läst 8 mars 2018. 
  12. ^ Markaryds Turistbyrå

Externa länkarRedigera