Katedralskolan, Linköping

gymnasieskola i Linköping

Katedralskolan i Linköping grundades år 1627 och är således Sveriges fjärde äldsta gymnasieskola efter Rudbeckianska gymnasiet i Västerås, Thomasgymnasiet i Strängnäs och Katedralskolan i Lund. Skolans motto är tradition och utveckling.

Katedralskolan
Linköpings högre allmänna läroverk
(1878–1965)
Linköpings Högre Elementarskola
(1857–1878)
Katedralskolan, Linköping, exteriörbild.JPG
Skolbyggnaden från 1915
på Platensgatan 20, Linköping.
MottoTradition och utveckling
SkoltypGymnasieskola
Läroverk före 1965
OrtLinköping
LänÖstergötlands län
LandSverige Sverige
Grundad1857
Nationella programNaturvetenskapliga programmet, Samhällsvetenskapliga programmet, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, International baccalaureate, Handelsprogrammet
ÄgareLinköpings kommun
Antal elever~1240
Antal lärare~120

HistoriaRedigera

Skolan har ett ursprung som katedralskola, omnämnd 1230 [1]. 1628 inrättades ett gymnasium. Skolan ombildades i anslutning till läroverksreformen 1849 år 1857 till ett högre elementarläroverk[2] som 1879 namnändrades till ett högre allmänt läroverk[3]. Skolan fick 1965 namnet Katedralsskolan och kommunaliserades 1966. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1907 till 1964.[4]

ByggnaderRedigera

 
Skolans lokaler under perioden 1831–1864. Byggnaden kallas idag konsistoriehuset.
 
Linköpings stadshus, skolans byggnad 1864–1915.
  • 1300-talet-1804 - Nuvarande församlingshemmet i domkyrkoparken ligger på den plats där den första domskolan låg och delar av byggnaden kan dateras till 1300-talet. Den dåvarande byggnaden skadades i branden 1567 och undervisningen flyttades då till Vreta kloster medan byggnaden renoverades. 1627 inrättades gymnasium och byggnaden utvidgades. Huset förstördes i den stora branden 1700, men på hösten 1701 kunde undervisningen återupptas på samma plats i en ny skolbyggnad. Frimurarlogen tog 1804 över skolbyggnaden i domkyrkoparken och den byggdes om för logens ändamål.
  • 1804–1831 - 1804 flyttade undervisningen åter, nu till ett hus på borggården som en tid varit rådhus.
  • 1831–1864 - Ett nytt skolhus byggdes 1826–1831 – det nuvarande konsistoriehusetÅgatan. Fram till 1864 var skolan inrymd där men efterträddes då av domkapitlet och biblioteket.
  • 1864–1915 - Skolan flyttade till den nya byggnaden – det nuvarande stadshuset – och huserade där till 1915 då den nya läroverksbyggnaden på Platensgatan 20 stod klar.

Läroverksbyggnaden på StorgatanRedigera

Läroverket var tidigare inrymt i det som idag är Linköpings stadshus. Stadshuset var mellan åren 1864-1915, läroverk, till dess att den befintliga byggnaden på Platensgatan stod klar.

Läroverksbyggnaden på PlatensgatanRedigera

Katedralskolan hette då den nybyggdes 1914–1915 Högre Allmänna Läroverket i Linköping. Stadsfullmäktige beslöt 1912 att uppföra ett nytt läroverk. Den nya byggnaden låg utanför dåvarande staden och var i stort omgiven av åkermark. Albert Vaerneus var rektor för Linköpings Högre Allmänna Läroverk under tiden 1901–1926. Byggnaden som är i nationalromantisk stil är ritad av arkitekten Axel Brunskog, samma arkitekt som ritade den snarlika Folkungaskolan. Huvudentreprenör var byggmästaren Anders Ohlsson. Under byggnationen av läroverket installerades även skolans orgel, övrig inredning, samt gaveluret, tillverkat av F.V. Tornberg i Stockholm. Den 30 augusti 1915 samlades lärare och lärjungar i det gamla läroverkets aula och tågade därefter gemensamt till det nya läroverket, där uppropet skedde i den nya aulan. Invigningen dröjde till den 16 oktober 1915.[5] Vid invigningen hölls högtidliga tal och bland annat sjöngs sångerna: "Sång till Östergötland" samt nationalsången. Innanför huvudentrén till skolbyggnaden finns inskriptionen "Initium sapientiæ timor Domini" vilket är latin och betyder "Gudsfruktan är vishetens begynnelse", samma inskription som återfinns över porten till den tidigare läroverksbyggnaden.[6] I skolan finns även ett skolbibliotek, med omfattande litteratur för elever och lärare. Skolbiblioteket har bland annat erhållit nomineringen till "Bibliotek i världsklass", 2014/2015.

AulaRedigera

I skolans aula finns en målning av Olle Hjortzberg, färdigställd år 1916. Målningen fick namnet "Ex oriente lux". Målningen visar flera personer, däribland Gustav II Adolf och Paulus. I aulan finns en orgel, tillverkad år 1916 av firman Setterquist & Son Orgelbyggeri. Orgeln omfattar 10 stämmor.

Omgivningen runt skolanRedigera

Skolan är centralt belägen i staden. En bit framför skolan finns en park, kallad Berzeliiparken. Vid skolans södra sida finns den så kallade "Hugo Theorells damm", vilket är en damm uppkallad efter Hugo Theorell, nobellpristagare. Framför skolan finns ett hus, tidigare vaktmästarbostad, men även kallats för "Krettelnhuset" efter att skoltidningen, Kretteln, haft sina redaktionslokaler där.

Konsten på KatedralskolanRedigera

 
Gavelfasadens skulpturer och reliefer av Carl Fagerberg vid stora ingången till Katedralskolan höggs sommaren 1916 in i granitblock som därefter murades in i väggen.
 
Interiörbild i Katedralskolan, Linköping. Tavlan som är placerad utanför dörrarna till aulans stora ingång föreställer Stora Åby i Ödeshögs kommun och är målad av konstnären Elias Erdtman (1862–1945).

Byggnaden fick en rik konstnärlig utsmyckning. Carl Fagerberg gjorde fasadens skulpturer medan Olle Hjortzberg smyckade aulan. När Katedralskolan invigdes 1915 var det var redan från början självklart att den skulle smyckas med samtida konst, både tavlor och skulpturer. Konsten skulle vara "en bärande kraft för unga sinnen" och Elias Erdtman samt Olle Hjortzberg var några av de stora konstnärer som fick beställningar till det nya läroverket. Prins Eugen skänkte senare tavlan Veteskörd vid Vättern till skolans 300-årsjubileum 1927.

Katedralskolans program och organisationRedigera

Katedralskolan erbjuder följande gymnasieprogram:

Till naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiska och humanistiska programmet erbjuds musikprofil.

SkolledningRedigera

Skolans skolledning är bestående av en enhetschef, samt rektorer för de olika programmen.

Några av Katedralskolans sällskapRedigera

  • Sällskapet för Vitterhet och Häfd – Eranos (VH-E)[8]. VH-E är Katedralskolans äldsta sällskap och kan räkna sina anor till grundandet av Vitterhetsgillet år 1795. VH-E ägnar sig åt historia, filosofi, litteratur och poesi. Flera kända elever vid Katedralskolan har varit verksamma inom sällskapet, bland andra Jöns Jacob Berzelius och Tage Danielsson.
     
    Katedralskolan, huvudentrén
  • Naturvetenskapliga sällskapet (Natve).[8] Natve är ett skolsällskap som endast består av manliga medlemmar och som ägnar sig åt naturvetenskap. År 1814 grundades Natve och har funnits oavbrutet sedan dess, det gör sällskapet till den längsta aktiva föreningen i skolans historia. Flera kända katedralelever som bland andra Hugo Theorell har varit medlem i sällskapet. Natve är anslutet till förbundet Unga Forskare.
  • Veritas Naturae.[8] Veritas är ett sällskap endast för kvinnliga naturvetare med intresse för naturvetenskap. Även detta sällskap är ett av de äldsta på skolan och anslutet till förbundet Unga Forskare.
  • Kretteln Elevtidning grundad 1917. Berör ämnen i skolan, såväl som i samhället. Tidningen ges ut några gånger per kalenderår. Skoltidningen leds av en chefsredaktör, samt olika skribenter.
  • Bonnkapälle, Skolorkester grundad 1860, bestående av endast manliga medlemmar.
  • Kulturtanterna, en förening för kulturintresserade.

Vidare finns det flera föreningar på skolan, däribland: Acta Laquies, KTDRL- Volleyboll, Kemientusiasterna, Katedral alpin, med flera.

ElevkårRedigera

På skolan finns en elevkår, som ska göra skolgången bättre och roligare för eleverna på Katedralskolan, samt värna elevernas intressen på skolan. Elevkåren genomför och organiserar olika aktiviteter på skolan, såsom att välkomna nya elever på skolan.

Elevkårens strukturRedigera

Elevkårens styrelse är bestående av elever på skolan. Kåren är bestående av olika utskott och kommittéer; balkommittén, studentkommittén, festkommittén och PR-utskottet.

BilderRedigera

Några kända katedralareRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera