Andrakammarvalet i Sverige 1921 hölls mellan den 10 och 26 september 1921. Valet 1921 var det första i Sverige där kvinnor fick rösta med allmän och lika rätt som män, även om vissa begränsningar bestod, bland annat kravet (på män) av fullbordad värnplikt. Även konkursutsatta, intagna, omyndigförklarade och mottagare av fattigstöd (socialbidrag) var undantagna rösträtt.[1] I valet 1920 hade 20,4 procent av befolkningen haft rösträtt – vid valet 1921 hade denna andel ökat till 54,3 procent. Det totala valdeltagandet var 54,2 procent och fyra[2] kvinnor röstades in i kammaren.

Andrakammarvalet i Sverige 1921
Sverige
← 1920 10-26 september 1921 1924 →

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Hjalmar Branting Arvid Lindman Nils Edén
Ledare Hjalmar Branting Arvid Lindman Nils Edén
Parti Socialdemokraterna Allmänna valmansförbundet Liberala samlingspartiet
Föregående val 75 71 47
Erhållna mandat 93 62 41
Mandatförändring +18 −9 −6
Röster 630 855 449 302 325 608
Andel 36,2% 25,8% 18,7%

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Karl Killom Ivar Vennerström
Ledare Johan Andersson Karl Kilbom Ivar Vennerström
Parti Bondeförbundet Sveriges kommunistiska parti Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti
Föregående val 29 7 0
Erhållna mandat 21 7 6
Mandatförändring −8 +6
Röster 192 269 80 355 56 241
Andel 11,1% 4,6% 3,2%

Statsminister före valet

Oscar von Sydow
Oberoende konservativ

Ny statsminister

Hjalmar Branting
Socialdemokraterna

Valet genomfördes på olika dagar i landets 28 valkretsar. Först ut var Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund lördagen 10 september. Flest valkretsar, 18 stycken, röstade söndagen 11 september och 6 valkretsar röstade söndag 18 september. Sista valdagen var 26 september i Norrbottens län.[3]

Trots att det bara gått ett år sedan det förra valet, såg partiuppställningen markant annorlunda ut: dels hade Jordbrukarnas riksförbund gått upp i Bondeförbundet, och dels hade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti accepterat Kominterns "21 teser", bytt namn till Sveriges kommunistiska parti, och uteslutit "icke-revolutionära element", vilka bildat Sverges socialdemokratiska vänsterparti.

Valresultat redigera

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1922-1924.

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti Hjalmar Branting 630 855 36,2 +6,5 93 +18
  Allmänna valmansförbundet Arvid Lindman 449 302 25,8 −2,1 62 −9
  Liberala samlingspartiet Nils Edén 325 608 18,7 −3,1 41 −6
  Bondeförbundet Johan Andersson i Raklösen 192 269 11,1 −3,1 21 −8
  Sveriges kommunistiska parti Karl Kilbom 80 355 4,6 −1,8 7 +−0
  Sverges socialdemokratiska vänsterparti Ivar Vennerström 56 241 3,2 6 +6
  Nykterhetspartiet ? 7 157 0,4
  Övriga partier 165 0,0 −1
Antal giltiga röster 1 741 952 100,0   230  
Ogiltiga röster 5 601  
Totalt 1 747 553
(54,2 %)

Regeringsbildning redigera

Till följd av socialdemokraternas seger fick Hjalmar Branting för andra gången kungens uppdrag att bilda regering. Regeringen Branting avgick dock redan 1923, då riksdagen avslog en proposition som ville bibehålla rätten till understöd för dem som varit arbetslösa i minst sex månader.

Därefter tog högerregeringen Trygger, under ledning av första kammarens Ernst Trygger, vid, och regerade fram till andrakammarvalet 1924.

Referenser redigera

Noter redigera

Källförteckning redigera