Arbetsdomstolen (Sverige)

en specialdomstol i Sverige för arbetsrättsliga mål

Arbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol i Sverige vars syfte är att göra domstolsprövningar i arbetsrättsliga mål. Domstolen inrättades den 1 januari 1929.

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol

Fackföreningar och arbetsgivare kan väcka talan direkt i Arbetsdomstolen. En arbetstagare kan även väcka talan mot sin arbetsgivare vid en tingsrätt och Arbetsdomstolen är då överinstans. Domstolens verksamhet regleras i lagen om rättegången i arbetstvister.[1] Domstolens dom kan inte överklagas.

Sammansättning

redigera

Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice ordförande samt sjutton andra ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen.

 
Arbetsdomstolens ingång i Ryningska palatset, Stora Nygatan 2.

Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland personer som ej kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Ordförande och vice ordförande ska vara lagkunniga och ha domarerfarenhet. De tre andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. Av övriga fjorton ledamöter utses fyra efter förslag av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, en efter förslag av Svenska kommunförbundet, en efter förslag av Landstingsförbundet, en efter förslag av Arbetsgivarverket, fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation och en efter förslag av Sveriges Akademikers Centralorganisation.

Denna sammansättning innebär att de lagfarna domarna är i minoritet i domstolen. En omtvistad fråga är om systemet med intresseledamöter som utses på förslag av arbetsmarknadens parter är förenligt med kravet att en domstol ska vara oavhängig (oberoende) och opartisk i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.[2] Det framgår inte av Europadomstolens praxis att intresseledamöter rent generellt bör betraktas som partiska enbart av den anledningen att de organisationer som föreslagit dem har intressen som kan stå i strid med ett partsintresse. En intresseledamots oberoende och opartiskhet kan emellertid ifrågasättas i ett enskilt fall.[3]

Lokaler

redigera

Domstolens lokaler finns på Stora Nygatan 2 i Gamla Stan i Stockholm. Ibland kallas fastigheten Amiral Rynings palats men det är strängt taget endast palatsets magasin som Arbetsdomstolen förfogar över. Magasinet är i dag domstolens stora sessionssal.[förtydliga]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ https://lagen.nu/1974:371
  2. ^ SOU 2006:22 Del 2 s. 336.
  3. ^ SOU 2006:22 Del 2 s. 350.

Externa länkar

redigera