Rangordningen i Sverige var officiellt fastställd för militära och civila ämbetsmän mellan 1672 och 1909. Därefter har rangordningen använts endast till ledning vid officiella tillställningar.

HistorikRedigera

I Sverige förklarade riksrådet 1664 att vid adelns enskilda sammankomster skulle fästas avseende på "l: o herreståndet: grevar och friherrar, 2: o förnämliga förfäders meriter och gammal släkt, 3: o förnäma tjänster och 4: o en hög och hedersam ålder". Men redan 1672 års rangordning inskränkte sig till att bestämma de olika ämbetenas inbördes ordning och ämbetsmännens därefter lämpade rang utan avseende på stånd eller börd. Och från denna tid har börden i Sverige inte haft någon betydelse för rangen. Rangförhållandena mellan de olika ämbetena bestämdes i allmänhet av konungen dels genom rangordningar, dels genom särskilda förordningar och beslut.

Den äldsta rangordningen, som är dagtecknad 10 december 1672, upptog 9 klasser, nämligen de förnämsta ämbetena från fältmarskalk t. o. m. hovmarskalk. Därefter följde 1680 års rangordning, som upptog 28 nummer med ryttmästare, kaptener och assessorer i kollegierna i det sista, samt 1714 års rangordning, som upptog 40 nummer. Enligt 1766 års av konungen gillade riksdagsbeslut upphävdes alla förordningar och resolutioner om rang. Gustav III återupplivade inte rangordningen. Det överensstämde med hans politik att hålla frågan öppen, och i praktiken fäste han stort avseende vid börden. Några bestämmelser utfärdades inte, och det ansågs efter hans död att de gamla rangförhållandena åter skulle inträda, och vid 1809 års revolution och alltsedan togs för givet, att 1714 års rangordning ännu var gällande.

Regeringsformen av 1809 (§ 34) föreskrev ursprungligen att statsministrarna skulle inneha rikets högsta värdigheter, statsråden ha generals och justitieråden generallöjtnants rang. Sedermera föreskrevs i grundlagen endast, att rikets högsta värdighet skall innehas av statsministern och ministern för utrikes ärendena och den närmast därintill av statsråden. Enligt Riksmarskalksämbetets cirkulär av 23 november 1885 angående rang och placering tog statsministern, ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken rang och säte efter varandra i nu nämnd ordning; efter dem tilldelades plats under riksdag i Sverige åt kamrarnas talmän. Vid avskedstagande bibehölls ämbets- och tjänstemän sin högsta innehavda ämbetstitel och rang, med undantag av statsrådsledamöter, vilka redan, enligt kunglig resolution den 10 januari 1868, jämte serafimerriddare tillagts värdighet näst efter statsrådets i tjänst varande ledamöter; enligt kunglig resolution den 3 november 1871 förlorade de emellertid av grundlagen för dem stadgad rang och värdighet, då de upphörde att vara ledamöter av statsrådet.

Fyra rangklasserRedigera

I Sverige fanns 1892 egentligen ingen lagstadgad rangordning, såsom till exempel i Ryssland. Dock delades folk in i fyra ranggrupper, och till var och en av dessa kopplades även en titel, dessa beskrevs i Riksmarskalksämbetets cirkulär av den 23 november 1885 ingick följande i denna klass:

Konungens Högstbetrodde manRedigera

Till denna klass räknades alla med rikets högsta värdigheter.

Konungens Högtbetrodde manRedigera

Konungens TromanRedigera

Konungens TrotjänareRedigera

Upplösning av rangsystemetRedigera

På framställning av riksdagen förordnade Kungl. Maj:t den 11 september 1909, att allt vad Kungl. Maj:t föreskrivit om rang eller ämbetsvärdighet för ämbets- och tjänstemän skulle upphöra att gälla. Genom vad sålunda förordnats, gjordes dock icke någon ändring i meddelade bestämmelser rörande den vid krigsmakten anställda personalens inbördes tjänsteställning eller rangordningen vid hovet. Grundlagens bestämmelser angående statsrådens rang kvarstod oförändrade fram till den nya regeringsformen 1974.

Hovets placeringslistaRedigera

Idag innehåller Hovkalendern en placeringslista till ledning för officiella tillställningar.[1]

Placeringslista till ledning vid Kungl. Maj:ts hov
Grupp Befattningshavare Kommentar
1 a. Prinsessan Margaretha, Fru Ambler
Prinsessan Désirée, Friherinnan Silfverschiöld
Prinsessan Christina, Fru Magnuson

Riksdagens talman
Statsministern
Riksmarskalken
Överhovmästarinnan

1 b. Förutvarande talman
Förutvarande statsminister
Förutvarande riksmarskalk
Förutvarande överhovmästarinna
2 a. Vice statsministern
Statsråd
2 b. Utländska ambassadörer
Svenskt sändebud i anställningslandet
3. Innehavare av H.M. Konungens medalj av 12:e storleken med kedja
Innehavare av medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken med kedja
Tidigare ingick i denna grupp även Riddare och Kommendörer av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden) varav den sista icke-kungliga avled 2012.
4 a.
General
Tord Magnuson
4 b. Ordförande i Högsta domstolen
Ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen
Ärkebiskopen av Uppsala
Överbefälhavaren
4 c. Landshövding i eget län
4 d. Förste, andre och tredje vice talman
Partiordförande
4 e. Utländska chargés d'affaires
5.
Generallöjtnant
Chefen för H.M. Konungens stab
Chefsjustitieombudsman
Förste hovmarskalk
Förste hovstallmästare
Generallöjtnant
Hovrättspresident
Justitiekansler
Justitieråd (ordförande på avdelning)
Kammarrättspresident
Landshövdingen i Stockholms län
Landshövding (i tjänst äldste)
Ordförande i Arbetsdomstolen
Riksbankschef
Riksdagsdirektör
Riksrevisor
Riksåklagare
Statsfru
Viceamiral
Överceremonimästare
Överkommendant

Närmast efter denna grupp:

Förutvarande statsråd
Förutvarande vice talmän
Förutvarande partiordförande

Närmast efter denna grupp:

Kabinettssekreterare
Statssekreterare

Avgångna befattningshavare i denna grupp placeras före de i aktiv tjänst.
I denna grupp placeras även personer som intar en synnerligen framstående ställning inom näringsliv, organisationsväsende, vetenskap, konst och kultur med flera samhällsområden.
6.
Generalmajor
Biskop
Ceremonimästare
Förste livmedikus
Generaldirektör
Generalmajor
Hovmarskalk
Introduktör för främmande sändebud
Justitieombudsman
Justitieråd
Kabinettskammarherre
Konteramiral
Landshövding
Länsöverdirektör i Stockholm
Nobelpristagare
Ordförande i Marknadsdomstolen
Riksantikvarie
Riksbibliotekarie
Riksgäldsdirektör
Rikskronofogde
Rikspolischef
Ståthållare
Universitetskansler
Universitetsrektor
Utrikesråd
Vice ordenskansler
Vice riksbankschef
Vice riksåklagare
Överhovpredikant

Närmast efter denna grupp:

Preses i Vetenskapsakademien
Preses i Vitterhetsakademien
Ordförande i riksdagens utskott
Ordförande i Stockholms stadsfullmäktige
Innehavare av H.M. Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band

Avgångna befattningshavare i denna grupp placeras före de i aktiv tjänst.
I denna grupp placeras även personer som intar en betydelsefull ställning inom näringsliv, organisationsväsende, vetenskap, konst och kultur med flera samhällsområden men som ej hänförs till grupp 5.
7.
Brigadgeneral
Ambassadör
Biträdande utrikesråd
Brigadgeneral
Expeditionschef
Flottiljamiral
Generalkonsul
Generalsekreterare i Svenska kyrkan
Hovdam
Hovjägmästare
Hovrättslagman
Kanslichef i Riksmarskalksämbetet
Kommendör av 1. graden
Lagman i Göteborgs och Malmö tingsrätter
Ledamot av Svenska akademien
Länspolismästare i Stockholm, Göteborg och Malmö
Preses i Kungl. Akademi
Prorektor vid universitet
Rättschef
Vice ceremonimästare
Vice riksåklagare
Överdirektör (motsvarande)
Överintendent vid statligt konstmuseum
Överste av 1 graden
Övriga chefsämbetsmän vid statsdepartement
Övriga chefer för myndigheter, nämnder m.m. (annan än generaldirektör och överdirektör)
Avgångna befattningshavare i denna grupp placeras före de i aktiv tjänst.
8. Domprost
Förvaltningschef vid högskola
Hovauditör
Kammarherre
Länsråd
Minister
Ordförande i Allmänna reklamationsnämnden
Ordförande i Patentbesvärsrätten
Sekreterare i Kungl. Akademi
Slottsarkitekt
Riksdagsledamot
9.
Överste
Avdelningschef vid statligt verk
Chefer för vissa regionala och lokala myndigheter
Departementsråd
Kommendör
Lagman
Länspolismästare
Professor som är fakultets eller sektions dekanus
Museichef vid statligt museum
Överste
Överåklagare
10. Ambassadråd
Byråchef (motsvarande)
Chefsrådman
Chefsåklagare
Hovrättsråd
Hyresråd och chef för hyresnämnd
Kammarrättsråd
Kansliråd
Kontraktsprost
Patenträttsråd
Polismästare
Professor
Stiftssekreterare

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Hovkalender 2011, s. 25 till 32.

Tryckta källorRedigera