Constans Collin (tidigare Bessett), född 16 augusti 1656 i Norrköping, död 10 oktober 1711 i Söderköping, var en svensk präst i Slaka församling och S:t Laurentii församling.

Constans Collin
Född16 augusti 1656[1]
Norrköping[1], Sverige
Död10 oktober 1711[1] (55 år)
S:t Laurentii församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Rektor, Linköpings trivialskola (1690–1693)[1]
Lektor, Katedralskolan (1693–1694)[1]
Lektor, Katedralskolan (1694–1695)[1]
Kyrkoherde, Slaka församling (1694–1701)[1]
Lektor, Katedralskolan (1695–1701)[1]
Kyrkoherde, S:t Laurentii församling (1701–1711)[1]
Kontraktsprost, Hammarkinds kontrakt (1701–1711)[1]
MakaAnna Sithelius
(g. 1691–1711)[1]
BarnMaria Collin (f. 1692)
Rebecca Collin (f. 1694)[1]
Christina Collin (f. 1700)[1]
Carl Collin (f. 1702)[1]
Sven Collin (f. 1703)[1]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Constans Collin föddes 16 augusti 1656 i Norrköping. Han var son till Köpmannen Collin Bessett och Maria Servatz. Fadern kom från en skotsk släkt som hade flytt på grund av religionsförföljelse. Collin blev 27 maj 1676 student vid Uppsala universitet i och 11 december 1688 magister[särskiljning behövs]. Han prästvigdes 26 september 1690 och blev 9 april samma år rektor i Linköping. Collin blev 1693 filosofi lektor ("logices") i Linköping. Han blev andre teologie lektor samt kyrkoherde i Slaka församling år 1694. År 1695 blev han förste teologie lektor. Collin blev 1701 kyrkoherde i S:t Laurentii församling, Söderköping och samma år blev han även kontraktsprost i Hammarkinds kontrakt. Han var 1703 preses vid prästmötet och riksdagsman vid Riksdagen 1710. Collin avled 10 oktober 1711 i Söderköping.[2]

FamiljRedigera

Collin gifte sig 1691 med Anna Sithelius (1671–1745). Hon var dotter till kyrkoherden Swen Sithelius i Vreta klosters socken. De fick tillsammans barnen Johannes (1691–1691), Maria, Rebecca, Jacob (1697–1726), Christina, Carl, Sven och Johan (1706–1711).[2]

BibliografiRedigera

  • De Rarefactione, Uppsala 1685.[2]
  • Scipio Africanus, Uppsala 1688.[2]
  • De hujus vitae renatis, Uppsala 1694.[2]
  • De piorum cruce, diss. synod., Linköping 1703.[2]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Johan Alfred Westerlund & Johan Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 504, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 504. Libris 41149