Karl Gustaf Westman
Karl Gustaf Westman (i riksdagen kallad Westman i Uppsala och senare Westman i Stockholm), född 18 augusti 1876 i Göteborgs Kristine församling, Göteborgs och Bohus län, död 24 januari 1944 i Oscars församling, Stockholms län, var en svensk politiker (Bondeförbundet), historiker, professor i rättshistoria vid Uppsala universitet och läroboksförfattare.
| Karl Gustaf Westman | |
 | |
| Tid i befattningen 28 september 1936–30 augusti 1943 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
|---|---|
| Företrädare | Thorwald Bergquist |
| Efterträdare | Thorwald Bergquist |
| Tid i befattningen 19 juni 1936–28 september 1936 | |
| Statsminister | Axel Pehrsson-Bramstorp |
| Företrädare | Rickard Sandler |
| Efterträdare | Rickard Sandler |
| Tid i befattningen 17 februari 1914–30 mars 1917 | |
| Statsminister | Hjalmar Hammarskjöld |
| Företrädare | Fridtjuv Berg |
| Efterträdare | Alexis Hammarström |
| Mandatperiod 1919–1943 | |
| Valkrets | Östergötlands läns valkrets |
| Född | Karl Gustaf Westman 18 augusti 1876 Göteborgs Kristine församling, Göteborgs och Bohus län |
| Död | 24 januari 1944 (67 år) Oscars församling, Stockholms län |
| Gravplats | Uppsala gamla kyrkogård |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Bondeförbundet |
| Utbildning | Fil. dr 1905 |
| Alma mater | Uppsala universitet |
| Yrke | Politiker Professor i rättshistoria |
| Ministär | Regeringen Hammarskjöld Regeringen Pehrsson-Bramstorp Regeringen Hansson II & III |
| Maka | Margit Printz (1901–1999) |
Westman var ecklesiastikminister i Hjalmar Hammarskjölds regering 1914–1917. Från 1919 till 1943 tillhörde han första kammaren i Sveriges riksdag, representerande först Jordbrukarnas Riksförbund och från 1921 Bondeförbundet. Han var utrikesminister i regeringen Pehrsson-Bramstorp 1936 och justitieminister i S/Bf-koalitionen regeringen Hansson II 1936–1939, och därefter i samlingsregeringen regeringen Hansson III till 30 augusti 1943.
Uppväxt, studier och akademisk karriär redigera
Karl Gustaf Westman var son till postmästaren Karl Johan Westman och Tonny, född Andersson. Av hans fyra yngre bröder kan nämnas lantbrukaren och riksdagsmannen Karl Allan Westman och diplomaten Karl Ivan Westman. Efter mogenhetsexamen i Linköping 1894 inskrevs Westman vid Uppsala universitet, där han avlade filosofie kandidatexamen 1897, blev filosofie licentiat 1904 och filosofie doktor 1905. Doktorsavhandlingen från 1904, Svenska rådets historia till år 1306, utgjorde länge ett standardverk om den svenska stormannaklassens uppkomst. År 1912 skrev han sitt huvudarbete Den svenska nämnden. Dess uppkomst och utveckling, som gav honom ett anseende som en av de främsta svenska historikerna. Åren 1910–1941 var han professor i rättshistoria vid Uppsala universitets juridiska fakultet.
Under studieåren tillhörde Westman i flera år styrelsen för Föreningen Heimdal. Han blev ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1909, av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1924, av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1907 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1925. Tillsammans med folkmålsprofessorn Jöran Sahlgren grundade Westman 1932 Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, vars preses han var fram till sin död.
Politisk karriär redigera
| Det är förvånande, att så många varit anhängare av teorin om det ideologiska självmordets förträfflighet. Det beror på ytlighet i den historiska uppfattningen. Ideologierna som politiska företeelser växla med de politiska intressemotsatserna och sammanhänga med dem. En idé blir först en makt om den förenas med ett intresse. |
| – Karl Gustaf Westman, Dagbok 25 juni 1941. |
Såväl vetenskapligt som politiskt var Westman påverkad av Harald Hjärne. Dennes paroll "Försvar och reformer" var också hans. Under åren närmast efter sekelskiftet, då han ansågs ha liberala sympatier, propagerade han för rösträttsreformer. Några år senare kom han att bli en framträdande företrädare för försvarsrörelsen i Uppsala. Efter bondetåget och borggårdskrisen 1914 utnämndes han till ecklesiastikminister i Hjalmar Hammarskjölds konservativa men partiobundna regering.
I 1918 års nyval till första kammaren invaldes Westman för Östergötland. Han representerade Jordbrukarnas Riksförbund, som bildats ur kretsen kring bondetåget. I riksdagen, där han inträdde vid urtiman 1919, tillhörde JR-ledamöterna i Jordbrukarnas fria grupp. 1921 gick JR samman med Bondeförbundet. Westman förblev ledamot av första kammaren nästan livet ut. Han var under många år ordförande i andra lagutskottet. Från 1924 tillhörde han Bf:s riksdagsgrupps förtroenderåd. Han kom att ses som en mycket inflytelserik Bf-politiker. 1924–43 var han ledamot av förtroenderådet för Bondeförbundets riksdagsgrupp.
I samband med den djupa lågkonjunkturen i början av 1930-talet bidrog Westman till det samarbete mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna som satte punkt för 1920-talets politiska instabilitet. Regeringssamverkan mellan "folkrörelsepartierna" ("arbetare och bönder") för en expansiv ekonomisk politik, ledde enligt sina tillskyndare till en lindring av den kraftiga arbetslösheten, både i städer och på landsbygden, och anses av dessa ha förhindrat att fascism, nazism eller kommunism fick fäste i landet. Historikern och författaren Henrik Berggren skriver om Westman "att han 1933 var rätt man på rätt plats för att bistå den historiska uppgörelse som sannolikt räddade demokratin i Sverige".
Från 1936 och under andra världskriget var han statsråd, först i regeringen Hansson II och sedan i samlingsregeringen som justitieminister till augusti 1943, då han avgick samt lämnade riksdagen på grund av framskriden cancersjukdom.[källa behövs] Under denna period genomförde han bland annat 1938 års gruvlag och 1942 års rättegångsreform. Främst har Westman uppmärksammats såsom ansvarig för de begränsningar av tryckfriheten som genomfördes under krigsåren som ett led i regeringens ansträngningar att lotsa landet undan kriget.[källa behövs]
Familj redigera
Han gifte sig 1935 med Margit Printz (1901–1999). De fick tre barn, däribland Ingun Montgomery.[1]
Död, gravsättning och eftermäle redigera
Westman dog den 24 januari 1944 efter en längre tids sjukdom.[2][förtydliga]
Westman gravsattes den 2 februari 1944 på Gamla kyrkogården i Uppsala.[3]
Westman har av Lundaprofessorn Sverker Oredsson karakteriserats som ett av "Sveriges skadligaste och farligaste statsråd. Synnerligen frikostigt slog han till mot tidningar, som vågade komma med kritik av Nazityskland".[källa behövs]
Utmärkelser redigera
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 5 juni 1937.[4]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1916.[5]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1915.[6][förtydliga]
Kommendör av första klassen av Vasaorden, 6 juni 1932.[7]
I populärkulturen redigera
I tv-filmen Fyra dagar som skakade Sverige (1988) gestaltas han av skådespelaren Allan Svensson.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Sveriges styresmän 1937, [: Konungens statsråd, riksdagsmän, landstingsmän, stadsfullmäktige, överståthållaren, landshövdingar och borgmästare : jämte historiker över regeringsmakten, Sveriges riksdag, landstings- och stadsfullmäktigeinstitutionerna], huvudred. Erik Winge, Vipe förlag, Stockholm 1938 s. 13
- ^ ”KARL GUSTAF WESTMAN”. Nättidningen Svensk Historia. Svensk juristtidning. 1944. https://svjt.se/svjt/1944/97. Läst 21 november 2023.
- ^ Svenska gravar: Westman, Karl Gustaf
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1942bih
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ Sveriges Statskalender
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1942bih
Källor redigera
- Berggren, Henrik, artikel ”KG Westman: Slingrig väg till demokratin” i antologin ”Demokratins genombrott” (Falun 2018)
- Carlgren, W.M. (utg), ”K.G. Westman Politiska anteckningar september 1939 - mars 1943” (Stockholm 1981), d:o ”… juni 1914 - mars 1917 (1983), d:o ”… april 1917 – augusti 1939” (1987)
- Dahlberg, Hans, ”Hundra år i Sverige – Krönika över ett dramatiskt sekel” (Stockholm 1999)
- Edman, Veine, biografi ”Statsråd i krigstider – KG Westman – Bröderna – Vännen och välgöraren” (Mjölby 2020)
- Swensson, Sven, artikel i Svenska Män och Kvinnor 8 (Sthlm 1955)
- Wahlbäck, Krister, Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939-41 (Sthlm 1972)
- Sveriges statskalender för året 1935, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 651, 809, 827, 830, 81, 152
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 117-118
Externa länkar redigera
Wikiquote har citat av eller om Karl Gustaf Westman.
| Företrädare: Fridtjuv Berg |
Sveriges ecklesiastikminister 1914–1917 |
Efterträdare: Alexis Hammarström |
| Företrädare: Rickard Sandler |
Sveriges utrikesminister 1936 |
Efterträdare: Rickard Sandler |
| Företrädare: Thorwald Bergquist |
Sveriges justitieminister 1936–1943 |
Efterträdare: Thorwald Bergquist |