General kan också syfta på ett snusmärke, se General (snus).

General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom ett lands försvarsmakt.

HistorikRedigera

General är en förkortning av franskans capitaine général, från titeln generalkapten. Benämningen har från medeltidens slut använts för högste befälhavaren över en här eller häravdelning och under viss tid. Under 1600-talet började generallöjtnant användas som benämning på den general som förde befälet närmast under landsherren. Först på 1700-talet utbildade sig generalsgraderna och förbands med en formell grad och ständigt befäl. Vid denna tid tillkom generalmajorsgraden. General, ofta med tillägget av kavalleriet, av infanteriet eller av artilleriet blev därmed den högsta generalsgraden. I andra länder[vilka?] är istället general den lägsta generalsgraden. I Tyska Riket och Österrike har även funnits graden generalöverste, som i rang är jämställd med fältmarskalk.[1]

SverigeRedigera

En general har fyra (i Sverige tidigare tre) stjärnor på axelklaffarna. Inom svenska marinen används både axelklaffar och gradbeteckningar på ärmarna. Gradbeteckningarna utgörs då av guldfärgad galon i olika bredder. Inom amfibiekåren så ser gradbeteckningarna ut som i flottan men har samma namn som inom armén och flygvapnet, med undantaget att den översta galonen är formad som en ”ögla" i flottan respektive ”granat” i amfibiekåren. Med "granat" menas en "ögla" men med en spets högst upp. General motsvaras av amiral inom flottan. I Sverige innehas generalsgrad av överbefälhavaren och kungen. År 2009 rapporterade Försvarsmakten att general Håkan Syrén skulle behålla sin grad under tiden som ordförande för Europeiska unionens militärkommitté (2009–2012), vilket för första gången gav Sverige tre aktiva fyrstjärniga generaler.[2] Detta är dock felaktigt. Mellan 1940 och 1941 hade Sverige fem aktiva generaler; ÖB Olof Thörnell (1940–1944), Oscar Nygren (1939–1941[a]), Kung Gustaf V (1898–1950), Kronprins Gustaf Adolf (1932–1973) och Prins Carl (1908–1951).[4]

Generalen fick sina fyra stjärnor i samband med tjänsteställningsreformen 1972 då graden överste av 1:a graden infördes. Efter 2000 ersattes överste av 1:a graden med brigadgeneral, varpå stjärnorna samma år för generalspersoner blev av svart brodyr. Vid införandet av uniform m/1939 och uniform m/1958 var stjärnorna ursprungligen gjorda i bronsbrodyr, vilket under 1980- eller 1990-talet övergick till guldbrodyr.

Gradbeteckningar i SverigeRedigera

Exempel på gradbeteckningarRedigera

Se ävenRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Nygren tog avsked från aktiv stat och blev general i armén 1 oktober 1937. Han återkallades i tjänst som chef för andra armékåren i övre Norrland december 1939–april 1940 och i Västsverige april–september 1940 och april–augusti 1941. Nygren var vid utnämningen 1939 Sveriges ende trestjärnige general utanför kungahuset.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ ”Håkan Syrén general i EU”. Försvarsmakten. 5 november 2009. http://www.mil.se/sv/Nyheter/centralanyheter/Hakan-Syren-general-i-EU/. 
  3. ^ Cronenberg, Arvid (1990–1991). ”Oscar E Nygren”. Svenskt biografiskt lexikon. "27". Riksarkivet. s. 704. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8472. Läst 13 januari 2020. 
  4. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1940. sid. 268. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1940/0268.html