Göteborgs stift

stift inom Svenska kyrkan

Göteborgs stift (latin: Dioecesis Gothenburgensis) är ett stift inom Svenska kyrkan, inrättat 1665. Det omfattar geografiskt landskapen Bohuslän och Halland samt de södra och västra delarna av Västergötland. Därmed sträcker det sig från Laholm i söder till Strömstad i norr. Stiftsstad är Göteborg. Stiftet har 10 kontrakt, 39 pastorat och 30 församlingar som inte ingår i pastorat (2018).

Göteborgs stift
Goteborg domkyrkan.jpg
Inrättat1665[1]
FöregångareSkara stift, Lunds stift
SamfundSvenska kyrkan
BiskopssäteSverige Göteborg, Sverige
DomkyrkaGöteborgs domkyrka
BiskopSusanne Rappmann
Antal kontrakt10 (2020)
Antal pastorat69 (2020)
Antal församlingar177 (2020)
Vapen
Karta
Stiftskansliet huserar i Lilla Bommen i Göteborg.

Biskop sedan mars 2018 är Susanne Rappmann, som företräddes av Per Eckerdal. Hon är stiftets första kvinnliga biskop.[2]

Historia redigera

Vid tiden för Göteborgs grundläggning ville man knyta de mest avlägsna församlingarna i Skara stift närmare myndigheten i den nya staden. Därför inrättades Göteborgs superintendentia 1620, till vilken lades Askims, Sävedals, Kinds, Marks, Ale, Flundre, Vättle, Bollebygds, Mo och Östra Hisings härader, av vilka Mo härad dock snart återgick till Skara stift. Eftersom till superintendentian också tillfördes Hallands län (1646) och större delen av Bohuslän (1658), ansågs denna bli för omfattande och då superintendenten 1665 skulle tillsättas, förvandlades denna till ett biskopsdöme. Det nya stiftet som var det åttonde i storlek i landet, utökades 1693 med Norrviken i Bohuslän, vilken tidigare tillhört Karlstads superintendentia, och omfattade då Göteborgs och Bohus län, Flundre, Ale, Vättle, Bollebygds, Marks och Kinds härader av Älvsborgs län, Hallands län samt Hishults sockendel av Kristianstads län.[3]

Stadens första kyrkoherde blev magister Sylvester Johannis Phrygius, som utnämndes den 26 juli 1619 och den 26 april 1620 fick konfirmationsbrev som superintendent. Phrygius kvarstod i sitt ämbete till sin död 1628. Superintendenter därefter blev Andreas Johannis Prytz (1629–1647) och Ericus Brunnius (1647–1664). Då superintendentsämbetet förvandlades till biskopsdöme hette den första biskopen Zacharias Klingius (adlad Klingenstjerna) (1665–1671) och därefter Laurentius Thoreri Billichius (1671–1678).[4]

Kontrakt redigera

Se även redigera

Bibliografi redigera

Herdaminnen redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Göteborgs stift i ord och bild. Redaktionskommitté: teol. dr. Elis Malmeström, teol. dr. Gösta Nelson, kyrkoherde Anders Block, kyrkoadjunkt Folke Fehn. Idun Förlag. Stockholm 1950. s. 34.
  2. ^ Johan Sundström (8 november 2017). ”Hon är Göteborgs nya biskop”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/hon-%C3%A4r-g%C3%B6teborgs-nya-biskop-1.4743575. Läst 8 november 2017. 
  3. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938. Red. Werner Göransson. Utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå. Göteborg 1938. s. 381.
  4. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv. Utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982. s. 1, 8.

Externa länkar redigera