Kap Verde

republik omfattande en ögrupp i Atlanten väster om afrikanska fastlandet
För halvön, se Kap Verde-halvön.

Kap Verde (portugisiska: Cabo Verde), formellt Republiken Kap Verde, är en stat omfattande en ögrupp i Atlanten, omkring 500 kilometer väster om Kap Verdehalvönafrikanska fastlandet.

República de Cabo Verde
Republiken Kap Verde
Flagga Statsvapen
ValspråkUnidade, Trabalho, Progresso
(portugisiska för "enighet, arbete, framsteg")
Nationalsång: Cântico da Liberdade
läge
Huvudstad
(även största stad)
Praia
Officiellt språk portugisiska
Statsskick republik
 -  President José Maria Neves
 -  Premiärminister Ulisses Correia e Silva
Självständighet från Portugal 
 -  Erkänd 5 juli 1975 
Area
 -  Totalt 4 033 km²[1] (171:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 491 575[2] (165:e)
 -  Befolkningstäthet 122 inv./km² (74:e)
BNP (PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt USD 3,48 miljarder[1] (171:a)
 -  Per capita $6 700 
Ginikoefficient (2015) 42,4[3] 
HDI (2021) 0,662[4] (128:e)
Valuta kapverdisk escudo (CVE)
Tidszon UTC-1
Topografi
 -  Högsta punkt Fogo, vulkan på ön Fogo, 2 829 m ö.h.
Nationaldag 12 september
Nationalitetsmärke CV
Landskod CV, CPV, 132
Toppdomän .cv
Landsnummer 238

Historia

redigera
Huvudartikel: Kap Verdes historia

Öarna upptäcktes 1456 av portugisiska sjöfarare och var då obebodda[5]. 1462 blev öarna en portugisisk koloni. Efter hand blev de handelscentrum för afrikanska slavar och senare en viktig bränsledepå för fartyg och flygplan.

Efter en tids befrielsekamp ledd av Afrikanska partiet för självständighet åt Guinea och Kap Verde (PAIGC) blev Kap Verde och Guinea-Bissau självständiga 1975. Till en början fanns en form av union mellan länderna, men efter en statskupp i Guinea-Bissau 1980 upplöstes unionen. Landets förste president, Aristides Pereira införde enpartisystem och styrde landet enväldigt fram till dess att flera partier tilläts deltaga i 1990 års val, Pereira besegrades i valet av oppositionsledaren António Mascarenhas Monteiro som tillträdde som ny president 1991. Efter detta har Kap Verde varit en av Afrikas mest stabila demokratier. Under senare hälften av 1900-talet drabbade upprepade torrperioder Kap Verde, och ledde till en stor emigration. Resultatet är att antalet utflyttade kapverdier är större än antalet som bor kvar.

Geografi

redigera
 
Kap Verde

Kap Verde har en sammanlagd landyta på drygt 4 000 km². Nio av de tio öarna är bebodda. Landets huvudstad Praia ligger på ön Santiago.

Topografi

redigera

De olika öarna som Kap Verde består av har alla sin speciella geografi, exempelvis är ön Santo Antão fylld av gröna dalar och berg, medan exempelvis ön Boa Vista (vacker utsikt) är relativt platt till karaktären. Dock är landet mestadels bergigt och klippigt, djupt ärrat av erosion och vulkanisk aktivitet. Landet når, med vulkanen Pico på ön Fogo, en högsta höjd på 2 829 meter över havet. Vid Picos senaste utbrott i april 1995 evakuerades tusentals människor från byarna närmast berget. Samtliga öar, förutom Sal, Boa Vista och Maio, reser sig brant och högt ur Atlanten.

Kap Verdeörna delas in i två grupper, det nordliga Barlavento - öarna i lovart - och det sydliga Sotavento - öarna i - efter deras läge i förhållande till de nordöstliga vindar som blåser mest hela tiden.

Klimatet tillhör halvökenklimatzonen Sahel. Det är varmt året runt, men lite mildare än på afrikanska fastlandet. Nederbördsmängden är liten och oregelbunden och faller huvudsakligen under augusti-oktober. Den torra, dammiga vinden harmattan blåser med jämna mellanrum. Öarna är vulkaniskt och seismiskt aktiva.

Även om temperaturen tidvis kan vara ganska hög så blåser det ofta en sval bris på de flesta öar. Det tropiska klimatet har två årstider, den torra från november till juli och den fuktiga och varmaste från augusti till oktober.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 25 25 26 26 26 27 28 30 30 30 28 26
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde 19 19 20 20 20 22 23 24 25 23 22 21
 Nederbörd 3 7 1 5 0 3 5 15 73 16 7 10

Naturskydd

redigera

Några av Kap Verdes miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion, utrotningshotade fågel- och reptilarter, illegal borttagning av sand från stränderna och överfiskning.

Politik och styre

redigera

Administrativ indelning

redigera

Kap Verde är indelat i 22 kommuner (concelhos): Boa Vista, Brava, Maio, Mosteiros (Fogo), Paul (Santo Antão), Praia (Santiago), Porto Novo (Santo Antão), Ribeira Grande (Santo Antão), Ribeira Grande de Santiago (Santiago), Sal, Santa Catarina (Santiago), Santa Catarina do Fogo (Fogo) Santa Cruz (Santiago), São Domingos (Santiago), São Filipe (Fogo), São Lourenço dos Órgãos (Santiago), São Salvador do Mundo (Santiago), São Miguel (Santiago), São Nicolau, São Vicente, Tarrafal (Santiago) och Tarrafal de São Nicolau (São Nicolau).

Försvar

redigera

Kap Verdes försvarsmakt består av ett nationalgarde och en kustbevakning. Sammanlagt har landet cirka 1 000 soldater, av vilka 800 tillhör nationalgardet. Det finns inget flygvapen, men de två försvarsgrenarna har flygförband. Militärens uppgift består i terrorismbekämpning, bekämpning av narkotikasmuggling, katastrofhjälp och gränsbevakning till sjöss.[6] År 2009 använde landet 0,5 % av BNP på militärutgifter.[7]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Kap Verdes ekonomi är beroende av pengar som sänds till hemlandet av gästarbetare i utlandet samt internationellt bistånd.[6] Landet har få naturresurser samt bristfärskvatten. Ekonomin är tjänstebaserad och handel, transport och turism utgör en stor del av BNP. Över 80% av maten måste importeras. Regeringen genomför ekonomiska reformer som syftar till att utveckla den privata sektorn och locka utländska investerare. En tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsstrecket. Sedan början av 1990-talet har dock ekonomin sakta vuxit kontinuerligt.

Näringsliv

redigera

Energi och råvaror

redigera

Nästan all elektricitet produceras av fossila bränslen, men det finns en liten andel vindkraft.

Landets främsta naturtillgångar är salt, basalt, kalksten, porslinslera och fisk.

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Mindelo, Praia och Tarrafal är Kap Verdes tre hamnstäder.

Kap Verdes lokala flygbolag, Cabo Verde Airlines (TACV), betjänar landets sex flygplatser, samt opererar med plan till utlandet. Kap Verdes internationella flygplats ligger på Sal.

Kap Verde har 1 100 kilometer väg, där 858 kilometer är asfalterad. I landet finns det ingen järnväg.

Accepterar internationella körkort enligt Geneva Convention on Road Traffic (år 1949) och Viennas Convention on Road Traffic (år 1968).[8]

Utbildning och forskning

redigera

Vid sju års ålder börjar den obligatoriska grundskolan. Den fortsätter till 13 års ålder. Lågstadiet,  Instrução Primária, varar från 7 års ålder till 11 år och nästa stadium, Escola Preparatória, varar från 11 års ålder till 13 år. När sekundärskolan börjar kan man välja mellan fyra linjer, liceus, som omfattar tre års allmän utbildning eller en förberedande universitetskurs som varar i två år. Primärskolan fullföljs av nästan alla barn. Ungefär två tredjedelar av barnen börjar sekundärskolan, fler flickor än pojkar. Det finns två universitet i landet varav ett är statligt och ett är privat.[9]

År 2015 var omkring 12,4 % av den vuxna befolkningen analfabeter.[1]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Statistik

redigera
Kap Verdes demografi
 
En fiskebåt anländer till Ponta do Sol, Santo Antão i Kap Verde.
Folkmängd589 451 (2021 est.)
Befolkningsförändring1,24 % (2021 est.)
Födelsetal18,49 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal5,8 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet2,14 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet24,1 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-0,58 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år27,95 % (2020 est.)
15–64 år66,57 % (2020 est.)
Etnicitet
MajoritetsbefolkningKreoler
Etniska minoriteterAfrikaner och européer
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/cabo-verde/#people-and-society

Åldersfördelningen, enligt folkräkningen 2010:[2]

Åldersgrupp Andel Män Kvinnor
0-14 år: 31,7 % 78 151 77 470
15-64 år: 61,9 % 152 570 151 681
65 år och äldre: 6,4 % 12 383 18 962
Okänd ålder: 0,1 % 211 147
Levnadsålder
Hela befolkningen 70,45 år
Män 67,13 år
Kvinnor 73,86 år

Siffrorna är från 2005

Minoriteter

redigera

De flesta invånarna på Kap Verde är ättlingar till vita portugisiska nybyggare och svarta afrikanska slavar. Europeiska förfäder inkluderar också spanska och italienska sjömän som fick tilldelat land på öarna av Portugal. Dessutom har Kap Verde befolkats av nederländska, engelska, franska, arabiska, amerikanska och brasilianska immigranter, samt av kineser från Macau. Alla dessa ingår i det som omtalas som mestiçobefolkningen, det vill säga personer med både europeisk och icke-europeisk härkomst.[källa behövs]

Befolkningsgrupper:
Kreoler 71 %
Afrikaner 28 %
Européer (portugiser) 1 %

Migration

redigera

De flesta portugiserna flyttade från Kap Verde i samband med att landet fick sin självständighet.

Många kapverdier bor utomlands. Det finns stora kapverdiska samhällen i USA (500 000), Portugal (80 000) och Angola (45 000). Det finns också ett större antal av dem i São Tomé och Príncipe, Senegal, Brasilien, Guinea-Bissau, Frankrike, Spanien och i Nederländerna.

Kap Verdes officiella språk är portugisiska, och det är det språk som används vid skolundervisningen. Dessutom är kreol, ett språk som är en blandning av portugisiska och västafrikanska ord, utbrett i det dagliga livet. Det finns många varianter av kreol på Kap Verde, och skillnaden mellan varianterna kan vara betydande mellan de olika öarna.

Det har efter självständigheten kommit en del litteratur på de olika kreolspråken, speciellt på bádiu som talas på huvudstadsön Santiago och São Vicentes zoncentrum. Det kreolska språkets prestige har ökat, och en organisation jobbar för att göra Santiagos version av kreol till landets officiella språk. Skillnaden mellan de kreolska språken på de olika öarna har dock varit ett stort hinder för en förändring.[källa behövs]

Religion

redigera

De flesta invånarna (93,2 %) tillhör den katolska kyrkan, men tron har påverkats av lokala traditioner. 6,8 % av invånarna är protestanter.

De första katolska prästerna kom till öarna år 1462. Franciskanerna kom år 1466, och år 1532 upprättades ett biskopsdöme, Santiago de Cabo Verde, som också omfattade den afrikanska kusten mellan Gambiafloden och Kap Palmas. Jesuiterna verkade där mellan 1604 och 1642, och år 1656 kom de första kapucinerna. 2006 var är de flesta prästerna antingen kapverdier eller goaneser. Ett nytt biskopsdöme, Mindelo, upprättades år 2003 och omfattar den nordliga öststräckan (Barlavento).

Protestanterna utgör en liten minoritet. De flesta är nazarenare, som inledde sitt missionsarbete där 1903. Adventisterna etablerade en kyrka på öarna år 1935. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonerna) etablerades 1989 och har enligt senaste räkning 11 898 medlemmar.

Hälsa, övriga befolkningsdata

redigera

Den senaste officiella folkräkningen genomfördes den 16 juni 2010, då folkmängden uppgick till 491 575 invånare.[2]

Kap Verdes kultur reflekterar landets portugisiska och afrikanska rötter.

Konstarter

redigera

Musik och dans

redigera

Kända musikformer är morna och kizomba. Morna är en kapverdisk musikform i samma genrer som portugisisk fado, brasiliansk modinha och argentinsk tango. Texterna är som regel på criol och instrumenten som används är klarinett, cavaquinho, dragspel, fiol, piano och gitarr. Kizomba kännetecknas av romantiska låtar med afrikanska rytmer. Några av landets största artister är Cesária Évora och Lura.[källa behövs]

Internationella rankningar

redigera
Organisation Undersökning Bedömning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2019 63,1 (Moderately free; 100 är bäst) 73 av 180
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2019 19,81 (0 är bäst) 25 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 57 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent) 45 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 0,651 - Medium human development 126 av 189
The Economist Demokratiindex 2018[10] 7,88 - Flawed democracy (10 är bäst) 26 av 167

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] ”Cabo Verde”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 11 februari 2016. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831042056/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cv.html. Läst 23 februari 2016. 
  2. ^ [a b c] Instituto Nacional de Estatistica, Cabo Verde; Apresentação de Dados Preliminares do IV RGPH 2010 (pdf-fil) Arkiverad 13 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 31 oktober 2010.
  3. ^ ”Gini index” (på engelska). Data Worldbank. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 12 december 2022. 
  4. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (  PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 april 2009. https://web.archive.org/web/20090419094429/http://www.lonelyplanet.com/cape-verde/history. Läst 28 augusti 2009. 
  6. ^ [a b] Defence Web: Cape Verde 2013-08-05.
  7. ^ Cape Verde Military 2013 2013-08-05.
  8. ^ ”Internationellt körkort i Kap Verde”. www.svikk.se. https://www.svikk.se/lander/kap-verde. Läst 13 februari 2022. 
  9. ^ ”Kap Verde - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kap-verde. Läst 7 april 2022. 
  10. ^ ”Democracy Index 2018” (på engelska). https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 8 januari 2020. 

Externa länkar

redigera