Öppna huvudmenyn

Sveriges riksmarskalk

är i Sverige den högste ämbetsmannen vid de Kungliga Hovstaterna och utses av statschefen
(Omdirigerad från Riksmarskalksämbetet)

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk[1] är i Sverige den högste ämbetsmannen vid de Kungliga Hovstaterna och utses av statschefen. Riksmarskalken är ansvarig för hovstaternas verksamhet inför Konungen och sköter kontakterna med riksdagen och regeringen. Riksmarskalken bär titeln excellens (förkortad H. Exc.), som till 1974 även bars av stats- och utrikesministrarna.

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk
Coat of arms of the Marshal of the Realm (Sweden).svg
Riksmarskalkens heraldiska ämbetsvapen
Nuvarande
Fredrik Wersäll
sedan den 1 september 2018
TitelHans excellens
SäteStockholms slott
Utses avSveriges konung
UnderställdSveriges konung
MandatperiodEfter konungens förordnande
Förste innehavareGöran Claesson Stiernsköld
Inrättat1607
Webbplatswww.kungahuset.se

Vid högtidliga tillfällen bär riksmarskalken hovuniform och en ämbetsstav, vilket är en lång stav i vars topp syns en förgylld kunglig krona.[2] Staven stöttes i golvet vid Riksdagens högtidliga öppnande för att signalera att Konungens trontal skulle börja, en ceremoni som inte förekommit sedan 1974.

OrganisationRedigera

Riksmarskalken leder Riksmarskalksämbetet som omfattar en expeditionschef och ett kansli som handlägger juridiska och konstitutionella frågor. I Riksmarskalksämbetet ingår även hovets personalavdelning, ekonomiavdelning samt press- och informationsavdelning. Under riksmarskalken sorterar även Läkarstaten och Kleresistaten samt hovauditören och överhovmästarinnan.

Nära medarbetare till riksmarskalken är förste hovmarskalk som leder Hovmarskalksämbetet och ansvarar för förberedelser och genomförande av kungafamiljens offentliga framträdanden, audienser och resor samt statsbesök.

Sedan 2012 har ämbetet ett vapen bestående av stora riksvapnet lagd över två korslagda riksmarskalkstavar.[3] Riksmarskalken kan även lägga stavarna bakom sitt personliga vapen.

HistorikRedigera

 
Axel Vennersten i full ornat som Sveriges riksmarskalk omkring 1942.

Ordet marskalks ursprungliga betydelse är ’hästsven’ och har förekommit i Sverige sedan medeltiden i dess sammandragna form, marsk. Riksmarskalksämbetet inrättades i Sverige 1607 då riksrådet Göran Claesson Stiernsköld utnämndes av Karl IX. I 1634 års regeringsform fastslogs att riksmarskalken ska vara ett riksråd, tillhöra de lägre riksämbetena och vara chef för hovet. År 1680 ändrades titeln till överstemarskalk för att 1722 ändras tillbaka till riksmarskalk. Fram till 1844 var riksmarskalken ordförande i borgrätten. Riksmarskalken rekryterades från början från högadliga ätter och den förste på posten som inte tillhörde adeln var Axel Vennersten (1936–1946).

Lista över Sveriges riksmarskalkar sedan 1607Redigera

Namn Porträtt Levnadsår Ämbetsperiod Anmärkningar
1. Göran Claesson Stiernsköld 1552–1611 1607–1611 först på denna post
2. Henrik Carlsson Horn af Kanckas 1578–1618 1611–1618
vakans 1618–1634
3. Axel Gustafsson Banér 1594–1642 1634–1641
vakans 1641–1643
4. Åke Axelsson Natt och Dag   1594–1655 1643–1651
5. Magnus Gabriel De la Gardie   1622–1686 1651–1653
6. Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken   1629–1689 1653–1654
7. Johan Oxenstierna af Södermöre   1611–1657 1654–1657
8. Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa 1619–1673 1657-?
9. Johan Gabriel Stenbock   1640–1705 1673–1705 riks- & överstemarskalk
10. Carl Piper   1647–1716 1705–1716 överstemarskalk
11. Nicodemus Tessin den yngre   1654–1728 1717–1727 överstemarskalk
12. Magnus Julius De la Gardie   1669-1741 1727–1741 överstemarskalk
13. Samuel Åkerhielm af Margrethelund   1684–1768 1741–1747 överstemarskalk
14. Wilhelm Ludvig Taube af Odenkat 1690–1750 1747–1750 överstemarskalk
15. Claes Ekeblad den yngre   1708–1771 1750–1761 överstemarskalk
16. Adam Horn af Kanckas   1717-1778 1761–1769 överstemarskalk
17. Nils Adam Bielke 1724-1792 1769–1772 överstemarskalk
18. Hans Henrik von Liewen den yngre   1704–1781 1772–1781 från 1772 riksmarskalk
19. Göran Gyllenstierna   1724–1799 1781–1788
20. Carl Bonde af Björnö   1741–1791 1788–1791
21. Johan Gabriel Oxenstierna   1750–1818 1792-1801
22. Axel von Fersen den yngre   1755–1810 1801–1810
23. Magnus Stenbock (1763-1822) 1810
24. Hans Henric von Essen   1755–1824 1810–1824
25. Claes Adolf Fleming   1771–1831 1824–1831
26. Magnus Brahe   1790–1844 1831–1844
27. Arvid Mauritz Posse   1792–1850 1845–1849
28. Mauritz Axel Lewenhaupt 1791-1868 1849–1860
29. Nils Gyldenstolpe   1799–1864 1860–1864
30. Gustaf Sparre   1802–1886 1864–1886
31. Gillis Bildt   1820–1894 1886–1894
32. Fredrik von Essen   1831–1921 1894–1911
33. Ludvig Douglas   1849–1916 1911–1916
34. Otto Hack Roland Printzsköld   1846–1930 1916–1930
35. Eric Trolle   1863–1934 1930–1934
36. Oscar von Sydow   1873–1936 1934–1936
37. Axel Vennersten   1863–1948 1936–1946
38. Birger Ekeberg   1880–1968 1946–1959
39. Nils Vult von Steyern   1887–1966 1959–1966
40. Stig H:son Ericson   1897–1985 1966–1976
41. Gunnar Lagergren 1912-2008 1976–1983
42. Sten Rudholm 1918-2008 1983–1986
43. Per Sköld 1922-2008 1986–1996
44. Gunnar Brodin 1931–2009 1996–2003
45. Ingemar Eliasson   1939– 2003–2009
46. Svante Lindqvist   1948– 2010–2018
47. Fredrik Wersäll 1951- 2018-

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ SR 2010.
  2. ^ ”Riksmarskalksstavarna visas på Kungliga slottet”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304115155/http://www.kungahuset.se/kungligaslotten/aktuellt/aktuelltkungliga/riksmarskalksstavarnavisaspakungligaslottet.5.4ea495e313c19c119aa7db4.html. Läst 9 juli 2013. 
  3. ^ ”2012”. Nya heraldiska vapen. Statsheraldikern. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=26194&refid=1264. Läst 19 mars 2012. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera