Fältmarskalk
En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Fältmarskalk är i allmänhet som befälsgrad högre än general och den högsta graden inom militärmakten. I många länder är graden avskaffad, delas bara ut under krig, eller tilldelas endast som hedersgrad till kungliga personer.
Titeln har funnits i många militärkulturer sedan lång tid tillbaka. Själva ordet kommer av det frankiska mare scalci, ungefär "hästhållare". Titeln betecknade då befälhavaren för härens beridna del. Under 30-åriga kriget var fältmarskalken underordnad i förhållande till landsherrens generallöjtnant. I de svenska och franska härarna hade fältmarskalkarna oinskränkt militär och betydande politisk befogenhet. I Sverige var dock fältmarskalken underordnad riksmarsken, hans närmaste man var rikstygmästaren.[1]
Fältmarskalken har i de flesta länder symboliserats med en så kallad marskalksstav, vilken ofta ses i såväl porträtt av höga militärer samt på gradbeteckningar för fältmarskalksgraden.
I olika länder redigera
Finland redigera
Endast en person har haft graden: Gustaf Mannerheim (1933) samt graden Marskalk av Finland (1942).
Frankrike redigera
I Frankrike heter graden egentligen marskalk av Frankrike.
Grekland redigera
Alexandros Papagos är den ende som tilldelats hederstiteln fältmarskalk av Grekland (1949), för sina insatser i kriget mot Benito Mussolini 1940
Italien redigera
Ryssland redigera
Storbritannien redigera
Sverige redigera
I Sverige har totalt 75 fältmarskalkar utsetts, från 1609 till 1824. Sedan 1972 används graden inte i Sverige, och hade då sedan länge beslutats att bara användas i krigstid.
Tyskland redigera
Preussen redigera
USA redigera
I USA motsvaras graden av General of the Army, eftersom beteckningen Marshal har använts mest för polisiära befattningar.
Österrike-Ungern redigera
Fältmarskalklöjtnant var en grad i den österrikisk-ungerska armén motsvarande generallöjtnant i andra länder.
Se även redigera
Noter redigera
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932