Wikipedia

Johan Tobias Sergel

svensk bildhuggare, målare, tecknare och riddare av Vasaorden
Uppslagsordet ”Sergel” leder hit. För andra betydelser, se Sergel (olika betydelser).

Johan Tobias Sergel, före adlandet 1808 Sergell, född 28 augusti 1740 i Stockholm, död 26 februari 1814 i Stockholm, var en svensk bildhuggare, målare och tecknare. Han var stamfar till ätten Sergel, far till Gustaf Sergel och farfars far till Birger Sergel.

Johan Tobias Sergel
Sergel avporträtterad i Florens av Ludwig Guttenbrunn, iklädd Nationella dräkten och med Vasaorden runt halsen, troligen 1780-talet.
Född28 augusti 1740
Stockholm
Död24 februari 1814 (73 år)
Stockholm
BegravningsplatsAdolf Fredriks kyrkogård[1][2][3]
kartor
FöräldrarChristoffer Sergell
Konstnärskap
FältSkulptör, tecknare, bildhuggare
UtbildningRitareakademien
PriserVasaorden, 1782
Ritareakademiens stora guldmedalj 1761
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Porträtt av Johan Tobias Sergel i halvfigur. Han är klädd i rock och sidenväst samt skjorta (1794). Porträttet utfört av den danske målaren Jens Juel (1745–1802). Nationalmuseum, Stockholm.

Biografi

redigera

Johan Tobias Sergel var son till det tyska konstnärsparet Christoffer Sergell och Elisabet Swyrner, vilka flyttat till Sverige året innan sonen föddes. Fadern var hovbrodör, liksom hans systrar, brodöserna Anna Sibylla Sergell (en annan namnversion är Anna Brita Sergell) och Maria Sofia Sergell.

Sergels talanger upptäcktes tidigt och han fick undervisning av Jean Eric Rehn och Jacques Adrien Masreliez. År 1757 började han som elev hos den från Frankrike inkallade Pierre Hubert L'Archevêque, som modellerade Gustav II Adolfs staty, Stockholm. Han assisterade också denne vid utförande av två statyer för kungliga slottet. En annan viktig händelse i hans tidiga utveckling var hans möte med gravören Per Floding, som introducerade honom i den nyantika stilen.

Studieresa till Frankrike och Italien

redigera

Vid nitton års ålder fick Sergel fast lön på Kungliga slottsbyggnadsstaten, och två år senare erhöll han Ritareakademiens stora guldmedalj. År 1767 kunde han genom ett reseunderstöd på 3 000 daler silvermynt göra en studieresa till Paris, Rom och Neapel. Under ett år fördjupade han sig i de antika konstverken, ett år under vilket han själv inte producerade någonting. Skulpturer med inspiration från hans utlandsvistelse är bland andra Vattennymfen (hans första självständiga verk), Vilande Faun och Den döende Otryades. Ludvig XV av Frankrike beställde av honom skulpturen Amor och Psyke, men kungen dog medan verket bara var halvfärdigt. Det köptes då i stället av Gustav III, som alltmer hade börjat intressera sig för den lovande konstnären.

Arbete i Stockholm

redigera

Efter tolv år utomlands kallades han till Sverige av Gustav III. Något motvilligt reste han till Stockholm – han hade just valts in som medlem i den franska konstakademien – och utnämndes till kunglig bildhuggare. Han hade också erbjudits av Katarina II att bosätta sig i Ryssland, men tackat nej till anbudet. Amor och Psyke skulpterades nu färdigt. År 1780 blev han professor vid Konstakademien och 1782 riddare av Vasaorden. Trots de stora framgångarna och många amorösa äventyr var Sergel ibland melankolisk och brottades stundom med självmordsplaner.

Privatliv

redigera

En avgörande förändring i hans liv inträffade när han 1783 träffade värdshusflickan Anna-Rella Hellström. Hon blev hans älskarinna, och deras kärleksmöten skildrade han i flera humoristiska och starkt erotiska teckningar, men också i innerliga skildringar av familjelivet. Efter en resa med Gustav III flyttade Sergel och Anna Rella in i en ateljévåning i sedermera Sergelhuset i kvarteret Beridarebanan söder om Hötorget i Stockholm. Anna Rella födde fyra barn, av vilka två överlevde. Tiden med henne och barnen var den lyckligaste tiden i hans liv. Åren blev inte så många: hon dog redan 1796. Under de sista arton åren av sitt liv blev han såväl hovintendent som adlad. Hans grav finns på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.

Utmärkelser

redigera

Offentliga verk i urval

redigera

Johan Tobias Sergel är representerad på bland annat Bonniers porträttsamling, Nationalmuseum[5], Norrköpings konstmuseum[6], Göteborgs konstmuseum[7], Teckningsmuseet i Laholm, Uppsala universitetsbibliotek[8] och Hotell Sergel Plaza i Stockholm. Han har lånat sitt namn åt bland annat Sergels torg, Sergelarkaden och Sergelgatan i Stockholm samt Sergels väg i Malmö.

Bilder

redigera

Se även

redigera

Bibliografi

redigera


Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Find A Grave-ID: 10900, läst: 5 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravsten #3970 Tobias Sergell, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Blankett för Gravstensinventering, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Venus som stiger ur badet: bildstod i marmor af Johan Tobias Sergel: jemte mästarens sjelfbiografi: en konsthistorisk studie.
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 21 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Tobias_Sergel&oldid=55889789”