Axel Viktor Brunskog, född 31 juli 1878 i Sankt Nikolai församling, Stockholm, död 10 april 1946 i Linköping, var en svensk arkitekt.

Axel Brunskog
Född31 juli 1878[1][2]
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
Död10 april 1946[1][2] (67 år)
Linköpings församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningArkitekt[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Brunskog studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1893-1896, Kungliga Tekniska Högskolan 1898-1902 och vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1902-1905. Under studietiden (1904) tävlade och vann han tävlingen om ett nytt stadshotell i Västervik, men hans förslag utfördes aldrig. Han var anställd hos domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin i Malmö 1905-1907. Från 1908 var han verksam i Linköping.

Brunskog är skapare av många byggnader i centrala Linköping, bland annat det gamla vattentornet (som numera är ombyggt till lägenheter), Katedralskolan och Folkungaskolan.

I Örebro har Brunskog ritat Engelbrektsskolan vid Oskarsplatsen. Den är uppförd 1923–1925 i nordisk klassisk stil.

I mars 2011 hyllades han med en egen utställning i friluftsmuseet Gamla Linköping.

Verk i urval redigera

Byggnader i Linköping redigera

 
Folkungaskolan
 
Katedralskolan
 
Gamla vattentornet
  • Vattentornet på Kantorget 1909
  • Folkungaskolan 1912
  • Katedralskolan 1915
  • Missionkyrkan 1923-1924
  • Bostadshus Platensg 13, 1912
  • Storg 44, 1912.
  • Centralpalatset, kv Epåletten 8, 1908.
  • Småskoleseminarium, kv Dockan 5, 1908.
  • Flickskola, kv Bikupan 2 B, Vasavägen, 1909.
  • Dryckeshornet 6, Sankt Larsgatan, 1909.
  • Kv Ekollonet 1, Hospitaltorget, 1910-1911.
  • Kv Arkitekten 4, 1911-1912.
  • Kv Assyrien 5, 1911.
  • Kv Assyrien 3, 1912.
  • Kv Bofinken 5, Engelbrektsplan, 1912.
  • Kv Elddonet 7 A, Hospitaltorget, 1912.
  • Tryckeri i kv Badhuset 2 B, Sankt Larsgatan 19, 1912.
  • Kv Dromedaren 2, 1912.
  • Kv Blåklockan 16 B, Hamngatan 12 B, 1913.
  • Kv Arkitekten 3, 1914.
  • Kv Emiren 2, Djurgårdsgatan 39, 1915.
  • Kv Elddonet 5, Drottninggatan 41, 1916.
  • Tennishall, kv Aspen 3, 1916.
  • Villa, kv Eternellen 47, 1917.
  • Villa, kv Eken 2, 1917.
  • Stadshuset, ändring, i kv Agaten, 1921.
  • Soldathem, 1925.
  • Lasarettet, tillbyggnad, 1925.
  • Decimalen 1 B, Replsagaregatan, 1925.
  • Kv Arkitekten 14, 1924-1925.
  • Kv Arkitekten 12, 1925-1926.
  • Kv Arkitekten 7 B, tillbyggnad, 1926.
  • Villa, kv Elefanten 3, 1926.
  • Kv Däckeln 2 A, Nygatan, 1926.
  • Kv Alprosen 3, 1925.
  • Kv Alprosen 5 1926-1927.
  • Kv Alprosen 4, 1928-1929.
  • Kv Apoteket, Stora Torget, ändringsritning, 1927.
  • Dubbelhus, Östgötagatan 52-54, 1919.
  • Kv Enigheten 7, Kaserngatan 23, 1922.
  • Kv Facklan 5 och 10, Västra vägen 20-22.
  • Kv Flodhästen 14, Västra vägen 14, 1923.
  • Kv Delfinen 1, Trädgårdstorget, 1927.
  • Kv Armenien 5 och 6, 1928.
  • Kv Dryckeshornet 3, 1929.
  • Kv Drotten 4, 1930.
  • Kv Assyrien 2, 1930.
  • Kv Ankan 1, 1931-1932.
  • Kv Domaren 7, 1931-1935.
  • Kv Eldaren 3, Tränggatan 8, 1931-1932.
  • Kv Baggen 26 B, Platensgatan 7, 1934.
  • Kv Assyrien 1, 1935.
  • Tillbyggnad i Lambohov, 1914.

Övriga Sverige redigera

 
Engelbrektsskolan, Örebro
  • Stäckö Skola, Åtvidaberg 1909
  • Uppmätning och ändringsförslag för kyrkor bland annat i Sund 1910 och Gusum, Östergötland 1913, Linköpings domkyrka 1916, Skrukeby, Östergötland 1917.
  • Uppmätning av Vadstena munkkloster och förslag till Birgitta museum 1917.
  • Läroverkets annex vid Karstorpsvägen, Västervik 1935
  • Lindhemsskolan, Västervik 1939
  • Ålderdomshem, sjukhus, Västervik
  • Engelbrektsskolan i Örebro 1923-1925.
  • Ombyggnad i Strålnäs, 1912.
  • Bandbördshus, Motala 1925.
  • Lindöskolan, Norrköping 1933.
  • Nya disponentbostaden, Ljungsbro 1927.
  • Harald Svenfelts villa, Ljungsbro 1934.
  • Telegraf och tandläkarebostad, Ljungsbro, 1939, Ljungsbro 1939.
  • Förslag till ombyggnad av Stallet, Åtvidaberg 1928 och 1941.
  • Försökscentral, Malmslätt 1941.
  • Församlingshem, Kimstad 1924.
  • Församlingshem, Björsäter 1933.
  • Skolor, sjukhus och ålderdomshem i Norrköping, Örebro, Vimmerby, Motala och Oskarshamn.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Brunskog, Axel Viktor, läst: 2 april 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera