Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2013

Vinter

varför snöar det på vinter 79.102.201.2 19 december 2012 kl. 14.48 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan läsa om hur snö bildas i artikeln Snö. Lixer ✎ ✔ 19 december 2012 kl. 14.57 (CET)

Frågan om varför känns berättigad. Hur känns som överkurs. :) -- Lavallen (blockera) 19 december 2012 kl. 15.14 (CET)

Wordfeud avgifter

Kan man spela Wordfeud/chatta med någon som är på semester i USA, utan att det blir några avgifter för trafiken till våra mobiloperatörer? Hoppas få ett svar från er om detta.

Om personen kan hitta någonstans med öppen Wifi kan man undvika trafikavgifter. Starbucks har till exempel gratis Wifi. Hotell brukar också ha Wifi, men då oftast mot en avgift. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 december 2012 kl. 09.35 (CET)

Det är däremot bäst att stänga av sin mobila datortrafik (3G/4G) helt samtidigt, eftersom vissa telefoner ibland kan växla över till denna automatiskt om den tappar förbindelsen med wifin. Detta utan att säga till. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 december 2012 kl. 09.41 (CET)

Om man överhuvudtaget har tillgång till Internet kan man använda förbindelsen på motsvarande sätt, förutsatt att ens apparat går med på att styra trafiken via någon förbindelse man kan ordna (t.ex. bluetooth till en dator och via den till ADSL- eller ethernet-förbindelsen). Jag känner inte Wordfeud, men ofta kan ju spelen också spelas på datorn, med bättre och billigare förbindelse. Chatprogram för dator finns det så de understa ruttnar. --LPfi (disk) 16 december 2012 kl. 12.09 (CET)

Och för den som är kvar i sitt hemland (mobilabonnemangets hemland) blir det inga extra avgifter när den man chattar/wordfeudar med är i annat land. Internationella kommunikationer över internet är i den bemärkelsen gratis (ingår i uppkopplingsavgiften). ⬤Bοⅰⅵе 17 december 2012 kl. 10.40 (CET)

Tips: [1] /Kattegatt (disk) 20 december 2012 kl. 19.41 (CET)

Kryddor (blandning)

Hej allihop! Det här är mitt 1'a besök på Wp. Jag undrar om det finns ngn. som vet vad kryddblandningen "Daet Kaak" består av & vad den används till.Tacksam för svar, Hade!

Du menar inte "date kaak"? Det verkar enligt den här länken vara en variant av inbakade dadlar. Den har kryddor i sig men är ingen kryddblandning.--Paracel63 (disk) 20 december 2012 kl. 23.29 (CET)

Frågan skulle ju behöva förtydligas med var kryddblandningen kommer ifrån. Eftersom nästan vem som helst kan bland kryddblandningar blir det ju som att fråga "vad innehåller mammas köttbullar?". Kaak är holländska för kaka, ett pakistanskt bröd och en typ av arabisk kaka - som Paracel63 verkar ha hittat receptet till en variant av. Jag undrar om det verkligen var den frågeställaren ville hitta, men undrar om det går att komma närmare utan ytterligare förtydligande av frågan.--FBQ (disk) 21 december 2012 kl. 14.47 (CET)

Komma omedelbart före finit verb

I Wikipedia:Skrivregler står det att det är felaktigt att sätta ut komma omedelbart före det finita verbet. Gäller detta undantagslöst, till exempel även då den första satsdelen är mycket lång, och var finns denna regel dokumenterad i språkriktighetslitteraturen eller grammatikorna? //Salsero (disk) 12 december 2012 kl. 16.16 (CET)

Salsero, jag tror att du tolkade vår skrivregel på fel sätt. Det står inte att "det är felaktigt att sätta ut komma omedelbart före det finita verbet". Det som står är exakt följande:

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

med exemplet "Sven Svensson, bor i Sverige". Skrivregeln skall knappast tolkas som att det alltid vore fel att sätta ut ett komma före det finita verbet; men däremot som att det är fel att göra det i just den sortens konstruktion som ges i exemplet.

Om du skriver "Sven Svensson, bor i Sverige.", så har du behandlat en enkel mening som består av en enda sats som om den i stället bestode av två ofullständiga satser; dels "Sven Svensson" (sats utan predikat) och dels "bor i Sverige" (sats utan subjekt). Jag tycker nog att jag förstår varför detta avrekommenderas. Om du läser vidare i skrivreglerna, så kan du däremot se att i vissa andra fall rekommenderas komma, även om det skulle råka handla omedelbart före den finita verbformen. Här är ett exempel med en inskjuten bisats:

Sven Svensson, som främst är känd för sina norrlandsskildringar, bor i Sverige.

Med vänlig hälsning, Jörgen B (disk) 14 december 2012 kl. 17.42 (CET)

Hej Jörgen och tack för ditt svar. Det jag undrar är emellertid vad som gör konstruktionen i det givna exemplet "Sven Svensson, bor i Sverige" speciell. Är det bara att den är kort? Hur är det exempelvis med "När Sven gick till skolan, tog han med sig sin bror"? Är det också en felaktig kommatering, och vad finns det för tumregel för att avgöra saken? Jag har sökt i Svenska skrivregler utan att hitta något, så det vore toppen om någon visste mer. //Salsero (disk) 17 december 2012 kl. 23.26 (CET)

Observera att meningen "Sven Svensson bor i Sverige." består av en enda sats, medan meningen "När Sven gick till skolan tog han med sig sin bror." består av två satser (oavsett hur man i skrift kommaterar meningarna). Den andra meningens första sats har subjektet "Sven" och predikatet "gick"; dess andra sats har däremot subjektet "han" och predikatet "tog". Det längre exemplet jag gav ovan var också en mening med två satser. I det fallet var den ena satsen (som främst är känd för sina norrlandsskildringar, med subjektet "som" och predikatsverbet "är") inskjuten i den andra. Jörgen B (disk) 18 december 2012 kl. 16.43 (CET)

Hej, ja det låter ju rimligt att det skulle vara felaktigt att kommatera om det bara är en enda sats, medan det är valfritt att inskjuta ett komma ifall det är mer än en sats inblandad. /Salsero (disk) 23 december 2012 kl. 11.16 (CET)

Billigare i mellandagsrean?

Är det sannolikt att nysläppt produkt (som iPad Mini) är mer än marginellt billigare i mellandagarna än nu?

Sannolikheten beror på hur mycket produkten förväntas säljas och hur mycket den faktiskt säljs före jul. Blir det en hit så lär det ta längre tid innan den säljs billigare men blir försäljningen mycket sämre än förväntat kan priset sjunka redan till mellandagarna.--LittleGun (disk) 22 december 2012 kl. 21.27 (CET)

Mina empiriska studier säger Apples produkter ganska ofta inte alls omfattas av övriga reor. De har ett erbjudande om fraktfritt just nu från sin hemsida och i Apples fall är det något av en sensation i generösitet. El Gurka Rapido (disk) 23 december 2012 kl. 14.43 (CET)

Sverige världens avlångaste (avlängsta) land?

Läste idag Maria Rydhagens krönika i Expressen läs här, där hon konstaterar att Sverige är världens avlångaste (avlängsta) land.

Jag undrar dels om detta stämmer, och om det stämmer, exakt hur som menas. I förhållande till bredden? För mig känns det då som att Chile är en bättre kandidat. Längsta sträcka på längden? Då känns Ryssland som en bättre kandidat. Hur menar Rydhagen? Tanzania (disk) 23 december 2012 kl. 13.07 (CET)

Ja, det kan man ju undra. Det är det nog bara hon, om någon, som vet hur hon tänkt. Entheta (disk) 23 december 2012 kl. 13.13 (CET)

Fick den känslan också. Lät inte riktigt rimligt, men å andra sidan har jag inte läst geografi på högre nivå, så visste inte om det fanns något slags specialmått eller något.. Tanzania (disk) 23 december 2012 kl. 13.54 (CET)

Om det nu inte är en kontrast till "fyrkantighet" hon vill betona. -- Lavallen (blockera) 23 december 2012 kl. 14.08 (CET)

Det är nog svårt att hitta någon rent geometrisk definition av avlånghet där Sverige överträffar Chile. Men krönikören har kanske snöat in på det här med vädrets makter och skillnaden i medelsnödjup (eller nåt) mellan Smygehuk och Treriksröset kanske är större än i de flesta (alla?) andra länder. --Larske (disk) 23 december 2012 kl. 17.40 (CET)

Tvivlar starkt på att det är mindre skillnad i medelsnödjup mellan Murmansk och Astrakhan än mellan Treriksröset och Smygehuk. Eller för den delen mellan Arica och Punta Arenas i Chile. Enklaste förklaringen till alltihop är väl att Maria R pratar i nattmössan. Lsj (disk) 23 december 2012 kl. 21.37 (CET)

Det är rätt vanligt att svenska skribenter beskriver Sverige eller det svenska som "mest" i ett eller annat avseende. Många gånger kan det nog handla om en genuin tro på att det är så. Ibland finns det rätt uttalade opinionsbildningsskäl bakom ("landet med högst jämlikhet", "landet med det högsta skattetrycket", "vi tar emot flest asylsökande i världen").

Ibland är det rentav bara den vanliga osakliga användningen av superlativ som en förstärkning snarare än i egentlig mening. Om någon av våra vänner spontant skulle råka utbrista "Det var det värsta jag har hört!", så är det oftast inte läge att börja förhöra vederbörande om allt som han eller hon har hört under livet, eller att döma bort det som "att tala i nattmössan". Acceptera att Rydhagens formulering snarast betyder "Sverige är mycket avlångt", och lämna det med det! Jörgen B (disk) 23 december 2012 kl. 22.59 (CET)

Mamma Scan

Vems mamma är det egentligen som "mamma scan" syftar på? Det dök upp i förbigående i På Spåret när de var i Skanör-Falsterbo, men jag kan inte hitta nån koppling dit när jag söker på nätet. Någon som vet? /Grillo (disk) 23 december 2012 kl. 20.15 (CET)

Scan dök upp i på spåret eftersom det har förledet gemensamt med Skanör, som Scania och Skandinavien enligt domaren. Sen "vet alla" att mammas köttbullar är godast. Då är ju Mamma Scans köttbullar en fiffig och säljande benämning.--LittleGun (disk) 23 december 2012 kl. 20.22 (CET)

Jag har för mig att det var just "lika goda som mammas" som var scans slogan när detta med mamma scan lanserades, måste väl ha varit i början av 2000-talet? Det för mig in på en annan fråga, jag tittade på artikeln om Scan, där påstår att företaget grundades 1899. Men Scan var ju ursprungligen ett varumärke för Slakteriförbundets produkter, lanserat 1970. Slakteriförbundet, som avvecklades 1999 i samband med att Swedish Meats-koncernen bildades hade grundats 1933. Så vad i Scan grundades 1899?--FBQ (disk) 23 december 2012 kl. 20.33 (CET)

Såhär säger de själva. /Hangsna (disk) 23 december 2012 kl. 20.36 (CET)

Och det tycker jag INTE räcker för att det ska stå att det grundades 1899 i artikeln. /Hangsna (disk) 23 december 2012 kl. 20.37 (CET)

Aha! Jag hann precis läsa det själv. Ja, att en slakteriförening bildades i Halmstad 1899 är inte riktigt samma sak som att Scan grundades 1899.--FBQ (disk) 23 december 2012 kl. 20.39 (CET)

I övrigt kan nämnas att konkurrenten Dafgårds sedan några år tillbaka tycker att farfar lagar de godaste köttbullarna (och även andra rätter). /Hangsna (disk) 23 december 2012 kl. 22.12 (CET)

Lyckades hitta den här [2]. Tydligen bildas Föreningen av Skånska andelsslakterier 1934 som fram till 1942 hette FSA men därefter tog namnet Scan. Sedan dröjde det till 1970 sedan man fusionerat de olika svenska andelsslakterierna innan Scan blev varumärke över hela landet.--FBQ (disk) 24 december 2012 kl. 13.59 (CET)

Kopplingen med förledet Skan- var nog för uppenbar för att jag skulle koppla till den... Bra att lite annan fakta reds ut tack vare det här! Svaret på min fråga är väl då tyvärr att det bara är en marknadsföringsploj. /Grillo (disk) 24 december 2012 kl. 20.08 (CET)

Revolutionär

Varför kallas vänsterkopplade partier och organisationer "revolutionär". Till exempel Revolutionär Kommunistisk Ungdom. Vad har vänsterpolitik något med revolution att göra? /Kattegatt (disk) 20 december 2012 kl. 19.07 (CET)

De som använder beteckningen vill att samhället ska förändras genom revolution, inte genom demokratiska processer. Den beskrivningen torde föralldel passa in på vissa bruna rörelser likaväl som på vissa röda, men på den bruna kanten är det inte kutym att öppet ange detta i partibeteckningen. Lsj (disk) 20 december 2012 kl. 19.18 (CET)

Fast den främsta anledningen är nog ändå marxismen och Marx revolutionsteori. Eftersom vänstern delades upp i en reformert och en revolutionär gren, där de reformerta menade att Karl Marx inte nödvändigtvis menade det som idag kallas "revolt" med sin revolutionsteori utan att vänsterns ideer kunde genomföras i samförstånd medan de revolutionära förordade väpnad kamp som enda vägen. Eftersom de därför anser sig mer "äkta" väljer en del vänsterorganisationer att betona "revolutionär".--LittleGun (disk) 22 december 2012 kl. 16.16 (CET)

Avdelningen ordmärkeri: Man brukar nog inte använda just termen "reformert" här, utan snarare "reformistisk". Jörgen B (disk) 23 december 2012 kl. 23.09 (CET)

Hehe, och du hade världens bästa svar tidigare.--LittleGun (disk) 23 december 2012 kl. 23.12 (CET)

Jag måste rent teoretiskt invända mot Lsj:s något förenklade, men inte nödvändigtvis felaktiga beskrivning av innebörden att vara revolutionär. Att vara revolutionär innebär att man vill se en genomgripande samhällsförändring där exempelvis ett ekonomiskt system byts ut mot ett annat. En revolutionär process kan i allra högsta grad vara demokratisk och ske genomstegvisa reformer som just syftar till detta skifte i produktionssystem. När väl reformer innebär systembrytande konsekvenser är dessa per definition revolutionära. Flera sådana reformer har exempelvis socialdemokraterna genomfört åt såväl socialistiskt som kapitalistiskt håll med de borgerliga partiernas stöd eller i konflikt. Ingen kallar nog dock socialdemokratin för revolutionär eller deras revolutionärt syftande reformer för odemokratiska. Gör man denna svartvita beskrivning som gavs ovan säger man i princip att systembrytande reformer är odemokratiska och det tror jag inte Lsj menar. Man kan även tillägga att revolutionära rörelser och revolutionär politik finns inom borgerligheten också. Många högerrörelser och även liberaler är revolutionära. Dock ska man inte blunda för att många revolutionära rörelser väljer att stå utanför parlamenten och det är i regel där de odemokratiska revolutionära elementen finns. dnm ^{(d | b)} 24 december 2012 kl. 04.42 (CET)

Både jag och, tror jag, flertalet (r)-märkta partier, använder "revolutionär" i den betydelse som LittleGun är inne på: att förespråka samhällsförändring genom väpnad kamp snarare än inom det befintliga politiska systemet. Dnm använder synbarligen ordet i en annan mer allmän betydelse, som beteckning på alla större samhällsförändringar. Men då urvattnas begreppet intill meningslöshet, och dessutom försvinner den inom vänsterns historia så viktiga brytpunkten mellan revolutionära och reformistiska rörelser. Och ja, jag vidhåller att i ett demokratiskt samhälle är det per definition odemokratiskt att förespråka väpnat uppror mot det demokratiska systemet. Lsj (disk) 24 december 2012 kl. 22.45 (CET)

Är det inte just sådana som socialdemokrater man vill markera ett avståndstagande från genom att lägga in "revolutionär" i sitt partinamn, för att man som LittleGun uttrycker det, anser sig mer "äkta" vänster och att demokratiska reformer är ett ineffektivt sätt att skapa ett socialistiskt samhälle? Entheta (disk) 24 december 2012 kl. 23.20 (CET)

Eftersom Wikipedia är ett uppslagsverk så måste vi naturligtvis lämna egna analyser av begrepp utanför. Det gäller i både hur vi kategoriserar och använder begrepp. Det Lsj anför stämmer inte med exempelvis SAOL:s eller NE:s definition och användarens resonemang stämmer också illa överens med vår egen artikel revolution. Det är alltså frågan om en egen analys där begreppet helt förändras. I politiska sammanhang kan man givetvis som polemik anföra att revolutionära idéströmningar är odemokratiska och bortom vedertagna definitioner, men Wikipedia är inte ett sådant forum. Det Lsj "vidhåller" är just en sådan polemik. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 december 2012 kl. 01.07 (CET)

Din analys av min analys här klirrar av stenar i glashus. Men jag tror inte det nyttar mycket att förlänga debatten. Lsj (disk) 25 december 2012 kl. 09.48 (CET)

Tråkigt att du fräser till istället för att ge mig ett sakligt svar. Jag svarar gärna på argument och resonemang men jag förstår inte på vilket sätt det du skriver har med diskussionen att göra. Det står dig dock fritt att ha vilka och hur många synpunkter som helst på det jag anfört eller gör på Wikipedia i övrigt, men vi kan inte komma ifrån att din förklaring av vad revolutionär är för något, utgjorde polemik av politiskt snitt och inte hade mycket med uppslagsordets betydelse att göra. Om vi ska kunna förhålla oss neutrala i uppslagsverket måste vi bygga innehållet på vederhäftiga källor och ordens betydelse (såväl ordböcker som utifrån forskning). Vi kan alltså inte göra den typer av egna analyser som du gjorde ovan, och därför tycker jag denna diskussion trots allt är viktig (sett till sakfrågan och inte din person). Vill du dock inte föra en vidare diskussion i ämnet skall jag inte tvinga fram det. Jag hoppas att du haft en bra Julhelg och jag önskar dig ett Gott Nytt År! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 26 december 2012 kl. 00.01 (CET)

DVI

Såhär ser min dator ut på baksidan. Jag behöver en adapter för att kunna koppla en HDMI-kabel i DVI-ingången. Är det då den här jag behöver? Ser ut som datorn har fler "hål" än vad det finns "piggar" på adaptern. - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 27 december 2012 kl. 13.47 (CET)

Det är troligtvis den adaptern du ska ha då. Bry dig inte om antalet piggar, för man använder olika piggar för olika konfigurationer. El Gurka Rapido (disk) 27 december 2012 kl. 14.06 (CET)

Ok, tack! :) - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 27 december 2012 kl. 14.11 (CET)

Ett tillägg bara. Tänk på att du inte får med dig ljud med den adaptern. El Gurka Rapido (disk) 27 december 2012 kl. 14.59 (CET)

Nix, men jag använder ändå andra högtalare :) - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 27 december 2012 kl. 16.01 (CET)

Familjonär

Jag har skrivit en presentation om mej - bl.a att jag är familjonär - ett uttryck jag använt sed an 1997. Av någon anledning har det "deletats" Varför) Jan Börje

Hitta på egna ord och skriva om dem, likt Familjonär är inte vad den här wikin går ut på.

Vill du presentera dig själv, går det dock bra på sidan Användare:Jan Börje, där kommer sannolikt inte sådant att raderas. -- Lavallen (blockera) 27 december 2012 kl. 16.55 (CET)

Viss risk finns för att den ändå gör det om det är den enda sida som redigeras. Användarsidorna är främst till för deltagarna som också arbetar med uppslagsverket, vilket du gärna får göra Jan. Men om du bara vill skriva om dig själv kanske en egen hemsida skulle vara bättre? Kika t.ex. på http://sv.wordpress.com/ Njaelkies Lea (d) 27 december 2012 kl. 17.10 (CET)

Svensk filmtitel för TV-film om "hejarklacksmördande mamman från Texas"

I artikeln om Holly Hunter länkas till att hon fått en Emmy för sin roll i Den garanterat sanna historien om den hejarklacksmördande mamman från Texas (The Positively True Adventures of the Alleged Texas Cheerleader-Murdering Mom[3]). Enligt Filmtipset och Svensk filmdatabas [4] heter den filmen på svenska Sanningen om Wanda, vilket också är hur den benämns i artikeln om Wanda Holloway. "Den garanterat sanna historien om den hejarklacksmördande mamman från Texas" listas som svensk titel på IMDb [5] men en sökning på den titeln ger skralt med Google-träffar som inte är kopierade från IMDb. Är det någon som kan verifiera om den någonsin har släppts i Sverige under den titeln eller om det är någon hemma-översättning? Entheta (disk) 26 december 2012 kl. 15.34 (CET)

Det kan inte vara den finlandssvenska titeln? De skiljer sig åt ibland. /Grillo (disk) 27 december 2012 kl. 16.09 (CET)

Möjligt. Fast på IMDb är den angiven som "Sweden", men det kan ju också vara fel. Entheta (disk) 28 december 2012 kl. 17.51 (CET)

Om jag förstår Svensk filmdatabas rätt så är Sanningen om Wanda den titel filmen fick när den första gången visades på svensk TV (1999; någon svensk biovisning verkar aldrig ha förekommit). Kanske har den senare släppts på DVD alternativt visats i någon annan kanal under den längre, mer boksstavstroget översatta titeln? /FredrikT (disk) 28 december 2012 kl. 17.57 (CET)

Thore Skogman

Thore Skogman gjorde för många år sedan en låt som jag försökt hitta titeln till men inte lyckats,några textrader följer:och gumman hon klättra från golv till tak fast ryggen är krokig och armen slak för här ska det städas och det på minuten för påsken och pingsten o jul står för knuten,igår städa hon hela källaren idag får hon städa den om igen....osv.Någon som vet titeln på denna lustiga låt?? 81.231.114.76 30 december 2012 kl. 16.44‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kan det vara någon av låtarna som listas på den här sidan? --Larske (disk) 30 december 2012 kl. 19.33 (CET)

Anders Borg

Varför sa Anders Borg "I Katrineholm, där jag bor, finns det ingen järnväg" i Studio Ett, SR 15/4 2008? /Kattegatt (disk) 31 december 2012 kl. 17.00 (CET)

En groda helt enkelt. Katrineholm är en viktig järnvägsknut i Sverige. Han kanske inte har så stor koll? Varför sa kungen "Kära örebroare" när han var i Arboga? El Gurka Rapido (disk) 31 december 2012 kl. 17.04 (CET)

I Borgs sociala kretsar är det nog inte politiskt korrekt att resa kollektivt./Annika (disk) 31 december 2012 kl. 17.21 (CET)

Jag tror medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet tog illa upp efter Anders Borgs uttalande... /Kattegatt (disk) 31 december 2012 kl. 17.31 (CET)

Järnväg är en sak, men stannar tågen? -- Lavallen (blockera) 31 december 2012 kl. 19.24 (CET)

Jadå. Kanske inte alla snabbtåg Sthlm-Gbg, men många. Byte för resenärer från västerås-Eskilstuna mot Hallsberg-Skövde-Göteborg. :-) --MagnusA 31 december 2012 kl. 19.31 (CET)

Kolsvala

Vad är kolsvala? Riggwelter (disk) 2 januari 2013 kl. 17.48 (CET)

Troligen avses kolsvavla, se Koldisulfid./Annika (disk) 2 januari 2013 kl. 17.50 (CET)

Är det sant att Bernadotte intog Lübeck två gånger, men för olika stidande parter? Är han unik med detta?

Hej, igår kväll blev det diskussion på en middag och vi lyckades inte reda ut saker och ting. Skulle därför vilja ha hjälp. Var det så att Bernadotte ledde det franska intåget i Lübeck 1806 och sedan, som svensk kronprins, ledde intåget i staden vid befrielsen 1813? Och i så fall, finns det något jämförbart fall, eller är han unik?

I artikeln de:Lübecker Franzosenzeit så verkar Bernadotte omnämnd både när fransmännen tog och lämnade staden. ⬤Bοⅰⅵе 1 januari 2013 kl. 20.24 (CET)

I artikeln de:Schlacht bei Lübeck framgår dock att Bernadotte förde befäl över delar av den franska armén som intog staden. Jag tror dock knappast att han varit unik, kommer i brådskan dock inte på något bra exempel på någon annan.--FBQ (disk) 1 januari 2013 kl. 23.40 (CET)

Har inte hela Preussen hastigt bytt sida i ett krig någon gång? - Lavallen (blockera) 2 januari 2013 kl. 18.22 (CET)

Uppgifterna på dewp verkar inte stämma med Alan Palmers biografi Bernadotte – Napoleons marskalk, Sveriges kung (1992). Enligt denna deltog Bernadotte i princip inte alls i de allierades operationer mellan slutet av oktober 1813 och februari 1814. När Lübeck befriades (andra gången) den 5 december 1813 verkar Bernadotte i stället ha varit med sina trupper och attackerat Danmark. /FredrikT (disk) 2 januari 2013 kl. 18.51 (CET)

Uppgifterna på tyska Wikipedia stämmer visst att Bernadotte var i Lübeck två gånger. Läs här på Lübecks webbplats ( LÜBECK Pressedienst 1999-12-27) [6]. Medan han själv med svenska armén intog Lübeck utan strid sände han trupper efter fransoserna, danskarna och polackerna som drog sig tillbaka till Kiel. En större strid uppstod därvid vid Bornhöft. Wvs (disk) 3 januari 2013 kl. 09.17 (CET)

Här är en skildring i Geschichte des deutschen Freiheitskrieges vom Jahre 1813 bis zum ..., Volym 2 Sid. 418 av Friedrich Richter ”Efter att Lübeck var tömd på fiender, höll svenskarna sitt festliga intåg i staden sent om aftonen den 5 december (1813). De var vänligt mottagna av invånarna och särskilt kronprinsen var hälsad med stort jubel.” Wvs (disk) 3 januari 2013 kl. 10.52 (CET)

Bra kartsida över Finland?

Känner någon till en bra och högupplöst kartsida med flygkartmaterial/vyer över Finland, i likhet med vad Eniro/Hitta/Bing/Google kan åstadkomma på olika platser i Sverige? De två sistnämnda är inte applicerbara i det område (Rovaniemi) som jag vill se/kunna zooma in i detalj, utan mitt hopp står till om det finns någon (kanske finsk?) sida som jag inte lyckas hitta. Gatubilder/gatuvyer är inte intressanta. Riggwelter (disk) 3 januari 2013 kl. 12.16 (CET)

Lantmäteriverket har två karttjänster, kartplatsen och utflyktskartan. Lantmäteriverkets flygfoton är i och för sig fria, men gränssnittet för att få tag på dem kan vara knepigt (man kan beställa för en serviceavgift eller försöka gräva fram dem). Du nämner Google. Är de sämre på Finland än på Sverige? Också Eniro är verksamt i Finland, men jag har inte sett deras tjänster.

Via koordinaterna i Rovaniemi får jag åtminstone kartplatsens och Googles bilder. Är upplösningen för liten?

--LPfi (disk) 3 januari 2013 kl. 17.35 (CET)

Jag upplever att både Eniros och Googles flyg/satellitfoton över Finland som betydligt sämre än de svenska. Å andra sidan är kartorna på eniro.fi och kartplattsen förstklassiga, så det kanske jämnar ut sig. /ℇsquilo 11 januari 2013 kl. 17.38 (CET)

Stenbäck

Hur många barn har it-entreprenören Jan Stenbäck?

Ja du, fyra + ett till enligt skvallerpressen här. /Hangsna (disk) 11 januari 2013 kl. 16.44 (CET)

Yngre nysvenska

Hejsan! Jag skulle så gärna vilja lära mig skriva på yngre nysvenska, dvs så som man skrev på 1800-talet. Är det någon som vet om det finns någon lärobok eller hemsida där man kan få hjälp att lära sig detta? (Jag läser redan så mycket jag kan på yngre nysvenska). /Kristian

Det enklaste är väl att hitta en lärobok i svensk grammatik från tiden. Under 1800-talet förändras stavningen ganska rejält, så det handlar ju i sådana fall om att bestämma sig vilken period man vill lära sig stava ifrån. Sedan kan man läsa texter från tiden, och ganska snart kommer man att märka skillnaden - vilka författare som använder ålderdomliga och kanske lokala stavningsvarianter - 1800-talets stavning var betydligt mindre formaliserad än dagens, det går ofta att hitta större variation i olika generationer och med ursprung i olika landsändar stavade.--FBQ (disk) 13 januari 2013 kl. 10.19 (CET)

Carl Jonas Love Almqvists Svensk Rättstafnings-Lära anses väl vara ganska pedagogisk. Edaen (disk) 13 januari 2013 kl. 13.08 (CET)

Jag noterar att den är lite kortfattad. På f-ljudet nämner den inte att filosofi och fysik då ännu stavades philosophi och physik. Möjligen var Almqvist modern här, men det är först runt 1850 det i större omfattning börjar försvinna och bli ovanligare. När det gäller beteckingen för ä-ljudet svänger det under 1800-talet. I början av 1800-talet förekommer ofta stavningen där, därstädes osv. Runt 1850 är den helt ersatt av Der, jern, engel, osv. 1890-talet ändras det till ä (samtidigt med övergången qv-kv), men många reformister försökte driva utveckningen längre, och ofta finns stavningar som svänsk, bärg osv, liksom att ändra dj till j. Sedan är ju en grammik nödvändig. De mest usla försöken att skriva 1800-talssvenska brukar ju fallera på att man inte behärskar verbens böjningsformer (jag gick, de gingo, I gingen; jag kom, de kommo, I kommen). Jag hittar ingen äldre grammatik tillgänglig fritt över nätet, men det borde gå att hitta någon på antikvariat för en ganska rimlig summa om du är intresserad. --FBQ (disk) 13 januari 2013 kl. 17.57 (CET)

De lite utförligare har ofta den fördelen att de ibland innehåller stycken som "någon gång ser man si eller så, men det anses numera föråldrat" som ofta är väldigt användbart om man bättre vill förstå stavningens utveckling.--FBQ (disk) 13 januari 2013 kl. 18.00 (CET)

Det finns en Svensk språklära av samme författare som ovan, eller Svenska akademiens motsvarande. Edaen (disk) 13 januari 2013 kl. 18.09 (CET)

Där ser man, uppenbarligen är jag dålig på att söka. Och så fick jag svar på min fråga ovan - i förordet till grammatiken skriver Almqvist: I afseende på språkets stafningssätt har jag följt det system, hvars grunder af Svenska Akademien blifvit angifna. Vid det läroverk, der jag arbetar har detta blifvit antaget att brukas. Skulle någon stöta sig vid, att här stundom se t. ex. f istället för ph och k för c i åtskilliga införda ord, så har jag nu redovisat för orsaken dertill. --FBQ (disk) 13 januari 2013 kl. 18.18 (CET)

hitta i arkivmagasin

Vilka hyllsignum ska man använda i arivmagasinet?

Frågan är litet svår att besvara utan att veta vilket arkivmagasin Du talar om, hur hyllorna där ser ut och hur de är "märkta" (t ex med någon bokstavs-/sifferkombination), men generellt skulle jag säga: så enkla och begripliga som möjligt. /FredrikT (disk) 14 januari 2013 kl. 11.22 (CET)

Vetenskap

Hej där!

Jag gick in i wikipedia för att ta reda på lite om LCHF-dieten och där stod det i en spalt något om "vetenskapligt stöd". Jag förstår inte vad som menas med det, vad menas tror ni/vet ni? Stöd från vad och vart eller från vadå?

Sign "nyfiken"

MVH mj4778899@tele2.se

Tack på förhand, (bra med wikipedia)!

=

Hej Nyfiken! Det är inte självklart om Dieten håller vad somliga påstår. Men man kan med opartiska vetenskapliga metoder undersöka vilka fördelar och nackdelar som dieten kan ha. Mvh Mkh (disk) 18 januari 2013 kl. 23.09 (CET)

Lagar

Vet någon om det är olagligt att förstöra sedlar? Robinhaern (disk) 20 januari 2013 kl. 01.05 (CET)

Det är numera tillåtet.

"Nej, det är inte olagligt. Du får göra vad du vill med dina egna pengar. Tidigare har det varit olagligt att förstöra mynt till exempel att göra hål i dem."Frågor och svar. Riksbanken

Edaen (disk) 20 januari 2013 kl. 01.20 (CET)

Gamla Bageriet i Kristianstad

Söker information om "Gamla Bageriet" i Kristianstad Kbagarn (diskussion) 21 januari 2013 kl. 20.11‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Personer från Togo

Hej!

Tänkte försöka göra några artiklar om fotbollsspelare som spelar för Togo i de Afrikanska Mästerskapen som pågår just nu. Fastnade dock på en punkt, vad kallar man en person från Togo? Sverige är ju en svensk fotbollsspelare, men hur är det med dessa herrar från Togo då?

Vänligen, Hastaro (disk) 22 januari 2013 kl. 22.13 (CET)

Se Kategori:Togolesiska fotbollsspelare./Annika (disk) 22 januari 2013 kl. 22.15 (CET)

Tack! Att jag aldrig ska kunna tänka till lite... // Hastaro (disk) 22 januari 2013 kl. 22.21 (CET)

Dansk militärtitel på 1800-talet

Hej! Jag letar just nu efter en svensk motsvarighet till danskans (over-)vagtmester i den militära betydelsen, alltså betydelse 1 här. Har funderat på ordet vaktofficer men antar att det är fel eftersom jag inte har några som helst kunskaper inom militär terminologi! Och ODS kategoriserar ordet som ålderdomligt... Titeln tillhörde en dansk person som levde under 1800-talet. Har någon bättre koll på den typen av terminologi? --Vesihiisi (disk) 24 januari 2013 kl. 14.15 (CET)

Av ODS framgår ju att det inte är en fråga om grad eller tjänsteställning utan om en (tillfällig) befattning. Vid svenska regementen har väl uppgiften hetat vaktchef. Rex Sueciæ (disk) 24 januari 2013 kl. 14.36 (CET)

Kanske de svenska titlarna dagofficer/vakthavande befäl kan vara något motsvarande? Fast på ODS får jag intrycket att den danska titeln avser en mer kontinuerlig befattning. /FredrikT (disk) 24 januari 2013 kl. 14.55 (CET)

Danske officeren Augustin von Kardorff blev 1774 sekondløjtnant med vagtmesters lønning, 1780 premierløjtnant, 1784 ritmester. Visar vagtmesters placering på rangskalan. Wvs (disk) 24 januari 2013 kl. 15.16 (CET)

TACK för alla idéer, jag har som sagt ingen aning om grader och sånt, alla som går och krigar kallar jag bara för "soldater", för det är nog enklast så! --Vesihiisi (disk) 24 januari 2013 kl. 20.01 (CET)

Esseltes Dansk-svenska ordbok anger följande betydelser av vagtmester: 1. överuppsyningsman, övervaktmästare [vid större institution] 2. [över]-brandmästare 3. åld. poliskommissarie 4. åld. mil. vaktchef. Rex Sueciæs förslag verkar därför lämpligt./Annika (disk) 24 januari 2013 kl. 20.25 (CET)

Tusen tack Annika! --Vesihiisi (disk) 24 januari 2013 kl. 21.44 (CET)

Matematikproblem

Hej! Jag undrar om någon vänlig själ skulle kunna förklara för mig steg för steg hur jag räknar ut följande ekvation: 40=10x+0,7x^2. Och ja, för alla som frågar, det är ett skolarbete, men det är HUR man löser problemet som jag är ute efter, inte själva lösningen. Det antar jag att man får fråga om? --94.255.137.51 24 januari 2013 kl. 19.54 (CET)

Se Andragradsekvation#Lösningsformeln. Gör om ekvationen så att den ser ut som:

$ax^{2}+bx+c=0$

och använd sedan pq-formeln. -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 19.57 (CET)

Borttagen not

System 37 Viggen, sid 138-141, varför? och går den att hitta? 188.64.171.179 3 februari 2013 kl. 13.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)

Vilken artikel talar du om? Lixer ✎ ✔ 3 februari 2013 kl. 13.49 (CET)

Under rubriken tryckta källor går det att hitta information om vilka böcker som använts i artikeln.

Boken du letar efter är: Edlund, Ulf; Kampf, Hans (2009). System 37 Viggen. Lund: Svensk Flyghistorisk Förening , ISSN 0345-3413.

Att artiklarna ser ut som de gör beror på att alla användare inte källhänvisar på samma sätt. Att källhänvisa på det torftiga sättet kan tyckas förvirrande, men många användare tycker det ser fult ut när samma not förekommer flera gånger i samma text. Därför förenklas och slås de ofta samman, både manuellt (som i dethär fallet) och automatiskt med programvaran AWB. Något bra svar på varför det blivit på detta sätt har jag inte. Wikipedias vägar är ibland outgrundliga. Nasko (disk) 4 februari 2013 kl. 01.21 (CET)

Artikeln som diskussionen handlar om är alltså Saab 37 Viggen. Och ja, lämplig källmall borde användas i stället precis som Nasko visar här ovan. /ℇsquilo 5 februari 2013 kl. 10.58 (CET)

Varför bor jag inte på en ö?

Vad definierar egentligen en ö? I vår artikel står det att en "ö är ett landområde helt omgivet av vatten, mindre än en kontinent och större än en holme". Men samtidigt står det att Gotland är Sveriges största ö, medan artikeln Lista över Sveriges öar talar om att "landområdet som begränsas av Tärendö älv, Kalixälven, Torne älv och Bottenviken inte brukar räknas som en ö, trots att det, likt Hisingen, är helt omgivet av vatten." Nämnda område är två och en halv gånger större än Gotland. Ännu väldigt mycket större är den "ö" som består av nästan hela "fastlandssverige" och en stor del av Norge och avgränsas av omgivande hav samt vattenvägen Torneälven–Lainioälven–Råstätno–Råstojaure–Råstaelva–Målselvvassdraget (se Bifurkation (vattendrag)). Varför bor alltså inte jag, som befinner mig i södra Götalands inland, på en ö? /Dcastor (disk) 4 februari 2013 kl. 00.13 (CET)

En intressant fråga. Passar på att kapa tråden lite och lägga till Falsterbonäset till frågan. Det brukar aldrig betraktas som en ö, men omsluts ju också helt av vatten, om än en grävd kanal. Det området har ju dessutom bara en enda väg till "fastlandet", varför isoleringspotentialen borde vara högre. Intressant om någon har någon bra definition att komma med. (Ursäkta Dcastor om du tycker jag bryter mig in för mycket) /Grillo (disk) 4 februari 2013 kl. 01.38 (CET)

Jag har för mig att landområden mellan två olika åar, älvar eller floder med samma källa (bifurkation,sjö eller förgrening) mycket sällan betraktas som öar. Då samma älv förgrenar sig kring ett landområde ses detta däremot som en ö. Någon formell skillnad mellan de två situationerna ser jag inte, men gränsfall är ovanliga. För att området skall upplevas som ö bör det antagligen vara tillräckligt litet för att folk inte kan tillfredsställa behovet att ta sig uppströms utan att använda båt eller vadställe (numera bro, men identiteten är äldre). Vid en icke-ö stöter man också på ett vattendrag uppströms, men det påverkar en inte mer än vilket som helst vattendrag man väljer att ta sig över (istället för att söka sig runt källorna).

Hm. Jag märker att Stockholm är motexempel till min första utsaga. Där gäller att holmarna är så små att de självklart upplevs som öar och inte fastland. Sådana situationer är antagligen ganska vanliga.

Falsterbonäset är ett annorlunda fall. Jag tror att det att det är en kanal av ung ålder, med goda förbindelser över (som jag antar den har), är väsentligt. I andra fall kan man skapa öar genom att gräva en kanal över ett näs, men då tror jag eventuell bro mer uppenbart leder från fastland till ö.

--LPfi (disk) 4 februari 2013 kl. 09.24 (CET)

Intressant fråga. Angående Falsterbo så är det väl ovanligt att öar avgränsas av en grävd kanal? I alla fall en så pass lång kanal som i det här fallet? Och angående Tärendö-älv-området så antar jag att det aldrig känts naturlig att se området som en ö. Kanske för att områdets area är så pass stor i förhållande till älvarna som avgränsar det? Ett tecken på det är väl att området inte ens har fått ett eget namn (vad jag kan hitta på Wikipedia). Jag håller med om att det skulle vara intressant att veta om det finns några specifierade officiella eller vedertagna definitioner för öar. ⬤Bοⅰⅵе 4 februari 2013 kl. 11.39 (CET)

Om en bifurkation långt uppströms skulle fungera som grunden för vad som är en ö, skulle det ofta kännas onaturligt. Det finns tex mindre allmänt kända gemensamma källor för Mörrumsån och Emån. -- Lavallen (blockera) 4 februari 2013 kl. 11.45 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag tror snarast att det har att göra med att en ö i grunddefinitionen är en landmassa skild från en annan landmassa av stillastående vatten - en sjö eller ett hav. Landmassor belägna i en å eller älvfåra kan också ses som öar, men då måste de vara tillräckligt små för att ses som landmassor i vattnet och inte en landyta genomskuren av vattendrag. Det finns mängder med exempel på små områden kringskurna av älvar eller åar inte betraktats som öar. Jag tror inte det har så mycket med broar eller vadställen att göra - många områden som varit näs har också enbart varit tillgängliga via båt, så snarare handlar det om bredden på vattendragen i förhållande till "öns" storlek. När det gäller grävda grävda kanaler blir defintionen ännu kinkigare. Falsterbonäset är historiskt ett näs, det krävs rejält förändrad topografi för att det skall börja uppfattas som något annat än ett näs avskuret av en kanal. Som de flesta uppslagverk inte verkar ha dröjt vid frågan särskilt ingående visar det att vad som normalt kallas en ö är en ö, och vad som inte kallas ö inte är det. I stora delar av Sverige finns ju för övrigt öar som har varit öar och därför kallas öar, men av landhöjningen förenats med omgivande fastland. Nu är ju frågan om det verkligen i något allmänt medvetande är att betrakta som öar, men i de fall då ön sitter fast med fastlandet i form av en vägbank eller ett sankmarksområde utan vägar brukar området fortfarande ses som en ö.--FBQ (disk) 4 februari 2013 kl. 12.02 (CET)

Egentligen upplever jag det som knepigare varför Hisingen ses som en ö. Nu vätter ungefär halva ön mot kusten, och Göta älv är åtminstone i sin huvudfåra tämligen bred, så det finns förutsättningar för att den skall kunna ses som en ö, även om jag ser den som ett gränsfall.--FBQ (disk) 4 februari 2013 kl. 12.17 (CET)

Det som häruppe i landhöjningens land ibland "benämnas" öar, men som inte (längre) är det, brukar inte betraktas som öar. Ytterlännäs nya kyrka ligger på något som brukar benämnas som en ö, men området betrakas inte som en ö idag. På samma sätt med fd havsvikar som numer är insjöar. De är till namnet fortfarande "fjärdar", men som jag uppfattar folk häruppe, så betraktas de inte längre som havsvikar. Det har hunnit gå för lång tid.

I Småland vet jag flera exempel på "öar" där området runt har torrlagts, antingen genom sjösänkning eller andra schaktarbeten. De betraktas fortfarande som öar. -- Lavallen (blockera) 4 februari 2013 kl. 12.21 (CET)

I finskan finns det behändiga ordet "saareke" (av saari, ö), som används om "öar" i åkrar eller kärr (och andra oegentliga öar, t.ex. språköar). I praktiken handlar det ofta om något som varit kobbar eller skär omgivna av havsbotten av lera, sand eller gyttja (som spolats bort från klippor och berg). --LPfi (disk) 5 februari 2013 kl. 10.31 (CET)

David, jag frågade SCB om Tärendö för något år sedan och fick följande svar:

”

Det är en klassisk fråga du ställer. "Vad är en ö" och varför räknas vissa kringflutna landområden som öar men andra inte. Som grunddefinition av ö har man att det ska vara ett område kringflutet av vatten. Vi har t.ex. fått frågan om inte allt söder om Göta kanal borde vara en ö. Men där brukar man säga att det är en konstgjord vattenförbindelse och då blir det inte en ö. Ett fall som liknar Tärendö är Hisingen i Göteborg. Vid Kungälv delar sig Göta älv och man brukar räkna det kringflutna området som en ö. Redan i gamla folkräkningar från SCB så räknas det som en ö. Själv tycker jag dock det är ett tveksamt fall. Man skulle kunna fråga Göteborgarna vad de anser idag. Vad gäller Tärendö så brukar man traditionellt räkna det som ett landområde (inte en ö). Men om någon stark Norrlandspolitiker tar tag i frågan och för upp den till EU-nivå, så vet man inte var det kan sluta... Som du kanske anar så är det här med ö en definitionsfråga med ett antal gränsfall, och för gränsfallen så hänger det rätt mycket på vilken tradition som finns, eller hur man på trakten uppfattar det hela. Det är ju inte helt ovanligt att man vid språkfrågor hamnar i gränsfall där man helt enkelt får höra efter "vad folk tycker". Jag hoppas att detta ger en liten belysning av problematiken.

„

Petter 5 februari 2013 kl. 16.49

Om det går att hitta några källor i den här diskussionen skulle de komma till användning på diskussion:bifurkation (vattendrag) och diskussion:lista över Sveriges öar. //Essin (disk) 5 februari 2013 kl. 18.06 (CET)

Intressant svar, som ju sammanfattar en del av redan avgiven spekulation ovan. För mig ter det sig lite underligt att man låter tradition styra, och inte en enkel definition såsom den i vår artikel om öar, men så tycks det alltså vara. /Dcastor (disk) 6 februari 2013 kl. 16.29 (CET)

Intressant i sammanhanget är huruvida Soisalo är en ö eller inte. Att Södertörn inte är en ö tror jag nog att de flesta är överens om. /ℇsquilo 7 februari 2013 kl. 09.52 (CET)

I artikeln "Soisalo" stod den en intressant men källös uppgift som ser ut att vara hämtad från enwiki: "eftersom vattennivåerna skiljer sig så är Soisalo i geografisk bemärkelse ändå ingen riktig ö". Med den definitionen är området söder om Tärendö älv absolut ingen ö, men kanske inte heller Hisingen? Skiljer det något märkbart i vattennivå mellan havet och vattnet vid Hisingens nordöstra hörn? ⬤Bοⅰⅵе 7 februari 2013 kl. 10.48 (CET)

Enl Google Earth skiljer det mindre än 1 meter, dvs mindre än vad skalan kan ange. -- Lavallen (blockera) 7 februari 2013 kl. 11.02 (CET)

Kopiera data med funktioner från Excel till Word

Jag håller på att skriva en labbrapport med ganska stora mängder data. Datan har jag för smidighetens skull lagt in i Excel, och det fungerar som det ska. När jag dock sedan ska räkna ut genomsnittsvärdet av mina olika försök på varje variabel, och använder mig av funktioner, stöter jag med ens på problem - när jag ska kopiera in datan i min Wordfil. Då slutar Excel och Word omedelbart att svara samtidigt, och ingenting händer på mycket lång tid.

Vad gör jag för fel? Har jag för stora mängder data eller är det något annat som spökar? Tanzania (disk) 7 februari 2013 kl. 08.21 (CET)

Ska normalt fungera, om du inte har extremt stora kalkylblad. Vilka versioner har du av Word och Excel? Behöver du ha kalkylarket "levande" i Word, eller räcker det med en statisk tabell där? I det senare fallet kan det lösa problemet om du klistrar in excel-tabellen i Word som ren text, eller rentav som en bild - högerklicka där du ska klistra in, så hittar du "Paste options". Lsj (disk) 7 februari 2013 kl. 08.28 (CET)

Kalkylbladet är nog ganska stort men inte extremt. Tror båda är 2010 års versioner. Det räcker med en statisk tabell, så jag ska testa det du skrev! Tanzania (disk) 7 februari 2013 kl. 08.31 (CET)

Du kan ju testa att kopiera i två steg också, först från det levande datat till dött data i en separat flik med funktionen "Paste values" och sedan, om det funkar, kopierar du det döda datat till Word. - Tournesol (disk) 7 februari 2013 kl. 08.33 (CET)

Litiumbatteri

Blir litium batteriet kass så att det aldrig mer går att använda om jag tar det ur datorn och lägger det i en låda i många år eftersom jag inte har något behov av batteriström, utan det räcker till fullo med nätströmen?

Nej. En litiumckumulator förstörs bara om det laddas ur, och självurladdningen är försumbar förutsatt att den inte har en inbyggd övervakningskrets som drar ström. Den kommer att åldras och kommer inte att vara lika bra när du plockar fram den efter något år. Om ackumulatorn självurladdar eller inte kan du själv avgöra genom att prova att ansluta den till laddaren och se om "batteristatusen" fallit mycket när du haft den urkopplad en längre tid. Om så är fallet måste du underhållsladda med någon månads mellanrum. Om du är halvnörd så finns mer info här. Om du inte vill använda batteridriften i datorn kan du alltid överväga att sälja "batterierna" så de kommer till nytta istället för att ligga oanvända och tyna bort i någon låda. Nasko (disk) 12 februari 2013 kl. 17.29 (CET)

"Tredje ståndet" - allmän rösträtt?

I definitionen av tredje ståndet står både här och på engelska Wikipedia att samtliga som inte tillhörde adeln eller prästståndet tillhörde detta, dvs bortåt 98% av den franska befolkningen. Sedan står det att de hade en egen kammare, och röstade skilt från de andra stånden.

Detta skulle alltså innebära att det förekom allmän rösträtt (för män) innan franska revolutionen, vilket förefaller mycket märkligt!

I Sverige fanns stånden adel, präster, borgare och bönder. För att tillhöra bondeståndet krävdes att man var självägande av en viss mantalsstorlek (inte dräng, inte torpare, inte frälsebonde och inte kronobonde). Detta ger logiskt att många faktiskt var ståndslösa.

Så torde det ju också ha varit i Frankrike, där det före revolutionen var vanligt att adeln ägde marken som bonden brukade och arrenderade - revolutionen gav väl de arrenderande bönderna äganderätt?

Hur som helst verkar det hutlöst märkligt om det verkligen var så att samtliga män i Frankrike skulle ha haft rösträtt före 1789.--78.78.88.165 5 februari 2013 kl. 18.36 (CET)

I frankrike var ju frälsebönderna i allmänhet livegna före revolutionen, så de hade snarast mindre makt än i Sverige. Jag började läsa lite i Rotecks historia om franska revolutionen för att försöka hitta något om tredjeståndets representation, men har ännu inte hittat något. I avvaktan - en:Estates General (France) anger att tredje ståndets representanter åtminstone tidigare utsågs genom val i särskilda Bonnes villes. Det betyder troligen att de som inte bodde i eller nära någon sådan inte hade rösträtt, men att i princip även en arbetare som vann ortens förtroende kunde bli representant. Nu skulle man ha erlagt skatt, och jag lyckas inte utläsa vilken typ av skatt det handlade om. Möjligen krävdes innehav av beskattningsbar fastighet, och då betyder det att ganska många borde ha fallit bort. Dock för sammanhanget skull så inkallades ju inte någon fransk ständerförsamling mellan 1614 och 1789, så det spelade ju hursomhelst under den tiden ingen större roll.--FBQ (disk) 5 februari 2013 kl. 20.29 (CET)

Mitt intresse gällde i första hand vilka som innefattades i det tredje ståndet, för om man tillhör ett stånd är man ju en ståndsperson. Jag kan bara inte tro att alla som inte var präster eller adel var ståndspersoner... --78.78.88.165 5 februari 2013 kl. 20.33 (CET)

Fast då skulle jag nog hävda att det verkligen var 98 % av befolkningen som tillhörde tredje ståndet. Drängar, pigor och torpare tillhörde bondeståndet, oavsett om de hade rösträtt eller inte.--FBQ (disk) 5 februari 2013 kl. 21.03 (CET)

"Ståndsperson" skulle jag inte kalla någon av tredje ståndet. SAOB definierar en ståndsperson som person tillhörande ngt av de högre stånden (särsk. adels- o. prästeståndet); äv. om ofrälse person som gm förmögenhet l. bildning o. d. var socialt likställd med sådan person; utom i fråga om ä. förh. numera bl. allmännare l. oeg., mera tillf., om person med god social ställning, person tillhörande herrskapsklassen, person av (högre) stånd.. --FBQ (disk) 5 februari 2013 kl. 21.05 (CET)

Franska Wikipedia ger besked, fr:Tiers état. Före 1789 räknades ffa besuttna borgare till tredje ståndet, men 1789 kom en pamflett ut som ändra betygelsen, i srid emot den historiska sanningen. Samma sak finns att läsa i Nordisk familjebok, det var borgare, jordägare, advokater och universitetsfolk, till skillnad från "fjärde ståndet" (som aldrig fanns).--78.78.111.157 5 februari 2013 kl. 21.40 (CET)

"äv. om ofrälse person som gm förmögenhet l. bildning o. d. var socialt likställd med sådan person" innefattar ju t.ex. vissa borgare.--78.78.111.157 5 februari 2013 kl. 21.41 (CET)

Jag kan tyvärr inte läsa artikeln på franska. Det verkar som bilden börjar klarna. Artikeln Tredje ståndet i Nordisk familjebok [7] visar att tredje ståndet verkar ha syftat på all ofrälse representation. I praktiken var endast borgare och jordägare representerade, och som det tydligt förefaller verkar det helt sanningsenligt ha varit främst borgerskapet som dominerade representationen. Men som Nordisk familjebok antyder verkar begreppet fjärde ståndet vara ett begrepp från 1800-talet. Jordägare som nämns i artikeln var ju de enda som hade representation även på landsbygden i Sverige, och de räknades ändå som representanter för hela landssbygdsbefolkningen. Arbetarbefolkningen i städerna hade man inte tagit med i beräkningen, i Sverige var den vid den här tiden för liten för att betyda något och även om den i Frankrike 1789 hade börjat växa var den fortfarande en liten grupp som man då inte ens tänkte på som en egen grupp. Sedan verkar ju städernas borgerskap ha dominerat representationen då dessa valts just i Bonnes villes. Jag tolkar inte pamfletten 1789 som att betydelsen ändrades, utan att skillnaden mellan teori (tredje ståndet representerade alla ofrälse) och praktiken (främst rika borgare blev representanter för gruppen) uppmärksammades och ifrågasattes. Det verkar i stället vara först på 1800-talet som denna då i de flesta länder ännu orepresenterade grupp, som dessutom utökats med allt fler rena lönearbetare fick ett eget begrepp. --FBQ (disk) 6 februari 2013 kl. 00.39 (CET)

Det handlar ju om definition, men som fjärde ståndet dyker upp som begrepp först på 1800-talet är det olämpligt att använda det på äldre tid. Det är ju inte så enkelt som att säga att bara för att man inte har representation inte ingår i en grupp. En bondhustru på 1700-talet räknades till bondeståndet. Hon hade ingen rösträtt - hennes man hade rösträtt och hon förutsattes i den mån hon var befogad att ha åsikter böra ta dessa genom sin make. Men hon ansågs likafullt tillhöra bondeståndet. Huvudmannen för en adelsätt var representerad på riksdagen. Han kunde välja att skicka någon annan släkting i stället. Övriga släktingar hade ingen riksdagsrepresentation. Men det betydde inte att de inte tillhörde adelsståndet.

Man kan givetvis hävda att det inte är en demokratisk representation, eller att stora grupper av befolkningen inte får komma till tals, eller som i många andra håll att gruppens representanter inte för en politik som driver gruppens intressen men jag tycker det delvis är en annan fråga. Men artikeln om tredje ståndet kunde defintivt utökas. Jag tror dock inte att jag gör det just nu.--FBQ (disk) 15 februari 2013 kl. 08.55 (CET)

Blev Sven Hedin bjuden på Nobelfesten och, i så fall, vilket eller vilka år?

Det är min fråga. Calle Widmann (disk) 9 februari 2013 kl. 13.18 (CET)

Detta är bara en gissning men en rätt kvalificerad sådan. Eftersom Hedin fr o m 1913 satt i Svenska Akademien som ju beslutar om Nobelpriset i litteratur känns det högst sannolikt att han under sin återstående livstid var inbjuden i denna egenskap. /FredrikT (disk) 15 februari 2013 kl. 09.10 (CET)

Tack! Dock vet vi ju båda att firandet på den tiden var av en helt annan karaktär än det senare blev och numera är. 1951 hade det kanske antagit något som liknande dagens former, det vet inte jag. Det är nog inte svårt att räkna ut att min fråga handlar om att stiftelsen inte vill bjuda in Jimmie Åkesson till sin fest. Naturligtvis bjuder de vem de vill till sin fest och jag anser att Åkesson är en obehaglig fascist, men det blir fånigt att hänvisa till andan i Nobels testamente om det är så att till exempel Hedin bjöds in på sin tid. Det är förstås så att detta testamente, precis som allt annat, tolkas olika i olika tider. Vem vet, om hundra år kanske de vägrar bjuda in personer som äter kött. Ganska enkelt borde det ju vara för journalister att köra Hedin-kortet (om han nu var på festen) när de numera varje år känner sig manade att argumentera mot Nobelstiftelsens val att inte bjuda in Åkesson. Om det nu var så att Hedin var stamgäst där, vilket jag misstänker, vore det mycket enkelt för olika journalister att smula sönder argumenten mot Åkesson. Kanske är det pinsamt enkelt och ingen utmaning, men sådant brukar ju inte hindra Sveriges journalistkår. Calle Widmann (disk) 15 februari 2013 kl. 22.51 (CET)

Fast oavsett allt annat känns det som att det är litet svårt att dra paralleller mellan hur man hanterar ledamöter av de prisutdelande akademierna respektive rent "externa" gäster, vilket ju representanterna för riksdag och regering är. /FredrikT (disk) 16 februari 2013 kl. 00.41 (CET)

Du har en bra poäng. Då får man hoppas på goda människor i akademierna. Calle Widmann (disk) 16 februari 2013 kl. 10.05 (CET)

Dynic Astronomical Observatory

Letar efter var "Dynic Astronomical Observatory" finns förnågonstans. Allt jag fått fram förutom förvirrande omdirigeringar på enwp och vissa omnämnanden tillsammans med vissa japanska astronomer är att det ligger 136.3078 grader Ö. Det kanske kan vara ngn hjälp om man fick fram vad "Dynic" blir på japanska. -- Lavallen (blockera) 18 februari 2013 kl. 15.32 (CET)

Kan det ha anknytning till Dynic Astropark Observatory? Det ligger på 35.2 N, 136.3 E, enligt denna sida.--Pjred (disk) 18 februari 2013 kl. 17.25 (CET)

Det låter rimligt, tack! Hittar inte själva observatoriet på kartorna, men det ser ändå ut att stämma. -- Lavallen (blockera) 18 februari 2013 kl. 17.44 (CET)

Om man går in på google translate och översätter namnet från engelska till japanska och sedan söker på google map står det att det ligger 35.211300, 136.304712 vilket ser ut att kunna stämmaTheOne12841 (disk) 18 februari 2013 kl. 18.05 (CET)

Jepp, det märkliga är att man tydligen lyckas ha så god användning av ett telskop som ligger så nära civilisationen och ljusföroreningarna. -- Lavallen (blockera) 18 februari 2013 kl. 18.10 (CET)

Totalt Överkörda !!!!!!!!!!!!

Hej ! Jag är ny på det här men känner att jag måste börja någonstans Rätt eller Fel ??? Vi bor i ett samhälle som heter Härryda och ligger i Härryda kommun men som kanske skulle heta Mölnlycke istället med tanke på hur allt går till här. Vi börjar för ca: 3 år sedan då det kom på tal att vissa personer ville öppna en ny sten-täkt väldigt nära bebyggelsen i Härryda(centrum) eller vad vi skall kalla det. Vad jag vet skrev alla som bor här på en protest-lista för ingen vill bo förnära. Men det hjälpte föga för i början på förra sattes det igång att sprängas och dom förhandlade till sig att få använda en väg tillfälligt för att komma ut med material. Sedan fick dom övertalat en mark-ägare om att köpa loss eller arrendera vad dom nu än gjorde, men med Pengar kommer man långt. När dom närmaste fick reda på det så försökte återigen skriva en protest-lista till kommunen samt Länsstyrelsen men inget hjälper. Nu är dom klara med vägen sedan några veckor och vi har fått mycket tung trafik utanför på en väg som ej är lämplig för detta ändamål plus att jag garanterar att det kommer att ske en allvarlig olycka för det körs friskt och dom genar mycket i en kurva. sedan undrar jag hur kan dom börja använda vägen innan den blivet fullt godkänd ??? Hjälp hur går jag till väga och vad går att göra ???? M.V.H stefan Ruttet eller ? (diskussion) 1 mars 2013 kl. 11.45‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Utan att i detalj känna till frågan blir detta ett generellt svar utifrån min egen erfarenhet. Då man öppnar en täkt krävs en mängd prövningar och tillstånd. Går dessa igenom, utan att överklagas eller liknande, har det gått juridiskt korrekt till. En företagsägare kan sedan skriva vägavtal med markägare för att få rätt att använda vägen. Syftet med avtalet är att markägaren skall få viss ersättning för att kunna hålla vägen i skick. Man behöver generellt sett inte vägavtal för att använda allmän väg eller vägar som finansieras med statliga bidrag. För att få hjälp att se om allt gått rätt till får ni helt enkelt kontakta en jurist. Riggwelter (disk) 1 mars 2013 kl. 11.47 (CET)

Закриниччя

Kan någon transkribera ortnamnet Закриниччя från ukrainska? uk:Закриниччя (Оратівський район) /Annika (disk) 18 februari 2013 kl. 18.12 (CET)

Zakritja Zakrinitja hade jag skrivit om det rörde sig om Закриничя men med dubbla ч vet jag inte riktigt. - Tournesol (disk) 18 februari 2013 kl. 18.34 (CET)

Enligt enwp:s artikel om ukrainska dubbelstavas en konsonant för att indikera att det tillhörande ljudet är långt, dvs rakt motsatt svenskan, så jag tror att ditt förslag är fullt riktigt. (På ryska stavas för övrigt motsvarande ord med ett tje-ljud). / Ternarius_D 18 februari 2013 kl. 19.53 (CET)

и skall väl transkriberas y från ukrainska till skillnad från ryskan där det blir i. Detta ortnamn borde väl då bli något som börjar på Zakryny-, möjligen Zakrynytja ? Eller är det jag som är ute och seglar? /Annika (disk) 18 februari 2013 kl. 20.12 (CET)

Annika har rätt angående i/y. Sedan skulle jag nog föreslå dubbelskrivning av konsonanten. Vi har bland annat "prejudikatet" Zaporizjzja (ukrainska: Запорі́жжя). Sålunda Zakrynytjtja.--Paracel63 (disk) 19 februari 2013 kl. 03.05 (CET)

Uppenbarligen gissade jag fel om transkriberingen av dubbelstavade tje-ljud. NE anger också Запорі́жжя som Paracel63 anger (dvs Zaporizjzja, om någon skulle vilja ha dokumentation). För dokumentation även av и, så har NE exemplet Vinnytsia (ukrainska Ві́нниця). (Visserligen anger vår artikel transkriberingen Vinnytsja, men det ändrar ju inte transkriberingen av и) / Ternarius_D 19 februari 2013 kl. 12.00 (CET)

Svwp har en transkriberingstabell i artikeln om ukrainska. Jag kan inte bedöma om den stämmer eller inte, men det verkar finnas vissa skillnader mot transkribering från ryska.--Pjred (disk) 19 februari 2013 kl. 12.15 (CET)

Закриниччя =

Zakrynychchya, Krasylivs'kyi district, Oblast Chmelnyzkyj, Ukraine

Zakrynychchya, Orativs'kyi district, Oblast Winnyzja, Ukraine

Zakrynychchya, Baranivs'kyi district, Oblast Schytomyr, Ukraine

--84.167.179.209 20 februari 2013 kl. 20.26 (CET)

Det där är engelsk transkription, inte svensk. Svensk transkription skulle möligen kunna bli Zakrynytjtjja, men man skall kanske stryka ett j på slutet i enlighet med vad som föreslås ovan. /Annika (disk) 20 februari 2013 kl. 20.43 (CET)

Jag tror att NE:s Vinnytsia är ett praktiskt undantag mot en transkriptionsregel – ttsja skulle ju annars möjligen kunna uttalas på två sätt [tʃa] eller [tsja]. svwp-transkriptionen följer huvudregeln, vilket skulle kunna göra den otydligare. Engelskans regelmässiga transkription chchya har inte det problemet med uttal, eftersom chch ensamt formar [t(ç)tç]-ljudningen (gissar jag).--Paracel63 (disk) 24 februari 2013 kl. 00.32 (CET)

JAg har fått lära mig att dubbeltecknad bokstav bara förekommer i låneord i ryska, är detta ett undantag för ukrainska, eller ett mer allmännare undantag än så? -- Lavallen (blockera) 24 februari 2013 kl. 07.29 (CET)

Olyckligt uttryckt, Lavallen! (Tänk dig följande i en diskussion om norsk stavning: "Jag har fått lära mig att man aldrig dubbeltecknar k som kk i svenska, är detta ett undantag för norska, eller är det ett mer allmänt undantag än så?") Ukraina har numera egen armé och flotta; och även om ukrainska under tsartiden kallades "lillryska", anses det i dag rätt otvetydigt utgöra ett separat språk, med en alldeles egen ortografi.

(För övrigt delar jag nog uppfattningen att ...tjtj... är en vettig transkription.) Jörgen B (disk) 27 februari 2013 kl. 18.28 (CET)

Ändra till "är detta annorlunda för ukrainska" om du så önskar? Vissa regler har en tendens att sträcka sig över fler än ett språk inom samma familj. Vad armen och flottan har med saken att göra förstår jag inte riktigt! -- Lavallen (blockera) 1 mars 2013 kl. 12.34 (CET)

Kanske talesättet/tumregeln att skillnaden mellan ett språk och en dialekt är att ett språk har en armé?--LittleGun (disk) 2 mars 2013 kl. 16.05 (CET)

Just så. Se t. ex. Enskilt språk#Kontroverser. Jörgen B (disk) 4 mars 2013 kl. 03.43 (CET)

Timplan för grundskolan 2010-2012 och 2012- ?

SFS 1985:1100 har upphört och en ny timplan med okänd SFS gäller dels för 2010-2012 och sedan ytterligare en för 2012- och vidare. Någon som vet var timplanen är specifierad i dessa fall? skolfs vart också en nitlott. Schh (disk) 10 mars 2013 kl. 14.26 (CET)

Är det Bilaga 1 i Skollagen som du letar efter? --Larske (disk) 10 mars 2013 kl. 15.42 (CET)

Akademiska poäng

Vad är akademiska poäng och hur får man dem?Mvh Cech (disk) 10 mars 2013 kl. 16.34 (CET)

Se Akademiska poäng. --MagnusA 10 mars 2013 kl. 16.44 (CET)

Man kan inte få akademiska poäng längre. Efter EU-anpassning (Bolognaprocessen) får man nu högskolepoäng om man studerar på universitet eller högskola. /Ascilto (disk) 10 mars 2013 kl. 16.57 (CET)

Vulkaner

Hej.

1. Vissa säger att Ngorongoro är världens största vulkan, men det står att Mauna Loa är världens största. Vad är rätt?
2. Sen undrar jag om det finns en lista över vulkaner efter storleksordning, dvs stor i diameter. 83.233.107.153 10 mars 2013 kl. 13.26 (CET)

1. Nja, Ngorongoro har väl världens största hela/enkla caldera. Den största något trasiga och sammansatta calderan står väl Aso för. Mauna Loa är en sköldvulkan och har ingen stor caldera; däremot är den huvudvulkan på ön Hawaii och om man räknar höjden från den omgivande havsbotten även jordens högsta berg.
2. Titta gärna på artikeln "volcano" på engelskspråkiga Wikipedia. Där finns en hel del länkar till olika sorts listor.--Paracel63 (disk) 12 mars 2013 kl. 13.26 (CET)

Grävlingar

Var bor grävlingar 81.225.4.23 13 mars 2013 kl. 14.20 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

I grytet. - Tournesol (disk) 13 mars 2013 kl. 14.37 (CET)

Helen Donath.

det står att hon ägnade sig åt "lättare" sopranroller. Jag tror att dom rollerna för det mesta inte alls var särskilt lätta. "Lyriska sopranroller" kanske vore mindre vilseledande.

Fixat!––LittleGun (disk) 16 mars 2013 kl. 13.55 (CET)

"lättare" musik betyder ju generellt sett lättsammare musik. I Akademiska Sångföreningen står Mot slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet ägnade sig kören emellanåt också åt musik av lättare slag. I Étienne-Nicolas Méhul hittar jag den den lätta, eleganta italienska buffastilen där jag iofs tycker betydelsen framgår. I artikeln Queen står albumet har något lättare influenser än de första tyngre, där käns det också som sammanhanget framgår. I Lars Johan Werle Werle hade en bakgrund som jazzpianist och behärskade även lättare genrer, vilket främst framgår i Animalen. Är det ett problem och bör alla liknande artiklar skrivas om?--FBQ (disk) 16 mars 2013 kl. 19.17 (CET)

Observera att påståendet om "lättare sopranroller" skrevs av en användare vars omfattande kunskaper om opera aldrig ifrågasattes (även om han gjorde sig starkt kontroversiell på andra sätt). Jag tror inte att det är en felaktig beskrivning./Annika (disk) 16 mars 2013 kl. 19.29 (CET)

(redkonflikt) I det här fallet är "lättare sopran" en indelning av lyrisk sopran, som alltså ibland indelas "lättare" och "tyngre", alternativt kallas lyrisk sopran "lätt" til skillnad från "dramatisk". Detta har med klangbild att göra och inte "lättare underhållning" eller att det är enklare. Därav det vilseledande och "lyrisk sopran" är då tydligare. Om det ska stå "lättare" i andra genrer är olika i fall till fall. Anses det pejorativt eller fluff att kalla något "lättare" ska det så klart redigeras.--LittleGun (disk) 16 mars 2013 kl. 19.33 (CET)

Men tydligen skall man vara väl insatt i artikelns ämne för att bedöma om "lätt" är fluff, pejorativt eller en objektiv beskrivning. Kontrollera alltså källan (men om den är en tidningsartikel eller Ugglan kan ordvalet vara vilket av de tre som helst; "X beskriver Y som lätt" är säkrast). --LPfi (disk) 18 mars 2013 kl. 16.08 (CET)

Heidenstams egyptiska gryta

Verner von Heidenstam skriver i Åkallan och löfte "Mitt folk, det finns annat att bära i hand/ än en bräddfull egyptisk gryta". Vad är det för gryta som han skriver om? Förmodligen något som var känt för dåtidens läsare, men som jag inte har hört om. Sökningar på nätet ger flera recept med mer eller mindre exotiska kryddor, men jag tvivlar på att det var det som Heidenstam syftade på. Som jag förstår meningen varnar den för liknöjdhet och försoffning, så den egyptiska grytan är väl något som är förknippat med välstånd, men vad? Sjö (disk) 16 mars 2013 kl. 08.26 (CET)

Kanske på att Israeliterna längtade tillbaka till de egytiska grytorna under den 40-åriga vandringen i Sinai? -- Lavallen (blockera) 16 mars 2013 kl. 08.33 (CET)

Ja, definitivt. "Fyllda grytor" är ju en generell skrivning för att leva i välmåga. Israeliterna klagade ju över sina umbäranden när det var som värst under "ökenvandringen" och menade ha haft det bättre som slavar i egypten. Heidenstam vill säga att svält och frihet är bättre än mättnad och förslavning.--FBQ (disk) 16 mars 2013 kl. 19.26 (CET)

Ja, det är säkert riktigt. Jag såg 2 Mos 16 där folket klagar över att de kunde suttit runt köttgrytorna i Egypten i stället för att vandra i öknen. Sjö (disk) 17 mars 2013 kl. 10.51 (CET)

Tempel hos Heidenstam

På tal om Heidenstam tänkte jag att jag kanske kan bryta in med en fråga som dök upp i huvudet häromdagen. Jag vet att jag i Folke Filbyter läst om en slags hedniska småtempel, som Heidenstam använde en specifik term för, men kommer inte längre ihåg termen. Någon som möjligen vet vilket ord jag far efter (jag har inte boken tillgänglig längre)? (Möjligen kan det vara "skula" eller "skule" eller något i den stilen - och det är väl rätt sannolikt att det kan vara en Heidenstamianism.. :)) –flinga 24 mars 2013 kl. 16.57 (CET)

Fråga om programmeringens barndom.

Hej!

Jag undrar något som jag länge har undrat över. Vad jag förstår så behöver man en compiler för att "översätta" programmeringsspråk till maskinkod. Så min fråga är nu, hur de skapade den första compilern till datorn? Och kan jag göra ett sånt program? MVH --Stämpel (disk) 17 mars 2013 kl. 12.47 (CET)

Den första kompilatorn skrevs antagligen inte i ett programspråk, utan direkt i maskinkod? - Tournesol (disk) 17 mars 2013 kl. 13.11 (CET)

Och på ett riktigt tidigt stadium var det inte ens frågan om att skriva program, utan man slog om strömbrytare direkt i hårdvaran. Så sent som kring 1980 använde jag en dator som fortfarande bootades på det viset, man knappade in 8-bitars binärkod på 8 strömbrytare på frontpanelen. Sedan gick det gudskelov att skriva program på normalt sätt efter bootning... Lsj (disk) 17 mars 2013 kl. 13.26 (CET)

Länge (=en bra bit in på 1980-talet) skrevs inte bara kompilatorer utan de flesta hjälpprogram (som editatorer och liknande) i assemblykod (som ju i princip var maskinkod med alfanumeriska beteckningar). Kompilatorerna ansågs helt enkelt ge ifrån sig för dålig kod för att användas till så tunga tillämpningar (primärminnet var ju starkt begränsat på den tiden). På min första arbetsplats skrev vi regelmässigt vanligt använda subprogram i assemblykod av samma anledning, trots att de var nästan omöjliga att ändra för någon som inte själv hade skrivit dem. / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 13.41 (CET)

I gymnasiet i slutet på 1980-talet fick jag lära mig programmera en liten enhet för motorstyrning. Den hade ett tangentbord med tangenterna 0-9, A-F där jag hackade in koden bokstav för bokstav. "20 7F 0F A0 40 07" etc... Det räckte för att sätta villkor för att starta/stoppa/ändra hastighet efter olika villkor. Bröt man strömmen, fick man programmera om igen, men man kunde också "bränna" ett minneschips med koden. -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 14.30 (CET)

Jag tittade i en gammal lärobok från universitetstiden: Bubenko Jr, Janis; Ohlin, Tomas (1970). Introduktion till operativsystem. Lund: Studentlitteratur . Som väntat bekräftade författarna vad jag skrev här tidigare om att kompilatorer och andra operativsystemnära program var skrivna i assemblykod. Ett undantag nämner man dock: Redan på denna tid (slutet av 1960-talet) hade Burroughs för sina större maskiner skrivit både kompilatorer och operativsystem i Algol, vilket betraktades som mycket märkligt (speciellt som de flesta Algolkompilatorer inte ansågs generera särskilt effektiv maskinkod).

(Som ett kuriosum, som kanske inte riktigt hör till saken, kan jag nämna att Univacs Fortrankompilator, som vi använde, avvek från mängden genom att anses generera ovanligt effektiv maskinkod. Några av mina kursare lär till och med ha fuskat i samband med en inlämningsuppgift i assemblerprogrammering: De skulle ha skrivit programmet i Fortran, och sedan valt en kompileringsoption som skrev ut den genererade assemblykoden.) / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 15.33 (CET)

Tack till alla som har svarat på min fråga. Jag har några följdfrågor:

Av era svar så får jag ut att man skrev program i Assmblerkod, jag har kollat runt lite på Internet där visar det sig att man behöver en assmblilator om jag förstår allt rätt. Detta program översätter koden till maskinspråk. Om nu Assmbler är den lägsta nivån av maskinspråk, varför behöver man då en Assamblilator? Skulle jag kunna skriva ett litet program till min dator som skriver ut: "Min hund är gul" på skärmen? Isåfall hur ska jag då göra för att skapa detta program? Kan jag använda Windows Notepad? Jag har nånstans läst att man kan skapa små program med Notepad, stämmer detta? Tacksam för svar. MVH --Stämpel (disk) 17 mars 2013 kl. 18.00 (CET)

Sådana fanns nog i olika utförande. Jag hade någon där man kunde skriva i enkel assemblerkod, men som också tillät att man skrev direkt typ: "20 7F 0F A0 40 07". -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 19.32 (CET)

En assemablator används för att dels slippa skriva med 0or och 1or men främst för att slippa adressreferenser i absoluta värden, det är en hel vetenskap räkna ut dessa manuellt. Du kan inte få et fungerande program med enkla program som Notepad. Dels är det för svårt få fram rätt kod, men det är också så för att få något fungerande behöver du göra ytterligare ett steg med din maskinkod-objektod exekverbar. Du behöver få in den i en laddmodul som är fullt med stödmoduler som behövs runt din kod och är beroende på var du skall exekvera den etc. Det finns dock flera sätt göra enkel programmering. Jag hade förut en avancerad miniräknare som var progmmerbar med en form av assembler. Sedan finns också Basic på flera datorer. Det är ett enkelt programmeringsspråk där man kan öva på att göra ett program som skrivet ut "min hund är gul". Lycka till!Yger (disk) 17 mars 2013 kl. 19.44 (CET)

Om du har en Windows-dator med Microsoft Office har du med all sannolikhet möjlighet att programmera Visual Basic (som kan sägas vara en variant av Basic) i Excel. Du hittar en tutorial på http://www.anthony-vba.kefra.com/vba/vbabasic1.htm - Tournesol (disk) 17 mars 2013 kl. 19.47 (CET)

En dator behöver inte ha några ic-kretsar eller ens ha något elsystem. De tidigaste datorerna var helt mekaniska och drevs med vev. Den första elektroniska datorn som gick att programmera var Colossus byggd 1943. Datorn knäckte krypton och var mycket effektiv. Den var också väldigt långsam och matades med en hålremsa som var ett mekaniskt sekundärminne. I slutet av 1990-talet gjordes ett test. Ett program skrevs till en modern dator med Intel Pentium2-processor fick knäcka ett krypto som den elektromekaniska datorn Colossus behövde 2 timmar för att knäcka. Den moderna datorn tog längre tid på sig[8], trots att den var mer avancerad och mycket snabbare. Orsaken att den blev slagen var att Colossus var specialbyggd för uppgiften och parallellarbetade. Den moderna datorn kunde bara göra en sak åt gången och uppgiften var så komplex att den fick dela upp arbetet i korta 32 och 64 bitars instruktioner som processorn var byggd för istället för att göra en stor bearbetning. Hur den första programmerbara datorn fungerade går att se här (1:31) in i klippet Utvecklingen av moderna datorer har gått framåt steg för steg. En så enkel sak som en billig miniräknare innehåller ett program som sköter om de 4 räknesätten och visar resultatet på skärmen. Det är inte lönsamt att specialtillverka kretsar för att göra olika uppgifter. Det tar för lång tid att arbeta på det sättet och ingen vanlig människa kan göra ett maskinnära program. Vill du lära dig programmera. Gå till biblioteket och låna en bok och sätt dig framför datorn och försök göra några enkla uppgifter. Du lär dig av misstagen:D Nasko (disk) 17 mars 2013 kl. 19.48 (CET)

För att skriva maskinspråk i egentlig mening behöver man strömbrytare (som Lsj skrev överst). Annars har man alltid ett hjälpprogram (för att översätta tangenttryckningarna till avsedda tal och skriva dem till avsedda minnespositioner) och då är det vettigt att använda just en assemblator (Notepad lagrar vad du skriver som skrivtecken, inte som tal).

Förutom ditt hjälpprogram har du också ett operativsystem som kör programmet. Du har normalt inget sätt att själv rikta centralprocessorns pekare så att den börjar köra ditt program. Därför måste programmet innehålla en massa kod för operativsystemet, förutom själva programkoden. Datorn har inbyggd programvara (BIOS på PC:n) som körs innan operativsystemet laddas. Om du lägger in ditt program på rätt ställe (på en flashminne-krets), då räcker det att skriva själva programkoden - men då har du inte tillgång till rutiner för att läsa av tangentbordet eller skriva till skärmen. En kompromiss är att låtsas att ditt program är operativsystemet och låta det laddas av bootloadern (då har du hjälp av BIOS).

I praktiken lönar det sig förstås att använda operativsystemets funktioner och någon utvecklingsmiljö, också (och i synnerhet) om man skall skriva ett nytt operativsystem. Utvecklingsomgivningen innehåller åtminstone en textredigerare (oftast bättre än Notepad), en kompilator för programmeringsspråket du valt och en debugger, med vilken du kan köra programmet steg för steg. För Windows är Visual Basic antagligen det enklaste valet, för Linux (och andra Unix-system) finns i allmänhet en stor mängd alternativ.

(På 1980-talet kunde hemdatorerna inte mycket, men de hade alltid (?) en inbyggd BASIC-tolk. Med den kunde man skriva '10 PRINT "Min hund är gul"' och 'RUN' och så hade man skrivit och kört sitt första program. Nu är det jobbigare.)

--LPfi (disk) 18 mars 2013 kl. 18.11 (CET)

I Basic-tolken min ZX Spectrum fanns det en tolk som hjälpte till med artimetiken. Det fanns alltså ett särskilt programspråk i programspråket, en tolk i tolken, märkligt vad den klarade av med bara några kb program. Den hade några buggar, vissa tal kunde skrivas på flera sätt, varför 1/2 = 0,5 gav resultatet "falskt". -- Lavallen (blockera) 18 mars 2013 kl. 18.22 (CET)

På de några kilobyten (VIC20 8+8 KB för BASIC och "BIOS") är det svårt att beakta alla specialfall, flyttalshanteringen också på moderna maskiner har en hel del märkligheter (t.ex 1/5 kan inte uttryckas exakt som flyttal). Vissa grejer var märkligt klumpiga (varje variabelreferens gick via en länkad lista på variabelnamn), men jag skulle inte klara av att hantera de matematiska funktionerna på det minnesutrymmet. --LPfi (disk) 19 mars 2013 kl. 07.56 (CET)

Coolt, kan någon förklara för mig hur man låtsas att programet är ett operativsystem? Kan man göra ett litet program som skriver ut text på särmen? Då menar jag använda BIOS så som någon skrev här tidigare. MVH --Stämpel (disk) 19 mars 2013 kl. 15.15 (CET)

I min ZX Spectrum kommunicerade man med bildskärmen genom att ändra ett särskilt område i RAM-minnet. Använde man inte de funktioner som fanns i Basic-tolken, fick man lägga in det byte för byte. Varje tecken bestod då av 8 byte. Det knepiga var att räkna ut vilket byte som motsvarade vilken position på skärmen. De byte som motsvarade ett tecken låg inte direkt efter varandra, utan med ett fixt mellanrum.

000000000000000000000000 
010001000000000000000100 
010001000001100000000000 
011111000010010000000100 
010001000011110000000100 
010001000010000000000100 
000000000001100000001000 
000000000000000000000000 

-- Lavallen (blockera) 19 mars 2013 kl. 15.48 (CET)

Vad betyder denna lilla kod? Den med ettor och nollor? MVH --Stämpel (disk) 19 mars 2013 kl. 16.14 (CET)

Hej (=svaret på frågan) AlphaZeta (disk) 19 mars 2013 kl. 16.19 (CET)

...vilket syns lite lättare om man ersätter 0 med . och 1 med @

........................
.@...@...............@.. 
.@...@.....@@........... 
.@@@@@....@..@.......@.. 
.@...@....@@@@.......@.. 
.@...@....@..........@.. 
...........@@.......@... 
........................  

--Larske (disk) 19 mars 2013 kl. 19.41 (CET)

Vill du skriva ut enkla budskap på skärmen på en PC kan detta göras med en kommandofil (batchfil). Skriptspråket är mest till för att säkerhetskopiera filer, installera program och köra program på bestämda tider. Kopierar koden nedan, klistrar in den i Notepad och sparar filen som HUND.BAT. Det enkla programmet kommer att skriva ut ett meddelande på skärmen om du dubbelklickar på filen (eller startar den från dosprompten).

@ECHO OFF
COLOR 06
:10
ECHO Min gula hund
GOTO 10

Programmet körs i all oändlighet och stoppas med Ctrl-C. Det är det enklaste program som kan göras på en modern PC utan att ladda hem någonting. Nasko (disk) 19 mars 2013 kl. 17.16 (CET)

Det kan anses petigt, men för att vara korrekt så krävs det en PC med Windows(miljö) (eller DOS) för ovanstående. Alla PC-datorer har inte Windows som operativsystem, men det är helt klart det vanligaste. –flinga 24 mars 2013 kl. 16.47 (CET)

Polska län

Jag noterade att vi inte verkar ha några artiklar om polska län, utan går direkt från ort till vojvodskap, vilket jag tyckte var lite märkligt (däremellan finns förstås också kommun). Jag undrar nu vad man kallar de polska länen på svenska. Jag skrev kort och gott län i Olszyna och enwp använder county. På polska verkar det dock heta powiat (se en:Lubań County), så vad är egentligen bäst? Kommunerna verkar kallas gmina på polska och står även som det på enwp. Det kanske vi kan använda också? Behövs nog en del översyn där... (vet inte riktigt om det här är en wp-fråga eller faktafråga...) /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 14.28 (CET)

Det är just vojvodskapen som närmast motsvarar Sveriges länsindelning; i dag är Polen indelat i 16 sådana. Ett vojvodskap består av flera powiaty (sing. powiat) som i sin tur består av flera gminy (sing. gmina). På polskspråkiga wikipedia brukar det svenska ordet kommun översättas som gmina, t.ex. pl:Gmina Uppsala (Uppsala kommun). Jag är inte säker på hur man bäst översätter powiat men jag tycker absolut inte att vi borde likställa det med län. Sverige saknar helt enkelt indelning på denna nivå (län > X > kommun) så det är nog bäst att länka till powiat istället för att försöka översätta ordet. --Vesihiisi (disk) 11 mars 2013 kl. 14.50 (CET)

I artikeln Polens administrativa indelning används benämningen distrikt. 212.181.63.190 11 mars 2013 kl. 14.51 (CET)

Jag skrev län eftersom engelska Wikipedia skrev county. Men distrikt funkar för mig. Det känns inte helt rätt att använda obskyra polska termer, men det kanske är bättre om distrikt ogillas av många. Hur som helst saknas i princip helt båda dessa klasser (distrikt och län) på svwp när det kommer till Polens geografi. Jag skulle inte ha något emot om de robotskapas av någon med den kunskapen... /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 15.56 (CET)

Polackerna själva beskriver powiat som "en slags mindre län", men översätter inte ordet powiat, se http://www.polen.travel/sv/allman-information-om-polen/administrativa-indelningar. Thoasp (disk) 11 mars 2013 kl. 18.02 (CET)

Re:Robotskapande: Det är nog ingen dum idé, men jag tror att sådana projekt där vi i princip gör samma sak som sannolikt redan finns på andra projekt, bör vänta in Wikidata. Att skapa artiklar om alla världens arter och alla sveriges sjöar är helt nya projekt, så där ser jag ingen anledning att vänta. -- Lavallen (blockera) 14 mars 2013 kl. 13.38 (CET)

Här har jag gjort en sammanställning av det som fanns på Wikidata. En del har jag själv lagt till, tex heraldiska vapen och säte för respektive kommun/powiat/vojvodskap. -- Lavallen (blockera) 25 mars 2013 kl. 16.22 (CET)

vem står bakom denna sida ?

Hej jag gör en uppgift i källkritik i kommunikation i skolan jag bara undrar vem skapade wikipedia?? :)

Se artikeln Wikipedia.Yger (disk) 17 mars 2013 kl. 12.56 (CET)

Jag skulle tro att Jimmy Wales har skapat Wikipedia. MVH --Stämpel (disk) 18 mars 2013 kl. 14.02 (CET)

Han var en av dem som grundade webbplatsen, men av innehållet står han för en försvinnande liten andel. På engelskspråkiga Wikipedia har han rätt stort inflytande, genom att man ofta vänder sig till honom i kontroversiella frågor, men han engagerar sig inte i svenskspråkiga Wikipedia och vi här ber inte om råd av honom. --LPfi (disk) 18 mars 2013 kl. 15.58 (CET)

För att se vilka som skapat en viss Wikipediasida, klicka på "visa historik". Där kan man se exakt vem det är som gjort vad och när det gjordes. / Elinnea (disk) 18 mars 2013 kl. 16.12 (CET)

Nåja, så "exakt vem" som man kommer på Wikipedia. Sällan pekar historiken på någon identifierbar person. Den som är van kan ganska snabbt med hjälp av historiken se om huvudförfattarna är väletablerade på Wikipedia, i vilken mån det varit gräl kring hur artikeln skall se ut o.s.v. För en som inte är van är det svårt att veta vad som är normalt.

Några tips om källkritik och vad man kan se på i historiken finns på Wikipedia:Wikipedia som källa#Att kvalitetsbedöma en Wikipedia-artikel

--LPfi (disk) 18 mars 2013 kl. 17.21 (CET)

Just Svenskspråkiga Wikipedia står Linus Tolke bakom. /Kattegatt (disk) 21 mars 2013 kl. 10.50 (CET)

Nej, verkligen inte... Linus Tolke gjorde den första redigeringen som fortfarande är bevarad, men svenska Wikipedia står som alla andra Wikimedia Foundation bakom. /Grillo (disk) 27 mars 2013 kl. 01.43 (CET)

nacka

Är det någon som vet vem som givit namn åt Helgessons väg i Finntorp, Nacka kommun?

MVH Göran, nyfiken

Jag vet att det inte är någon bra idé att gissa, jag kan ju ha fel, men Ragnar Helgesson - här [9] finns lite om än inte mycket mer om honom.--FBQ (disk) 28 mars 2013 kl. 12.42 (CET)

Det är ett problem att frågeställaren stavat fel till Helgesons väg. Rex Sueciæ (disk) 28 mars 2013 kl. 12.52 (CET)

Nacka kommun borde nog känna till vem gatan är uppkallad efter, här finns kontaktuppgifter. / Elinnea (disk) 28 mars 2013 kl. 12.58 (CET)

Pontus Wikander?

Jag läste just den här [10] artikeln i aftonbladet, kände inte igen namnet på Maria Langs studieobjekt Pontus Wikander, blev nyfiken, och gjorde därför några sökningar som inte resulterade i någonting. Jag har provat en del olika stavningar, men lyckas inte hitta någonting. Handlar det egentligen om David Wikander?--FBQ (disk) 28 mars 2013 kl. 12.30 (CET)

I artikeln Dagmar Lange står det Pontus Wikner. / Elinnea (disk) 28 mars 2013 kl. 12.36 (CET)

Aha! Jag var ett tag inne på honom, men uppfattade honom inte i första hand som psalmdiktare.--FBQ (disk) 28 mars 2013 kl. 12.44 (CET)

Och här finns avhandlingen som Pdf, om Wikner: [11].--LittleGun (disk) 28 mars 2013 kl. 12.46 (CET)

Nej, Han står ju inte omnämnd som psalmdiktare i artikeln om honom så vitt jag kan se, men här är den avhandlingen som avses, tror jag. (För övrigt tycker jag att han var väldigt lik skådespelaren Matthew Perry, åtminstone på den första bilden). / Elinnea (disk) 28 mars 2013 kl. 12.51 (CET)

Nej, otvetydigt är det Pontus Wikner som man syftar på. Han har skrivit dikter, det är ju möjligt att de tonsatts på senare år. Har inte läst mycket av eller om honom, mest om hans informatorstid på Hässelby (av lokalpatriotiska skäl), som jag tidigare funderat lite på att utöka artikeln med, men tyckte då att inte särskilt mycket var skrivet om hans studietid alls så tänkte jag vänta för att inte ge artikeln för mycket slagsida (och jag har en bit kvar till V). Kanske dags för en avstickare att fylla ut artikeln. Jag reser bort över påsk så det får nog bli när jag kommer tillbaka. --FBQ (disk) 28 mars 2013 kl. 14.09 (CET)

Pappa hackar spel

Hej!

Jag är ny användare här. Idag satt jag och kollade på Expressen där var en artikel om en pappa i Kalifornien som hackade Donky Kong spelet åt sin dotter så hon kunde spela med prinsessan istället för Mario. Min fråga är nu, vad för program använda han för att programmera om spelet?

MVH --Stämpel (disk) 13 mars 2013 kl. 15.12 (CET)

Vet inte, men här är en länk till videon: Donkey Kong: Pauline Edition, kanske finns det någon ledtråd att hämta i kommentarerna. Du får ursäkta om jag överlämnar åt dig att titta igenom kommentarerna, men det finns över tvåtusen. Sjö (disk) 13 mars 2013 kl. 19.04 (CET)

Det är ganska enkelt egentligen. Man byter bara plats på grafiken för Mario med grafiken för prinsessan. Jag gjorde liknande saker på 1980-talet med ett cartridge. /ℇsquilo 27 mars 2013 kl. 07.15 (CET)

Intressant, kan du vara snäll och berätta mer om hur du gjorde? MVH--Stämpel (disk) 29 mars 2013 kl. 20.01 (CET)

"Estnisk" eller "estländsk" om persons nationalitet

Jag har trott att "estländsk" är korrekt, på samma vis som "finländsk" istället för "finsk". Men så dök detta upp. Vad är rätt när det gäller att en person kommer från Estland? - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 24 mars 2013 kl. 20.20 (CET)

• estländare, invånarna i Estland, av vilka de flesta är ester. (NE)
• ester, finsk-ugriskt folk i norra Baltikum, huvudbefolkningen i Estland (NE)

Rex Sueciæ (disk) 24 mars 2013 kl. 20.26 (CET)

Tack. Då var det som jag trodde. - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 24 mars 2013 kl. 20.32 (CET)

Såg nu att du ändrat i artikeln. Är det inte "estländsk" det bör stå i där? - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 24 mars 2013 kl. 20.35 (CET)

Jag ändrade stor bokstav till liten. Är han est så är det ju korrekt med båda begreppen, men jag vet inget om hans ursprung. Rex Sueciæ (disk) 24 mars 2013 kl. 20.38 (CET)

Alltså: finländsk och estländsk betecknar nationalitet, medborgare i länderna Finland respektive Estland. Finsk (finne/finnar) och estnisk (est/ester) betecknar folkslag oavsett var de är bosatta eller vilket medborgarskap de har. I många länder/folkslag går det inte att särskilja detta, t.ex. svensk som betecknar kan beteckna både nationalitet och etnisk grupp. Rex Sueciæ (disk) 24 mars 2013 kl. 20.56 (CET)

Ja, det vet jag. Men är det inte nationalitet vi syftar på i artiklarna, inte folkslag? - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 25 mars 2013 kl. 14.07 (CET)

Jo, det är korrekt. Nationalitet är ju också i regel ett mer objektivt och okontroversiellt kriterium. Etnicitet kan handla mer om vad individen själv tycker och identifierar sig som. /FredrikT (disk) 25 mars 2013 kl. 15.04 (CET)

Bra, tack :) - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 25 mars 2013 kl. 15.07 (CET)

Det går, enligt NE.se, SAOB och Språkrådet att säga finsk i betydelsen finländsk i sammanhang där inte språket är inblandat. Det är inte snyggt, men enligt dem tillåtet.--Paracel63 (disk) 27 mars 2013 kl. 21.33 (CET)

Och det kan ju vara värt (även om det inte var det frågan handlade om) att notera att i äldre texter görs sällan den här åtskillnaden. SAOB anger 1924 att finsk "numera" främst syftar på "ras" men ännu i Svensk uppslagsbok används det omväxlande om etnicitet och nationalitet.--FBQ (disk) 27 mars 2013 kl. 23.54 (CET)

Jag vill protestera mot att "finsk" inte vore "snyggt", då man talar om finsk flagg, finska mark, finska sjöar eller finska järnvägar. Min uppfattning är att språkvetare inte bara ser det som tillåtet, utan betydligt snyggare än att krångla till det med "finländsk" (eller "estländsk"). Detta undantag kräver förstås viss eftertanke i de fall ens språkkänsla inte ger besked. --LPfi (disk) 28 mars 2013 kl. 12.17 (CET)

Distinktionen mellan "finländsk" och "finsk" gäller väl i huvudsak när man talar om folk? när det gäller andra saker är "finsk" den normala formen, se Finska vinterkriget, Finska flygvapnet, Finska viken, Finska rallyt etc. /ℇsquilo 29 mars 2013 kl. 06.46 (CET)

Den kan också vara relevant ifråga om kultur etc.: "finska skolor" och "finsk litteratur" kan avse språket, i sammanhang där "svensk" kan användas synonymt med "svenskspråkig" eller "finlandssvensk". --LPfi (disk) 30 mars 2013 kl. 05.42 (CET)

Om mitt konto

Hur stänger jag mitt WIkipediakonto?

Det tas inte bort. Så om du inte vill använda det, så låter du det baraligga kvar oanvänt. Janders (disk) 30 mars 2013 kl. 13.26 (CET)

När slutade man översätta kunga- och påvenamn till svenska?

På engelska, franska och isländska m.fl. heter ju t.ex. påve Franciskus: Francis, François och Frans, men Ludvig XVI skulle ju knappast få heta Ludvig i stället för Louis i dag och Prins Charles kommer väl knappast att byta namn till Karl när han avlider? Eller kommer han det? När slutade vi översätta namn? --Lundgren8 (d · b) 1 april 2013 kl. 10.59 (CEST)

Lite WP:OR: Det är en gradivs övergång som säkert inte upphört helt ännu eller möjligen går i vågor. Det finns ju normalt ingen som bestämmer sånt utan är traditioner och gammal vana. Även om det var en reform som bestämde hur svenska kungar skulle stavas i slutet på 1800-talet eftersom det varierade. Förr talades sällan svenska i kungahuset. Gustav Vasa pratade tyska och Gustav III franska och att stava bra innebar att kunna variera sig, men stavningen generellt styrdes upp i slutet av 1800-talet.

Men annars så översätts ju vissa städer, särskilt sådana som är onaturliga för oss svenskar att uttala som de stavas, men ändå vanliga i språket genom handel och sjöfart. På svenska hörs därför S:et i Paris men inte i Cannes. Tidigare försvenskades Nice till Nissa, kanske via italienskans Nizza. Sen besöktes inte staden av sjömän längre och försvenskningen glömdes bort. Därför blev staden Nice igen när den återupptäcktes av turisterna. Sankt Tropez reste man till förr, nu säger man Troppan. Mallorca har blivit Mallis. Så småningom kan även dessa bli "officiella".

Men i en internationaliserad värld blir vi mer vana att höra utländska namn och behovet att försvenska kommer säkert avta. Eller så är det bara just nu modernt att inte översätta, för att visa att man är internationell och inte har problem med utländska. Sen kommer en reform och det blir modernt att försvenska och styra igen. Eller för att visa att man är mer än hemtam i "Troppan".--LittleGun (disk) 1 april 2013 kl. 12.25 (CEST)

Kanske kan man dra en parallell till förhållandet mellan heraldik och loggor? Ett heraldiskt vapen är en "idé" som kan uttryckas på många olika sätt. För en logga sammanfaller "idé" och uttryck. På motsvarande sätt betraktades namn förr som "idéer" som kunde uttryckas på olika sätt medan de numera uppfattas mer som loggor?

JoergenB skrev förresten något om det på bybrunnen för inte så länge sedan.[12] Edaen (disk) 1 april 2013 kl. 13.01 (CEST)

Allt fler namn ser vi idag där vi förr hörde dem. Och vi ser dem genom Internet, internationell TV och internationell marknadsföring. Namn som vi inte behöver uttala är lite mindre krångliga att hantera. Det försvagar till viss del svenskans och traditionens makt. Man kan jämföra med de internationella (i praktiken engelskspråkiga) stavningar som internationellt verksamma populärkulturartister omger sig med (Verka Serduchka, ). Men också engelskan påverkas av en internationaliserad värld; vad gäller ortsnamn, verkar engelskan idag lättare anamma egenstavningar (Beijing, Lyon, Marseille, Kyiv…), där man förr hade fler egna eller traditionsstyrda varianter (Peking, Lyons, Marseilles, Kiev…). Den utvecklingen kommer möjligen också att bli starkare i svenskan, där vi redan bytt namn på ett antal asiatiska städer (Mumbai, Kolkata, Chennai, Guangzhou…). Min gissning är att den internationella/ursprungsstavade trenden kommer att fortsätta, också i svenskan.--Paracel63 (disk) 1 april 2013 kl. 17.43 (CEST)

Ovanligt heraldiskt vapen

Inte alls någon faktafråga, bara ett utryck av förvåning! Trodde det bara var medeltida motiv på vapensköldar, men den här snubben dog 1941. -- Lavallen (blockera) 30 mars 2013 kl. 16.04 (CET)

Kolvätemolekylen i Stenungsunds kommunvapen kan knappast heller betraktas som ett medeltida motiv./Annika (disk) 30 mars 2013 kl. 17.22 (CET)

Det kan ju vara värt att notera att de flesta svenska vapen betydligt modernare än många tror. Kommunvapnen är i allmänhet skapade kommunreformerna på 1970-talet. De äldsta kommunvapnen skapades på 1940- och 1950-talet. Även de flesta häradsvapnen härrör från 1950-talet. Kommunvapnen bygger visserligen ibland på äldre stadsvapen, och häradsvapen ibland på äldre häradssigill, men i det senare fallet långt ifrån alltid och de är ofta ganska omarbetade.--FBQ (disk) 31 mars 2013 kl. 12.21 (CEST)

Du kan göra dig ett eget vapen om du vill [13] . Wvs (disk) 31 mars 2013 kl. 15.02 (CEST)

Motiven är ofta klassiska: borgar, lejon, björnar, örnar, helgonlegender, stjärnor, tom ngt svastikaliknande mm. När jag upptäckte detta i vapnet blev jag förvånad. -- Lavallen (blockera) 31 mars 2013 kl. 15.12 (CEST)

Sant, vapensköldar är ju ofta skapade för att ge intryck av gamla traditioner. Men det finns egentligen inget som hindrar modernare motiv.--FBQ (disk) 4 april 2013 kl. 15.35 (CEST)

Pocahontas

Hej!

Varför döpte de om Pocahontas till Rebecka? Hade det inte varit bättre för henne att ha kvar sitt gamla namn? Men kanske var Rebecka inte det namn hon antog som sitt eget, eller? Och kommer hon från där Amerika nu ligger?

MVH --Stämpel (disk) 29 mars 2013 kl. 12.47 (CET)

Vilka "de" har döpt om vem, menar du? - Tournesol (disk) 29 mars 2013 kl. 22.34 (CET)

Pocahontas döptes ju till Rebecka, varför gjorde hon det? De som döpte om henne var nog de i England, om jag inte tar fel. MVH --Stämpel (disk) 29 mars 2013 kl. 22.54 (CET)

Pocahontas hette Matoaka när hon föddes. Hon blev sedan kristen och gifte sig med en engelsman och ändrade då sitt namn till Rebecca. Hon kanske inte tyckte hennes indiannamn passade längre. Namnet Pocahontas är hennes smeknamn. Hon kom från en plats som finns i Virginia i nuvarande USA. Du kan läsa mer om henne i artikeln Pocahontas. AlphaZeta (disk) 29 mars 2013 kl. 23.14 (CET)

För att vara kritisk: var ser du stöd för att hon själv valde namnet? –flinga 8 april 2013 kl. 19.22 (CEST)

Vad är en "spränghäck"?

Jag upptäckte av en slump denna text från Jakobstads stad, i vilken det bland annat sägs "Förutom ovanstående uppbevaras bl.a. byggnadsenhetens baracker och spränghäckar samt övergivna fordon som omhändertagits". "Spränghäck" förefaller vara en för rikssvenskar obegriplig finlandism; är det någon som känner vad detta är på rikssvenska? /Annika (disk) 12 april 2013 kl. 15.38 (CEST)

Jag hittar inget i Bergsprängningshandboken, men en gammal betydelse av ordet "häck" är spjälverk, grind eller galler. En gissning från min sida är därför att det var det skydd man lade ut för att hindra berget/stenarna från att fara iväg. Numera används utvikta och "ihopsydda" lastbilsdäck i form av mattor. Kanske något liknande avses med spränghäck? --Xauxa (disk) 12 april 2013 kl. 16.58 (CEST)

I den finska texten motsvaras spränghäck av räjähdyshäkki. Just det ordet ger väldigt få googleträffar, men man hittar i alla fall en bild. Analyserar man ordet morfologiskt så ser man att det består av morfemen räjähdys – explosion, spräng- som i sprängämne (räjähdysaine) – och häkki – bur. Googlar man på sprängbur får man ~8 träffar så det lär inte vara någon officiell benämning, snarare en talspråkig dito ("Är väldigt enkelt att köra av däcken i en däckmaskin + att de har "sprängbur" att pumpa upp hjulen i sen, om ringen ev skulle släppa." [14]). OBS! Jag har inga som helst kunskaper om fordon och sprängämnen, detta är endast en analys av själva ordet. Hoppas det hjälper. --Vesihiisi (disk) 12 april 2013 kl. 17.04 (CEST)

Antagligen en skyddsbur således som skyddar för personskador när man pumpar upp stora däck, som utgör en fara om de skulle explodera. --Xauxa (disk) 12 april 2013 kl. 17.15 (CEST)

På rikssvenska har jag för många år sedan hört uttrycket i vulgärspråk användas synonymt med "klantarsle", men det förefaller inte ha någon större spridning i den betydelsen heller. Jag blev därför nyfiken på vad det kan betyda vad det kan betyda på finlandssvenska. Någon form av skyddsbur, alltså. /Annika (disk) 12 april 2013 kl. 19.13 (CEST)

Sprängkista eller sprängkasun används för förvaring av sprängämnen och/eller vapen. Rex Sueciæ (disk) 12 april 2013 kl. 19.33 (CEST)

Stängslingspåbudet?

När infördes stängslingspåbud och hur motiverades detta? Detta förhindrade visst att man drev fäfot. Schh (disk) 5 april 2013 kl. 18.53 (CEST)

Hej Schh. Vad menar du med drev fäfot? "Fäfot", som väl mest förekommer i uttrycket "jorden ligger för fäfot", betyder att den är obrukad. –Xauxa (disk) 5 april 2013 kl. 23.50 (CEST)

Glömde visst din fråga. Ett stängslingspåbud infördes 1945 [15] Lag (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m. (Lagen ändrad senast SFS 2010:979). Lagen 1945 motiverades med "att hålla stängsel utmed järnvägen till skydd för större hemdjur (hästar och nötkreatur) under betesgång". Kanske fanns det något tidigare också, vet ej. –Xauxa (disk) 6 april 2013 kl. 00.00 (CEST)

Sch syftar nog på lagen om när man inte fick driva vall utan man var tvungen att stängsla in fäna. Den så kallade stängselsskyldigheten infördes 1857 http://runeberg.org/lanthist/0746.html Det finns att läsa i Sveriges jordbrukspolitik, men ovan angiven källa. 78.78.52.89 6 april 2013 kl. 06.41 (CEST)

Orsaken var att efterfrågan på skog ökade och i och med detta omsorgen om skogen. Samtidigt försökte man stimulera storskalig boskapsskötsel och magert skogsbete ansågs inte värt att stimulera - istället försökte man förbättra hagarnas produktivitet. Som framgår av IP-adressens länk handlade det dock om ett gradvis inskränkande av den fria skogsvallningen, och allmänningar innefattades som synes inte av lagen 1857. --FBQ (disk) 6 april 2013 kl. 23.26 (CEST)

Där framgår ju också att 1876 förbjöd man i de flesta län bete av getter även på allmänningsskog, och under våren även bete av får. Från 1894 krävdes en särskild hushållningsplan eller domänstyrelsens tillstånd även för bete med kor på allmänningsskog. Jag antar att sådant allmänt utfärdats i stora delar av Dalarna, för där fortsatte vallningen även långt efter detta. --FBQ (disk) 6 april 2013 kl. 23.33 (CEST)

Det jag uppmärksammade var denna kommentar "Problemet med ovillig och utebliven arbetskraft löste man genom skiftes- och stängslingsreformer, ursprungligen i den industriella revolutionens vagga England. Därmed tvingades ett stort antal självförsörjande bort från landsbygden och in till arbetslöshet i städerna, där de kunde rekryteras till fabrikerna. Samma strukturer såg vi i Sverige med skiftesreformer och stängslingspåbud." (från cornubot). Då är det förstås essentiellt att förstå vad stängslingspåbud är. Texten har förstås också implikationer för samhällsutvecklingen i stort och inte minst beroendet av en marknad för arbetstid mot kompensation. Schh (disk) 16 april 2013 kl. 00.38 (CEST)

Bygg din egen VHS (Videobandspelare)

Satt och såg på en VHS (i min VHS- bandspelare) och då fick jag en idé, som jag nu undrar över. Går det att själv bygga en VHS videobandspelare? Bara för skojs skull för att se om det fungerar. Hur ska jag då göra? Jag menar det finns ju såna där gamla projektorer de vevar så spelas filmen upp. Hur fungerar en sådan? Det skulle vara kul om det skulle fungera. Tips på hur jag ska göra tas emot. Tacksam för svar

MVH --Stämpel (disk) 11 april 2013 kl. 22.13 (CEST)

En klassisk filmprojektor använder optik för att projektera film, och magnetism för avläsning av ljud. VHS använder magnetisk avläsning för både ljud och bild (Magnetband), vilket försvårar byggandet av en egen VHS-spelare då du måste bygga en egen läs-trumma i samma stil som kommersiella VHS-spelare har. Även om du tittar på de första VHS-spelarna som en:JVC HR-3300 eller RCA VBT200 så ser du att det är hyfsat komplicerade produkter som kräver en hel del kunskap och stora resurser för att lyckas. Några tips på hur du ska göra har jag därför inte, men det duger kanske som förklaring till varför du bör hitta ett bättre projekt som kanske är lättare att genomföra? Mvh C.Nilsson (disk) 11 april 2013 kl. 23.23 (CEST)

Jag tror att det är betydligt lättare att bygga sin egen svart/vita TV än en videobandspelare, förutsatt att man har tillgång till en lödkolv och glasugn. lästrumman kräver mycket precision och avancerad utrustning som normalt bara finns i elektronikindustrin eller i ett elektroniklaboratorium. I bästa fall kanske du lyckas få en grynig bild som rullar, som när man hade riktigt dålig mottagning med analog tv. /Mikael Lindmark (disk) 11 april 2013 kl. 23.59 (CEST)

Att bygga en svartvit teve gjorde man på 1950-talet i teveålderns barndom. Man utgick då från en byggsats, och det gick fint om man var lite händig. Sägs det. Att själv bygga en VHS-spelare, som har ett roterande läshuvud och mycket höga krav på noggrannhet, och en avancerad elektronik för att sortera upp signalerna och förmedla detta till en skärm ser jag som helt utsiktslöst. Även en enkel typ av filmprojektor är mekaniskt rätt avancerad. Mitt råd är att titta i några böcker för att förstå hur det fungerade, det är skoj nog! --Xauxa (disk) 12 april 2013 kl. 17.07 (CEST)

Om du kan svarva en elektromagnet som används som sensor med sub-millimeter precision. Schh (disk) 16 april 2013 kl. 00.44 (CEST)

Isbit i sprit

Antag att man en smällkall vinternatt i Karesuando (utomhus alltså) ställer upp ett dricksglas sprit med så hög alkoholhalt att den inte fryser vid den rådande temperaturen (och ytterligare ett antal procents marginal, av skäl som framgår nedan) och bredvid den en isbit av normal storlek, gjort på vanligt vatten. När båda objekten nått omgivningens temperatur är alltså spriten fortfarande vätskeformig och isbiten fast. Sedan lägger man isbiten i spritglaset.

Smälter då isbiten, om den totala spädningseffekten av detta inte skulle sänka spritens alkoholhalt så mycket att fryspunkten skulle gå upp till omgivningens temperatur? - Tournesol (disk) 13 april 2013 kl. 19.24 (CEST)

Då kyla separerar vatten from alkohol så lär inget speciellt hända, vattnet förblir is, spriten kanske separeras ytterligare och mer is bildas. Borde stå något om det här. en:Fractional freezing. C.Nilsson (disk) 13 april 2013 kl. 19.58 (CEST)

Både om det fryser eller om det smälter så borde det väl ske en värmetransport till eller från glaset? -- Lavallen (blockera) 13 april 2013 kl. 21.24 (CEST)

Svaret ligger nog i entropi ;-) Schh (disk) 16 april 2013 kl. 00.42 (CEST)

Tryck i vattenledningar?

Finns det på wikipedia något svar om vilket tryck som finns i vanliga hushålls vattenledningar ? Schh (disk) 16 april 2013 kl. 01.11 (CEST)

Ingen aning om det finns omskrivet här, men vattentryck varierar vanligtvis mellan 2-7 bar in till huset, finns säkert många undantag till detta också. Det beror helt enkelt på husets läge, närhet till vattentorn eller pumpstation. Ett sätt att justera trycket är att installera en hydrofor. Du vill nog helst ha mellan 2-3 bar och 20 L/min i kranarna och duschen, men det kan vara lägre om man har vattensparande duschmunstycken installerade. Hoppas svaret duger. C.Nilsson (disk) 16 april 2013 kl. 02.55 (CEST)

Tänkte om det fanns källor på det också så man kan klämma in det i en artikel. Det varierar som sagt men det måste finnas några vettiga gränser och något börvärde. Anledningen var att jag läste ett informationsblad där trycket som produkten tål angets i MPa men om rimligt vattentryck fanns inget på wikipedia .. Schh (disk) 16 april 2013 kl. 06.48 (CEST)

En snabb koll i några broschyrer visade åtminstone 1,5, 3 och 10 bar som det tryck olika apparater var byggda för (eller att tåla). Apparater för de lägre trycken kräver antagligen en specialventil om de kopplas till det allmänna vattennätet, medan de för det högre antagligen är avsedda att kunna kopplas direkt. Tryckvärdena torde finnas i någon EU-standard och i motsvarande anvisningar för VVS-folk. Standarden skulle antagligen vara en hygglig källa (bättre vore en som diskuterar standarden t.ex. ur ett historiskt perspektiv). --LPfi (disk) 16 april 2013 kl. 13.36 (CEST)

Tjällossning

Hejsan!

Varför luktar det "hundskit" när tjälen går ur jorden?

Jag misstänker att det är någon gas som frigörs. Var kommer den ifrån och varför luktar det inte året om utan bara vid tjällossning?

Är fenomenet besläktat med det som man varnar för ska hända p.g.a. klimatförändringar: att metan ska släppas ut i stora mängder när permafrosten i Sibirien försvinner?

Fyra frågor alltså.

/Frågvise Krille

Av samma anledning som maten i din frys inte ruttnar. När bakterierna vaknar till liv så bryter de ner skiten med den energi som finns däri och den processen producerar gaser. Dessa gaser luktar illa för att vi skall undvika dessa ämnen. Att försvunnen permafrost riskerar klimatet är att det medför att metangas frigörs som är många gånger starkare växthusgas än koldioxid (CO₂). Schh (disk) 16 april 2013 kl. 23.48 (CEST)

Bajsnödig i betydelsen pretentiös

Var kommer egentligen ordet bajsnödig/kissnödig i betydelsen pretentiös ifrån? Jag vet att jag aldrig hört det förr innan jag såg det när jag började hänga på film- och spelsidor på nätet runt 2002. Google verkar inte hitta något vettigt heller. Är det dialektalt? Jag har nog nämligen aldrig hört det i tal, mer än i den vanliga betydelsen. /Grillo (disk) 20 april 2013 kl. 07.17 (CEST)

Hört det i tal i Småland långt före 2002, dock aldrig här upp i Västernorrland. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 07.40 (CEST)

Kommer det inte från freudiansk psykologi? //Essin (disk) 20 april 2013 kl. 13.03 (CEST)

Jag har alltid fått för mig att det anspelar på uppsynen. Att en pretentiös person får en uppsyn som skiljer sig från andra, ser lite stramare och mer fokuserad ut i ett givet sammanhang. Precis som en nödig person får i jämförelse med icke nödiga, särskilt om det är långt till toa. Inbillar mig också att jag hört det tidigare än 2002, men sånt är lätt att ta fel på. Jag har dock aldrig hängt på spel och filmsiter.--LittleGun (disk) 20 april 2013 kl. 16.10 (CEST)

Kan uttrycket sammanhänga med "den gamla väletablerade" termen ordbajseri? Jörgen B (disk) 21 april 2013 kl. 01.49 (CEST)

Med hur länge jag hört det syftar jag ju bara på att jag aldrig hört det irl. Självklart har det förekommit tidigare, men inte i sammanhang där jag varit med. Har dock som sagt aldrig hört det irl efter jag såg det börja användas heller, och det tog ett tag innan jag insåg vad som avsågs. /Grillo (disk) 21 april 2013 kl. 06.27 (CEST)

Lars Norén använde ett liknande ord i Biskötarna från 1970. Här handlar det uttryckligen om uppsynen.[16] Hans Alfredsson också om anletsdragen i En ond man från 1980.[17] Edaen (disk) 21 april 2013 kl. 06.45 (CEST)

På engelska finns ju begreppet tight-ass. Orden har troligen ungefär samma ursprung, uppsynen hos någon som spänner sig för att inte bajsa på sig. [18] Här ett belägg från 1977, men begreppet är uppenbarligen betydligt äldre. --FBQ (disk) 21 april 2013 kl. 22.23 (CEST)

Kunskaper om atombomen

Som bekant skapades atombomben i USA under andra världskriget som ett led i ett medvetet försök att ta fram ett sådant massförstörelsevapen. Hur kommer det då sig att kunskapen inte blev så att säga patenterad där? Var inte projektet hemligstämplat och under militär sekretess? Konstigt nog blev ju just faran för Sovjetunionens atombomber som var kalla krigets grundbult.78.78.130.87 8 april 2013 kl. 19.18 (CEST)

Om man ska patentera bomben måste man publicera detaljer om den, detaljer som de säkerligen inte ville publicera. -- Lavallen (blockera) 8 april 2013 kl. 21.32 (CEST)

Och de hade ju inte tjänat någonting till, eftersom de länder som ville utveckla kärnvapen ändå hade struntat i det patentet, Sovjetunionen och övriga kommunistiska stater erkände för övrigt inte amerkanska patentlagar.--FBQ (disk) 9 april 2013 kl. 21.55 (CEST)

Notera att jag skrev "så att säga patenterat", det som avsågs var inte ett riktigt patent förstås, utan det var frågan om ensamrätten till kunskapen genom hemligstämpeln.78.78.108.176 12 april 2013 kl. 07.48 (CEST)

Manhattanprojektet (som var kodnamnet på atombombens forsknings- och utvecklingsprogram) var nog USAs allra hemligaste projekt. Sovjetunionen kom över information från projektet genom spioneri, främst från anställda som hade arbetat i atombombsprogrammet. /Mikael Lindmark (disk) 12 april 2013 kl. 06.23 (CEST)

Bland andra Ethel och Julius Rosenberg.--FBQ (disk) 12 april 2013 kl. 12.06 (CEST)

Och Allan Karlsson. -- Lavallen (blockera) 12 april 2013 kl. 16.27 (CEST)

Något sent såg jag den här diskussionen; men svaret är såpass förenklat snedvridet att jag känner att jag måste lägga mig i. Skeendet var rätt komplext; och jag är inte alls expert nog att avgöra vilka faktorer som var viktigast. Till dessa hörde dock:

1. . Manhattanprojektet var inte endast ett amerikanskt projekt; det var ett samarbete mellan USA, UK och Kanada.
2. . Till projektets bakgrund hör det berömda brevet från Einstein. Det han varnade för var det viktiga och påtagliga faktum att tyska forskare var på väg att utveckla atombombstekniken.
3. . Efter Andra världskrigets slut "hamnade" en del av axelmakternas atomforskare på den sovjetiska sidan. (Se t. ex. en:Günter Wirths#In the Soviet Union!)
4. . Den grundläggande fysiken bakom atombombstillverkning var välkänd och publicerad i öppna källor; däremot var det besvärligare med tekniken. (Den fysikaliska grundforskningen bedrevs före Andra världskriget för övrigt av forskare från många länder, däribland även Sovjetunionen.)

Mot bakgrund av detta tror jag att det svårt att säga hur stor eller liten del av de sovjetiska tekniska framgångarna som berodde på deras industrispionage. Det är däremot helt klart att den amerikanska allmänna opinionen var synnerligen övertygad om att spioneri och förräderi var helt avgörande. (Det kan också vara värt att komma ihåg att de tidiga sovjetiska provsprängningarna i tiden sammanföll med McCarthyismens höjdpunkt - även om det också här kan vara svårt att avgöra vad som var orsak och vad som var verkan.) I allmänhet var de vetenskapliga experterna rätt klara över att Sovjetunionen faktiskt inte låg särskilt långt efter, såvitt jag förstår; däremot chockades både politiker och allmänhet av deras första atombomb 1949, följd av en fusionsbomb 1953 och en "riktig vätebomb" 1955 (se en:Nuclear arms race#Early Cold War). Det var bara alltför lätt att tolka allt detta som enbart effekten av skickligt spioneri.

Faktum var att det egentligen först var i och med att Sovjetunionen år 1957 skickade upp sin första sputnik (och därmed också visade sig ha utvecklat interkontinentala raketer) som den här bilden modifierades. (USA fick upp sin första satellit först 1959. Även när det gällde bemannad rymdfart var Sovjetunionen först.) Sovjetunionen föreföll alltså att ligga före amerikanerna inom rymdforskningen; och det gjorde det ytterst svårt att tro att deras rymdframgångar helt skulle ha berott på att de medelst industrispionage kommit över resultat från hemlig amerikansk rymdforskning... Detta ledde till en chockartad reaktion, där man i Väst bland annat började titta på den sovjetiska målmedvetna satsningen på matematik och naturvetenskap i skolan. Den så kallade "nya matten" blev så småningom en av följderna av detta.

Det finns faktiskt även i dag några viktiga lärdomar att dra av detta. En av dem är att det är rätt meningslöst att förhindra att ett land som Iran skaffar sig vetenskaplig kompetens nog för att utveckla ett eget kärnvapen. Den kompetensen har de sedan länge. Vill man ta ifrån dem denna, räcker det inte heller att eliminera några få ledande iranska fysiker, utan man måste bryta ned deras målmedvetna satsning på utbildning och teknisk utveckling, som pågick redan under shahens kungliga diktatur, och som fortsatt rätt oförändrat under den nuvarande iranska "halvdemokratin". Även den konkreta tekniken som behövs för bombtillverkning är skäligen välkänd; och slutligen har det iranska flygvapnet fullt tillräcklig kapacitet för transport av bomberna.

Skulle man vilja förhindra att ett land som Sverige har kapacitet att tillverka kärnvapen, så behövs ett stort och mycket destruktivt anfall mot stora delar av det civila samhället. Detsamma gäller faktiskt också Iran. Jörgen B (disk) 21 april 2013 kl. 03.29 (CEST)

Tack för en intressant läsning, Jörgen B! /Mikael Lindmark (disk) 22 april 2013 kl. 12.06 (CEST)

Antal språkliga översättningar av Bibeln?

Hej!

Jag ville veta hur många språkliga översättningar som finns av Bibeln idag? Frågan aktualiserades av att muslimerna påstår att inga översättningar av Koranen än arabiska godkänns, därför att dessa då skulle innehålla fel i översättningarna. Därför godkänner man inga andra uppgifter och fakta än de som lästs/hämtats i Koranen eller Haditerna, som är skrivna på ursprungsspråket arabiska.

Då frågar jag mig hur många översättningar vår Bibel har och varför inte samma ifrågasättande skulle gälla Bibeln? Jag har letat på Jehovas Vittnens hemsida, men inte funnit några uppgifter om det där. Konstigt, för annars anses ju deras översättning av "De kristna Grekiska skrifterna enligt Nya Världens översättning" vara de som har flest översättningar av all litteratur vara och de mest korrekta översättningarna till de olika språken.

Tacksam för svar Bo Hofvander i Halmstad

Har ingen källa här, men bibeln själv är skriven på åtminstone tre olika språk. Dessutom hittar du i NT (som är skriven på grekiska med kanske något undantag) citat på grekiska av GT som till största delen är skriven på hebreiska. När då Biblen själv uppmuntrar till användning av den på andra språk än orginalet, så är det nog svårt att hävda att bara orginalspråk är lämpligt. Hur många språk bibeln är utgiven på beror sedan på hur du definierar språk, och hur komplett bibelöversättning du kräver för att kalla det en översättning. På en del språk är bara NT eller delar av NT översatt. jw.org hävdar att deras bibel är översatt till över 100 språk. Huruvida "Nya Världens översättning" är den mest korrekta, tänker jag inte gå i replik på. Varje översättning har sina kvalitéer och min favorit är över 100 år gammal idag, även om den har brister. -- Lavallen (blockera) 17 april 2013 kl. 13.01 (CEST)

Wikipediaartikeln Svenska bibelöversättningar beskriver runt tjugo översättningar till svenska av NT. Så väldigt många översättningar blir det. Givet den oenighet som råder bara om vilken svensk översättning som är "den rätta" får man ge de muslimer som inte vill översätta koranen rätt i att varje översättning är en tolkning. Å andra sidan är varje läsning också den en tolkning, oavsett språk, översättning och/eller modersmål.--LittleGun (disk) 19 april 2013 kl. 07.58 (CEST)

Flera svenska översättningar finns sedan i en rad olika utgåvor. Redan Gustav Vasas bibeln har olika skrivningar i olika utgåvor, även om skillnaderna inte är så stora. Karl XII's bibel har getts ut i ett otal olika språkliga moderniseringar genom åren. Till det kommer så kallade bibelverk, där en eller flera författare har skrivit omfattande kommenatarer och noter runt texten. Jag har flera hyllmeter biblar här hemma, alla är dock inte svenska. -- Lavallen (blockera) 19 april 2013 kl. 08.23 (CEST)

Enligt Ethnologue finns Bibeln översatt till 2848 olika språk. Lsj (disk) 19 april 2013 kl. 09.11 (CEST)

Åtminstone delar av den. Sedan är också Ethnologues definition av språk deras egen och inte accepterad av alla.--Paracel63 (disk) 22 april 2013 kl. 21.53 (CEST)

Hodder Stjernswärd (1885-1974)

Jag skapade nyss artikeln om Hodder Stjernswärd (1885-1974) och har två funderingar som kanske inte är så lätta att få svar på men de är som följer:

1. När avgick han som hovstallmästare? (Misstänker att det var 1972 då Hans Skiöldebrand tillträde det året och Stjernswärd var hovstallmästare så sent som 1969.
2. När exakt dog han? (Har via googlesökning kunnat konstatera att han avled 1974 men har ingen bra källa för det)

Med hopp om att någon annan speciallintresserad kan svara på frågorna, Rasmus 28 26 april 2013 kl. 17.38 (CEST)

Vem är det 1974 listar folk som avlidit sedan förra upplagan, och uppger 74-01-11. Inlagt i artikeln, men referensen kan kanske göras snyggare och i enlighet med övriga. Janders (disk) 26 april 2013 kl. 18.03 (CEST)

Jag ändrade till en hänvisning till 1977 års utgåva, som finns på Projekt Runeberg. Tostarpadius (disk) 26 april 2013 kl. 18.27 (CEST)

Densitet

När man tittar på densiteten på tex. silver står det: Densitet 10 490 kg/m3 (273 K) På andra ställen har jag sett att vikten är 10 600 kg, har det med temperaturen att göra? Och vad står 273 K för, är det temperatur?

Hälsn Bonn Lasse

1. Ja, det handlar troligtvis om temperaturen,
2. Du har helt rätt att 273 k har något med temperaturen att göra. K står för kelvin och är en temperaturskala som har samma skala som celsiusskalan men börjar från den absoluta nollpunkten, alltså det kallaste det kan bli, det är ungefär -273 Celsius. Svaret på din fråga är att 273 K är en temperatur och det är ungefär nollgradigt. Ha en bra dag!
   

Bro (disk) 28 april 2013 kl. 10.45 (CEST)

273 K = 0°C. Andra ställen har jag sett använda andra temperaturer (engelska wikipedia anger samma siffra för rumstemperatur tex), men har svårt att tro att det skulle göra så mycket som 110 kg/m3. Skillnaden mellan 10,490 och 10,600 kan istället komma från olika legeringar av silver. -- Lavallen (blockera) 28 april 2013 kl. 10.47 (CEST)

Dessutom så ökar volymen med ökad temperatur vilket ger lägre densitet vid rumstemperatur än vid nollan. Legeringen sterlingsilver har även den lägre densitet än rent silver. Så frågan är var 10,6 kg/dm3 kommer ifrån. 10,5 kg/dm3 har jag sett, men det är en korrekt avrundning.--LittleGun (disk) 28 april 2013 kl. 16.42 (CEST)

Öckerö

Öckerö (ö) och Öckerö (tätort) ser ut att handla om samma sak? -- Lavallen (blockera) 30 april 2013 kl. 20.42 (CEST)

Den första skall handla om ön som geografisk-geologisk plats, den andra om själva samhället. J 1982 (disk) 30 april 2013 kl. 20.48 (CEST)

Till den förstnämnda bör vi väl använda Mall:Geobox/typer/ö? – GeMet [diskussion] 5 maj 2013 kl. 14.14 (CEST)

Det stod tätort i båda när jag besökte dem första gången. -- Lavallen (blockera) 5 maj 2013 kl. 14.28 (CEST)

Brukssamhällen och Municipalsamhällen

Vill minnas att det någonstans fördes en diskussion om varför så få bruksorter blev municipalsamhällen. I folkräkningen 31 december 1900 läser jag:

”	Municipalsamhällena äro emellertid långt ifrån de enda platser å Sveriges landsbygd, där man finner en sammanträngd befolkning. De flesta af våra stora bruk, sågverk och andra fabriker å landsbygden höra icke till municipalsamhällena, af den orsaken, att något behof icke förelegat att där införa de särskilda förordningarna angåeude hälsovård, ordning etc, enär brukens égare varit i stånd att själfva sköta om den saken; bruken hafva därför icke blifvit berörda af den nya paragrafen i kommunallagen.	„
– Statistiks tidskrift 1903. häft: 129-130

Minns jag diskussionen rätt, så gjordes detta som ett antagande, och här finns det nu en källa för det. -- Lavallen (blockera) 4 maj 2013 kl. 20.47 (CEST)

Att många brukssamhällen av nämnd anledning förblev icke-administrativa tätorter omtalas även i Lars Nilsson: Den urbana transitionen: tätorterna i svensk samhällsomvandling 1800-1980, Stockholm: Stadshistoriska institutet, 1989, ISBN 91-970806-4-0, sid. 60f./Annika (disk) 5 maj 2013 kl. 00.02 (CEST)

Kuba

Hej.

Heter det "på Kuba" eller "i Kuba"? "Befolkningen på Kuba består av..." 138.227.189.8 8 maj 2013 kl. 06.06 (CEST)

Vi har en artikel om det: I eller på. Kortfattat kan man säga att man är på ön Kuba men i landet Kuba, så det beror på vilket perspektiv man har. 8 maj 2013 kl. 06.24 (CEST)

Tack för det svaret 138.227.189.8 8 maj 2013 kl. 06.53 (CEST)

HTML: Länka till sida med annan sida i iframe

• På sida1.html finns en iframe, i vilken sida2.html visas.
• På startsidan (index.html) vill jag länka till sida1.html, men med sida3.html i iframen.

Hur gör jag detta? - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 5 maj 2013 kl. 13.30 (CEST)

I <a> fältet lägger du till target="RAMNAMNET"./AleWi (disk) 10 maj 2013 kl. 10.00 (CEST)

Tack för svaret, men var anger jag URL:en för sida3.html? - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 10 maj 2013 kl. 11.04 (CEST)

Du skriver <a href="sida3.html"target="RAMNAMNET"/>OBJEKT</a> /AleWi (disk) 10 maj 2013 kl. 12.58 (CEST)

Jag gissar att du med "RAMNAMNET" menar namnet jag döpt iframen på sida1.html till (t.ex. name="galleri"). "OBJEKT" borde väl vara vad som står i länken (t.ex. "Klicka här"). Men sida1.html måste väl komma med på ett hörn också, för att den ska veta var iframen "galleri" ligger. Just nu öppnar "target" bara en ny flik i webbläsaren med målet sida3.html (alltså utan det som är runt iframen). - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 11 maj 2013 kl. 10.10 (CEST)

IE10 och Nyckfelstrisse

Min dator, som jag trodde jag kunde lita på, har på egen hand installerat IE10. Jag gillar inte att datorn själv installerar programvara som jag inte har kontrollerat om den har kapacitet att ta hand om, men nu är det gjort.

Något som tillkommit är att texten i redigeringsrutan kontrolleras och markeras med röd linje där jag satvar fel. Det går väl an här, men den har också synpunkter på att jag skriver "ärfwa" mm på Wikisource. Hur stänger man av det här? -- Lavallen (blockera) 11 maj 2013 kl. 09.44 (CEST)

Se den här beskrivningen. Den är för engelsk version av IE10, men kanske kan vara till ledning ändå; Tools -> Verktyg, Manage add-ons -> Hantera tillägg eller nåt i den stilen. --Larske (disk) 11 maj 2013 kl. 09.58 (CEST)

Sre tu tat ha fnuka abr! -- Lavallen (blockera) 11 maj 2013 kl. 11.47 (CEST)

Närig

Jag hittar inte ordet Närig

Det beror antingen på att du stavat fel till näring eller på att Wikipedia inte är en ordbok. Det hade kunnat finnas en Wiktionaryartikel om ordet "närig", men det verkar det inte finnas än. Tills vidare får du hålla till godo med motsvarande post i SAOB. - Tournesol (disk) 17 maj 2013 kl. 09.40 (CEST)

Svenskt programmeringsspråk

Tjabba!

Jag är ny här, och jag har en fråga.

Som jag förstår det, så är de programmeringsspråk jag har kommit i kontakt med på engelska. Finns det något svenskt programmeringsspråk? ex på engelska

Påhittad Assmbler kod av mig, det gör nog inget Int 10 AX, 67 BX, 43 string "hej"

Tack på förhand

MVH --Stenkaka (disk) 19 maj 2013 kl. 11.43 (CEST)

Det skulle ju gå att översätta nyckelorden i vilket som helst programmeringsspråk. Ifråga om språk avsedda för barn kunde det till och med vara nyttigt. Normalt är programmeraren ändå beroende av referenslitteratur på engelska och då är det mycket enklare om nyckelorden och de begrepp man använder stämmer överens med internationell praxis. Själva programmet (källkoden) kunde förstås översättas automatiskt mellan svenska och engelska beroende på vem som arbetar med det, men att översätta variabel- och funktionsnamn, kommentarer etc. vore arbetsdrygt och risken för fel stor, så fördelen med att ha just språkets nyckelord på svenska är tvivelaktig (också då det fanns uttömmande dokumentation på svenska).

Resonemanget betyder förstås inte att ingen skrivit ett programmeringsspråk på svenska. Jag tror inte det hänt, men vore inte överraskad. Däremot vore jag mycket överraskad om ett sådant språk fått spridning utanför det ursprungliga projektet.

--LPfi (disk) 19 maj 2013 kl. 12.11 (CEST)

Om man räknar Excels formelspråk som programmeringsspråk så finns det på svenska. Som LPfi skriver är det dock ganska förvirrande då man ska söka information på internet. --Mgr (disk) 19 maj 2013 kl. 12.21 (CEST)

Religion som kräver att man tvättar händerna efter handslag

I TTELA finns en uppmärksammad artikel om en praktikant som inte velat ta en kvinnlig arbetsledare i hand eftersom hans religion "förbjuder honom att ta kvinnor i hand utan att efteråt behöva tvätta sig". Vissa riktningar inom islam anser att det är fel att män och kvinnor skakar hand varandra, men som jag har förstått det är det på grund av de sexuella undertonerna av en beröring. Här verkar det som om personen anser kvinnan (alternativt den otrogna) oren och behöver rena sig efter beröringen. Finns det någon inriktning inom islam eller någon annan religion som har denna åsikt? Jag funderade på kastsystemet men jag ser inte hur det skulle vara tillämpligt i Sverige. Sjö (disk) 20 maj 2013 kl. 06.42 (CEST)

Artikeln innehåller ju en viss självemotsägelse. Enligt artikeln skulle han ha förklarat att han inte kunde ta kvinnor i hand utan att sedan få tvätta sig, men fortsatt att vägra när han upplystes om att möjlighet att tvätta händerna efteråt förelåge.

Jag misstänker att det där med "utan att efteråt behöva tvätta sig" var en felaktig tolkning av arbetsledaren (alternativt ett sätt för praktikanten att motivera sin vägran utan att gå in på de verkliga skälen, som kan ha varit litet pinsamma i situationen med en överordnad). Gissningsvis har tidningen i detta stycke helt enkelt återgivit arbetsledarens version av det inträffade.

Detta är självklart bara mina spekulationer. Vad jag vet är att tidningsartiklar mycket ofta har haft fel i detaljer i de fall artiklarna handlat om någon händelse jag råkat ha förstahandskunskap om. Jörgen B (disk) 21 maj 2013 kl. 02.10 (CEST)

Det jag vet om bibliska renhetsregler, som är en del av Judiska lagen, är att om man orenar sig på något sätt, då är man oren till aftonen, även om man tvättar sig direkt. Bli oren bara genom att ta en kvinna i hand, har jag dock inget minne av att jag sett något om. -- Lavallen (blockera) 21 maj 2013 kl. 09.20 (CEST)

Reportage

Hej alla,

Det är nu endast 1 vecka kvar tills lärarna i min skola sätter betygen. Som vanligt ligger jag efter och måste försöka jobba ikapp nu. I svenskan så har jag en uppgift där jag måste skriva ett reportage om Humlegården. Det jag dock inte förstår är vad man ska ha i ett reportage? Tidigare så skrev vi krönikor om ett valfritt ämne, jag valde Svenska bandyfinalen och uppnådde där betyget B. I en krönika så är ju stilen mer personlig än annars. I Wikipedias artikel om Reportage så stod det ungefär likadant. Vad är skillnaden mellan en krönika och ett reportage? Vad ska ett reportage innehålla? Vänligen, Hastaro (disk) 23 maj 2013 kl. 14.23 (CEST)

Åk dit. Se dig omkring. Fundera över vad du ser och upplever. Ta reda på lite fakta om parkens historia, byggnader och statyer. Prata med några och fråga vad de gör där. Då får du en massa intryck och idéer som du kan använda i ett ganska personligt reportage. Men det är inte du som ska stå i centrum, utan parken. 130.28.1.10 23 maj 2013 kl. 14.33 (CEST)

Har redan varit på platsen, och fått intryck och liknande. Får försöka spåna lite och se vad som kommer ner på pappret. Tack! Vänligen, Hastaro (disk) 23 maj 2013 kl. 19.39 (CEST)

Riksänkedrottning i stället för änkedrottning

Jag vet att vissa av Sveriges drottningar har haft titeln (eller i varje fall kallats för) "Riksänkedrottning" i stället för bara änkedrottning. Jag tänker på Hedvig Eleonora (död 1715) och på Katarina Stenbock (död 1621). Men var det bara de två? Och i så fall varför? Jag har inte hört att drottningarna före, eller efter, dessa två ska ha haft den titeln. Lovisa Ulrika som kom efter Hedvig Eleonora hade det inte. Hade änkedrottningarna mellan dessa två, dvs Gunilla Bielke, Kristina av Holstein-Gottorp och Maria Eleonora titeln? Kallades de någonsin så, eller var det bara dessa två som kallades för riksänkedrottning, och vad var det i så fall som skilde dem från andra änkedrottningar? Tack på förhand. --Aciram (disk) 13 maj 2013 kl. 19.35 (CEST)

De två drottningar Du nämner har det gemensamt att de båda under en period ingick i förmyndsarregeringen för en omyndig kung (son respektive sonson). Jag skulle gissa att prefixet "riks-" har någon koppling till denna formella makt-/regeringsposition som de flesta "vanliga" änkedrottningar inte haft. /FredrikT (disk) 13 maj 2013 kl. 22.26 (CEST)

Fast Katarina Gustavsdotter ledde väl aldrig någon förmyndarregering (och födde heller aldrig Gustav Vasa någon son)? Kristina av Holstein-Gottorp, gjorde faktiskt det, men när hon och Gunilla Bielke blev änkor fanns ju redan en riksänkedrottning, så det var möjligen därför hon inte fick titeln. I fallen Maria Eleonora och Lovisa Ulrika var de kanske helt enkelt inte populära nog i de styrande kretsarna för att föräras med den?

andejons (disk) 13 maj 2013 kl. 22.34 (CEST)

Förlåt - läste för hastigt och var för trött när jag svarade. Blandade därigenom (gissningsvis lurad av dödsåret) ihop Katarina Stenbock med Gustaf II Adolfs mor Kristina av Holstein-Gottorp. Katarina satt mycket riktigt aldrig i någon förmyndarregering. Jag kände inte heller till att hon givits epitetet "riksänkedrottning". /FredrikT (disk) 13 maj 2013 kl. 22.46 (CEST)

Förklaringen till varför Gunilla Bielke och Kristina inte fick titeln låter trovärdig: det bör inte ha funnits två med samma titel samtidigt. Kristina satt väl heller inte i en förmyndarregering? I alla fall inte i samma mening som hedvig Eleonora, även om hon var tillförordnad regetn vid några tillfällen? Om så, bör det kanske läggas till i hennes artikel. Vad gäller Maria Eleonora och Lovisa Ulrika har jag inte sagt att hon inte hade titeln, bara att jag aldrig har läst någonstans att de kallades så, men jag kanske har fel.--Aciram (disk) 23 maj 2013 kl. 20.40 (CEST)

Åtminstone enligt vår egen artikel om Kristina så satt hon med i Gustaf Adolfs kortvariga förmyndarregering (2 månader). /FredrikT (disk) 24 maj 2013 kl. 13.05 (CEST)

Johanna de Herboville

Sigrid Eriksdotter Vasa hade en fransk guvernant, Johanna (Jeanne) de Herboville. Jag har hittat en text om henne, men tyvärr är den på tyska. Står det i texten när hon avled? Här är den: [[19]]

Jag skulle tycka det vore intressant att veta! Tack på förhand! Kanske förtjänar hon en artikel här. --85.226.41.74 19 maj 2013 kl. 14.18 (CEST)

Hon hette egentligen Johanna de Baudrengien, hennes man Jean de Herboville (d'Arboville) var lärare åt hertig Karl. Det där med dottern från skriften vid invigningen av tyska kyrkan får jag inte att gå ihop enligt svenskt biografiskt lexikon [20] var Nils Brask och Olof Gammal gifta med en Margareta Haraidsdotter. Det verkar som den huvudsakligen för de genealogiska detaljerna bygger på Anders Anton von Stiernmans Svea och Götha höfdingaminne och jag litar nog mer på Svenskt biografiskt lexikon här. Enligt Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611) levde Johanna de Baudrengien 1596, men dödsåret är okänt. --FBQ (disk) 19 maj 2013 kl. 22.08 (CEST)

Är du verkligen helt säker på att Olof Gammal är identisk med Hans Gammal? (Enligt din referens var det ju efter honom Margareta var änka. Den tyska textkällan ovan anger ju f. ö. att Olof Gammal var son till en Hans Gammal.)

Vid en närmare genomläsning av den tyska texten undrar jag om du helt enkelt har missförstått dess syftning. Den säger ju ungefär:

[Dottern Catharina] blev 1584 förmäld med Olof Gammal, son till Hans Gammal, rådman i Stockholm 1548, och borgmästare 1569, som dog 1571...

Att borgmästarskapet syftar på fadern Hans och inte på Olof framgår av kongruensböjningen ("rådman" och "borgmästare" i genitiv, liksom Hans Gammal), och inte minst av att brudgummen knappast hade varit död 13 år vid äktenskapets ingående... M. v. h., Jörgen B (disk) 21 maj 2013 kl. 01.55 (CEST)

Aha, jag läste inte tillräckligt noggrant. Angående åldern var inne på att det handlade om Hans Gammals son med samma namn. Nu ser jag ser ju nu att det stod att han var Stief sohne - fosterson - till Nils Brask.--FBQ (disk) 21 maj 2013 kl. 11.33 (CEST)

Johanna de Herboville har nu sin egen artikel här. Varsågoda och utöka den ni som har uppgifterna ovan!--Aciram (disk) 23 maj 2013 kl. 20.37 (CEST)

Då var vi tillbaka på den första frågan: Skall artikeln ligga där, eller under namnet Johanna de Baudrengien? Jörgen B (disk) 25 maj 2013 kl. 18.14 (CEST)

Lagsporter

Det står i ett antal artiklar om till exempel fotbollsspelare att "han vann OS-guld". Heter det verkligen så? Borde det inte stå att "han deltog i laget som vann OS-guld"? Hyperboré (disk) 18 maj 2013 kl. 13.18 (CEST)

I OS ska guldet vara individuellt efter vad jag förstått. Andra mästerskap kan nog vara annorlunda.{{kb}} -- Lavallen (blockera) 18 maj 2013 kl. 13.59 (CEST)

Lagsporter finns också på olympiska programmet. J 1982 (disk) 20 maj 2013 kl. 22.36 (CEST)

Jo, det menade jag inte att det inte fanns. Men det är vanligen högst X personer (där X beror av sport) som får en guldmedalj i OS, medan det i VM är hela laget som får lyfta bucklan. -- Lavallen (blockera) 23 maj 2013 kl. 21.06 (CEST)

Om det handlar om lagtävling inom en i grunden individuell gren (som stafett i längdskidåkning, löpning, orientering eller Davis Cup/Fed Cup-tennis) brukar jag alltid skriva att han/hon ingick i ett segrande lag. För rena lagsporter har jag alltid tagit det för givet att man förstår ändå (fast det finns ju individuella priser, + att NHL All Star Game har några individuella tävlingar där man skall skjuta, åka skridskor med mera, så det kanske inte är helt självklart). J 1982 (disk) 26 maj 2013 kl. 12.54 (CEST)

Lutherska kyrkor

Tillhör alla lutheranska kyrko(byggnade)r i Sverige Svenska kyrkan? [21] 90.227.135.41 26 maj 2013 kl. 17.31 (CEST)

Nej, men alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader är lutheranska. J 1982 (disk) 26 maj 2013 kl. 20.45 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Inte nödvändigtvis förstås, även om en överväldigande majoritet av de encyklopediskt relevanta kyrkobyggnaderna gör det. De kyrkobyggnader som tillhör Missionsprovinsen intar en mellanställning då Missionsprovinsen gör anspråk på att vara en del av Svenska kyrkan, något som Svenska kyrkans ledning dock förnekar. Detta dillemma bör påverka kategoriseringen av åtminstone Gratia Dei och Alsike kloster. Kapell och bönhus som inte ägs av Svenska kyrkan, utan av föreningar, stiftelser etc, med olika grad av organisatorisk samhörighet med Svenska kyrkan kan också vara problematiska att kategorisera stiftsvis. Så vitt jag vet saknar de små lutherska bekännelsekyrkornas gudstjänstlokaler artiklar, och torde antagligen ofta sakna encyklopedisk relevans (men på Commons kan det ju ändå dyka upp bilder på dem, som behöver kategoriseras). Så slutsatsen bör i det konkreta fallet bli att "Category:Church of Sweden" borde vara en underkategori till "Category:Lutheran churches in Sweden" och inte tvärt om. Taxelson (disk) 26 maj 2013 kl. 20.50 (CEST)

Eftersom de flesta av Svenska kyrkans kyrkobyggnader ändå är lutheranska, borde alltså kategorierna för kyrkobyggnader i olika stift ligga i en kategori som heter "Church of Sweden churches" eller "Church of Sweden church buildings". Denna kategori borde i sin tur ligga under "Lutheran churches in Sweden". J 1982 (disk) 26 maj 2013 kl. 20.55 (CEST)

Sveriges rymdminister

Jag har försökt söka information om Sveriges rymdminister, men det är himla svårt att hitta. Ja, Sverige har en rymdminister. Det tror jag i alla fall. Det refereras till Sveriges rymdminister i vissa nyhetsartiklar då och då. Tydligen var Maud Olofsson rymdminister förut, men nu är Jan Björklund rymdminister. Det mystiska är att jag inte hittar någon officiell information om Sveriges rymdminister. Det står inget om det på regeringens hemsida över huvud taget! På rymdstyrelsens hemsida nämns rymdministern i förbifarten i några nyhetsartiklar, utan närmare beskrivning. På Wikipedia finns ingen artikel, eller information alls. Det borde vi ju absolut ha, särskilt eftersom det verkar vara svårt att hitta info på annat håll, men just därför är det väldigt knepigt att skriva artikeln.

Vem är rymdminister? Vad gör rymdministern? Vad ansvarar rymdministern över? Hur länge har Sverige haft en rymdminister? Har vi verkligen en rymdminister på riktigt? Varför står det ingenting på regeringens hemsida? Det är exempel på frågor man kan fråga sig. Är det någon som har koll? // Myskoxen 5 juni 2013 kl. 22.50 (CEST)

Se Rymdstyrelsen. Den som kallas för rymdminister är den minister som basar för det departement under vilket Rymdstyrelsen sorterar. Idag är det Utbildningsdepartementet, men tidigare verkar det ha varit Näringsdepartementet. Rymdstyrelsen har funnits sedan 1972. Bland Rymdministern uppgifter verkar det vara att utse generaldirektör för Rymdstyrelsen och skriva under regleringsbrev. --Larske (disk) 5 juni 2013 kl. 23.44 (CEST)

Svenska kungens familj - syskon och deras ektamenn/fruar

Jag frågar Wikipedia om Gustav 16. Adolf och hans slekt:

Hur många syskon har han, vem av dom er gifta och vart bor dom?

Har alla dessa titlar?

Med høgaktning

Johan Berger, NORGE

Det lättaste är nog om du själv läser Carl XVI Gustaf, speciellt texten under rubriken "familj och släkt". Även den norska artikeln om samma ämne fungerar nog om du går via artiklar om föräldrar och barn. /Grillo (disk) 9 juni 2013 kl. 07.26 (CEST)

I artikeln Carl XVI Gustaf finns bara hans barn och några av hans släktingar i andra kungahus. Alla hans syskon finns dock i artikeln om kungens far Gustaf Adolf (1906–1947) under rubriken barn Carl XVI Gustafs syskon är:

1. Prinsessan Margaretha
2. Prinsessan Birgitta
3. Prinsessan Désirée
4. Prinsessan Christina--FBQ (disk) 9 juni 2013 kl. 10.55 (CEST)

Gross indecency

Hej!

Finns/fanns det någon svensk motsvarighet till "gross indecency" (http://en.wikipedia.org/wiki/Gross_indecency)? Finns det en officiell svensk översättning av termen?

/Stipe

"Drängaskändare"? -- Lavallen (blockera) 4 juni 2013 kl. 20.53 (CEST)

Hmm. Jag syftade mer på en officiell juridisk term... /Stipe

Grov osedlighet. SvWp:s artikel om sedlighetsbrott är dock i behov av utbyggnad. Romulus74 (disk) 8 juni 2013 kl. 17.06 (CEST)

"Otukt, som emot naturen är".[22] Det är svårt att översätta juridiska termer med lång historia. De har antagligen bytt betydelse under årens lopp och det finns kanske ingen precis motsvarighet i de olika juridiska systemen. Edaen (disk) 8 juni 2013 kl. 17.19 (CEST)

Vi har ändå rätt ofta rätt precisa motsvarigheter... Jag har mycket svårt att uppfatta 1860-årsförklaringen om onaturlig otukt som den vettiga motsvarigheten; grov osedlighet torde däremot vara adekvat. (Att vi i svensk lagstiftning ändrade terminologin till att handla om "osedlighet" i stället för "otukt" var nog litet mer än enbart moderniserat språkbruk; orden har olika ursprung och grundbetydelse; och det moderna "indecency" ligger EMRÅ mycket närmare "osedlighet" än det uråldriga "otukt".) Jörgen B (disk) 10 juni 2013 kl. 12.01 (CEST)

Strafflagens 18 kapitel handlar om sedlighetsbrott. Sedlighetsbrotten delas i fyra grupper: 1) otukt, 2) hasardspel, 3) fylleri och 4) djurplågeri. Numera kallas den första gruppen av sedlighetsbrotten sexualbrott. "Gross indecency" är en brottsrubricering, samma med otukt mot naturen men inte med "grov osedlighet". "Sedlighetsbrott" hängde med till 1984 och "otukt" fanns med i den nya brottsbalken.Sidan 5 i Sou 1953:14. Edaen (disk) 10 juni 2013 kl. 18.59 (CEST)

OK; "otukt" fanns tydligen med längre än jag trodde. (Dock hittade jag i detta 4 kap. enbart "otukt" och "otuktigt beteende"; inget om de övriga tre arterna av sedlighetsbrott du nämnde.) Av förslaget till brottsbalk att döma torde "gross indecency" ofta ha motsvarat brottsrubriceringen "otukt mot barn". (Vad gäller pedofili o. d. hängde tydligen den engelska brottsrubriceringen med till år 2003, medan den för homosexualitet mellan personer över 21 försvann redan vid avkriminaliseringen år 1967.) Jörgen B (disk) 11 juni 2013 kl. 00.28 (CEST)

De fyra grupperna finns med i Carléns kommentar över 1864 års strafflag och hittas här.[23] Edaen (disk) 11 juni 2013 kl. 05.25 (CEST)

Nea eller Nean?

Diskussion:Nea Categorica (diskussion) 14 juni 2013 kl. 13.10 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

VGA borta?

Hej! För inte allt så länge sen, lyckades jag skapa ett litet MS DOS program i helskärmsläge som ritade ut ett litet rosa streck i ett hörn. Det var ju kul att skapa ett sånt program. Jag minns att det hette VGA och jag använde det inbyggda i datorns BIOS. Nu undrar jag om detta går att göra igen? Jag minns inte riktigt hur jag gjorde. Kanske var något med Debug att göra? Kan man gå ut i datorns BIOS och se om det går att göra nån rolig bild där? Om så är fallet hur ska jag då göra? --Stenkaka (disk) 2 juni 2013 kl. 16.22 (CEST)

Hur man anropade Bios inbyggda funktioner varierade från operativsystem till operativsystem, men någon form av assemblerspråk använde du sannolikt. Mig veterligen finns det inget modernt operativsystem som låter dig göra något liknande. Rotsee (disk) 2 juni 2013 kl. 21.59 (CEST)

BIOS skrevs ursprungligen för Intel 8086-processorn, som inte kunde skydda olika processer från varandra: varje program kunde ta över funktionen som operativsystem. Med Intel 80286 och Intel 80386 infördes skyddade lägen, men då processorn startades fungerade den som 8086 och det dröjde innan Windown började utnyttja det skyddade läget (vem kommer ihåg övergången till 32-bitars program? det var övergången till skyddat läge som var det stora i ändringen). Fortfarande tilläts program be om övergång till 8086-läge, framförallt för att kunna utnyttja BIOS-rutiner. Detta var förstås ohållbart när Windows gjorde anspråk på att vara ett modernt fleranvändarsystem (med Windows NT). Processorn tillät i det här skedet också ett kompatibilitetsläge, med en 8086-"sandlåda". Jag vet inte om denna bibehållits i AMD64 och om den utnyttjas i moderna Windows-versioner. BIOS torde numera vara 32- eller 64-bitigt.

Jag antar att BIOS-funktioner fortfarande kan anropas. Möjligen är man tvungen att ge programmet specialrättigheter för det och anropssättet torde vara annorlunda än på DOS-tiden. VGA-läge finns också fortfarande på de flesta (men inte alla) grafikkort. Vad är måntro "för inte alltför länge sedan" är för Stenkaka? DOS har inte ingått i Windows på eviga tider (kommandoprompten kallas ofta DOS-prompt, men det är inte DOS man använder då). Det är möjligt att operativsystemet tillhandahöll de gamla BIOS-funktionerna istället för att på riktigt ge över åt BIOS (men DOS-kompatibilitet är på utdöende). Man torde fortfarande kunna installera DOS som självständigt operativsystem, t.ex. FreeDOS), men BIOS har som sagt också det ändrats; de gamla funktionerna kan förstås finnas kvar av kompatibilitetsskäl.

Man torde kunna skriva motsvarande program utan att använda DOS eller BIOS. Det gäller att hitta programmeringsspråk och programbibliotek som motsvarar vad man vill ha. Enkla funktioner för enkel grafik torde inte vara ovanliga.

--LPfi (disk) 3 juni 2013 kl. 07.23 (CEST)

Tack för alla svaren! För inte allt så länge sen är Windows XP. Jag har haft det ett tag, men nu har jag ny dator. Hur ger man programmet dessa rättigheter? Jag har för mig att om man startar om datorn så läser den in programmet. (diskett) Kan man göra detta fortfarande? MVH --Stenkaka (disk) 16 juni 2013 kl. 19.53 (CEST)

"Invånare på lokala arbetsmarknaden"?

På jobbet diskuterar vi en artikel i Dagens Industri där artikelförfattaren säger "Tidigare var Göteborg med bred marginal dubbelt så stort som Malmö. I år blir sannolikt året då Malmö går om Göteborg i storlek.". Det man verkar syfta på är ett begrepp som man i artikeln kallar "Invånare på lokala arbetsmarknaden", men detta mått förklaras ingenstans. Kan någon av er lista ut vad det skulle kunna vara? //Knuckles...wha? 14 juni 2013 kl. 15.53 (CEST)

Vilka kommuner som ingår i respektive lokal arbetsmarknad enligt SCB:s definition framgår av det här dokumentet. Se även Lokal arbetsmarknadsregion. --Larske (disk) 14 juni 2013 kl. 16.27 (CEST)

Om jag minns artikeln rätt så gick delar av resonemanget ut på att Göteborgsområdet arbetsmarknad till större del (än Malmö) bygger på konjukturkänslig verksamhet. -- Lavallen (blockera) 14 juni 2013 kl. 16.41 (CEST)

Lavallen, ja det är det ena framförda skälet. Det andra är att Gbg inte växer i samma skala som Malmö eller Stockholm, vilket skulle bero på dålig infrastruktur. Men av Larskes länk ovan sluter jag mig till att den "lokala arbetsmarknaden" i Malmö (som uppenbarligen räknas som hela Skåne exkl Kristianstad-Hässleholm) växer sig större än motsvarande i Gbg, och att detta skulle delvis bero på att skåningarnas utbyggda infrastruktur underlättar pendling mellan kommunerna och därigenom växer den lokala arbetsmarknaden? //Knuckles...wha? 16 juni 2013 kl. 10.45 (CEST)

Pendlingen ökar vilket påverkar LA-regionen, ja, det ser ut att vara så man resonerar. Samtidigt såg jag någon artikel (någonstans) om att integrationen Köpenhamn-Skåne minskar, färre pendlar över sundet. Frågan är ju annars om Malmö verkligen skulle anses vara en egen Arbetsmarknadsregion öht, om det inte vore för riksgränsen. -- Lavallen (blockera) 16 juni 2013 kl. 11.38 (CEST)

Magelungen

Hej! Varifrån kommer namnet på sjön Magelungen, Farsta ifrån? Har sökt men inte hittat något. MVH Annette Gustafsson

Det går att hitta mer info om svenska sjönamn i Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia. av Elof Hellquist. Enl. Svensk uppslagsbok kommer sig namnet av att sjön sjön blivit nästan avsnörd på mitten och bildat 2 sjöar. Nasko (disk) 16 juni 2013 kl. 12.26 (CEST)

Renstyngsfluga

På flera webbsidor som tillhör dagstidningar publicerades idag en artikel om en så kallad "renstyngsfluga" (t.exempel Dagens Nyheter) , är det samma art som kormfluga (Hypoderma tarandi) och borde vi skapa en omdirgering? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 juni 2013 kl. 18.01 (CEST)

Har letad själv lite. Enligt denna sida är renstyngsfluga eller bara renstyng namnet på flugan och korm namnet på larven. Kan någon som är mera insatt i ämnet bekräfta? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 juni 2013 kl. 21.00 (CEST)

NE kallar den renstyng (vilket redan 2010 blev en omdirigering och var det när jag intresserade mig för artikeln senast). Om det är det vanliga namnet eller om korm även förekommer som namn på flugan vet jag inte.--FBQ (disk) 16 juni 2013 kl. 21.08 (CEST)

Vanliga OCR-fel

Vet någon om det finns någon lista över vanliga OCR-fel? Jag försöker korrekturläsa Lunds bevaringsprogram så gott det går, men det är inte helt lätt att hitta allt. Det är exempelvis lite svårt att hitta sådant som hömkedjor -> hörnkedjor, utom av en slump (även om jag nu har nåt att söka på). Det hade varit bra att ha någon form av lista att utgå efter, om man inte ska detaljscanna varenda ord med mänskliga ögon. "Aven" istället för "även" eller "av en" har jag redan hittat, fler skulle uppskattas. /Grillo (disk) 17 juni 2013 kl. 11.53 (CEST)

Man kan använda en ordbehandlare, t. ex. LibreOffice, och automatiskt färgmarkera misstänkta fel för att lättare kontrollera dem ockulärt. Edaen (disk) 17 juni 2013 kl. 11.58 (CEST)

Simsalabim har ibland markerat ocr-fel i sina redigeringskommentarer. "Och" är ett vanlig ord där, och det är även min erfarenhet. rn <-> m är ett annat mycket vanligt fel. Ord som inte finns i ocr-programmets vokabulär är ett annat. -- Lavallen (blockera) 17 juni 2013 kl. 12.12 (CEST)

Det är nog mest tryckfel som Simsalabim markerar på det sättet. Samma användare har dock gjort denna sidan: src:Användare:Simsalabim/Vanliga OCR-fel om det kan vara till någon hjälp.--Thurs (disk) 19 juni 2013 kl. 11.59 (CEST)

Det är lite svårt att använda en ordbehandlare när materialet redan ligger i en wiki, men tack ändå. rn och m har jag märkt, på båda hållen, men finns nåt vettigt sätt att hitta felen utan att behöva ta ut en databasdump? Annars får jag försöka fixa en sådan... /Grillo (disk) 17 juni 2013 kl. 12.25 (CEST)

Jag har längre tillbaka gjort frekvensanalyser på orden. Har inget sådant färdigt program nu tyvärr, det var på en annan dator. -- Lavallen (blockera) 17 juni 2013 kl. 12.30 (CEST)

De fel som uppträder beror i viss mån på vilken font ("stil") texten är skriven med. Kursiv stil brukar vara svårt. Flera av de vanliga felen nämns ovan. (Felet "aven" är mycket märkligt, det uppträdde i en av scannrarna jag använt, den läste det mesta rätt, men insisterade på att det skulle vara "aven", jag fick alltid särbehandla det). Siffran 1, l (gement L) och I (beroende på fonten) kan vara svårt att hitta/särskilja. Man kan se det på att avståndet till nästa bokstav ser fel ut, om det ska vara siffra och vice versa. Har fonten "ligaturer", t ex för "fi", där f:et går ihop med i, blir det fel. Nya scanners med bra intelligens fungerar bra, men kan fallera om orden inte är bekanta och maskinen "tror" eller "antar" något annat, "sär skrivet" kan det också bli. Andra fel: w för vv etc, å,ä,ö (mest i) kursiv stil. Inkopiering till Word och enkel koll ger en del, men inte allt. Går nog inte att ge en generell lista, beror på scanner, stil, tryck/kopie(?)kvalitet. Sen får man också se upp med styckeindelning, och radbrytning. Speciellt ord med bindestreck som hamnar i radslut (t ex mul-<radbrytning> och klövsjuka blir då "muloch klövsjuka"), svårt nog att hitta sen. Xauxa (disk) 17 juni 2013 kl. 17.07 (CEST)

Finns alltså scanners som direkt ocr-tolkar texten? Jag gjorde det separat med Adobe Acrobat. Problemet är väl att jag nu har en stor textmassa utspridd på en webbplats, där jag korrekturläst texten till viss mån, men att jag ibland fortfarande hittar småfel. Därför tänkte jag att det kan finnas vissa vanliga svenska ord som är speciellt vanliga att de blir fel vid en ocr-tolkning, som då just exempelvis "aven". Annars får jag leva med vissa fel och ta dem i takt med att jag hittar dem. Inte värre än så. Tack ändå! /Grillo (disk) 19 juni 2013 kl. 10.38 (CEST)

Jodå, även vanliga rätt enkla scanners kan ha inbyggt OCR-program. Tidigare fanns särskilda OCR-program, typ Omnipage och Recognita. De första programmen fick man "lära upp", vad som i tveksamma fall utmärkte ett "a" eller "b" osv. Resultatet blev som jag tyckte då ganska bra. Men de nya inbyggda programmen, den inbyggda intelligensen i en modern scanner med som jag förmodar inbyggd ordlista, och även OCR-tolkningen med hjälp av Acrobat, slår de gamla med hästlängder. Ofta är den inscannade texten i stort sett felfri. Beroende på utgångstexten naturligtvis. –Xauxa (disk)

Holmeja

Vad är en holmeja? På Wikipedia finns bara en artikel om tätorten med det namnet, och SAOL ger ingen vägledning. Inte heller SAOB ger någon träff. Jag hittade ordet på den här sidan ("På taket fanns en holmeja"). Någon som vet? /Grillo (disk) 19 juni 2013 kl. 10.39 (CEST)

Antagligen det samma som homeja. Edaen (disk) 19 juni 2013 kl. 11.14 (CEST)

Kan detta ge en ledtråd ( http://arcombe.se/Nytt%20hus.htm ): "Schifferlikande klinkergolv och holmeja ovanför den vackra ytterdörren." "Vägg i vägg finns det vackra helkaklade badrummet med badkar, dusch med glasblocksväggar och tvättställ. Holmeja över toalettstolen." Wvs (disk) 19 juni 2013 kl. 11.18 (CEST)

Ah, så måste det vara! Stavfel eller accepterad alternativ stavning? /Grillo (disk) 19 juni 2013 kl. 11.36 (CEST)

Accepterad alternativ stavning. Sökning på "holmejan", "holmejor" m. m. gav flera träffar. Se även artikeln homeja. Kanske betydelsen har glidit. Edaen (disk) 19 juni 2013 kl. 11.43 (CEST)

Vem förestod institutionen under 1880-talet?

Vem var det som förestod Högre lärarinneseminariet under 1880-talet? Det vill säga var rektor/föreståndare? Jag har letat men inte hittat det. Tack på förhand för svar--85.226.40.212 23 juni 2013 kl. 04.29 (CEST)

Enligt Sagomuseets blogg var det Julius Humble som var rektor 1884. Se även Sagor av Charles Perrault på den här sidan. År 1889-1904 var det Leonard Magnus Wærn som var rektor.--Larske (disk) 23 juni 2013 kl. 09.51 (CEST)

Komplett lista finns i artikeln nu, för Wikipedia är fantastiskt! Snyggt jobbat, se historik och diskussionsida.--LittleGun (disk) 25 juni 2013 kl. 20.00 (CEST)

Latinska djurnamn

Är Bradypodion tavetanum och Kinyongia tavetanum samma djur? Eller har det blivit något fel med länkningen mellan de olika språkversionerna?/Bro (disk) 13 juni 2013 kl. 16.41 (CEST)

Nej tyskspråkiga wikipedia skriver alla fall att de är synonymer och engelskspråkiga wikipedia skriver under en:Kinyongia They were erroneously placed into Bradypodion for some time (Klaver & Böhme 1986, Tolley et al. 2004). It has recently been pointed out that the ending to the specific epithet in several of the below listed species should be modified to match the feminine genus name (Tolley et al. 2007)., så om detta stämmer skall namnet egentligen vara Kinyongia tavetana. FBQ (disk) 13 juni 2013 kl. 21.53 (CEST)

Dock borde våra artiklar informera om den taxonomiska oenigheten. Jörgen B (disk) 27 juni 2013 kl. 19.12 (CEST)

Carlström - gustaviansk poet?

I den här länken: [24] står om en poet, Anna Maria Carlström eller Anna Magdalena Carlström, som 1774 valdes in som ledamot i Apollini Sacra och som under den gustavianska epoken var publicerad poet. Hon kanske förtjänar en artikel här? Men jag har inte kunnat finna henne. En stub kan startas med bara lite minimuminformation, som levnadsåren. Känner någon till vem det var? Tack på förhand! --Aciram (disk) 27 juni 2013 kl. 18.54 (CEST)

Av din källa framgår att hon gifte sig med Jakob Israel Köhler; sannolikt bytte hon då efternamn... Det ser ut som om Anna Magdalena är det riktiga förnamnet; se t. ex. detta. (Jag misstänker att någon råkat skriva fel ställvis, påverkad av namnlikheten med en viss litterärt ej helt obekant samtida fru Lenngren.)

Av din källa framgår emellertid också att Carlström/Köhler inte tycks ha varit en särdeles produktiv författare. Jörgen B (disk) 27 juni 2013 kl. 20.07 (CEST)

Detta förefaller vara det enda som finns registrerat i Libris./Annika (disk) 27 juni 2013 kl. 20.23 (CEST)

The Last Of Us

Hej jag har en fråga om "The Las Of Us" spelet till PS3... Kan man spela PS3 spel på Xboxen? För jag vill ha "The Last Of Us" men ska köpa xbox så funkar de att ha PS3 spel på Xbox??

För det står på vissa ställen att spelet finns till Xbox men när man kommer ditt så visar det säg att det bara är till PS3 men frågan då:

Kan man spela PS3 spel på Xboxen??

Det låter extremt osannolikt. - Tournesol (disk) 1 juli 2013 kl. 10.35 (CEST)

Människan och Sex

Jag har en liten fråga? Kommer alla människor ha sex (samlag) någon gång under livet? Jag ex, som vill vara anonym har aldrig någonsin haft sex. Är sex en garanti för människan? Eller finns det människor som aldrig har haft sex med någon nånsin? Tacksam för svar MVH --Kollukt (disk) 4 juli 2013 kl. 15.48 (CEST)

Nej, det finns ingen garanti för människan att ha samlag. Det finns inga garantier överhuvudtaget i livet...--LittleGun (disk) 4 juli 2013 kl. 16.08 (CEST)

Varför verkar det somom, varje människa har haft samlag, står i skvallerpressen? det är det jag tänker på. MVH --Kollukt (disk) 4 juli 2013 kl. 19.48 (CEST)

Skvallerpressen är inte så noga med sanningen. - Tournesol (disk) 4 juli 2013 kl. 19.56 (CEST)

Skvallerpressen skriver om det de tror att de kan sälja tidningar på. Det har inte så stor koppling till verkligheten. ⬤Bοⅰⅵе 4 juli 2013 kl. 19.57 (CEST)

Tack. Finns det nån som inte har haft samlag överhuvudtaget? Eller är jag helt ute och cyklar? MVH --Kollukt (disk) 4 juli 2013 kl. 20.11 (CEST)

Ja.--LittleGun (disk) 4 juli 2013 kl. 20.25 (CEST)

Enligt en rapport från Statens offentliga utredningar (Om sexuallivet i Sverige, SOU 1969:2) hade ungefär drygt fyra procent av befolkningen i åldern 30-60 år aldrig haft samlag. Om dessa siffror står sig idag, ungefär 45 år senare, borde det röra sig om något hundratusental vuxna i Sverige. - Tournesol (disk) 4 juli 2013 kl. 20.49 (CEST)

Jag funderar på en sak till. De som lyckas ha sex (samlag) Hur bär de sig åt för att komma i en sån situation? Tacksam för svar MVH --Kollukt (disk) 5 juli 2013 kl. 21.48 (CEST)

RFSU är mycket kompetenta om sådana här frågor. --MagnusA 5 juli 2013 kl. 21.52 (CEST)

EU-avgiften

I den här artikeln i Aftonbladet berättas att Sveriges avgift till EU är 31,3 miljarder kronor för 2013. Var står den uppgiften i Wikipedia? Jag hittar den inte i Europeiska unionen och inte i Europeiska unionens budget. Artikeln Europeiska unionens ekonomi verkar handla om ländernas sammanlagda ekonomi, men inte om EU:s egna pengar. EU-avgiften är en rödlänk. --LA2 (disk) 10 juli 2013 kl. 23.55 (CEST)

Nu har jag lagt till det här stycket. Det ger en överblick över avgifterna år 2011 och har med det årets avgift i euro. Vet vi vilken omräkning krona/euro vi ska köra på för 2011 kan vi ockå flika in summan i kronor där.--Paracel63 (disk) 11 juli 2013 kl. 15.30 (CEST)

Fast är det inte samma sak som, eller inräknat i, rubriken lite ovanför "Egna medel baserade på BNI"? --LA2 (disk) 11 juli 2013 kl. 16.19 (CEST)

Det kanske går att kolla med Användare:Glentamara? -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 juli 2013 kl. 16.21 (CEST)

Jo, det är inte helt lätt att reda ut. EU-budgeten baserar sig, enligt EU-upplysningen.se, på flera inkomstslag. Det står inte tydligt vilka som som ska anses som "avgifter", men min utgångspunkt var att avgifterna 2011 var 120 miljarder euro av totalinkomsten 1 300 miljarder svenska kronor. Fler källor och förtydlingar tas med tacksamhet emot.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 19.45 (CEST)

För det första, uppgiften bör först och främst återfinns i artikeln om Europeiska unionens budget. Avsnittet om budgeten i artikeln om Europeiska unionen är för kort för att gå in i detalj på hur stora belopp enskilda medlemsstater bidrar med. Givetvis bör alla medlemsstater behandlas likadant, det vill säga ingen medlemsstat (t.ex. Sverige) bör ges en särställning i artiklarna.

För det andra, när det gäller de olika typerna av egna medel (som utgör ungefär 99 procent av intäkterna för unionen) så finns det två huvudkategorier: "traditionella egna medel" och "momsbaserade och BNI-baserade egna medel". Förenklat kan man säga att den första kategorin innefattar de egna medel som förs in i EU-budgeten direkt medan den andra kategorin innefattar de egna medel som förs in i EU-budgeten genom de nationella statsbudgetarna. "EU-avgiften" brukar avse det belopp som förs över från den nationella statsbudgeten till unionsbudgeten. Hur stort detta belopp ska vara och hur det ska beräknas fastställs i en förordning om fleråriga budgetramen respektive i en förordning om systemet för egna medel. Varje år fastställs de exakta beloppen i årsbudgeten. Förslaget till 2014 års budget återfinns här. Intäkter efter medlemsstat återfinns i bilaga 6. Kolumn 8 innehåller vad som i media kallas för "EU-avgiften". Sveriges avgift för 2014 föreslås alltså bli 3 965 933 413 euro, men det totala belopp som Sverige föreslås tillföra till budgeten är 4 488 833 413 euro.

För det tredje, bör alla belopp anges i euro eftersom unionens budget alltid är angiven i euro. Det är inte helt lätt att omvandla dessa belopp till en annan valuta och dessutom kan det bli förvirrande om vi blandar belopp i olika valutor.

Jag hoppas att detta bringar lite mer klarhet i frågan. Hur som helst kommer jag att ta mig an denna artikel under det kommande halvåret och gå igenom den från grunden. Det finns väldigt mycket mer som kan läggas till i den här artikeln. mvh --Glentamara (disk) 12 juli 2013 kl. 21.54 (CEST)

Utmärkt! Jag förstår inte allt av ovanstående, men jag litar på att du kommer att göra ett gott jobb med artikeln. Ett så ofta använt begrepp som "EU-avgiften" har än så länge ingen bra förklaring i de nämnda artiklarna. Allt gott. Apropå valutor, så var det dumt av EU-upplysningen att i sin text inte nämna vad summan blir i euro; vi är nog många som undrar hur plus och minus ibland går ihop. :-)--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 22.04 (CEST)

Förresten, din uppräkning av "avgift" dividerat med "tillförande till budgeten" blir ungefär 8/9, vilket jag tolkar som samma snarlik kvot som 120 miljarder euro dividerat med 1 300 SEK. Rätta mig gärna om jag tänkt fel.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 22.08 (CEST)

Det kan stämma det du skriver, men det är alltid lurigt att jämföra två belopp givna i olika valutor. När det gäller den framtida artikeln kommer jag gå grundligt igenom alla olika aspekter av budgeten och försöka göra detta på ett tydligt och så enkelt sätt som möjligt. Det är ju viktigt att varje (intresserad) medborgare kan förstå hur budgeten fungerar. Dock tar det tid att göra en genomarbetad artikel och jag har tyvärr flera andra artiklar på tur före denna. Min målsättning är dock som sagt att denna artikel ska bli klar innan årets slut.--Glentamara (disk) 12 juli 2013 kl. 22.47 (CEST)

När dog Manette Noverre?

Då Ulla Tessin återvände från Frankrike år 1741 förde hon med sig den tioåriga Manette Noverre, syster till den då berömde franske balettdansaren Jean Georges Noverre, som fadern hade överlåtit åt henne som lekkamrat och lärare i franska åt Ullas brorsbarn. Manette blev sedan kammarfru åt drottning Lovisa Ulrika och agerade postiljon under Lovisa Ulrikas konflikt med Carl Gustaf Tessin. (Källa: Gunilla Roempke (1994). Gunilla Roempke. red.. Vristens makt – dansös i mätressernas tidevarv. Stockholm: Stockholm Fischer & company. ISBN 91-7054-734-3.) Jag vet inte om Manette är relevant för en artikel. Känner någon till hennes dödsår? Har ni någon information om hennes levnad i Sverige? Tack på förhand--Aciram (disk) 12 juli 2013 kl. 13.56 (CEST)

Behöver hjälp med uppgifter

Diskussion hitflyttad från Bybrunnen. Lixer ✎ ✔ 15 juli 2013 kl. 12.09 (CEST)

Jag läser i artikeln puls (som jag utökat med diverse IP-nummer under några dagar) att vid pulsträning ska man hålla sig mellan 85-95% av sin maxpuls och andra råd som jag anser vara potentiellt hälsovådliga. Finns det någon seriös person här som ägnar sig åt pulsträning som kan se över det stycket? Jag ser i bilden http://en.wikipedia.org/wiki/File:Exercise_zones.png att det faktiskt förekommer sådan extrem pulsträning, men ändå.--90.232.72.1 15 juli 2013 kl. 11.58 (CEST)

Förkortning av krona

Varför använder man :- som en förkortning av krona? Vem började med det? Google får tyvärr inte en enda träff när man söker på ":-". Thuresson (disk) 13 juli 2013 kl. 14.06 (CEST)

Min teori: Är det inte så att : används som decimalavskiljare, och en (o)vana att skriva - istället för 00, som härstammar från den tiden man skrev för hand? -- Lavallen (blockera) 13 juli 2013 kl. 17.22 (CEST)

Inte bara decimalavgränsare. Även 48-delar eller vad det kan vara. Edaen (disk) 13 juli 2013 kl. 18.29 (CEST)

:-, ;- eller '- används väl för samtliga valutor, just i prisangivelser där det som kommer efter kolonet eller motsvarande är - för noll öre. I exempelvis USA är det ju vanligt att ange priser i cent och då kan det stå 4:99 eller med vilket avskiljningstecken som nu är vanligast där. Är priset under en dollar tycker jag att det är vanligast att inte ange 0 utan bara :99. 1:- står alltså för en krona och noll öre. Valutan är underförstådd. /Grillo (disk) 14 juli 2013 kl. 19.05 (CEST)

Precis. Och med "underförstådd" menas att valutan ges av sammanhanget. På prislappar i Sverige är det såklart svensk valuta som avses. Finns det risk för missförstånd anger man valutakoden (SEK 100:-) eller skriver ut "kr" (100:- kr eller gammalmodigt kr 100:-). Så :- är inte på något vis en valuta. --Lajm 15 juli 2013 kl. 13.06 (CEST)

Det är nog som ni säger. Ingen valutasymbol utan ett skrivsätt när det är ett helt antal av någon valuta. Tilläggas kan att ,- är en vanlig variant. /BIL (disk) 15 juli 2013 kl. 21.00 (CEST)

Ja, 25 öre skrevs ju på den tiden det fortfarande fanns sådana priser -:25, bara kolon är / har varit vanligare i andra länder. Samma variant användes även innan kronan infördes, när man hade tre valörer i bland i formen 1:-:8 annars har jag sett att man använde : mellan daler/rikdaler och ören/skilling och . mellan ören/skilling och runstycken/öresdelar - alltså exempelvis 1:16.8. eller 1:-.2 FBQ (disk) 16 juli 2013 kl. 13.49 (CEST)

Fastspikade huvuden?

Vid vissa avrättningar i Sverige förr i tiden ska man ha spikat fast den avrättade brottslingens huvud på en påle. Det här lät vid närmare eftertanke konstigt: ett huvud är trots allt runt, hur bär man sig egentligen åt då man spikar fast en huvudskalle? Stämmer det alls att man spikade fast huvuden på detta sätt? Tack på förhand--Aciram (disk) 14 juli 2013 kl. 21.43 (CEST)

Att sätta fast ett huvud på en påle görs enklast genom att köra upp ändan av en spetsad påle i huvudet underifrån, där halsen huggits av - se bilden här. Huruvida detta faktiskt gjordes i Sverige tidigare vet jag däremot inte. Lsj (disk) 15 juli 2013 kl. 12.28 (CEST)

Kan "spika" ha sammanblandats med "spetsa", antingen på grund av översättning eller låneord från tyskan eller engelskan eller på grund av förskjuten betydelse i nyare svenska? Till exempel på engelska är verbet "spike" bäst översatt med "spetsa".--LittleGun (disk) 15 juli 2013 kl. 12.52 (CEST)

Nils Dackes huvud

Som svar på Lsj fråga har det förekommit i Sverige. Spika har i äldre svenska också användts i betydelsen spetsa. Om man sedan även spikat i upp huvuden egentlig mening vet jag inte. Dackes huvud är på bilden möjligen ut att vara genomslaget med en stor spik uppifrån. Nu skrev Joen Petri Klint sin krönika nästan 50 år efter händelsen han beskrev, och han var själv för ung för att ha sett Dackes huvud uppspikat, men han hade med säkerhet sett andra avrättningar och uppspikade huvuden.FBQ (disk) 15 juli 2013 kl. 16.45 (CEST)

Det förklarar saken ganska väl. Jag tackar för svaren.--Aciram (disk) 16 juli 2013 kl. 23.20 (CEST)

Grabben med choklad i

1927 sjöng Ernst Rolf "Det är grabben med choklad i" (eller De' ä' grabben me' chokla' i). Men var kommer uttrycket ifrån? Varken SAOB eller Olof Östergrens Nusvensk ordbok ger besked. Pelle Holm, Bevingade ord säger "vissa aktuella sportsmän". Någon webbsida spekulerade i att det skulle handla om boxaren Harry Persson som hade stora framgångar 1926. Finns det belägg för det? I sångtexten nämns Anderssonskans Kalle. Denna litterära figur debuterade som bok 1901 och film 1922 och 1923, men det är osäkert om det verkligen anspelar på bok/film eller om det är en generaliserad söderkis som avses. Boken från 1901 innehåller inget om choklad. Sången lär även förekomma i filmen Jazzgossen (1958), som handlar om det glada 1920-talet. Innehåller den filmen några ledtrådar? --LA2 (disk) 19 juli 2013 kl. 06.38 (CEST)

Sången förekommer även i filmerna Två år i varje klass (1938), Friarannonsen (1955) och Sista budet (1981), se http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MUSIC&itemid=1655. Kanske kan det finnas ledtrådar i någon av dessa filmer. Thoasp (disk) 19 juli 2013 kl. 12.13 (CEST)

Pelle Holm-uppföljaren Bevingat (2000), sidan 57, skriver att "Rolf inspirerades till kupletten sedan han sett boxaren Harry Persson vinna över amerikanen Bud Gorman och hört någon uttrycka sin beundran för svensken med orden "han är i alla fall grabben med choklad i". Revykungen var inte sen att beorda sina medarbetare Helge Lindberg och Gösta Stevens att skriva en kuplett med denna refräng". Min gissning är att allusionen till Anderssonskans Kalle i texten mera har att göra med att uttrycket "känns" som något som kunde passa i munnen på någon som talar en (dåtida) ungdomlig stockholmsslangjargong än att det rent konkret skulle förekomma i någon av böckerna om denne. /FredrikT (disk) 19 juli 2013 kl. 20.49 (CEST)

Tack! Det visar sig att det finns en film om boxningsmatchen Harry Persson - Bud Gorman, som vi har en artikel om! --LA2 (disk) 19 juli 2013 kl. 23.12 (CEST)

Myggan bekräftar det Fredrik skriver. Rex Sueciæ (disk) 19 juli 2013 kl. 23.27 (CEST)

Sl:s utgifter

Hej! Jag lyckas inte finna sl:s samtliga utgifter 2012 någonstans! Kan någon hjälpa mig? Febbecool (diskussion) 20 juli 2013 kl. 01.21‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du hittar resultaträkningen på sidan 15 i SL:s årsberättelse för 2012. --Larske (disk) 20 juli 2013 kl. 07.14 (CEST)

Vem var Österrikes ambassadör i Sverige under 1770-talet?

Jag har läst att Österrikes ambassadör/sändebud i Sverige under 1770-talet var en "greve von Kaunitz", men jag har inte kunnat finna någon som verkar stämma in på den beskrivningen på nätet. Känner någon till något om saken? Tack på förhand. --Aciram (disk) 22 juli 2013 kl. 17.07 (CEST)

Jag skulle gissa på någon av Wenzel Anton Kaunitz söner, se till exempel de:Dominik Andreas von Kaunitz-Rietberg-Questenberg, som var ambassadör i Spanien 1774–1776 och 1779–1780. -- [ jiˈesˌdeːo ] 22 juli 2013 kl. 17.54 (CEST)

Jag har den inte tillgänglig nu, men Erik Lönnroths Den stora rollen innehåller mycket om samtida diplomati, och jag tror den kan ge svar på frågan.

andejons (disk) 22 juli 2013 kl. 18.03 (CEST)

Hittade det: Wenzel Anton Kaunitz yngste son, Joseph Clemens von Kaunitz-Reitberg, var ambassadör i Stockholm 1775–1777. -- [ jiˈesˌdeːo ] 22 juli 2013 kl. 18.36 (CEST)

Stort tack!--Aciram (disk) 22 juli 2013 kl. 19.16 (CEST)

Östersjöakvarium på Fjäderholmarna

Jag kan nästan svära på att jag någon gång för i storleksordningen 25 år sedan besökte ett akvarium på Fjäderholmarna med fiskarter från Östersjön, men när jag var där häromdagen såg jag inget sådant och jag hittar inget vettigt när jag googlar. Drömde jag, eller fanns det ett sådant akvarium som nu är nedlagt, eller finns det än idag undangömt på någon plats där jag missade det? - Tournesol (disk) 19 juli 2013 kl. 22.06 (CEST)

Pröva STF:s årsbok 1998 sidan 207. [25] Eller.[26] Edaen (disk) 19 juli 2013 kl. 22.25 (CEST)

Det stämmer att det fanns ett akvarium på fjäderholmen, men det finns inte kvar. Mackmyra lagrar sin whisky i det bergrummet numera. /ℇsquilo 24 juli 2013 kl. 09.52 (CEST)

telefonnummer?

hej jag får ett samtal ifrån 00415248569852 men vet ej vad det gäller om,kan ni hjälpa mej. Med vänlig hälsning Anders

Be personen dra åt varmare trakter och lägg på. http://www.missatsamtal.se/00415248569852/ /Annika (disk) 27 juli 2013 kl. 10.24 (CEST)

piaggio chao ramnummer?

Finns det ramnummer på chao-moppar isåfall var *? Har två stycken som min fru köpte för 12 år sedan till sin son som då fyllde 15 år men inte ville ha! För att vi skall kunna använda dom måste vi teckna trafikförsäkring? Har varit med om en allvarig olycka med mc för ett år sedan och skulle vilja prova att köra moped men vet inte vsr ramnummret sitter på dessa mopeder? Önskar er alla en fin sommar! kranlasse@yahoo.se TACK PÅ FÖRHAND !!

Enligt denna site:[27]: Ramnumret står stansat på plåten under kedjeskyddet/plastkåpan på höger sida av mopeden. Ramnumret börjar med modellbeteckningen, C7, P, SC etc.

Lycka till!--LittleGun (disk) 28 juli 2013 kl. 21.18 (CEST)

Ekhagen/Ekeby

Någon kunnig i Upplands-Väsbys geografi som kan bekräfta att Ekhagen, Upplands Väsby är samma sak som Ekeby, Upplands Väsby kommun? Se talk:Ekhagen, Upplands Väsby. -- Lavallen (blockera) 1 augusti 2013 kl. 19.19 (CEST)

Nej. Eniros kartor visar att det område som ligger väster om det som kallas Ekeby. Ekonomiska kartan 1952 visar Ekhagen på samma plats. Det omges då av Ekebys ägor, vilket betyder att den troligen är en avsöndrad fastighet, vilket ju också namnet tyder på, men det var då egen jordeboksenhet. Häradsekonomiska kartan 1901-06 har ingen bebyggelse på Ekhagens plats. Hittar inga andra äldre motsvarande torp, ett annat äldre verkar heta Ekebylund.FBQ (disk) 2 augusti 2013 kl. 00.37 (CEST)

Sedan är det kanske tveksamt om bebyggelsen platsar för en egen artikel. Det kan dock vara värt att kontrollera att det inte finns fler Ekhagen i Upplands Väsby innan en omdirigering.--FBQ (disk) 2 augusti 2013 kl. 00.57 (CEST)

Ekhagen var en egen småort fram till 2000, Ekeby är en tätort från 2005. En titt i småortsrapporten 2005 visar att Ekhagen förvandlats till en tätort, ngt namn anges dock inte. -- Lavallen (blockera) 2 augusti 2013 kl. 05.48 (CEST)

Då borde det ju alla fall vara så att det inte bara är just lägenheten från 1952 utan även de kringliggande gatorna, en av dem som leder från Ekeby till Ekhagen heter ju Ekhagsvägen. Möjligen är det ägogränserna 1952 som avgör vad som är Ekhagen och vad som är Ekeby.--FBQ (disk) 2 augusti 2013 kl. 07.21 (CEST)

Jag tolkar det här som att vi kommit fram till att det rör sig om samma område, att SCB bytte fot om namnet när en utredning gjordes om namnet inför tätortsbildningen. Ekhagen, Upplands Väsby kan då infogas, eller återanvändas om det finns någon annan del med samma namn. -- Lavallen (blockera) 2 augusti 2013 kl. 07.34 (CEST)

Om man skall se det ur tätorts/småortsammanhang kanske det kan ses så. Tydligen kallas dock området enligt kartorna andra saker. Det är ju också troligen så att området i samband med att det blivit tätort växt, och därmed inkluderat fler områden som inte kallats Ekhagen, och det är därför man valt att byta namn på tätorten.--FBQ (disk) 2 augusti 2013 kl. 07.41 (CEST)

Om ngn vill fylla ut med mer än bara "Ekhagen är ett område i Upplands Väsby kommun, Stockholms län." så har jag inget att invända mot att utveckla den. Ekhagen som småort ser dock ut att nu vara en del av tätorten Ekeby, och att småorten kan beskrivas där. Småorten som begrepp är ju i vilket fall inte äldre än 1990, så det är svårt att fördjupa sig i ämnet. -- Lavallen (blockera) 2 augusti 2013 kl. 07.52 (CEST)

Det låter vettigt.--FBQ (disk) 2 augusti 2013 kl. 15.35 (CEST)

Skulpturpark

Se Diskussion:Lista över skulpturparker 83.233.107.148 7 augusti 2013 kl. 20.19 (CEST)

Uzbekiska ord för att gråta

Läser just nu i Bodil Malmstens Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, och reagerade över följande fakta: "det persiska språket har bara ett ord för gråt. Det uzbekiska har hundra - […]"

I min värld låter det lite som eskimåernas tusentals ord för snö, så jag bestämde mig för att kolla upp det - men det går sådär. Jag hittade en länk till en artikel som återges på Stanfords hemsida ([28]), men även där är ursprungliga källan lite skral. (För övrigt känns Malmstens skrivelse som en direkt översättning av artikeln, utan något som helst erkännande....)

Stämmer det? Tanzania (disk) 7 augusti 2013 kl. 08.11 (CEST)

I ett uzbekiskt lexikon hittar jag ett antal ord för gråt, men långt ifrån hundra. Tror som du att det är samma sorts myt som eskimåsnön. Lsj (disk) 7 augusti 2013 kl. 08.24 (CEST)

Det var väl det man kunde anta, att det var en myt. Hade varit märkvärdigt om så inte vore fallet! Tanzania (disk) 7 augusti 2013 kl. 09.01 (CEST)

Ska finnas en bok med hundratals ord för snö på samiska, men då rör det sig om "Snö som ger renar andningsbesvär", "Snö som räcker upp till midjan", "Snö som smälter när man trampar på den" etc... -- Lavallen (blockera) 7 augusti 2013 kl. 11.56 (CEST)

Snö: en renskötare berättar. Faktiskt mycket intressant då det är mer än en ordbok och ger en inblick i de renskötande samernas dagliga liv. Sjö (disk) 7 augusti 2013 kl. 12.01 (CEST)

Man borde kanske prata om hur många (använda) begrepp (uttryckt som ett eller flera ord) för något ett språk har. En grönlänning har ofta snö omkring sig, och grönländskan har lätt för att bilda nya, långa ord. Ergo stor potential till många ord för snö, utan att det behöver säga särskilt mycket. Framgår det om uzbeker är särskilt känslomässiga varelser i Malmstens bok?--Paracel63 (disk) 7 augusti 2013 kl. 17.49 (CEST)

Kan inte påminna mig att jag såg någon gråta när jag var i Uzbekistan senast. Däremot är turkspråket uzbekiska, liksom inuit (eskimåspråk), ett agglutinerande språk, som gärna sätter ihop många morfem till långa ord. På det sättet kan de säkert få ihop åtskilliga ord som sammansättningar kring gråtande om de vill. Lsj (disk) 7 augusti 2013 kl. 20.40 (CEST)

Instämmer. Tyskan och svenskan är två andra språk med många möjligheter. Men bara för att vi kan skriva senvinterkvällskulingsförsäkringsagentssnö innebär inte det att detta faktum påverkar svenska språket i någon högre grad. ;-)--Paracel63 (disk) 10 augusti 2013 kl. 18.31 (CEST)

@Paracel63: Det är snarare hon själv som frågar sig det... Tack för intressanta svar! :) Tanzania (disk) 7 augusti 2013 kl. 22.45 (CEST)

vattenfall

Hur kan det komma sig att vattnet aldrig tar slut i ett vattenfall. Är tillrinningen från marken verkligen så stor?90.230.219.22 2013 augusti 10 kl. 17.19‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Detta förklaras i artikeln Vattnets kretslopp. Lsj (disk) 10 augusti 2013 kl. 17.27 (CEST)

Tibble, Upplands-Bro kommun

Hos SCB omtalas en tätort, bildad 1970, sammanslagen med Kungsängen 1990. Finns det någon artikel om detta Tibble? -- Lavallen (blockera) 10 augusti 2013 kl. 10.19 (CEST)

Nej, det är det rödlänkade Tibble i Stockholms-Näs socken. Jag kan skapa en artikel med lite om byn under medeltiden, men om den senare varit tätort kanske uppslagsordet bör vara ett annat.FBQ (disk) 10 augusti 2013 kl. 23.55 (CEST)

Blev lite intresserad av Kungsängens historia. Svensk uppslagsbok hänvisar uppslagsordet till Kungsängen i Uppsala, och enligt ekonomiska kartan var det ännu i början av 1950-talet mest en järnvägsstation och en del bebyggelse längs spåret. Tibble och Ekhammar var betydligt större bebyggelseenheter i Stockholms-Näs socken. Kungsängen verkar dock före järnvägens ankomst ha varit namnet på ett soldattorp.FBQ (disk) 11 augusti 2013 kl. 00.22 (CEST)

Korsängen eller Kungsängen var tydligen en äng tillhörigt kungliga hovstallet med tillhörigt torp, hittar det 1733. På 1950-talet fanns bebyggelsen kvar, och kallas då Korsängen, medan stationen och området däromkring kallades Kungsängen.FBQ (disk) 11 augusti 2013 kl. 00.34 (CEST)

IAL

.... skriver kanske i "egen sak", men vill ändå fråga vad gäller IAL:s historik. Tycker det saknas i texten VARFÖR IAL startades. Det handlade om min Fars, Wolfgang Sonntags (född 1910, död 1970,) erfarenhet att växa upp under -20 - 40 talet i Dresden, dvs gamla Öst-Tyskland och de erfarenheterna från 2a Världskriget som etsar sig fast i en ung, fredskämpande ung man. Hur HitlerJugend växer fram och dess konsekvenser för den unga generationen. Min Pappa ville samla unga kvinnor & män från stridande nationer, för att istället bygga upp en fredlig värld där man inte förgör varandra.

Mer info. finns om ni tycker som jag!

Hälsningar, Anna Sonntag 195.67.211.85 11 augusti 2013 kl. 21.56‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tack för upplysningen. Finns denna info publicerad någonstans?--Paracel63 (disk) 11 augusti 2013 kl. 22.19 (CEST)

Referensfel

När jag ska lägga till en referenslänk får jag ett felmeddelande.

När jag lägger upp samma länk i Sandlådan blir det inget felmeddelande.

Varför blir det så här?

Felmeddelandet är: Referensfel: -taggar finns, men ingen references-tagg hittades< PaterPeter (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Referenslänkar skapar länkar till en referenslista i slutet av artikeln. Den referenslistan måste skapas genom att man lägger till <references/> under rubriken "Källor" eller liknande. Saknas <references/> får man det där felmeddelandet. I WP:Sandlådan finns redan <references/>, därför funkar det där. Lsj (disk) 12 augusti 2013 kl. 21.36 (CEST)

Tack, nu blev det rätt! :-)

Referens: Hela länken eller länksymbol

bland syns hela länken i fotnoten — andra gånger endast en länksymbol (kvadraten med uppåtpil). Vet någon varför?

Om du skriver en länk så här: [http://sv.wikipedia.org] blir resultatet detta: [29]. Skriver du så här: [http://sv.wikipedia.org Wikipedia] blir resultatet det här: Wikipedia. Skriver du däremot {{webbref|url=http://sv.wikipedia.org|titel=Wikipedia}} ser resultatet ut så här: ”Wikipedia”. http://sv.wikipedia.org. . Rex Sueciæ (disk) 12 augusti 2013 kl. 22.03 (CEST)

Aha, nu förstår jag! Och om man skriver http://sv.wikipedia.org blir resultatet: http://sv.wikipedia.org.

Ja, men det sättet att skriva undviker vi på Wikipedia. I de fall vi önskar ett sådant resultat skriver vi explicit [http://sv.wikipedia.org http://sv.wikipedia.org]. Orsaken är kanske främst att andra redaktörer i så fall ser att det verkligen avsetts (kanske också att sådan syntax kanske inte fungerar i framtiden). --LPfi (disk) 13 augusti 2013 kl. 08.19 (CEST)

ÖB i Katrineholm

Någon som minns vilket år Överskottsbolaget öppnade på Lövåsen i Katrineholm? --Andreas Rejbrand (disk) 14 augusti 2013 kl. 00.13 (CEST)

iPhone osv

Vad betyder i:et i iPhone, iPad, iPod? 81.233.12.18 14 augusti 2013 kl. 16.29 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

What Does the ‘i’ in iPhone Really Mean? - Tournesol (disk) 14 augusti 2013 kl. 16.30 (CEST)

Geografi

På vilka koordinater ligger Dalslands sydligaste punkt? --MickeH (disk) 17 augusti 2013 kl. 11.24 (CEST)

Hur exakt svar behöver du? I Nationalencyklopediens atlas ser det ut som om Dalsland sydligaste punkt ligger ungefär vid korsningen mellan järnvägen och E45, här:58°22′56.5″N 12°17′1″Ö --Larske (disk) 17 augusti 2013 kl. 11.46 (CEST)

Följer man gamla ekonomiska kartans gränser för Frändefors socken får man två punkter som är så lika i latitud att man inte kan utesluta mätfel. 1)58.38087°N 12.164451°Ö / 58.38087; 12.164451 eller 2) 58.38100°N 12.28970°Ö / 58.38100; 12.28970. Edaen (disk) 17 augusti 2013 kl. 12.56 (CEST)

Vilka svenska kommuner gränsar till vilka danska?

Jag försöker pussla ihop Danmarks gräns med Sveriges med hjälp av openstreemap. De svenska kommungränserna sträcker sig ut i vattnet till riksgränsen mitt i Öresund och visar att Lomma och Burlöv saknar sådan gräns. De danska kommungränserna är inte utritade i vattnet, så där är jag tvungen att tolka själv. Jag får det till följande, med reservation för att jag har slarvat när jag skrivit av de danska namnen:

Gribskov kommune <-> Höganäs kommun
Helsingör kommune <-> Höganäs kommun
Helsingör kommune <-> Helsingborgs kommun
Fredensborg kommune <-> Helsingborgs kommun
Fredensborg kommune <-> Landskrona kommun
Hörsholm kommune <-> Landskrona kommun
Hörsholm kommune <-> Kävlinge kommun
Rudersdal kommune <-> Kävlinge kommun
Lyngby-Taarbäk kommune <-> Kävlinge kommun
Gentofte kommune <-> Kävlinge kommun
Köpenhamn kommune <-> Kävlinge kommun
Köpenhamn kommune <-> Malmö kommun
Tornby kommune <-> Malmö kommun
Dragör kommune <-> Malmö kommun
Greve kommune <-> Malmö kommun
Solröd kommune <-> Malmö kommun
Solröd kommune <-> Vellinge kommun
Köge kommune <-> Vellinge kommun
Stevns kommune <-> Vellinge kommun

Eller tolkar något det annorlunda? -- Lavallen (blockera) 23 augusti 2013 kl. 17.04 (CEST)

Den er svært at håndtere. Tårnby og Malmø er er nabokommuner via broen. Resten er svært at definere, hvis de ikke ligger lige over for hinanden. Syd for den linje en del kommuner langs Køge Bugt, som er svært at definere naboskab, når kommuneområder i Danmark ikke går ud over kysten. Og der er flere som fx Tårnby på vestsiden af Amager, der på Sjælland Hvidovre, Vallensbæk, Ishøj indtil Greve Kommune kommer i række af kommuner hvor der er ikke er tydelig hvor langt de vil går ud, hvis kommunen skulle omfatte vand. --Steenth (disk) 25 augusti 2013 kl. 16.34 (CEST)

Vad är detta?

Obetydligt mindre än ett godståg

Den här besten träffade jag ute i skärgården idag. Vad är det? - Tournesol (disk) 25 augusti 2013 kl. 21.11 (CEST)

Större träfjäril Edaen (disk) 25 augusti 2013 kl. 21.15 (CEST)

Tack! - Tournesol (disk) 26 augusti 2013 kl. 09.18 (CEST)

Reformpedagogik

Alva Myrdal var "inspirerad av amerikansk reformpedagogik", sägs det, men vad var det? Har det en artikel i engelska Wikipedia? Vi har massor av artiklar som kallar folk för "reformpedagog", men ingen som förklarar begreppet. Nordisk familjebok skriver, apropå växelundervisning, att Nutida reformpedagoger söka grundlägga en ny form af växelundervisning genom s. k. "arbetsgemenskap" och har en artikel om reformfängelse, men ingen om reformpedagogik. Är det en term, som byter betydelse med tiden, ungefär synonymt med "modetrender inom pedagogik"? --LA2 (disk) 28 augusti 2013 kl. 16.35 (CEST)

en:Progressive education./Annika (disk) 28 augusti 2013 kl. 19.21 (CEST)

Tack, den verkar träffa mitt i prick, och tyska interwikilänken heter ju Reformpädagogik. --LA2 (disk) 29 augusti 2013 kl. 00.10 (CEST)

språkfråga

Vad betyder "street smart" och vad är ursprunget? Det är väl ett tämligen nytt begrepp? --Elav W (disk) 29 augusti 2013 kl. 07.00 (CEST)

Wiktionary har en ganska bra förklaring av ordet. Vet inte när det började användas i svenskan, men jag skulle säga decennier. //Knuckles...wha? 29 augusti 2013 kl. 07.59 (CEST)

Jag hittar inte street smart bland svenska böcker i googlebooks. Den försvenskade varianten "gatusmart" finns där i sitt äldsta belägg 1994. Jag upplever nog att det skett en betydelseförskjutning, där det tidigare syftade på den kunskap du behövde för att överleva "på gatan", som hemlös eller som gatubarn eller liknande till att handla om icke boklig bildning i största allmänhet. Den betydelse jag upplever att ordet tidigare hade kallas på engelska wictionary "streetwise". Möjligen har gatusmart kunnat betyda både "street smart" och "streetwise", jag vet inte när betydelseskilnaden uppkom. FBQ (disk) 30 augusti 2013 kl. 14.19 (CEST)

Commando M Pigg

Hej.

På sidorutan som kommer upp på Google så saknas namn på medlemmar i gruppen. Hur få med alla medlemmars namn?

--Aga (disk) 1 september 2013 kl. 17.50 (CEST)Anders karlsmark

Det ska du nog fråga Google. Endast den översta informationen kommer från Wikipedia. När jag använder Firefox, visas två av medlemmarnas namn i listningen. Om man klickar på Feedback/Mer information under rutan, kan man meddela Google det som inte stämmer i rutan. Lycka till.--Paracel63 (disk) 2 september 2013 kl. 02.08 (CEST)

Kända personer

Vilka är de 15 mest kända personerna i historien och vilken nationalitet har de?

Det där låter som en skoluppgift. Det är ju tämligen subjektiv fråga som inte har något absolut svar. Syftas på vilka som är mest kända i Sverige eller mest kända i världen? Det brukar inte ges läxhjälp på denna sida men kan ändå ge några tips: Några exempel på kandidater är Jesus, Mohammed, Buddha, Adolf Hitler, Julius Caesar. Du kan titta på Wikipedia:Basartiklar där det listas viktiga personer i olika kategorier där du nog kan hitta inspiration.--Kruosio (disk) 30 augusti 2013 kl. 22.16 (CEST)

För att besvara det här skulle man först behöva operationalisera begreppet "mest känd person" (rätta mig om jag använder termerna svajigt). Exempelvis skulle man kunna definiera det som "person som största mängden nu levande människor känner till". (Vill man ha ett tidsneutralt perspektiv får man stryka "nu levande människor" och försöka ta med även det som tidigare levande människor känt till, men det blir otroligt svårt (alltså omöjligt, om man inte gör en skattning utifrån skrifliga källor, vilket torde ge ganska ojämmnt underlag) att genomföra en sådan undersökning. Dock är världsbefolkningen från 1900 och framåt så oerhört stor jämfört med tidigare, så de som idag är mest kända kanske just är de mest kända även genom historien). Sedan vore ett sätt att göra en enormt stor survey-undersökning (se enkät) där folk på något sätt får ange vilka kända människor de känner till och inte känner till (skriva listor, kryssa för i ett urval, eller till och med ranka vilka de upplever som mest kända - men då ändras definitionen till "personer som flest nu levande människor anser vara kända"), och så får man räkna samman vilka personer som angivits oftast. (För att få ett representativt resultat på Sveriges befolkning, eller en sådär 8 miljoner människor, har jag för mig att det krävs... 4-6-8000 enkätsvar. Innan man gör sin undersökning får man kolla upp hur stort urval som krävs för att svaren ska bli representativa för hela världsbefolkningen). Det låter som mycket jobb för en skoluppgift :) flinga 2 september 2013 kl. 00.51 (CEST)

Antalet svar som behövs för att få ett representativt resultat är oberoende av den underliggande gruppens storlek (Sveriges eller världens befolkning). "4-6-8000" låter mycket. Hur många man behöver beror dels på hur pålitligt svaret skall vara (konfidensintervall), dels hurudana frågor man ställer, hur svaren varierar mellan olika människor (fördelningsfunktion) och hur man vill dela in människorna (stratifiering). Större urval än ett par tusen behövs främst när man vill undersöka hur olika variabler samspelar, t.ex. om du vill veta huruvida yngre högutbildade kvinnor från landsbygden känner samma personer som någon annan grupp.

I det här fallet kan man tänka sig att man kunde vilja ge vikter åt olika grupper. Om man till exempel vill veta vem som är mest känd genom tiderna är det orimligt att detta skall avgöras av de nu levande; kanske olika generationer skall ges lika vikt, eller en vikt som successivt minskar, så att den lilla grupp som utvandrade ur Afrika inte ges samma sammanlagda vikt som miljoner numänniskor (hur många blev kvar i Afrika?). Man kan också vilja ha vikter för att undvika att hur känd en person är i Kina och Indien avgör resultatet.

--LPfi (disk) 3 september 2013 kl. 20.39 (CEST)

Håll mitt hjärta

Hej. Håll mitt hjärta är ett musikstycke som skrivits av Peter Hallström INTE av Björn Skifs. Det är INGEN cover på någon Samre Ol story...

Noga med att kolla ALLA uppgifter innan det skrivs.

Mvh Monica Jomfjäll

Hejsan. Tack för påpekandet, det är nu fixat. mvh AlphaZeta (disk) 5 september 2013 kl. 20.46 (CEST)

Samebyar på 1500-talet

Samebyarna eller renbetesområdena (?) på 1500-talet.

Kartan här invid (enligt "Samernas liv" av Rolf Kjellström, 2003) sägs avbilda "Samische Rentierzüchterverbände" eller "Sami reindeer herder associations/original clans in Fennoscandia". Jag misstänker att beskrivningarna, åtminstone på engelska och tyska, är missvisande. Var inte storskalig renuppfödning mycket ovanlig ännu på den här tiden? Samebyarnas funktion torde alltså inte ha haft mycket att göra med renbeteslag. --LPfi (disk) 5 september 2013 kl. 11.26 (CEST)

Egentligen inte mitt område. Det man kan utgå ifrån är att det inte finns någon karta från 1500-talet som den är baserad på. Jag tror inte heller att den är baserad på någon gränsläggningstvist eller reglering mellan samebyarna. I stället är den troligen baserad på en skattelängd, där de skattförda förts upp samebyvis. Sedan har man utifrån senare gränser och antalet skattande uppskattat områdenas gränser. De skattlagda är troligen i första hand renägande samer. Hur många övriga samer varit och om de hört till samma samebyar har jag ingen aning om och kan inte avgöra vad som är troligast.--FBQ (disk) 6 september 2013 kl. 11.10 (CEST)

Öresundstullen

Trångt på Helsingörs redd.

I artikeln om Öresundstullen framgår inte hur ett fartyg rent praktiskt betalade tullavgiften. Krävdes att fartyget lade till i Helsingör för inspektion och betalning på väg in eller ut ur sundet? Låg det danska krigsfartyg i sundet och kontrollerade att ingen smet? Kunde man slippa avgiften genom att segla nära den skånska kusten? Thuresson (disk) 6 september 2013 kl. 17.35 (CEST)

Praktisk taget, ja. Alla skepp var skyldiga att lägga till vid Kronborg för att betala tullen. Bilden här till höger visar hur trångt det var runt Helsingör i slutet av 1500-talet när alla fartyg skulle lägga till. Det var även förbjudet för utländska skepp att färdas genom Stora bält. Jag vet inte hur det var med skeppen däremot, men jag skulle tro att danska flottan patrullerade Öresund regelbundet. Skåne var ju danskt fram till 1658 så då gick det inte att undkomma genom att segla nära Skåne eftersom Helsingborg och Kärnan låg på andra sidan. Därefter kanske det var möjligt. Jag kan dock bara hitta tertiära källor till uppgifterna. -- [ jiˈesˌdeːo ] 6 september 2013 kl. 18.04 (CEST)

Inte ens svenska skepp kunde komma undan tullen, det var en del av avtalet i och med freden i Fredriksborg 1720. Vad gäller Stora bält, så öppnades den också för trafiken efter ett tag och tull togs ut även där, men trafiken var aldrig lika stor. JohanahoJ (disk) 6 september 2013 kl. 18.16 (CEST)

Lektorsgården, Strängnäs

Lektorsgården?

Eller detta hus?

Hej, har någon kontakt med Riksantikvarieämbetet? De har förvirrande uppgifter angående Lektorsgården i Strängnäs (Bispen 1 och 4). Enligt deras beskrivning med hus nr. 1 och deras foto är det den gråmålade byggnaden. Deras karta pekar däremot på en byggnad som numera är Hotell Laurentius och som ligger i samma kvarter. Vad är nu rätt? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 september 2013 kl. 21.24 (CEST)

Jag hittar inga moderna fotografier på byggnaderna. Fotografiet hos Bebyggelseregistret stämmer med det som i Den klassiska strängnäsvyn på Lektorsgatan 1, norr om gymnastikhuset, alltså inte på den plats bebyggelseregistret anger. FMIS anger rätt plats för byggnaden, så det visar tydligt att det bara är kartpricken som blivit tokig. Platsen för hotell Laurentius verkar inte ha något med Lektorshuset att göra. Det som rör till det är att Den klassiska strängnäsvyn inte kallar den här byggnaden för lektorsgården utan byggnaden på lektorsgatan 3. Den skall därtill ha brunnit ned 1946, varvid man då upptäckt medeltida källare under huset. En ny byggnad verkar nu stå på samma plats, men den är inget byggnadsminne.--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 12.15 (CEST)

Sävenbom

Sävenbom är mellanvärd för svampen päronrost. Päronrost omöjliggör odling av päron. Sävenbom är bara en av många enar som sprider svampen. Den svenska enen är inte bärare, utan det är importerade enarter som sprider smittan. En utmärkt artikel finns på http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/32_paronrost.pdf Urliv (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Undrar du något?--Paracel63 (disk) 8 september 2013 kl. 23.42 (CEST)

Brogård, Uppsala kommun

Kan någon med NE och kanske lite lokalkännedom ta en titt på Brogård, Uppsala kommun. Jag misstänker att den har fel koordinater. -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 10.44 (CEST)

Koordinater vore också trevligt på Ungdomsanstalten Bärby. -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 10.58 (CEST)

Förslag på koordinater för Ungdomsanstalten: 59°51′53″N 17°49′44″Ö--Larske (disk) 7 september 2013 kl. 11.16 (CEST)

vILKET GÖR DEN TILL EN SMÅORT! tACK! -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 12.06 (CEST)

Det borde nog vara [30] som ligger närmare Tensta kyrka. Edaen (disk) 7 september 2013 kl. 11.02 (CEST)

De länsvägar som omnämns i artikeln om Brogård möts här: 60°2′18″N 17°39′53″Ö.--Larske (disk) 7 september 2013 kl. 11.05 (CEST)

Det borde nog vara det här som är "Brogården".[31] Edaen (disk) 7 september 2013 kl. 11.06 (CEST)

Dvs småorten: "S0859 Brogården". -- Lavallen (blockera) 7 september 2013 kl. 11.08 (CEST)

Byn/hemmanet har dessa utsträckningar enl ek. kartan.[32] Edaen (disk) 7 september 2013 kl. 11.17 (CEST)

Historiskt är Brogården en gård i Tensta kyrkby. Vid storskiftet delades byn i Brogården, Travenberg och Norra Tensta (vilket kanske är ett sidospår men kunde kanske vara intressant som upplysning).--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 19.31 (CEST)

Det finns artiklar både om Brogård och Travenberg, lägg gärna in den infon! -- Lavallen (blockera) 8 september 2013 kl. 20.02 (CEST)

Fixat :-) Jag lade även till lite i Ungdomsanstalten Bärby och Bärby. Mer problematisk känns Funbo. Någon kyrkby i Funbo finns inte. Det finns ett klockarboställe vid kyrkan. Kyrkoherdebostället ligger ett par kilometer norrut, i Lillinge. En skola ligger på det som är klockargårdens ägor, annars finns inget annat där. Det verkar finnas ett modern villaområde på en höjd öster om kyrkan. I början av 1900-talet var det en kal kulle, på 1950-talet fanns det två torp som hette Smällbacken och Nyby där. Numera kallar eniro området för Haga. Uppgiften om Funbo MK hör ju inte hemma här. Av den här [33] sidan framgår att klubben bildades av några från Funbo - då menas med all säkerhet Funbo socken och inte från någon ort med namnet.--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 22.21 (CEST)

Förlåt i brådskan. Såg nu att SCB hade en ort som hette Funbo, då bör ju alla fall inte omdirigeras. Och eniros karta hade inget namn, det är lantmäteriets moderna karta som kallar bostadsområdet Haga.--FBQ (disk) 8 september 2013 kl. 22.29 (CEST)

Det vanliga utanför storstadsområdena i Uppland runt Uppsala, norr, öster och västerut är att ortsnamn som Funbo underförstått betyder Funbo socken. Äldre talar ibland om socknen, medan yngre säger oftast Funbo och menar ett område motsvarande socknen, utan att närmare reflektera över vad som åsyftas. Jag har förstått av Tanzania att det fungerar ungefär så i Småland också. Det är ganska vanligt att det inte finns några kyrkbyar och inte heller några orter med samma namn som socknen, om inte några sådana har tillkommit senare som järnvägsstationer eller liknande. Bynamnen finns därtill ofta sådana som förekommer rikligt även i angränsande socknar, så antingen använder man dem klargör man både by och socken, eller så talar man om den byn i den socken där man befinner sig. Jag konstaterar att det är samma sak på Gotland. I Dalarna är det vanligare att man bara använder bynamn, där är å andra sidan socknarna större, och det är mer sällan man behöver ha att göra med "utsocknes" som kan missförstå i vilken socken byn man talar om syftar på. Särskiljning mellan sockennamn görs då det behövs.FBQ (disk) 10 september 2013 kl. 10.25 (CEST)

Kan bekräfta att det gäller i Ångermanland också. Nordingrå avser här uppe egentligen hela socknen. Samhället kallas av urinvånarna "Vallen", vilket ofta blir "Nordingråvallen" på lite avstånd. Den moderna namngivningen är dock att kalla samhället "Nordingrå". "Vallen" verkar vara namnet området runt kyrkan i flera socknar här, det är åtminstone min OR-observation. Undantaget verkar vara "Junselevallen" som jag inte vet vad det namnet kommer från. -- Lavallen (block) 10 september 2013 kl. 12.09 (CEST)

"Vallen" kan ju betyda två saker - kyrkvallen, som nog är fallet i Nordingrå och utjordsbete - fäbodvall, som känns troligt i Junselefallet. Om det varit byn Junseles fäbod eller fäboden i Junsele socken som gett orten dess namn törs jag inte svara på.FBQ (disk) 10 september 2013 kl. 12.24 (CEST)

Är möjligen Leksand bynamn för utsocknes och Noret bynamn för lokalbefolkningen? Edaen (disk) 10 september 2013 kl. 10.57 (CEST)

Ja. Noret kan ju egentligen även syfta på Mora-Noret men är man i Leksand och säger att man skall ner på "Noret" är det ju självklart att man syftar på Leksands-Noret och man förtydligar ju aldrig om det inte finns risk för missförstånd. Fast Noret om man skall dra in tätortsbegreppet skulle man nog inte säga man skall till Noret om man åker till Åkerö, även om det är en del av tätorten, och om man förklarar för någon i Stockholm varifrån man kommer kan nog Leksand likaväl betyda Tibble, Hjortnäs eller något annan plats i Leksand. Någon från Åls socken skulle nog däremot inte säga att de var från Leksand. Kanske Insjön. Om de sa det så någon lokalt hörde skulle personen förmodligen från någon äldre kunna få en pik om att "bor du på sjöbotten?" eller liknande. Fast bland yngre anses nog Insjön numera som ganska accepterat, det har ju trots allt skett en ganska stor inflyttning till tätorten av personer utifrån som inte håller så hårt på sådana begrepp. FBQ (disk) 10 september 2013 kl. 11.21 (CEST)

Kom på att jag kunde varit tydligare med svaret - Leksands-Noret är alltså en by som vuxit, blivit municipalsamhälle och senare tätort. Tätorten har numera vuxit ihop med andra byar, men det är bara själva centrum där gamla byn legat som kallas Noret, inte övriga delar av tätorten.FBQ (disk) 10 september 2013 kl. 11.34 (CEST)

Ingenjörer

Jag vet inte om det här är bästa platsen, men tänker att det kanske är bra om diskussionen syns. Jag skrev nyss artikeln om Carl Gustaf Husberg och upptäckte då att kategorin ingenjörer främst verkar vara avsedd för personer med ingenjörsexamen och att någon kategori för mekaniker inte finns. Jag underar vad tanken är Christopher Polhem ligger idag bland svenska uppfinnare. Visst, han är uppfinnare men han är ju egentligen minst lika känd som konstruktör, men saknar idag kategori för detta. Henric Kalmeter har blivit ämbetsman, även om det ju knappast är det han egentligen är känd som. Just nu fungerar den dator jag sitter vid väldigt dåligt med wikipedia, så jag fattar mig kort.FBQ (disk) 10 september 2013 kl. 09.16 (CEST)

Har nu skapat Kategori:Konstruktörer. Det verkar rimligt att ha sådan kategori, särskilt som titeln ingenjör en tid bara fanns inom militären. JohanahoJ (disk) 10 september 2013 kl. 09.36 (CEST)

Var han utomäktenskaplig?

Var Magnus Gustafsson Rutencrantz född inom eller utom äktenskapet? Hans far Gustav av Sachsen-Engern-Westfalen sägs ofta vara ogift: jag har inte sett att Gustaf var gift någonstans utom på Wikipedia. Men kanske har jag läst fel böcker. Men om Gustaf var gift, varför fick hans son namnet Rutencrantz snarare än att kallas "av Sachsen-Engern-Westfalen"? Var Magnus' föräldrar verkligen gifta, eller var det ett frilloförhållande? Tack på förhand--Aciram (disk) 11 september 2013 kl. 14.51 (CEST)

Enligt Elgenstierna var Anna Lille var mätress till Gustaf Sachsen-Engern-Westfalen. Namnet hade ju kunnat ändras ändå, men han borde ha ärvt sin faders titel om han varit äkta.--FBQ (disk) 11 september 2013 kl. 19.46 (CEST)

Det finns en tråd om släkten här [34], Rutencrantz har tydligen behandlats i släkt och hävd 1993 och 1994, bland annat av Hans Gillingstam. Tydligen förekommer Magnus Rutencrantz mor inte i några samtida dokument, utan först i Stiernmans adelsmatrikel 1754. Magnus födelseår 1590 förekommer inte heller i några samtida dokument, det troligen ett "ungefär" år från någon släkttavla där det "ungefärliga" efterhand fallit bort.

Däremot finns tydligen en "Ingrid på Hallkved" omtalad i samtida dokument - tydligen en frilla till hertig Gustaf. Hallkved var vid inne på i Funbotråden ovan, och jag konstaterade att herrgården saknade artikel, den skall jag se om jag kan skapa vid tillfälle. Men det skulle behöva klarläggas en hel del kring vad som är saga och sägen i Rutencrantz' anor.FBQ (disk) 11 september 2013 kl. 20.13 (CEST)

Jag passade på att att städa Magnus Gustafsson Rutencrantz' artikel lite grann. Christina Månesköld var tydligen gift med brodern Gustaf, och aldrig med Magnus, Dorothea von Plönnies är den enda hustru till honom man känner till. Dorothea och sonen Gustafs födselår är gissningar baserade på åldern då de dog. Christina Rutencrantz är hans dotterdotter och inte dotter.--FBQ (disk) 11 september 2013 kl. 20.44 (CEST)

Hur ska vi beskriva det här?

Vad skulle vara en bra term/ett bra artikelnamn för detta föremål? Både objektets och ortens namn kan diskuteras. flinga 27 augusti 2013 kl. 00.38 (CEST)

Vad sägs om Runstaven från Staraja Ladoga? "Runepinne" låter som norska. Runor skrevs ofta på trä, även när det gällde annat än kalendrar (se ordet bokstav). Är de smala är de stavar, är de bredare blir de plattor (beskrivande namn). Staraja Ladoga är ortens namn enligt NE.se. Mina två örtugar.--Paracel63 (disk) 27 augusti 2013 kl. 19.31 (CEST)

"Staven" är 42cm lång. Man ska också ta hänsyn till de traditionella benämningar som förekommer i forskningslitteratur, så att det blir igenkännbar. T.ex. Berezanjstenen heter inte "X UaFv1914;47", fast de flesta runstenar heter "Runinskrift U 1033". Macuser (disk) 27 augusti 2013 kl. 20.38 (CEST)

Jag ser inte riktigt vad längden har för betydelse (hm)? Jag får medge att jag själv inte letat, men jag tror inte vi har någon svenskspråkig källa att utgå ifrån när det gäller namnet? Som alltså kan visa en tradition... Principiellt säger ju en norsk eller dansk källas benämningar inte mer än en engelsk, när det gäller vad något kallas på svenska.

Paracel: läser man om runstavar här låter det dock som att det uteslutande används om kalendrar? flinga 2 september 2013 kl. 00.29 (CEST)

Yes, svenskspråkig källa saknas. Längden har viss betydelse om man vill skilja mellan stav och karvstock. Skillnad mellan Gandalf med stav och småpinne som troligen använts för att markera egendom - som moderna namntaggar eller snarare prislappar. Macuser (disk) 2 september 2013 kl. 20.55 (CEST)

Visst, det är skillnad mellan en stav och en stav :) Men en liten stav är också en stav. Även en linjal skulle jag kalla en stav, och runkalendrarna kallas just (run)stavar. En pinne är för mig mer något som ett barn hittar i skogen, ett mer obetydligt föremål, eller en mindre formell benämning. flinga 3 september 2013 kl. 09.57 (CEST)

Jag tror att Osmundus kanske kan svara på den frågan. Han är runforskare.//Hannibal (disk) 3 september 2013 kl. 14.45 (CEST)

Ok. Macuser (disk) 3 september 2013 kl. 15.18 (CEST)

Också Användare:Hedning är en runkunnig man, men inte så aktiv på wp för närvarande. /FredrikT (disk) 3 september 2013 kl. 15.28 (CEST)

Sven B. F. Jansson kallar föremålet för "en stav" i Runinskrifter i Sverige (1984 s. 51), men man bör inte använda beteckningen "runstav" i detta sammanhang, där för att det vanligtvis avser en kalenderstav med runor (eller den lodräta staven i en runa). Det finns lite olika beteckningar på svenska som har använts avlånga träföremål med runor: runsticka, runkavel, runpinne, men jag vet inte et passar i detta sammanhang. Jurij Kusmenko argumenterade på runkonferensen i Oslo 2010 att Ladogapinnen var "a distaff" dvs. en del av en slända. Osmundus 9 september 2013 kl. 18:49

Ladogapinnen - vilken fint namn! "En del av slända" - jag skrev "Pinnen var återanvänd som spinnrockshuvud. Där möjligtvis ersatt ristningen traditionell dekoration - bild av världsträdet."Macuser (disk) 3 september 2013 kl. 20.48 (CEST)

Törs någon att sammanfatta det hela?Macuser (disk) 12 september 2013 kl. 10.58 (CEST)

Runologen Ottar Grønvik kallar 2004 inskriften för "Runeinnskriften fra Gamle Ladoga" (norska). Kanske är "runinskrift" bättre ordval än vad "runpinne" är?. /Hedning (disk) 13 september 2013 kl. 13.30 (CEST)

Vätskors egenskaper

Vilken vätska har störst utvidgningskoefficient? Var kan jag lättast hitta redovisning av fysikaliska egenskaper för olika vätskor? --Elav W (disk) 16 september 2013 kl. 22.40 (CEST)

Till exempel här hittar du data. Lsj (disk) 16 september 2013 kl. 22.49 (CEST)

Garibaldi, Mazzini och Viktor Emanuel II på fasaden till Västerlånggatan 13

Varför sitter det byster av Garibaldi, Mazzini och Viktor Emanuel II i frontonerna ovanför fönsterna en trappa upp på huset på Västerlånggatan 13 (Neptunus större) i Stockholm? Calle Widmann (disk) 22 september 2013 kl. 18.14 (CEST)

Vilken grej, hur sjutton upptäckte du det?--LittleGun (disk) 24 september 2013 kl. 22.48 (CEST)

"Huset på tomt nr 7 (Västerlånggatan 13, Prästgatan 12) uppfördes under 1600-talet. I fasaden mot Västerlånggatan insattes under 1800-talet byster av Viktor Emanuel, Garibaldi och Cavour ovanför fönstret i första våningen." Källa:Riksantikvarieämbetet/Annika (disk) 24 september 2013 kl. 23.22 (CEST)

Åtminstone Garibaldi var väl litet allmän folkhjälte i den tidens Europa? Misstänker att dessa byster kan ses som sin tids motsvarighet till att hänga upp en Che Guevara-affisch på väggen om man var vänstermänniska -68. /FredrikT (disk) 25 september 2013 kl. 00.59 (CEST)

Är det Mazzini eller Cavour som har byst?--Paracel63 (disk) 25 september 2013 kl. 01.51 (CEST)

En italiensk vän, som är turistguide i Stockholm, har gjort mig uppmärksam på detta. Det är inte Mazzini, som han trodde, utan Cavour. Det handlar nog om att ta reda på vem som ägde huset på 1850- eller 1860-talet och sådant vet jag inte hur man gör. Calle Widmann (disk) 25 september 2013 kl. 21.22 (CEST)

Sockerbagaren Ludvig Natanael Levin ägde huset 1860 med flera år.[35][36] Edaen (disk) 25 september 2013 kl. 22.22 (CEST)

Måhända hade han italienska kopplingar? Kanske kände han någon glad bagare uti San Remo stad? ;-)--Paracel63 (disk) 26 september 2013 kl. 22.01 (CEST)

Fågelfråga

Finns det någon som vet om det finns ett namn på en fågels "handflata" d.v.s. ytan mellan gripklorna? MVH/Idunius 12 september 2013 kl. 09.58 (CEST)

Simhud? --BIL (disk) 12 september 2013 kl. 21.52 (CEST)

En människa har fotvalv. Fåglar brukar väl sägas vara plattfotade? Ytan vi talar om är väl inte särdeles stor, om man undantar fåglarna med simhud.--Paracel63 (disk) 13 september 2013 kl. 04.04 (CEST)

Kanske har någon nytta av den här länken. Med hjälp av lite latin kan man kanske leta vidare?--Paracel63 (disk) 13 september 2013 kl. 04.10 (CEST)

Du menar väl fötterna, "handflatan" är ju vingarna?

Veterinären.nu kallar det fotsula och trampdyna åtminstone på papegoja. Simhud däremot är ett specialfall utanför "fotsulan/trampdynan" som inte alla fåglar har.--LittleGun (disk) 13 september 2013 kl. 10.07 (CEST)

"Fotsula" kanske är rätt begrepp, även om det låter lite märkligt. 217.210.200.246 13 september 2013 kl. 12.54 (CEST)

Fåglar som inte har simhud har inte någon egentlig "fotsula", se illustration här [37]. Fåglar är tågångare, om jag förstått det hela rätt. –--Xauxa (disk) 27 september 2013 kl. 09.17 (CEST)

Fast ytan under tårna är ju en del av fotsulan/trampdynan. Dessutom så sitter simhuden mellan tårna, så simhuden i sig skapar ingen sula. Annat som en del av tårnas undersida.--LittleGun (disk) 27 september 2013 kl. 11.36 (CEST)

Personnummer_i_Sverige#Uppbyggnad

Hej! Kan man få reda på vilket BB man är född genom sista siffrorna i personnumret?

Tack på förhand!

Claes Norrå.

borttaget@mejladress.nu

Nej, men om du är född före 1990, kan du i ibland (det finns undantag) få reda på i vilken landsdel din mor bodde när du föddes. -- Lavallen (block) 19 september 2013 kl. 19.37 (CEST)

Vilket beskrivs lite längre ner i samma wikipediaartikel:Personnummer_i_Sverige#Länsvisa nummerserier använda före 1990.--LittleGun (disk) 27 september 2013 kl. 11.40 (CEST)

Johan Ludvig Runebergs ättlingar

Enligt den finländska biografiska handboken ”Vem och vad?” från 1967 var fotografen Fred Runeberg bror till socialantropologen Arne Runeberg och därigenom son till Nino Runeberg. På en privatpersons genealogisajt, se här, påstås däremot att Fred Runeberg var son till kirurgen Birger Runeberg. ”Vem och vad?” borde rimligen ha högre trovärdighet än en privatperson, men det är ändå märkligt med dessa motstridiga uppgifter. Är det någon som har några kommentarer till detta? /Annika (disk) 21 september 2013 kl. 21.07 (CEST)

Tyvärr hittar jag ingenting. Hittade släkten Runeberg i svenska slägtkalendern men i årgången från 1890 så inget står om så moderna personer som de här. ”Vem och vad?” är som du säger den källa som verifierbar. Privatpersonen verkar inte ha kommenterat att det står annorlunda i ”Vem och vad?”, angett några källor och verkar därtill ganska avlägset släkt med Runebergarna. Skulle det dyka upp någon känna som stöder uppgiften får man väl granska den på nytt.FBQ (disk) 27 september 2013 kl. 16.01 (CEST)

Bli vilse

Hitflyttad från WP:BB#Bli vilse. --MagnusA 28 september 2013 kl. 21.20 (CEST)

Vad händer i hjärnan när man som genom ett trollslag blir helt desorienterad, tappar väderstreck, irrar omkring och inte hittar i sin egen stad eller skog. Man tom vägrar tro när ögonen säger en var man befinner sig. Turligt nog varar tillståndet ganska kort tid, ½ -2tim, innan man som i ett trollslag "blir rätt i huvudet igen". Detta händer många människor, i alla åldrar, fullt friska. Har hjärnforskare beskrivit det här tillståndet? Bisan (diskussion) 28 september 2013 kl. 21.16‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag kommer ihåg att det var ett klipp i Hjärnstorm som handlade om precis det där, men något bra svar får man inte / Bro (disk) 28 september 2013 kl. 21.55 (CEST)

Det kanske finns olika mekanismer, men en jag råkat ut för handlar om att jag missuppfattat något av det jag sett och tagit detta missförstådda som utgångspunkt för att tolka det andra. När verkligheten inte stämmer kommer paniken, vilket gör det svårare att tänka klart: de primitivare systemen tar över.

Bästa medicinen är att göra något helt annat en stund. Standardrådet för den som gått vilse är att vila, ta en matpaus eller liknande, just för att man skall koppla loss från felaktiga utgångspunkter och framförallt från panikkänslan. En paus på fem-tio minuter räcker ofta, varvid man undviker att göra dumheter under den mycket längre tid det tar att lugna sig på annat sätt.

--LPfi (disk) 29 september 2013 kl. 10.11 (CEST)

Hamngrej...

Är det nån här som vet vad de här vita grejerna är för något? Har alltid undrat för egen del och försöker även lista ut om man kan tagga dem som något i OSM... /Grillo (disk) 4 oktober 2013 kl. 09.32 (CEST)

En variant av dykdalb. Vet inte om flera sammanlänkade har ett eget namn.--LittleGun (disk) 4 oktober 2013 kl. 14.38 (CEST)

Krigsorsak?

Kan någon ge en grov uppskattning, och rimlig avgränsning i tid, för hur stor del av alla krig som berott på främst religiösa/ekonomiska/expansionsrelaterade/maktrelaterade orsaker? Frågan är svår och öppen för tolkningar, men jag är bara ute efter dessa fyra aspekter. I många fall finns det självklart sammanhängande orsaker, men jag är som sagt ute efter en mycket grov uppskattning. 94.234.170.188 30 september 2013 kl. 16.54 (CEST)

Att göra en sådan uppskattning känns inte som något som faller under "faktafrågor". Någon kanske däremot vet vilka gjorda sådana uppskattningar som rönt betydande uppmärksamhet? - Tournesol (disk) 30 september 2013 kl. 17.22 (CEST)

Spontant skulle jag dock säga att de där fyra orsakerna sammantaget antagligen täcker in sisådär 99% av alla krig. /FredrikT (disk) 30 september 2013 kl. 18.45 (CEST)

Spontant skulle jag säga att 100% av alla krig i alla tider främst berott på ekonomiska orsaker (expansion och makt är samma sak som ekonomi, religionen/politiken ett medel). Vill den ekonomiska makten inte att det ska bli krig finns inga religionsmotsättningar eller politiska motsättningar stora nog att skapa krig.--LittleGun (disk) 30 september 2013 kl. 20.24 (CEST)

Själv skulle jag säga att 100% av alla krig har maktrelaterade orsaker. Makt kan ofta översättas i ekonomisk makt, men inte riktigt alltid. Expansion är bara ett sätt att öka sin makt/ sitt inflytande över en region. Politik är bara ett sätt att utöva makt, och religionskrig är dels ett sätt att använda religionen som ett maktmedel för att få sitt folk att gå i krig, dels ett sätt att använda kriget som maktmedel för att bekämpa en annan religiös grupp. --FBQ (disk) 1 oktober 2013 kl. 09.57 (CEST)

Jag skrev för ett par år sedan en polemisk text om just religion och krig där jag bemötte den förenklade och säkert helt felaktiga föreställningen "utan religion skulle vi slippa nästan alla krig" som dyker upp lite här och där. Texten finns här. /Dcastor (disk) 2 oktober 2013 kl. 22.28 (CEST)

(Svar på huvudinlägg): När jag läste konfliktlösning menade vi att alla konflikter egentligen beror på att man upplever ett hot mot grundläggande behov, inget annat (till exempel religion eller politik är då bara svepskäl, täckmantlar och ett sätt att manipulera folk till att delta, vilket jag i alla fall tror att det väldigt ofta är). Om det är för förenklat vet jag inte, men jag skulle däremot tro att det finns en mångfald olika sätt att förklara ett och samma krig (olika slags teorier som kriget analyseras utifrån), och en myriad olika sätt att tolka ett krig (vad man skulle beskriva att kriget handlade om). Utgår man från marxistisk (inte synonymt med den politiska riktningen) historiesyn (vi tycks sakna artikel) handlar väl allt i samhället om makten över produktionsmedlen (dvs en ekonomisk aspekt), allt annat som t ex politik, religion, intellektuella åsikter och värderingar kallas ideologisk överbyggnad. Den ideologiska överbyggnaden blir något som skyler de faktiska samhällsmekanismerna.

Vidare har jag under helt vanlig gymnasiehistoria varit inne och nosat på teorier om att alla egentliga väpnade konflikter uppstår när människan blir bofast och får ett intresse av att hävda makten över ett visst område - dvs under yngre stenåldern, efter den agrara revolutionen. En annan liknande historievetenskaplig hypotes är den om att det är under bronsåldern vissa i samhället får ett sådant materiellt överflöd och genom metallen såpass med resurser att man kan t ex hålla sig med soldater, och det blir gynnsamt eller nödvändigt ibland att gå in i väpnade konflikter. All egendom är stöld, säger förresten Proudhon (vilket kanske inte riktigt eller enbart relaterar till ovanstående, men det kändes så passande). Egendom av vissa slag verkar alltså orsaka konflikter, enligt vissa synsätt. flinga 5 oktober 2013 kl. 12.49 (CEST)

Det där om "väpnade konflikter uppstår när människan blir bofast" diskuterades i något program på SVT för ett tag sedan. Det var intressant, även om det inte gavs några raka svar. En förklaring som skulle kunna förklara det som ser ut som stöd för en sådan teori är att äldre kulturer inte skiljer jaktvapen från krigsvapen och att rena krigshjälpmedel, såsom sköldar, inte bevaras till eftervärlden särskilt väl, så länge de inte är gjorda i beständiga material. -- Lavallen (block) 5 oktober 2013 kl. 14.27 (CEST)

Man har iofs säkert undersökt exempelvis skelett också utan att finna förväntade skador. Själv tror jag ändå att människan krigade även innan den blev bofast. Det finns en mytbild om stenåldersmänniskan som oförstörd och att den samarbetade och delade på allt och var jämställd. Dessvärre var de nog inte annorlunda än oss. Än så länge färre och ineffektivare bara. Däremot blev krigandet effektivare och specialiserat i samband med bofast jordbrukande vilket gällde samtliga funktioner i samhället. Hoppet för människan är att vi faktiskt hjälper varandra också.--LittleGun (disk) 5 oktober 2013 kl. 14.50 (CEST)

Beteenden som påminner om krig (kollektivt våld) förekommer också i djurvärlden, vilket var orsaken till att en hel del darwinpåverkade ideologier varit våldsbejakande. Orsaker till sådant våld bland djur handlar om att bli alfahanne (två unghannar som attackerar den äldre för att sedan göra upp om de vinner), men framför allt om revir och jaktmarker. Flockvis begånget våld förekommer också mot inkräktare.90.232.136.229 5 oktober 2013 kl. 15.37 (CEST)

Jag har förstått att till exempel schimpanser har ganska avancerad krigföring. Att darwinpåverkade ideologier varit våldsbejakande har väl snarare legat i utslagningsmomentet, där det lätt blir starkast vinner. Trots att det är skillnad på "starkaste", som Darwins teorier ofta missuppfattas definiera, och "bäst lämpade" som är den gällande.--LittleGun (disk) 5 oktober 2013 kl. 19.27 (CEST)

Frågan är hur mycket darwinpåverkade ideologier verkligen haft något med Darwin att göra, eller åtminstone korrekt evolutionslära, om vi pratar socialdarwinism, till exempel. Jag tänker att sådana strömningar nog själva mycket uppfann våldsbejakandet, men det är förstås min tanke..

LittleGun, längre upp, och Lavallen: det hänger förstås på definitionen av krig. Är det att slåss att kriga, till exempel? Man behöver dra en gräns. Jag tänker på att anställa och ge andra lön (solder?) för att slåss åt en som en möjlig skillnad mellan våldsyttringar under stenåldern mot t ex järnåldern, bara som ett exempel.. Säkert finns det många föreslagna gränsdragningar och definitioner av dessa begrepp i de här frågorna (och kring andra frågeställningar med förstås).

Ja, att stenåldersmänniskan på något sätt är perfekt menade jag ju inte för min del förstås.. :) Däremot var de säkert annorlunda än oss, om man tänker t ex utifrån socialpsykologiskt synsätt.. på samma sätt som vi är annorlunda, och samtidigt lika, de som levde för bara 140 år sedan, eller 70 år sedan.. Eller de som lever på landet i Kazakstan eller i Texas :). Jag tror att jämförelsen mellan folk under äldre stenåldern och folk idag som lever i jägar- samlarkulturer (i den så kallade fjärde världen) (alltså samma typ av samhällen som var möjliga under stenåldern, på samma tekniska nivå) är rätt bra. Som jag förstår det brukar man även inom vetenskaperna använda dagens jägar- samlarfolk som stöd när man försöker skapa sig en bild av hur människorna levde på stenåldern. Dagens jägar- samlarfolk lever ju alltså liksom kvar i tiden före den agrara revolutionen, på sätt och vis.

Jag har också hört, i samband med idén om att kriget uppkom med egendomen och fasta bosättningar tror jag, om att man föreställer sig att våldsamma konflikter under äldre stenåldern (och bland jägar- samlarfolk?) att konflikter med våld, mellan grupper, blev kortvariga och slutade efter att det visat sig vilken grupp som var underlägsen. Mindre människogrupper borde inte ha något intresse av att förspilla sitt eget blod mer än vad man är absolut nödd till. Konkurrensen om territorier ska inte varit så svår (med en oerhört liten världsbefolkning under stenåldern) att det inte (normalt, antar jag) gick bra för den underlägsna gruppen att ofta dra sig undan och försöka hitta andra områden att hålla till på. flinga 6 oktober 2013 kl. 02.56 (CEST)

Sedeltillverkning i Sverige

Frågan dök häromdagen upp ifall det fortfarande tillverkas sedlar i Sverige. Jag tycker att det verkar som att Crane AB tillverkar sedlar på Tumba bruk, även om delar av området är museum och kulturminnesmärkt (ojmr), men jag hade svårt att hitta någon källa som explicit bekräftar detta. Har jag rätt, och hittar någon en bra källa? flinga 5 oktober 2013 kl. 15.50 (CEST)

Jag antar att du hittat denna: [38]. Där står det uttryckligen: "At our high security production facility in Sweden a banknote can be designed, originated, the specified paper produced and then finally printed and inspected". Sen står det inte explicit vilka, om ens några, av de svenska sedlarna tillverkas där. Men det tillverkas sedlar i varje fall.--LittleGun (disk) 5 oktober 2013 kl. 19.20 (CEST)

Nej, det hade jag inte. Tack :) Jag var snubblande nära, men stötte inte på det när jag skummade webbsidan.. eller, jag känner igen slutet av texten, så jag kan ha sett den, men liksom missat det väsentliga. Mer detaljer är förstås välkomna.

I min privata roll som icke-wikipedian (alltså.. inte som att jag upphör att vara en person som håller på med Wikipedia ibland, men.. ) kan jag tycka att det utifrån ovanstående är rimligt att anta att svenska sedlar tillverkas i Sverige. Men vem vet.. åtminstone kan de ju kanske tryckas på annat håll också (kanske i Ungern, där har i alla fall svenska serietidningar tryckts tidigare ;)). Riksbankens information i frågan lyste för mig i sin frånvaro, förutom: "Riksbanken tillverkar inga sedlar eller mynt". flinga 6 oktober 2013 kl. 02.37 (CEST)

Även jag tolkar det så, de nätter jag lämnar gemenskapen och går på stadens gator som en vanlig medborgare.--LittleGun (disk) 6 oktober 2013 kl. 10.47 (CEST)

Nu har jag ingen källa tillgänglig här, men efter vad jag förstått så är sedeltryckande en ganska öppen (nåja) marknad, på så sätt att man vid varje tillfälle väljer det tryckeri som ger bäst pris. -- Lavallen (block) 6 oktober 2013 kl. 12.35 (CEST)

Hur mycket kostar svenska rättsväsendet totalt allt inkluderat per år?

Hur mycket kostar svenska rättsväsendet totalt allt inkluderat per år? Per månad?, vecka? dygn? Det måste vara fruktansvärt många miljarder och väldigt stor del av skattepengarna :(

Drygt 40 miljarder kronor 2014. En enkel googling på "Sveriges statsbudget" gav ett väldigt snabbt svar på det. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 oktober 2013 kl. 23.05 (CEST)

Om man inte bryr sig om vilken definition på "kostnader för rättsväsendet" som används. Ingår polisväsendet? Fängelseväsendet? Lokalkostnader? Jag antar att kostnaden i källan angivits enligt vad som budgeterats för en viss gren av statsförvaltningen. Stora delar av kostnaderna för "rättsväsendet" kan administreras skilt och därmed ligga under andra moment och stora delar av vad som kallas "rättsväsende" kan syssla med uppgifter som är mindre relevanta för rättsskipningen. Dessutom ingår antagligen personalkostnader också till den del de är beskattad lön och alltså bara formellt tar en sväng via lönesedeln (och aldrig ens hamnar på personens bankkonto).

Uppgiften kan gott vara en god uppskattning. Det beror på vad man vill jämföra med och vad som de facto räknats in här. Men innan man vet vad man vill veta blir man sällan klokare av ett enkelt svar - också om man lätt kan tro att man blev det. Extra problematiskt blir det om den som ger svaret (regeringen) är medveten om att vissa kostnader uppfattas som mer rättfärdigade än andra och därför gärna för över allt de kan under sådana moment.

--LPfi (disk) 7 oktober 2013 kl. 11.34 (CEST)

Överhovmästarinna och hovmästarinna

Vad var egentligen skillnaden mellan en hovmästarinna och en överhovmästarinna? Jag talar då om befattningen vid det svenska hovet i historisk tid. Artiklarna är mycket knapphändiga. Det är möjligt att skillnaden varierade under tid: det står ingenting om skillnaden före 1900-talet. Det blir mycket förvirrande då man försöker reda ut vem som var det svenska hovets överhovmästarinna under vilken tidsperiod. Är det möjligt att hovmästarinna har använts som en förkortning för överhovmästarinna och att artiklarna bör slås ihop? Tack på förhand. --Aciram (disk) 5 oktober 2013 kl. 16.25 (CEST)

SAOB klargör 1932 att en hovmästarinna vid hovet ibland kallas överhovmästarinna. Vid sökning på googlebooks går det inte att hitta några belägg på överhovmästarinna under 1800-talet. Termerna är alltså i det sammanhanget synonymer. Sedan har hovmästarinna äldre tid inte varit något förbihållet hovet, så någon ren synonym är det inte. --FBQ (disk) 6 oktober 2013 kl. 12.02 (CEST)

Min miss, jag skulle givetvis ha sökt på öfverhofmästarinna. De förekommer båda omkring 1830. De flesta beläggen handlar också om samma personer, så det verkar som de är synonymer medan under första hälften av 1800-talet. Under 1700-talet hittar jag dock enbart belägg för hofmästarinna. Hittar inte heller några belägg utanför hovet. Men SAOB klargör som sagt tre betydelser av Hovmästarinna: 1. dam av hög börd som har överinseende över en drottnings l. annan furstlig dams hovhållning - det som även kallas överhovmästarinna 2. kvinnlig person som har hand om ett förnämt barns uppfostran, uppfostrarinna, lärarinna; äv. i utvidgad anv. liktydigt med: vårdarinna (av barn) 3. kvinnlig person som har högsta tillsyn över hushållsgöromålen o. d. i större hus. (angivet som brukligt endast hos utländska författare - jag hittade inte heller några belägg i googlebooks) FBQ (disk) 6 oktober 2013 kl. 12.10 (CEST)

I Hedvig Elisabet Charlottas dagbok förekommer både utrycken. Man får ibland intrycket att hovmästarinnan är underställd överhovmästarinnan, men det är lite oklart. Endast en kunglig/furstlig persons hushåll/hov hade en sådan person. Däribland även ett kungligt barn, och där fick hon alltså funktionen av att ha "uppsynen över ett förnämt barns uppfostran", vilket innebär att det egentligen borde vara samma sak, men det är en mindre fråga. Jag har, vid sökning på nätet, funnit att titlarna ofta har använts om samma person, något som har fått mig att misstänka att de har blandats ihop. På diskussionssidorna för dessa båda artiklar här framgår också att det hela har blandats ihop. Frågan är: bör artiklarna sammanfogas? Det vore till exempel lämpligt att någon gång kanske göra en lista/kronologi på vem som var överhovmästarinna för det svenska hovet, men i nuläget är det svårt innan vi har rett ut begreppen - som i vilket fall bör redas ut i ett uppslagsverk.--Aciram (disk) 6 oktober 2013 kl. 14.22 (CEST)

Den person som omtalas i Hedvig Elisabet Charlottas dagbok, och förefaller underställd överhovmästarinnan, vad verkar den personen ha för uppdrag? Vid min googling framgick tydligt att överhovmästarinnan även kan kallas hovmästarinna. Men det finns andra betydelser som framgick av SAOB. Märta Ulfsdotter kallas drottning Margaretas hovmästarinna, men hon förestod inte hovhållningen, utan hade hand om hennes utbildning.--FBQ (disk) 6 oktober 2013 kl. 15.16 (CEST)

När jag gick igenom äldre statskalendrar, kunde jag där bara finna en överhovmästarinna, men 1863 fanns en hovmästarinna, grevinna Marie Adele Marcelle Tascher de la Pagerie, född Clary (sedan 1823) och överhovmästarinna Lowisa Isabella von Stedingk ,född von Haxthausen (sedan 1859) hos avledna Drottning Desideria, hos änkedrottning Josefina av Leuchtenberg grevinnan Charlotta Laetitia Skjöldebrand (sedan 1837) som överhovmästarinna, hovmästarinna vakant, hos Lovisa av Nederländerna överhovmästarinna Wilhelmina Bonde (sedan 1860) och hovmästarinanna (vakant). Det klargör alltså att både drottningar och änkedrottningar haft överhovmästarinnor, så för- och efterträdare går inte så enkelt att utse. Därtill har norska hovstaten haft egna på ämbetena. Samt att på 1860-talet fanns både hovmästarinna och överhovmästarinna, medan åtminstone 1875 fanns endaste en överhovmästarinna kvar. se [39] FBQ (disk) 6 oktober 2013 kl. 16.40 (CEST)

I dagböckerna nämns bland annat Hedvig Sofia von Rosen som överhovmästarinna för kronprinsens hov, med två hovmästarinnor under sig (se hennes artikel). I det här verket: [[40]] kan man finna en mängd överhovmästarinnor och hovmästarinnor. Vid googling av de olika namnen, kan man ofta finna att de kallas vid båda titlar. Det är alltså mycket möjligt att det är frågan om samma tjänst, och att artiklarna bör slås ihop. Även om det inte skulle vara samma sak, utan hovmästarinna är en separat tjänst, så bör det inte göra någonting om hovmästarinnan fick en separat sektion i artikeln om överhovmästarinnan. Jag stödjer därför en sammanslagning av artiklarna, oavsett om det är samma begrepp eller inte. Jag har förstått det så att alla kvinnliga medlemmar av kungahuset hade en över/hovmästarinna för sitt eget hov. Men endast drottningens överhovmästarinna bör räknas som "hela hovets" överhovmästarinna. Därför borde det inte vara omöjligt att klarlägga kronologin för drottningens överhovmästarinnor och därmed det svenska hovets i sin helhet. Det finns redan en lista på baksidan av artikeln om överhovmästarinnan, som i stort sett är komplett från 1750 och framåt men som behöver kompletteras och få årtal korrigerade. Kan vi alltså fastslå att det handlar om samma titel? Även om det eventuellt fanns en hovmästarinna hos varje kvinnlig medlem av kungahuset? --Aciram (disk) 6 oktober 2013 kl. 20.43 (CEST)

Som sagt, om man skall slå ihop artiklarna, behövs det förtydligas att hovmästarinna också kan betyda annat, men vill du slå ihop dem kommer jag inte att protestera. Jag tycker också att det skulle behövas en bättre utredning hur det sett ut med hovmästarinnor/överhovmästarinnor över tid för att skillnaderna och likheterna skall framgå.--FBQ (disk) 7 oktober 2013 kl. 08.55 (CEST)

Talade i går med en kamrat som är kunnig om gamla hovtitlar, ceremoniel o dyl. Hans intryck är att många av de titlar vid hovet som hade ett "över" eller "överste" (överhovmästarinna, överste kammarjunkare etc), framför sig snarast var ett slags äretitlar utan egentlig tjänstgöringsskyldighet, medan motsvarande titlar utan detta förled markerade en konkret tjänst. /FredrikT (disk) 7 oktober 2013 kl. 09.37 (CEST)

Jag håller med om att det behövs förtydlingar över hur bruket förändrades över tid. Det vore kanske rentav en bättre översikt att ha allt samlat i en artikel? I Hedvig Elisabet Charlottas dagbok får man intrycket, att överhovmästarinna kunde ha en hovmästarinna under sig som i praktiken tjänstgjorde: Charlotta Sparre tjänstgjorde i praktiken som överhovmästarinna hos drottningen 1771-1780, samtidigt som Anna Maria Hjärne (1771-1777) och sedan Ulrika Strömfelt (1777-1780) hade titeln överhovmästarinna och i alla fall den förstnämnda inte tjänstgjorde: på samma sätt hade Sparre själv titeln överhovmästarinna 1780-1795, medan hovmästarinnan Catharina Piper i praktiken tjänstgjorde som överhovmästarinna från i alla fall 1789, då Sparre var för sjuk för att tjänstgöra. Det är det intryck man får. --Aciram (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.30 (CEST)

När det gäller Norges överhovmästarinna under unionen 1814-1905, så torde väl Sveriges och Norges hov ha haft var sin överhovmästarinna? Därmed kan de få var sin kronologi? --Aciram (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.39 (CEST)

Jag hittade norsk överhovmästarinna även i statskalendern 1875. Att hon saknas i de nyare beror helt säkert på att Norge fick en egen statskalender 1877, och att det är där hon upptas efter det, så ja, troligen hade svenska hovet en överhovmästarinna i Norge fram till 1905.--FBQ (disk) 8 oktober 2013 kl. 08.35 (CEST)

Oscar I-dagerrotyp

Jag fick en förfrågan från en på Commons om denna bild kan finnas på något museum eller liknande, så det går att ta en ny bild för att förbättra kvalitén. Den nuvarande är tagen från en bok som jag inte längre har hemma, där kanske det anges en källa? (osäker på om den här passar bäst här eller wp-frågor/bildfrågor...) /Grillo (disk) 10 oktober 2013 kl. 16.33 (CEST)

Tror att den kan komma från hovets egna samlingar. Har ett minne av att ha sett den i boken "Kunglig bildskatt" som består av bilder därifrån. /FredrikT (disk) 10 oktober 2013 kl. 17.19 (CEST)

Hälsingerunor

Hej W. Jag undrar om finrisulven eller fenri,Hur stavas det med hälsingerunor? Tacksam vid svar L

Du kan bilda dig en uppfattning om det utifrån denna artikel. Tänk dock på att den dåtida stavningen, det vill säga vid tiden då runorna användes, säkert skulle skilja sig från en nutida stavning och därför se annorlunda ut. Det var lite si så där med det enhetliga skriftspråket på den tiden; det fanns kort sagt inget egentligt enhetligt skriftspråk som vi skulle se det idag. Riggwelter (disk) 12 oktober 2013 kl. 13.47 (CEST)

varför har ordet intagen ändrats till ordet klient inom kriminalvård ?

Det har blivigt ett vanligt förekomma ord,klient inom kriminalvård, för att det skall låta fint. Men ordet klient betyder kund både på svenska och engelska, ser att det är ändrat i oktober i år.. olyckligt, kan tänka mig att någon kriminalvårdare har mejlat om detta. tro inte att det går omkring några klienter, kunder på amerikanska fängelser... Roger

intagen

Hej Roger! Denna fråga har ganska nyligen ställts och diskuterats här. /FredrikT (disk) 7 oktober 2013 kl. 09.43 (CEST)

Jag tittade på den länkade sidan men där står bara om klient, motsvarande kund. I detta sammanhang kanske värt nämna ordet fängelsekund som finns även i nyare upplagor av SAOL (akdemiens ordlista). Latitud60 (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.07 (CEST)

"Fängelsekund" är en gammal snarast ironisk beteckning. Klient är det ord kriminalvården använder: www.kriminalvarden.se/sv/Klient/, inte nödvändigtvis för att det ska bli "fint" men för att det åtminstone inte ska vara nedsättande och mer allomfattande. Jag hittar uppgifter från 1998 på fängelsemuseets webbsida. Möjligen är det idiotiskt och fånigt, men det ska ändå beskrivas på wikipedia och det är inte wikipedias sak att ändra på eller korrigera begrepp. I artiklar om kriminalvård verkar inte wikipedia använda ordet genomgående, jag hittar lite i Frivård, Rättshjälp good cop, bad cop och där är det inte uteslutande intagna det handlar om. Kanske är klient ett vidare begrepp än intagen inom rättsväsendet och som innefattar misstänkta och brottslingar även om de aldrig blir intagna och/eller behandlas utanför fängelset?--LittleGun (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.39 (CEST)

"Fängelsekund" är nog inte ursprungligen ironiskt menad. SAOB påpekar att kund kommer från fornsvenskans kundo = bekant eller person man känner. Sedan verkar det han använts om någon som anlitar en persons tjänster, men inte nödvändigtvis i ett köp-säljsammanhang. Spökund om någon som upprepade gånger dömts för spöstraff, Poliskund finns dokumenterat sedan 1800-talet. Kund som benämning på en fånge i förhållande till sin fångvaktare finns dokumenterat 1636, även om den betydelsen sägs vara utdöd.

Sedan betyder inte Klient nödvändigtvis kund - SAOB (1936) listar tre betydelser:

• 1. i fråga om fornromerska förh.: person som stod i ett visst underdånighets. l. skyddslingsförhållande till ngn annan ( "patronus").
• 2. person som ställer sig under ngns beskydd, (ödmjukt tillgiven) skyddsling; stundom närmande sig bet.: anhängare, vasall, stundom: gunstling; äv. i utvidgad anv., om stat o. d. Någons klient, förr äv. klient av någon.
• 3. person som rådfrågar en advokat l. en läkare, kund hos advokat l. läkare; äv. i allmännare anv., om person som tillhör ngns (l. en institutions o. d.) klientel.--FBQ (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.13 (CEST)

Och Romerska riket verkar ha haft "klientkungadömen". Möjligtvis är det samma som vasall- eller satellitstat. I den länkade artikeln ändrade jag nu till vasallstat, vilket känns som ett mer känt begrepp.--Paracel63 (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.48 (CEST)

Redan 1934 talades det om "fängelsernas klientel" [41]. /Annika (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.57 (CEST)

Även klientel har jag uppfattat nedsättande: "Baren frekventeras av ett tveksamt klientel".--LittleGun (disk) 7 oktober 2013 kl. 19.46 (CEST)

Är det i praktiken möjligt att ha ett begrepp för de som vistas ofrivilligt i fängelser utan att det med tiden blir "nedsättande"? -- Lavallen (block) 8 oktober 2013 kl. 08.53 (CEST)

Förmodligen inte, då byter man igen. Så har väl språket alltid funkat? "Fina" ord sjunker hela tiden ner, oavsett om de definierats om "von Oben" eller tagits över nerifrån. Ibland blir "fula" ord fina, eller i varje fall etablerade.--LittleGun (disk) 8 oktober 2013 kl. 09.18 (CEST)

Det finns massor av exempel där man av olika anledningar justerat namnen till något mindre värdeladdat, oavsett om det varit fallet eller ej. "Patient på sjukhem" blev så småningom "vårdtagare på vårdhem" och nu klumpas alla ihop under namnet "brukare boende på enhet inom äldrevården". Herr- respektive damfrisör kallas tydligen numer för "hårstylist" och om vi fortfarande hade haft luffare på våra vägar hade de sannolikt fått heta "glesbygdsflanör". Vi värjer oss alltid för obehaglig innebörd; av den anledning kallas "arbetslös" för "arbetssökande" eller "stående till arbetsmarknadens förfogande", eller att man är "mellan jobb". Jag skulle kalla det för ett delvis förståeligt strutsbeteende, men inte desto mindre är det ibland irriterande att man inte får kalla saker och ting vid deras faktiska och lättfattliga namn, utan accepterar en ordekvilibristik värdig en lindansös. Förlåt, cirkusartist ska det givetvis vara. Riggwelter (disk) 12 oktober 2013 kl. 13.59 (CEST)

Jag ser det som mer komplext än så. Språket i sig går egentligen inte att fånga in. När personen A Jag är hungrig till person B är det egentligen omöjligt att veta vad som menas med begreppet. Visst, man kan visa med gester, beskriva med andra ord till och med bygga upp en ordlista. Men även med de mest avancerade ordlistor är det snarast omöjligt att garantera att person A och person B har samma definition av jag eller hungrig. Därtill säger person A troligen inte alls att den är hungrig för att konstatera faktum, utan i förhoppning att få hjälp att mätta sin hunger. Om person B hämtar mat har kommunikationen lyckats, oavsett vilken betydelse personerna lägger i orden.

Men människan använder också språket kulturellt på ett mycket mer komplext sätt för att markera status, social tillhörighet och att exkludera andra från gemenskapen. "Strutsbeteendet" är bara en del i det. Språkets inneboende dynamik ser jag som en av dess mest fascinerande delar. Samtidigt kan det givetvis vara oerhört frustrerande i kommunikationen att ords betydelse är så undflyende.--FBQ (disk) 13 oktober 2013 kl. 11.30 (CEST)

Spioner i Sverige under 1700-talet

Finns det någon här som känner till om det fanns kvinnliga spioner i Sverige under 1700-talet? Tack på förhand.--Aciram (disk) 12 oktober 2013 kl. 15.57 (CEST)

Jag skall återkomma. Jag känner till att en del kvinnor fungerade som "rapportörer" i 1700-talets ganska komplexa politiska klimat, särskilt under frihetstiden, då en ganska stor andel av riksdagsmännen tog emot betalning från främmande makter för att driva deras politiska linje. Men frågan blir ju vad man menar med "spion". Är man spion om man skickar ett brev där man beskriver det politiska läget i Sverige till en person i ett annat land? Eller är det först om man får betalt för sina insatser, eller erhåller andra fördelar av sin brevväxling? Krävs det att man vet om att personen företräder sin regering och vidarebefordrar informationen dit? Kan man räknas spion om man i stället rapporterar till en politisk fraktion, ett företag eller en släkt? Krävs det att det är hemlig information som det uttalat anses olagligt att vidarebefordra?

På 1700-talet betydde en spion en spejare eller en person i ett militärt spaningsförband och hade inte riktigt samma betydelse som idag, så själv skulle jag inte använda det om en rapportör under den tiden. Men svenska förband kan möjligen även ha skickat ut kvinnliga spioner för att utforska fiendens trupprörelser och de militära chefernas avsikter under 1700-talet.

Jag får återkomma, men ville bara få lite förtydligat vad som menas med "spion" innan jag svarar.--FBQ

(disk) 13 oktober 2013 kl. 11.42 (CEST)

Min fråga syftade främst på kvinnor som fullt medvetna hade anlitats för att ta reda på och i hemlighet vidarebefordra politiskt betydelsefull information eller utföra andra politiska uppdrag i utbyte mot någon form av kompensation från utländsk makt - eller naturligtvis, som hade anlitas av Sverige för att göra samma sak i ett annat land. En spion i modern mening, antar jag att man skulle kunna säga.--Aciram (disk) 13 oktober 2013 kl. 22.18 (CEST)

I en tid då de militära förbanden åtföljdes av en jättetross där det var gott om kvinnor förekom det givetvis att information uppsnappades och läcktes till fel sida av personer som uppfattades som oskyldiga eller okunniga. Jag skulle däremot hålla det för ytterst osannolikt att kvinnliga kunskapare systematiskt använts, eftersom det definitivt inte var hälsosamt att vara kvinna och råka i händerna på fiendesidans soldater. Däremot är nog kvinnans roll som informationsförmedlare genom tiderna helt oomstridd. Det var, och är, inte ovanligt att använda sig av "honey traps". Riggwelter (disk) 13 oktober 2013 kl. 13.24 (CEST)

Ja, jag talade inte om spioner i betydelsen spejare på slagfältet, utan spioner i betydelsen agenter/informationsförmedlare av den typ jag förtydligar ovan.--Aciram (disk) 13 oktober 2013 kl. 22.18 (CEST)

Ventilationsstyrning

Min tidigare fråga om vätskors utvidgningskoefficient ledde inte till det jag egentligen ville veta. Därför ändrar jag min fråga till:

Hur fungerar cylindern som öppnar ventilationsrutorna i växthus? --Elav W (disk) 21 september 2013 kl. 19.11 (CEST)

Jag gissar att man väljer en vätska som har en kokpunkt runt den temperatur där man vill öppna luckorna. Att använda fasövergång från vätska till gas är mycket mer effektivt än att lita på vätskans utvidgningskoeficient. /ℇsquilo 21 september 2013 kl. 21.12 (CEST)

Denna [42] använder bivax. Bivax är fast i rumstemperatur och smälter vid 61-65 grader. Normalt expanderar ämnen även när de går från fast till flytande fas, vatten är ett av få undantag, men jag vet inte om det är i samma utsträckning som till gasfas. Så nu gissar jag att fasövergången utnyttjas, fast från fast till flytande.--LittleGun (disk) 27 september 2013 kl. 08.42 (CEST)

Sen är bivax lösligt i alkohol fett och olja, vad som händer med en sån lösning i värme kanske är intressant, där kan jag inte ens gissa.--LittleGun (disk) 27 september 2013 kl. 08.44 (CEST)

Vaxtermostat är en artikel vi saknar. Vax har egenskapen att volymen ändras ovanligt mycket vid övergång från fast till flytande form. Vaxtermostater "rör sig mycket" vilket ibland är användbart, och de är en ganska vanlig sorts termostat. /NH 29 september 2013 kl. 10.07 (CEST)

Själva ställdonet kallas wax motor och har också en artikel på enwp. Kul!--LittleGun (disk) 30 september 2013 kl. 15.17 (CEST)

Fortsätt gärna med stuben Vaxtermostat (Vaxmotor). ;) --Xauxa (disk) 14 oktober 2013 kl. 18.18 (CEST)

World cup i bandy!

Spelare som gjörde flest mål gennom alla turneringar? 88.206.128.173 14 oktober 2013 kl. 12.45 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Dieselmotor i båt

Många 70-talsbåtar söker nya ägare nu. Kan / får de dieselmotorerna som sitter i dessa båtar köras med "röd diesel", eller uttryckt på ett annat sätt, är det samma skatt för båtbränsle som för fordonsbränsle?--Elav W (disk) 13 oktober 2013 kl. 23.03 (CEST)

"Röd diesel" = eldningsolja. Har du en ångbåt? /ℇsquilo 14 oktober 2013 kl. 08.36 (CEST)

Ångmaskiner brukar drivas med kol! Min fråga är seriös. Ditt svar Esquilo är varken upplysande eller seriöst, snarare förödmjukande. Om du varken känner till fakta eller historien om varför "eldningsolja" färgas röd, så är det mer klädsamt om du håller käft!--Elav W (disk) 14 oktober 2013 kl. 22.47 (CEST)

Det är inte passande på Wikipedia att be andra användare att hålla käft. De som gör så brukar åka ut illa kvickt. Och nej, ångmaskiner drivs ytterst sällan med kol numera. Det är alldeles för arbetskrävande. Vad jag vet så är det bara S/S Blidösund som går på kol, resten går på eldningsolja precis som vilken villapanna som hellst. Och vad jag känner till om röd diesel så är det bara jordbruksmaskiner som för köras på sånt. /ℇsquilo 15 oktober 2013 kl. 08.12 (CEST)

Som jag förstått det beror det på hur båten/fartyget används. Privat bruk: nej. Yrkesmässig användning: ja (om ett antal förutsättningar är uppfyllda). /NH 15 oktober 2013 kl. 08.03 (CEST)

Här finns en länk till Skatteverkets broschyr. Som jag förstår det är svaret på din fråga att båtar inte får köras på "märkt olja" = röd diesel om de inte har särskilt tillstånd. Sjö (disk) 15 oktober 2013 kl. 08.25 (CEST)

Det är inte heller passande att håna en frågeställare. Vad som händer med dem som gör det vet jag inte. Jag hade redan googlat frågan men inte hittat svaret. Så varmt tack till er som tog min fråga på allvar.--Elav W (disk) 15 oktober 2013 kl. 12.50 (CEST)

Utsläppskrav

Morgonekot rapporterar att Tyskland har drivit lobbying för att bromsa nya utsläppskrav för bilar, och att Lena Ek är besviken över detta. De nya reglerna sägs handla om att nya bilar efter år 2020 inte ska få släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Jag känner inte till vad den typen av krav kallas, men utsläppskrav och miljökrav är röda länkar. Liknande krav finns väl för klassningen av miljöbilar i Sverige? Det jag undrar över är varför man alls vill ha sådana regler. Räcker det inte att beskatta bensin och diesel, så att det blir dyrare att släppa ut mer koldioxid? En viss mängd bränsle (kolväten) blir ju en viss mängd koldioxid vid förbränning med luftens syre, så förhållandet är fullkomligt linjärt. Att köra en omväg, att köra fler turer eller att köra en mer slukande bil släpper ut mer koldioxid och kostar mer. Vad är då orsaken till och historiken bakom att man dessutom sysslar med miljöklassning? (Miljöbil är en kort artikel med få förklaringar och inga språklänkar; miljöklassning handlar om byggnader, inte transportmedel.) --LA2 (disk) 15 oktober 2013 kl. 07.41 (CEST)

Svaret är ju ganska enkelt. Om man enbart höjde skatten skulle det innebära att personer i glesbygd blev tvungna att flytta eller bli arbetslösa, att företag i områdena skulle tvingas lägga ned. Branscher beroende av bensin och diesel skulle tvingas lägga ned. Samtidigt skulle den som hade gott om pengar ha möjlighet att fortsätta precis som vanligt och släppa ut lika mycket koldioxid kanske rena nöjestransporter. Därför försöker man i möjligaste mån styra utvecklingen mot minskade utsläpp utan att höja bensinskatterna, och då är miljöbilsklassning ett sätt. Ett annat alternativ är ju att införa olika skatter beroende på hur bränslet skall användas, som exempelvis i fallet röd diesel ovan. Det leder till komplicerade skatteregler med mängder av undantag och missbrukas dessutom, så kan man hitta andra vägar är det ju bra. Ett problem är ju annars att det går åt mängder med energi för att tillverka och leverera en ny bil, även om den görs av återvunnet material, så frågan är var smärtgränsen går mellan att skrota en fungerande bil för att tillverka en ny och alla utsläpp som kommer med det och hur mycket som kan vinnas genom minskade utsläpp hos bilen. Det beror ju på hur länge den äldre bilen hade fortsatt i trafik, och hur länge den nya miljövänligare bilen är i drift.--FBQ (disk) 15 oktober 2013 kl. 12.08 (CEST)

Nej, detta går inte ihop. Den som är rik kan okynnesåka i vilket fall som helst, även med en bränslesnål bil. Och med höjd bränsleskatt skulle glesbygdens befolkning öka sin efterfrågan på snåla fordon. Summan blir densamma. Din metod att angripa frågan genom att försöka hitta ett inuitivt resonemang lyckas inte. Det måste väl finnas något skrivet dokument som formulerar teorin? Har EU eller miljöministern eller Trafikverket något sådant? Vilka termer ska man söka efter? Finns det rentav något i engelska eller tyska Wikipedia? --LA2 (disk) 15 oktober 2013 kl. 14.53 (CEST)

Är det något sånt här du letar efter: Factsheet-emission-standards? --Xauxa (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.29 (CEST)

(redigeringskonflikt) Man kan givetvis okynnesåka oavsett vad bensinpriset är, men ju dyrare och exklusivare det är ju mer intressant blir det givetvis att kunna visa upp att man har råd. Det finns otaliga belägg på att det är så det fungerar med resurser över huvud taget. Vill man ha ytterligare belägg kan man ta de båda världskrigen där man i de krigförande länderna tvingats till ransonering av livsmedel - eftersom brist på livsmedel leder till än större brist, eftersom de som har råd då börjar hamstra.

Dessutom blir summan inte alls densamma. Den som har en ansträngd ekonomi redan här ju knappast den som har råd att köpa en ny energisnålare bil. Speciellt inte om de tvingas vara de första att köpa dem innan en storskalig produktion kommit igång och priserna sjunkit och det inte förekommer någon subvention av bilarna.--FBQ (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.39 (CEST)

Men om du vill ytterligare ett skäl så är det politiskt. Det skulle vara näst intill omöjligt att driva igenom högre bensinskatter och vinna ett val på det. Åtminstone landsbygdsväljarna skulle hamna i uppror. Om man dessutom skulle ta bort all miljö och hävda att det löser sig självt med höjda bensinpriser skulle det nog bli fullt uppror.--FBQ (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.39 (CEST)

Håller inte, då hade riksdagen tömts för länge sedan! -- Lavallen (block) 15 oktober 2013 kl. 16.17 (CEST)

(redigeringskonflikt) Frågan om höjda bensinskatter har ju varit uppe med jämna mellanrum och mött hårt motstånd, jag minns när momsen infördes på bensin 1990 vad det framkallade. Någon kanske är djärv och gör som LA2 föreslår en vacker dag, så får vi väl se.

Oavsett så handlar det om att man kommer att se en nedgång i produktivitet, konsumtionskraft, arbetstillfällen med mera om man vill sänka CO-utsläppen i den nivå man önskar. Frågan är i vilken grad, och då gäller att utsläppsminskingarna sker på det sätt som gör minst skada. Att minska utsläppen per producerad mil (eller för den delen uppvärmd kubikmeter uppvärmd bostad/utvunnen kilowatt effekt på en svarv eller annat som kan drivas med olja) är ju ett sätt att minska CO-utsläppen utan att minska produktionen och måste ju därför vara att föredra om det är möjligt.--FBQ (disk) 15 oktober 2013 kl. 16.27 (CEST)

För att göra en väldigt lång historia väldigt kort: Dagens regler, regleringar, klassningar etc efter utsläpp istället för förbrukning har en historisk bakgrund. När principer för vad bilar får släppa ut började ställas upp för sådär 40 år sedan var det inte koldioxidutsläppen som stod i centrum, utan utsläppen av mer direkt miljöfarliga ämnen (kväveföreningar, kolväten, koloxid, kanske partiklar). Nivån på dessa utsläpp hänger inte direkt ihop med bränsleförbrukningen som koldioxidutsläppen gör, utan kan påverkas med olika tekniska metoder. Därför var det mer effektivt att så att säga gå direkt på utsläppen än att beskatta bränslet hårdare. Det finns fortfarande en massa utsläppskrav som inte har med koldioxidutsläpp att göra, men de glöms gärna bort. Skulle man t.ex. släppa på kraven om katalysatorrening på bensinbilar och bara beskatta utifrån koldioxidutsläpp skulle biltillverkarna över en natt ställa om sin produktion till betydligt mer bränslesnåla (och koldioxidsnälla) bilar – men med skyhöga kväveutsläpp. Att man hanterar (och beskattar) förbrukningen i termer av utsläpp beror nog mest på att det redan är ett inarbetat sätt och har alltså historiska skäl – inte rent praktiska. /NH 15 oktober 2013 kl. 16.33 (CEST)

Jag vet inte om jag tror på det som enda skäl. Visst har reglerna för koldioxidutsläpp påverkats av uppsläppsreglerna för övriga miljöfarliga ämnen. Men det finns en Koldioxidskatt (som visserligen har sitt ursprung i en äldre beskattning), det skulle gå att öka på den i stället för att skärpa utsläppsreglerna om man ville det. Men orsaken är att man vill stimulera utvecklingen av mer bränslesnåla bilar (och alternativa drivmedel), inte strypa fordonsanvändningen ytterligare. I den mån man gör det har man i stället valt riktade åtgärder, som biltullar. Andra sätt är ju att stimulera samåkning, subventionera kollektivtrafik med mera. FBQ (disk) 15 oktober 2013 kl. 22.02 (CEST)

Men har vi någon artikel som beskriver den historiken? Eller borde vi översätta någon artikel från engelska eller tyska Wikipedia? --LA2 (disk) 15 oktober 2013 kl. 20.47 (CEST)

Jag tror inte det finns här. Det finns lite information i de:Abgasnorm och artiklar som länkas från den, och säkert också på engelska Wikipedia. /NH 15 oktober 2013 kl. 21.36 (CEST)

Det är viktigt att komma ihåg att antaganden om Homo oeconomicus, fullständig konkurrens och fungerande marknadsekonomi inte gäller, ännu mindre i de förenklade modeller man ofta använder i den politiska diskussionen.

Konsumenter är väldigt tröga i sina vanor och räknar sällan vad något verkligen kostar. Det betyder bland annat att den som använder bil i allmänhet fortsätter göra det trots högre skatter och istället kräver subventioner eller höjd lön. Priset på bensin har tredubblats på tjugo år. Frånsett en kortvarig chockeffekt i samband med Kuwaitkriget har detta inte nämnvärt påverkat körvanorna. Bil- och bränsleskatter är därför inflationsdrivande. Det gäller att hitta lösningar som de facto har en styrande effekt.

Vid sidan av detta har konsumenterna att välja mellan de bilar som finns på marknaden. Ingen tillverkare vill satsa pengar på dyr forskning om konkurrenterna har möjlighet att i så fall snabbt utveckla egna motsvarande lösningar (varvid konkurrensfördelen uteblir). Bindande krav tvingar fram forskningen, förutsatt att de är trovärdiga.

--LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 10.14 (CEST)

@User:LPfi, är det Effektiva marknadshypotesen du menar med "fullständig konkurrens"? -- Lavallen (block) 16 oktober 2013 kl. 14.58 (CEST)

LPfi:s svar fick mig att inse att jag borde varit öppnare i mitt svar och inte så enkelspårig i förklaringsmodellerna. Det finns ingen som kan svara på vad som händer exakt vid ett visst bensinpris. Men det finns som sagt inte heller något linjärt förhållande mellan högre pris/minskad konsumtion, inte heller går det att säga hur en minskad användning av fossila bränslen skulle påverka samhället. Om man verkligen enbart ville minska utsläppen skulle man kunna förbjuda all användning av fossila bränslen. Men samhällseffekterna av det vill man ju helst undvika.--FBQ (disk) 16 oktober 2013 kl. 15.13 (CEST)

Effektiva marknadshypotesen handlar om jag förstår rätt specifikt om börsen. Främst säger den att man inte kan räkna med att vara smartare än de andra aktörerna. Med fullständig information (som är en förutsättning för fullständig konkurrens) skulle man antagligen ha en starkt informationseffektiv marknad.

Det väsentligaste i båda fallen är fullständig information. Ifråga om bensinaccis är problemet att ingen klarar att räkna de verkliga kostnaderna för olika alternativ. Då man köper en bil vet man inte hur många kilometer man kommer att köra. Det finns antagligen inslag av önsketänkande som ger fel - åt någondera hållet - vid jämförelsen mellan en dyrare energisnål bil och en billigare som förbrukar mer per kilometer.

Men försöken att styra är inte helt lyckade. Om biltillverkarna får ner den nominella medelkonsumtionen genom att sälja dyra hybridbilar till folk som kör litet (varvid utsläppen vid tillverkningen dominerar) eller använder bensinmotorn trots möjligheten att köra på el så vinner vi inget. Effekten hittills verkar dock rätt god.

Jag ser ingen negativ koppling mellan strävan att få ner CO₂-utsläppen och samhällsutvecklingen. Tvärtom upplever jag att vi redan har för stora energiresurser. Folk har råd att flyga med helikopter till orörd ödemark som därmed upphör att vara orörd. En massa vansinnesprojekt kan genomföras för att vi de facto har råd (någon föreslog en konstgjord måne med reklamutrymme - tacka gudarna att det än så länge är orealistiskt). En stramare energibudget skulle tvinga oss att minska vår miljöpåverkan på en massa sätt som inte har med utsläppen att göra. Våra problem i västvärlden har väldigt litet med egentlig resursbrist att göra, de handlar om att vi inte lyckas styra resurserna rätt.

Jag är överens med FBQ om att åtgärder mot växthuseffekten och motsvarande hot bör göras så att de inte har stora negativa bieffekter. Däremot tror jag att man i vissa fall är onödigt rädd. Samhället ändras hela tiden och en strävan efter minskad energiförbrukning (eller ens minskade utsläpp) påverkar säkert i vilken riktning vi bör sträva annars också. Det uppenbara är att en del skorstensindustri bör läggas ner. Problemet är att istället för att flytta den till Kina dels hitta sätt att göra den onödig, dels ta hand om dem som behöver annat arbete.

--LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 17.15 (CEST)

SSU DÅK?

När hade Stockholm läns SSU-distrikt sitt första DistriktsÅrsKongress (DÅK)? Och hur många har de haft sen dess? -Josve05a (disk) 20 oktober 2013 kl. 12.05 (CEST)

År 1924 hette det tydligen Stockholm-Uppsala distrikt, men 1927 verkar de ha haft ett eget distrikt för Stockholms stad och län. Det är väl rimligt att anta att de haft ett liknande arrangemang årligen sedan dess, även om det kanske kallats något annat. /Annika (disk) 20 oktober 2013 kl. 12.36 (CEST)

Vem var Katarina den storas svenska brevvän?

I boken Potemkin och Katarina den stora - en kejserlig förbindelse av Simon Sebac Montefiore (2006), nämns att Katarina den stora hade en brevvän som kallades "Madame Bielke". Hon nämns bara i förbigående i boken, och tyvärr står hennes förnamn inte där, men namnet låter svenskt, som framgår av min länk här: känner någon till vem det var? Var hon medlem av familjen Bielke? Det är väl inte omöjligt, men vem kan det då ha varit? Tack på förhand. --Aciram (disk) 21 oktober 2013 kl. 23.19 (CEST)

I personregistret till boken står det Johanna Dorothea Bielke, enligt Libris levde hon 1708-1780. Mvh Astomic (disk) 21 oktober 2013 kl. 23.45 (CEST)

Tänk att jag lyckades missa det. Tack. Var hon svensk? --Aciram (disk) 22 oktober 2013 kl. 00.32 (CEST)

Jag lyckas någon Johanna Dorothea Bielke i mina papper, hon finns inte heller i Anrep. Den enda Dorothea Bielke jag hittar i Sverige är hustru till Daniel Bildt och dör 1674, hon tillhör den danska ätten Bielke och där finns fler Dorothea.--FBQ (disk) 22 oktober 2013 kl. 01.00 (CEST)

Borgeby

1965 fanns det en tätort med namnet Borgeby med 223 invånare. Orten låg inom Lomma köping vilket mer eller mindre är identiskt med dagens Lomma kommun. 1970 kategoriserades orten som "ej tätort". Hade den slagits samman med någonting, hade det varit makerat. Om området senare vuxit samman med en tätort hade man inte skrivit ut det.

Det finns ett par stycken misstänka platser:

1. Området runt Borgeby kyrka och Borgeby slott är ofta det första stället man bör leta. Jag ser dock inget som uppenbart tyder på att detta vid denna tidpunkt skulle vara bebott i så stor grad. Orter kan dock försvinna. Jag har sett det förut när jag jobbat med dylikt.
2. Området öster om Domedejla mosse. Detta ligger idag inom Bjärreds tätort. Skyltning mot detta Borgeby finns vid kyrkan. De östligaste delarna av denna ort ser ut att vara ganska nybyggda, då de inte ingick i tätorten 1990. Frågan är om tillräckligt stora delar av resten av detta Borgeby är av sådan ålder att det existerade och hade status som tätort 1965? Det behöver inte vara stort för att kunna omfatta 223 invånare. Tätorten Bjärred växte dramatiskt 1960-80, från 800 till 8000.

Tankar? Min reflektion är att arkitekturen i #2 ser för ung ut, men jag är långt ifrån en expert på dylikt. -- Lavallen (block) 26 oktober 2013 kl. 13.50 (CEST)

I KAK:s bilatlas från 1966 är Borgeby markerat som en bebyggelseansamling (ej tätort) längs dåvarande länsväg 110 norr om dåvarande Bjärreds tätort, men söder om E6, alltså det område som avses i #2. Det måste ha varit detta område som tidigare räknats som egen tätort. /Annika (disk) 26 oktober 2013 kl. 15.13 (CEST)

FoB 1965 publicerades 1967, så det är i sig ingen motsägelse att KAK från 1966 inte markerar den som tätort. -- Lavallen (block) 26 oktober 2013 kl. 17.56 (CEST)

I Det Bästas bilbok från 1969, som innehåller samma typ av kartor som KAK:s bilatlas, är däremot Borgeby markerat som egen tätort, belägen på ovannämnd vägsträcka mellan Bjärred och E6./Annika (disk) 26 oktober 2013 kl. 18.53 (CEST)

Ekonomiska kartan 1968 visar Borgeby som en rad av villor där Annika64 beskriver, samt några stycken längs det som idag heter Löddenäsvägen kring en gammal väg som band ihop Ander Möllares väg/Domedejlavägen, samma område där Eniros karta idag placerar Borgeby, alltså över om Domedelja mosse, så det bör vara där. Det handlar alla fall om ca. 60-70 bostadshus, troligen lite fler.FBQ (disk) 26 oktober 2013 kl. 19.15 (CEST)

Jag såg nu att de äldre villorna här är äldre - redan på häradsekonomiska kartan 1910-15 finns ganska många av villorna här - då fanns i Bjärred mestadels bebyggelse vid det som kallas "Nya Bjärred" och vid Bjärreds station/Bjärreds saltsjöbad.--FBQ (disk) 26 oktober 2013 kl. 19.22 (CEST)

Jag "streetmapsade" mig igenom Borgeby för att titta lite, ganska många sekelskifteshus finns kvar. Men det verkar som en hel del har ersatts av modernare villor. En del av de äldre hus som fanns kvar var ganska små stenhus, antar att de äldre små husen fått stryka på foten när området fått bättre status. Bebyggelsen 1910-15 såg ut att mestadels som så egnahemstomter. Passade på att titta på några av avstyckningarna fram till 1920-talet för att se om det vara arbetarbostäder, men hittar inga titlar på avstyckningskontrakten, men det är mestadels -sonnamn.--FBQ (disk) 26 oktober 2013 kl. 19.48 (CEST)

Skapat Borgeby, Bjärred utifrån mina källor. Känn er fria att utöka om ni känner för det. -- Lavallen (block) 27 oktober 2013 kl. 10.54 (CET)

Ängsbyn, Bosjökloster och POMMF

Upptäckte nu att småorten Ängsbyn, Höörs kommun är identisk med tätorten med namnet Bosjökloster, vilket upplöstes 1995. Med tanke på hur vaga småortsbeteckningarna är, så är min fråga om någon vågar sig på att avgöra hur pommf Ängsbyn är som namn på området, eller om något med "Bosjökloster" vore bättre. Slottet Bosjökloster ligger 1 km söder om orten. Det ser i vilket fall ut som det finns en busshållplats i området med namnet Ängsbyn vändplats, så gripet ur luften ser det inte ut att vara. Även skyltnignen ute vid Riksväg 23 säger Ängsbyn.

När jag tittar på Google Earth, blir jag också nyfiken på vad det är för ett slags område? -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 10.49 (CET)

Ängsbyn är ett modernt villaområde. 1971 fanns det bara ängs- och åkermark tillhörande slottet här.FBQ (disk) 29 oktober 2013 kl. 11.14 (CET)

Och 1975 bodde här 263 pers. -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 11.16 (CET)

Det gick fort! Men det verkar stämma med den här artikeln [43]. Det verkar som Ängsbyn är POMMF. Bosjökloster var troligen SCB:s första namngivning utifrån var bostadsområdet låg, och att det sedan ändrades för att stämma överens med vad området egentligen hette. --FBQ (disk) 29 oktober 2013 kl. 11.22 (CET)

Instämmer. Att statusen ändrades från tätort till småort 1995, borde då sammanfalla med att ungarna flyttade hemifrån.

Men ett bostadsområde där det ser ut som frisyren är standardiserad, är inget jag skulle eftersträva att bo i. :) Ärligt talat trodde jag att det var en instutition jag såg, när jag tittade på flygfotona. -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 11.30 (CET)

Situationen påminner om Lundåkra som utgörs av de här nybyggda villorna. Det lite större området mitt i golfbanan är Järavallen. /Grillo (disk) 29 oktober 2013 kl. 18.42 (CET)

Lavallen: Jag förstår att du givetvis inte menar det, men tänk på att dina ord om standardiserade frisyrer lätt skulle kunna misstolkas som smutskastning av den käre ledaren. Kim Jong-il införde som bekant med stor framgång en populär frisyrreform under sin hyllade regering. Tänk också på att olämpliga frisyrer kan påverka bärarens intelligens menligt, och att ett hår som tillåts växa ohämmat tar mycket näring från kroppen. flinga 1 november 2013 kl. 12.40 (CET)

Hoppsan, jag får väl försöka undvika Höörs kommun i samband med nästa Skåneresa. Man vill ju inte stöta sig med den store stadsarkiteten! Vad gäller min intelligens behöver du inte oroa dig. Jag var 23 när det märkbart började glesna i de övre regionerna, och jag har snart nått dubbla den åldern. Däremot sugs det fortfarande mycket energi ur ben och rygg. -- Lavallen (block) 1 november 2013 kl. 13.21 (CET)

*skrattar gott åt ovanstående* :) flinga 1 november 2013 kl. 17.20 (CET)

Hur placerar sig svenska bland de mest talade språken (om alls)

Med anledning av en diskussion med en vän (nej, diskussionen har inte blivit så hetsig att relationen påverkats..): hur placerar sig svenska bland de mest talade språken, det vill säga vilken plats av hur många totalt? Vår idé är att det finns många pyttespråk som känns missvisande att räkna med (annars pratar man väl om ett antal tusen språk, ibland 6000 ojmr). Hur räknar man ut detta på ett bra sätt?

Hittills har jag fått ihop en lista över modersmålen för 85% av jordens befolkning (där svenska befinner sig på plats 91 av 100). Jag tänker på saker som standardavvikelse och typ.. extrema värden i data, hur avgör man var man lämpligen kan dra gränsen, för så att säga ett "vanligt" språk, kontra "ovanligt". (Ungefär som om man samlar data om människors längd, så kommer man få 2,x% som har extrema längder, åt ena eller andra hållet). Kan man dra någon liknande gräns här?

(Och så skulle jag passa på att fråga vad det mest förekommande värdet i en dataserie (?) heter, men det är väl typvärde jag tänker på antar jag?). flinga 22 oktober 2013 kl. 14.02 (CEST)

Det finns risk att man skapar en Medelsvensson eller ett Frankensteins medeltal. Alltså något som inte bara inte är representativt utan det är kanske inte ens sant för någon. Edaen (disk) 22 oktober 2013 kl. 14.06 (CEST)

Världens största språk efter antal talare ger svar på din grundfråga. Här hittar du sedan statistik över storleksfördelningen av världens språk. Både median och typvärde för språkstorlek verkar ligga kring några tusen talare. Lsj (disk) 22 oktober 2013 kl. 14.17 (CEST)

Mja, jag var otydlig. Grundfrågan var inte menad som bara "på vilken plats" (det var löst), utan "på vilken plats satt i relationen till totala antalet språk som inte är minimala i storlek". (Vilket skapar ett avgränsningsproblem). Men Ethnlologue-länken där ser ju i och för sig väldigt intressant ut för att lösa detta, bra tips! flinga 22 oktober 2013 kl. 15.27 (CEST)

Är man tråkig om man skriver ett svar på sin egen fråga? Helt tack vare länken från Lsj ovan kunde jag göra följande sammanställning (dock slarvigt avrundad procent):

94% av världens befolkning har ett språk med över 1 miljon talare. (98% över 100 000 talare). 308+77+8 språk har fler än 1 miljon modersmålstalare, 393 språk. Sverige placerar sig på 91:a plats av dessa 393 språk (enligt både ethnologue.com och Nationalencyklopedin).

Med 98% av jordens befolkning blir det istället 393+928 språk, dvs plats 91 av de 1321 vanligaste språken. flinga 22 oktober 2013 kl. 15.40 (CEST)

Ethnologue har också sådana här diagram frö varje språk. --Lundgren8 (d · b) 23 oktober 2013 kl. 09.41 (CEST)

Kanske inte exakt ett svar på frågan, men något åt det hållet: Utifrån Världens största språk efter antal talare och Wolfram Alpha räknade jag ut att nästan hälften av jordens befolkning talade 2007 ett språk som är vanligare än malajiska/indonesiska (och omvänt talade nästan hälften ett språk som är ovanligare än malajiska/indonesiska). 83 % av jordens befolkning talade ett språk som är vanligare än svenska. (Beroende på vilket värde man väljer på jordens befolkning kan detta variera några procent hit eller dit.) //Essin (disk) 23 oktober 2013 kl. 10.04 (CEST)

Tack (även till Lundgren8 för diagrammet), det ger ju en helt klart kontrasterande bild mot min ... ordinalskaleplacering (?). (Egentligen hade jag ju i princip redan de siffrorna, utifrån en summering av de största språken enligt NE (från enwp, samma tabell finns här), men hade inte tänkt på att tolka dem på det sättet). Både att 83 % av jordens befolkning talar ett vanligare språk, och att svenskan är 91:a mest talade språket av de 393 eller 1321 vanligaste språken (94 % respektive knappt 99 %) borde väl vara relevanta mått? flinga 23 oktober 2013 kl. 13.07 (CEST)

Edaen: jag ser att det finns ett problem med att gränsen dras godtyckligt. Men jag ser inte om de problem du nämner verkligen uppkommer här?

Kanske att denna uträkning just är problematisk: omvandlar man population range i Summary by language size till ett tal 5 gånger så högt som den undre gränsen, och sedan räknar på hur många talare världens språk har i genomsnitt, får jag det till 985 411 802 talare, medan både medianen och typvärdet som Lsj säger ovan tycks ligga i intervallet 1 000 - 9 999 talare. flinga 23 oktober 2013 kl. 13.07 (CEST)

Okej, här måste jag ju ha räknat fel, tycker jag.. 985 miljoner låter alldeles uppenbart orimligt högt (även om genomsnitt iofs inte brukar vara värst rättvisande). Får dubbelkolla senare hur jag gjort min uträkning egentligen, och om jag har missat något decimalkomma någonstans. flinga 25 oktober 2013 kl. 14.07 (CEST)

Förstås var det felräknat. Jag hade delat med antalet spann av talare (100 miljoner - 999 miljoner, 10 miljoner - 99 miljoner, osv), inte med antalet språk. När jag istället delade med antalet språk (7k+) blev medeltalet istället 1 386 927. Vilket känns rimligare. flinga 31 oktober 2013 kl. 00.29 (CET)

Här är väl snarast medelvärdet ett mått på antalet flerspråkiga, så det är ju tämligen irrelevant för den ursprungliga frågan.

andejons (disk) 31 oktober 2013 kl. 07.20 (CET)

Svävat ut har jag kanske gjort, men jag hänger inte med angående att siffrorna i grunden (som jag också gravt förskjutit för enkelhetens skull) skulle handla om hur många som är flerspråkiga? Varje spann täcker in en viss räckvidd av modersmålstalare. Förstås lär en del vara tvåspråkiga (jag antar att man kan ha fler än ett modersmål?), men längre än så hänger jag inte med...

Medelvärdet på antal talare är vagt relevant för ursprungsfrågan, att kunna sätta rankingen av ett språk i relation till något. Dock är antalet (eller antalen, beroende på hur högt man går i procent) av de absolut vanligaste språken intressantare, liksom Essins talar-medeltal... flinga 1 november 2013 kl. 12.06 (CET)

Eftersom alla människor lär tala minst ett språk, så är medelvärdet i en första approximation lika med antalet människor delat på antal språk (7 miljarder/7000=1 miljon, så det stämmer ganska bra). Det enda som sedan kan påverka det, om befolkning och antal språk hålls konstanta, är antalet flerspråkiga. Därför säger medelvärdet ingenting om fördelningen av talare på de olika språken.

andejons (disk) 1 november 2013 kl. 14.45 (CET)

Ja, just det, det är ju helt sant förstås. (Plus en smidigare uträkning :)). flinga 2 november 2013 kl. 21.39 (CET)

Översättning av militära beteckningar

Hej! Här kommer en språkfråga.

Jag håller på och översätter en text om Slaget om Storbritannien (skönlitterärt). Nu är frågan vad som är mest passande när jag ska översätta olika militära beteckningar. Vad är norm? Ska jag strunta i att översätta dem och använda de engelska orden (t.ex. "flight lieutenant" och "squadron")? Ska jag använda svensk översättning av de engelska orden ("flyglöjtnant" och "skvadron")? Eller ska jag använda de motsvarande svenska termerna ("kapten" och "division")?

I det engelskspråkiga originalet används tyska ord för tyskarnas beteckningar, så på engelska verkar normen vara att inte översätta utländska beteckningar. Vad är normen på svenska?

"Flyglöjtnant" känns som svengelska. "Kapten" och "division" känns inte heller rätt, eftersom en division t.ex. inte är samma sak som en "squadron".

Tacksam för svar, Kristian Stipe

Jag menar nog att flyglöjtnant skall översättas. "Flyglöjtnant" har använts i svenskan länge, äldsta belägget jag hittar är från 1918. Angående squadron är jag kanske mer tveksam, men undrar om det inte hellre bör översättas med flygskvadron. Det verkar vara den vanliga översättningen för "squadrons" inom amerikanska och brittiska flygvapnet.--FBQ (disk) 27 oktober 2013 kl. 21.38 (CET)

Jag skulle nog översätta till både "kapten" och "flygdivision". Det är kutym att översätta brittiska flottans grader till respektive svenska grad eftersom en captain i Royal Navy har betydligt högre grad än en svensk kapten. /ℇsquilo 28 oktober 2013 kl. 17.36 (CET)

Jag är lite tveksam - grader och militära enheter ändrar sig. Då måste man veta när personen gjorde översättningen och vad graden då motsvarade samt om den översattes till exempelvis svenska och inte finska förhållande. I sådana fall flight squadron (motsvarande svensk flygdivision).FBQ (disk) 29 oktober 2013 kl. 11.08 (CET)

Jag lutar nog att du ska översätta, men till riktiga svenska beteckningar, inte till hemsnickrade översättningar för de ser fullständigt bedrövliga ut i ögonen på dem som kan den svenska terminologin. Så jag håller inte alls med FBQ. Engelska originaluttryck är i mitt tycke att föredra framför hempåhittat svenskspråkigt om du av någon anledning inte vill ha de faktiska svenska begreppen. "Flyglöjtnant" blir exempelvis trippelfel. Dels finns inte det som en grad på svenska (om det går att få träffar på "flyglöjtnant" är det förmodligen en tidningstextsammandragning av "löjtnant vid flyget" på samma sätt som "artillerilöjtnant", "infanterikapten" o.s.v. kan gå att hitta men inte utgör grader), dels så tror man då att det är en grad på nivån löjtnant snarare än kapten, och slutligen är flight här inte en beteckning på flyg i största allmänhet utan ett engelskt begrepp för en formation av flygplan mindre än en division, vilket på svenska närmast motsvarar det ospecifika begreppet "grupp". Squadron och division är motsvarande begrepp, även om organisation och storlek har kunnat variera. (Men inte konstigare än att översätta company med kompani och battalion med bataljon, de har också varierat en hel del i storlek.) En översättning med skvadron vore mycket olyckligt eftersom det i första hand är ett begrepp som används på kavalleriförband på svenska. Och varför inte ha med ett litet appendix till din text där du förklarar hur du översatt de engelskspråkiga begreppen. Tomas e (disk) 31 oktober 2013 kl. 17.25 (CET)

Nej, det är möjligt att Tomas e:s förslag är det bästa, även om det känns kontraintuitivt för mig. Så länge det går att förstå vad som ursprungligen menades så går säkert en översättning till motsvarande termer bra.--FBQ (disk) 1 november 2013 kl. 08.58 (CET)

Jag lutar nog mer åt samma håll som FBQ ovan. I mitt tycke måste en rent språklig översättning till svenska inte vara detsamma som en betydelsemässig översättning till svenska förhållanden. Exempel: jag tycker mycket väl att vi kan titulera Hermann Göring riksmarskalk trots att det tyska Reichsmarschall är något helt annat än den svenske riksmarskalken. /FredrikT (disk) 1 november 2013 kl. 09.35 (CET)

Nej, orsaken är ju att det blir osäkert för en läsare att veta hur översättningen gått till har man översatt titeln eller befattningen? I de flesta fall går det ändå inte att 100 % översätta en befattning till något motsvarande svenskt, eftersom dessa ändå inte är exakt lika. Då känns det bättre att göra en språklig översättning, speciellt om man måste göra egna tolkningar av exakt vilken befattning som närmast motsvarar den brittiska. Själv kan jag inte svara på i vilken grad en "flight lieutenant" motsvarar en kapten i flygvapnet, om det gör det idag, om det gjorde det på 1940-talet. Frågan blir ju också om det motsvarar en kapten när någon läser artikeln om 20 år. Om inte blir det ju rejält förvirrande, då måste man veta exakt när artikeln skrevs och om artikeln då syftade på motsvarigheten i sin samtid eller motsvarigheten under den tid då händelserna utspelar sig. Hursomhelst så blir ju det bästa att ange originalspråkets grad inom parentes efteråt, så behöver ingen sväva i ovisshet om vad som avses.--FBQ (disk) 2 november 2013 kl. 00.45 (CET)

Jag är smått förvillad över vem som tycker vad, men som jag har förstått skönlitterära översättningar är det kanske i första hand viktigt att språket flyter bra och ser naturligt ut. Som i FredrikT:s exempel ovan så är det troligen av mindre betydelse för de flesta läsare att det är en juridisk skillnad på riksmarskalk och Reicshmarschall (om inte detta är bärande för intrigen). I sammanhanget är det inte säkert att man över huvud taget direkt reflekterar över vad en riksmarskalk är (eller förutsätter att en "tysk riksmarskalk" är exakt detsamma som en "svensk riksmarskalk"). Sedan kan jag personligen också ogilla tekniska/formella dåraktigheter i fiktion, så det är ju en svår balansgång. Helst ska ju termerna alltså emm. vara så korrekta som möjligt, men läsupplevelsen ska ju inte störas av det. Jag upplever i och för sig heller inte "kapten" som mer besvärande att läsa än "flyglöjtnant", så gällande sådana exempel skulle kanske båda översättningstyperna fungera bra? Fallet Göring låter värre däremot... flinga 1 november 2013 kl. 12.24 (CET)

Om personens befattning eller grad är väsentlig för handlingen eller personbeskrivningen är det viktigt att läsaren inte får en felaktig uppfattning. Därför är det problematiskt att översätta till något som har en annan betydelse på svenska, i synnerhet för mer komplicerade beteckningar (att "kapten" har olika betydelse får man kanske leva med) för den som känner endera gradsystemet. För språkligt flyt är det en svår avvägning, varje alternativ stör läsningen för någon grupp, åtminstone till en början. Jag noterar att författaren valt att inte översätta tyska beteckningar. Borde man väga in det? Kan den nya och den ursprungliga läsekretsen antas vara ungefär lika hemmastadda med tyska och tyska beteckningar (för svenska läsares del då också brittiska)? Hur som helst tror jag det är till stor fördel med en kort not första gången en befattning dyker upp, och en mer utförlig bilaga om benämningarna.

Påvens biretta

Det finns ett huvudplagg, biretta. I artikeln stod det att påven bar röd biretta, men det emotsägs av uppgifter i dewp "Der Papst trägt kein Birett" och enwp "The pope does not make use of the biretta, instead wearing the more ancient camauro, which Pope Benedict XVI has brought back into use". Det emotsägs även av NE.se som upper att påven bär vit biretta.[1]. Hur förhåller det sig egentligen? (De andra birettafärgerna kan vi lämna därhän). / Sniper Zeta (disk) 3 november 2013 kl. 19.33 (CET)

Utveckling av kärnvapen

Hur har utvecklingen av kärnvapen påverkats sedan andra världskriget. (Förenklad svenska tack, då man inte är "professor" eller supersmart.) -Josve05a (disk) 4 november 2013 kl. 13.01 (CET)

En sak jag kan svara på är att utvecklingen av snabba datorer gör att man nu kan simulera olika tekniker i bomberna, istället för att provspränga. -- Lavallen (block) 4 november 2013 kl. 14.28 (CET)

Väldigt kort Kärnvapnen blir större med kraftigare sprängladdningar. I början släpps de som traditionella bomber eller sköts som artilleripjäser. Båda metoderna blev omöjligare när laddningarna växte, särskilt efter utvecklandet av vätebomben och de ersattes av kärnstridsspetsar med allt större räckvidd. Upptäckte att artikeln om kärnvapen skulle behöva utökas. --FBQ (disk) 4 november 2013 kl. 17.27 (CET)

Tvärtom. Först satsade man på storlek och kraft p.g. att man kunde inte sikta ballistiska missiler (mellan USA och Ryssland) med bra precision. Sedan ansåg man att totalt kärnkrig blir totalkatastrof, och började med taktisk kärnvapen. Macuser (disk) 5 november 2013 kl. 11.28 (CET)

Inte taktiska kärnvapen eftersom man snart insåg att användning av taktiska kärnvapen gav dåligt utbyte jämfört med risken för eskalering till fullskaligt kärnvapenkrig. I stället utvecklade man de strategiska kärnvapnens precision (för att uppnå förstaslagsförmåga). Eftersom fienden gjorde sammalunda så blev man också tvungen att basera kärnvapnen för att skydda dem mot ett förstaslag, t.ex. ombord på ubåtar. Idag är det få kärnvapen som har större sprängkraft än ca 500 kiloton eftersom mer än så sällan behövs. I stället inriktar man sig på att göra kärnvapnen mindre och säkrare. /ℇsquilo 5 november 2013 kl. 17.00 (CET)

Visst, fram till början av 1960-talet blev de kraftigare, sedan minskade de igen. Hiroshimabomben var på 15-16 kiloton. Under 1940-talet låg de flesta bomber på en sprängkraft under 50 kiloton. Första Ivy Mike 1952 hade en sprängkraft på 10-12 megaton. Fram till detonationen av Tsarbomben på omkring 50 megaton fortsatte bomberna generellt sätt att öka i storlek. De första interkontinental ballistiska missilerna avsedda för kärnvapen togs i bruk 1959. --FBQ (disk) 5 november 2013 kl. 19.02 (CET)

Söker efter betydelsen i ett pojknamn..

Namnet är Milian och jag hittar absolut ingen information någonstans på nätet.kan ni hjälpa mig? 212.112.59.230 7 november 2013 kl. 20.28 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Wikipedia har en artikel om namnet Milan. Där kanske du finner informationen du söker efter. Lixer – Kontakt 7 november 2013 kl. 20.33 (CET)

[44] Milian antas vara en smeknamnsform av Maximilian. "Antas" kan ju också bero på att det är ett nytt "hittepå"-namn, vilket den här [45] tråden antyder. Jag hittar ytterst få som burit namnet, den här en:M. L. Andreasen mannen verkar vara en av de få personerna, om han egentligen hette något annat framgår inte. I övrigt hittar jag en Milian France, men det är en kvinna. Tydligen heter redan 278 svenska pojkar det. Det verkar vara mest poppis i storstadsregionerna.FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 23.29 (CET)

Hjälp - Partaj 1969

Har just skrivit ett inlägg om TVprogrammet Partaj från 1969, ändrat och sparat och fått tillbaka en "rättad" version som jag trodde var klar att publicera. Men var finns den???

Birgitta Zachrisson som är ngt tveksam vilket som är mitt användarnamn/inloggningsnamn lösenordet har jag 109.58.132.214 9 november 2013 kl. 11.50 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ditt "inlägg" hamnade på artikelns diskussionssida, men om du vill komplettera med källbelagda fakta så är det bättre att redigera artikeln, Partaj_(SR). För att hitta ditt användarnamn kan du kanske tala om när du registrerade dig så går det nog att hitta i någon logg. --Larske (disk) 9 november 2013 kl. 12.04 (CET)

Jag gissar att ditt användarnamn är Laila birgitta Zachrisson. --Larske (disk) 9 november 2013 kl. 12.33 (CET)

Bergvreten

Försöker identifiera var tätorten Bergvreten från 1960 års tätortsavgränsning tagit vägen. Det jag vet är att den hade 201 invånare 1960-11-1 och att den låg i Torsåkers landskommun, Gästrikland.

En gissning är att orten är identiskt med det som idag kallas Berg, men förutom att den ligger i Torsåker och har delar av namnet gemensamt, har jag inga andra "bevis". -- Lavallen (block) 10 november 2013 kl. 10.25 (CET)

Nästan.[46] Edaen (disk) 10 november 2013 kl. 11.06 (CET)

Ok, jag tolkar det som i praktiken ett ja, då småorten Berg omfattar det området. -- Lavallen (block) 10 november 2013 kl. 11.18 (CET)

Bergvreten är tydligen avsöndrat från Bergs by, se bland annat här: [47]FBQ (disk) 10 november 2013 kl. 12.35 (CET)

Frysa upptinat tillagat kött

Om jag tillagar eller värmer en köttprodukt, som innan dess är frusen (och tillagad i fall två), och därefter fryser den igen - blir den dålig då? Om smakupplevelsen blir sämre är det en sak, men jag är främst intresserad av ifall produkten skulle bli skadlig att äta. Jag har hört sådant sägas, men får inte ihop vad det skulle bero på, och jag kan ha missförstått. flinga 8 november 2013 kl. 13.27 (CET)

Efter att ha konsulterat en veterinär kan jag meddela att produkten inte blir dålig eller skadlig att äta efter att åter ha frysts ner. Köttet kan dock kanske bli något torrare. Wvs (disk) 8 november 2013 kl. 18.59 (CET)

@flinga Kanske är det några som blandat ihop det med att man inte bör tina upp och frysa om varor utan tillagning. Det viktigaste är god hygien, att man snabbt kyler ned och fryser in det tillagade köttet och att man förpackar det väl. Enligt Livsmedelsverket är det inte skadligt att äta kött som varit fryst länge. Däremot kan fettet göra att köttet blir förstört och oaptitligt efter en tid. Ju högre fetthalt, desto sämre att frysa in. /Kyllo|snacka?★ 8 november 2013 kl. 20.45 (CET)

Det är vanligt med uppmaning att inte frysa en upptinad produkt. Om man tillagar produkten innan infrysning gäller varningen inte, men jag antar att det finns fog för varningen, och att det alltså inte är oproblematiskt att tina en produkt, ångra sig och frysa den på nytt utan andra åtgärder. Frågan är vad som händer.

Den uppenbara förklaringen till varningen är att bäst före-dagar är räknade enligt kontinuerligt låg förvaringstemperatur. Det är svårt att uppskatta hur den "säkra" förvaringstiden påverkas av upptiningen. Om jag tolkar veterinärens uttalande rätt (uttalade han sig om kött som inte behandlas innan ny infrysning?) skulle den nya infrysningen i sig inte ha menliga följder (men min erfarenhet med glass tyder på motsatsen)

Ofta tinas frysvaror så att delar av dem blir rätt varma innan resten tinat. Jag kan tänka mig att hållbarhetstiden för de delarna används fullt ut och att de förfars innan de hunnit frysas om. Är det så med glassen?

--LPfi (disk) 9 november 2013 kl. 13.12 (CET)

Jag kan inte redogöra för detaljer och har inte hittat någon webbplats om det, men jag förmodar att det dels handlar om att bakterietillväxten går snabbast när livsmedlet är fullt tinat och att bakterierna dör vid upphettning till en viss temperatur men bara "isoleras" vid infrysning. Det har säkert även att göra med att iskristaller lätt bildas om man återfryser tinade produkter, vilket kan påverka konsistens, utseende och smak. I industriellt tillverkade glasspaket har man i livsmedelstillsatser som gör att glassen går att frysa om med bibehållen kvalitet även efter att den stått framme på bordet ett tag. Det sistnämnda har jag fått förklarat för mig i en dokumentär om livsmedelstillsatser. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 14.05 (CET)

LPfi: ja, jag såg under min första googling även folk som skrev hur farlig upptinad glass är. Det borde väl logiskt sett handla om att bakterietillväxten i glass är helt otroligt snabb. Glassen är ju tinad även en stund under det att man fryser in den, så lägger man in en tinad glass i frysen kan man ju tänka sig att bakterierna har party i den. (Och så är det väl också det att inte bara bakterierna är farliga, utan gifter de kan producera). Men detta är bara mina spekulationer. Samt ett sidospår till ursprungsfrågan. flinga 9 november 2013 kl. 16.41 (CET)

Jag läste visst inte hela ditt senaste inlägg, Kyllo. Ännu något vi har att tacka livsmedelstillsatserna för med andra ord :) flinga 9 november 2013 kl. 21.46 (CET)

Tack! Wvs: Kanske borde man själv göra en övergripande kontroll hos veterinären någon gång.. ;) Kyllo: Ja, någonstans har någon säkert missförstått, det kan också vara jag själv :) Kontentan så långt är alltså att en tinad och tillagad produkt inte blir farligare av att frysas in igen. (Samt att upptinad glass faktiskt är ganska farligt, om man sparar den). flinga 9 november 2013 kl. 16.50 (CET)

Det beror lite på vad man menar med värmer också. Att t.ex. laga köttfärssås, låta den svalna, frysa in den, låta den tina i rumstemperatur, frysa in den igen, ta ut den ur frysen och värma till halvljummen i mikron och sedan äta den är inte jättelyckat. Om man däremot lagar, fryser in, tinar och kokar upp, fryser in, tinar och kokar upp och sedan äter är risken kanske mindre. /NH 10 november 2013 kl. 11.59 (CET)

Risk för vad? Så länge som köttfärssåsen är tjänlig dom föda tar den ingen skada av att frysas in och tinas upp. Wvs (disk) 10 november 2013 kl. 12.51 (CET)

Förmodligen syftar NH på bakterietillväxt. Däremot lär köttfärssåsen bli torrare och tråkigare i smaken för varje gång. Ett fördelaktigare alternativ är att paketera den tillagade maten i flera små förpackningar innan man fryser in och att sedan bara ta ut och tillaga så mycket som man vet går åt. /Kyllo|snacka?★ 10 november 2013 kl. 13.43 (CET)

Att tina upp, tillreda, frysa, tina, värma och äta torde vara oproblematiskt. Att frysa om mat som blev över efter den andra upptiningen (och ytterligare sådana) är inte helt oproblematiskt. Såsom NH antyder dödas inte bakterierna i tillräcklig omfattning i mikrovågsugn (ojämn värme). Dessutom finns det bakterier som tål hetta: vid upprepade uppvärmningar kommer dessa att kunna föröka sig alltför mycket. Kyllos råd är alltså gott. --LPfi (disk) 11 november 2013 kl. 12.47 (CET)

Blandannat transkribering al-, Al- eller Al

Tror det är en transkriberingsfråga: Hur ska man göra med "al" i arabiska namn. Till exempel Tamim bin Hamads fullständiga namn. Tamim bin Hamad bin Khalifa Al Thani, Al-Thani eller al-Thani eller något annat?--LittleGun (disk) 9 november 2013 kl. 12.44 (CET)

Arabiska är inte lätt. Se namnet på Libyens förre ledare. Svenska skrivregler skriver att språkbruket i arabiska transkriptioner är mycket vacklande. Den bestämda artikeln bör i regel stavas al-, om inte annan stavning blivit hävdvunnen (som i el-Alamein). I övrigt rekommenderar de stavningen hos NE. NE skriver "Khalifa bin Hamad al-Thani".--Paracel63 (disk) 9 november 2013 kl. 14.50 (CET)

Ordet ’Al’ som stavas med stort A betyder släkt, ätt, klan eller stam. Ordet uttalas på arabiska med långt a och skiljer sig helt från det ’al’ med litet a som är den arabiska bestämda artikeln och uttalas med kort a. ”Al Saud” uttydes således som ”släkten Saud” eller "huset Saud". Wvs (disk) 9 november 2013 kl. 15.07 (CET)

OK, Al Thani alltså. Trots NE och att jag tyckte det såg anglosaxiskt ut.--LittleGun (disk) 9 november 2013 kl. 22.27 (CET)

Men betyder det att NE:s stavning är helt okonventionell..? flinga 10 november 2013 kl. 14.04 (CET)

Förmodligen inte. Jag gissar att Al Thani i betydelsen ätten Thani från början varit bestämd form och sedan blivit en del av namnet. Sen har det säkert varit ständiga sammanblandningar mellan om det är Al i betydelsen ätt eller bestämd form. Vissa ätter har säkert varit bestämd form först. Men det verkar vettigt att skilja på ätten och bestämda formen i transkriberingen om det är som Wvs hävdar, även om inte NE gör det. Det kan ju vara så att "huset Saud" i arabiskan helt enkelt är bestämd form av Saud. Typ att: Är man av "ätten Saud" är man "Saudiern".--LittleGun (disk) 10 november 2013 kl. 14.34 (CET)

Jag kan inte arabiska men det jag sagt ovan har jag fått från en vederhäftig källa. Sammansättningen av namn på arabiska är tydligen knepig och LittleGuns förklaring verkar rimlig. Vore bra om någon med arabisk bakgrund eller kännedom kan förtydliga detta.Wvs (disk) 10 november 2013 kl. 15.18 (CET)

Instämmer. Den här sidan säger just nu inte så mycket. Den hänvisar dessutom vidare till LC-systemet, som verkar vara en död länk. Är LC-systemet något som används på svenska eller en transkriptionsmodell på engelska? Googlar jag efter LC-systemet får jag upp denna pdf.--Paracel63 (disk) 10 november 2013 kl. 21.09 (CET)

Infraröd strålning, inträngningsdjup

En fråga som väcktes när jag läste Andullation: hur långt in i kroppen tränger infraröd strålning om den används för värmeterapi? Jag tvivlar på att själva strålningen tränger in mer än några mm, även om värmen kan spridas längre in. Sjö (disk) 11 november 2013 kl. 19.07 (CET)

Jag hittade en uppgift på några millimeter som längst. Sjö (disk) 12 november 2013 kl. 06.26 (CET)

Ordfråga i norska språket

Jag vet inte om det här anses vara en lämplig fråga för Faktafrågor, men kan någon svara skulle jag enbart vara tacksam: hur översätts meningen "Norrmän under 1700-talet" (eventuellt "Personer i Norge under 1700-talet") från svenska till norska? Ska det kanske vara "Nordmen i 1700-talet"? --Aciram (disk) 12 november 2013 kl. 01.05 (CET)

Nja, kanske snarare "nordmenn på 1700-tallet". Åtminstone på bokmål.--Paracel63 (disk) 12 november 2013 kl. 01.45 (CET)

Tack, det verkar stämma!--Aciram (disk) 12 november 2013 kl. 09.24 (CET)

Carl Malmsten och Josef Frank

Diskussionen hitflyttad från Wikipediafrågor.

Kan någon upplysa om förhållandet mellan Carl Malmsten och Josef Frank ? Dom levde och verkade samtidigt. Var dom vänner?eller ovänner? nyfiken reischzsuzsanna53@gmail.com217.211.94.109 11 november 2013 kl. 20.37‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

I den här artikeln nämns de båda. Här är en stol som verkar vara ett samarbete. I den här boken står antagligen mer.--Paracel63 (disk) 12 november 2013 kl. 17.46 (CET)

Lite tveksam om stolen är ett samarbete. Franktyger är ju fortfarande mycket populära, jag tycker inte det här ser ut som en färgkombination som Malmsten själv skulle ha valt. De kom ju egentligen ur olika skolor, Malmsten var klassicist och Frank modernist. Under 1930-talet närmar de sig varandra stilmässigt. Frank hade tidigt samarbete med svenskt tenn, men jag vet inte hur mycket han vistades i Sverige 1934. Flyttar han hit, och under tiden därefter har Malmsten och Frank garanterat haft kontakt med varandra. Men Malmsten arbetade inte för Svenskt tenn, och det känns tveksamt om de samarbetat. Det bästa vore nog att försöka hitta något som Malmsten skrivit om Frank - jag tittade på googlebooks och hittade en artikel i Boet av Malmsten 1937 där Frank omnämns, det borde gå att hitta fler.--FBQ (disk) 13 november 2013 kl. 09.58 (CET)

Tack för info. Mitt svar var bara en enkel googling, i väntan på bättre.--Paracel63 (disk) 13 november 2013 kl. 15.42 (CET)

Vem var den första kvinnliga ledamoten i Konstakademien?

Jag har hört att det var Ulrika Pasch, men det kan inte stämma, för Pasch blev medelm år 1773, och Ulla Adlerfelt, som också var medlem, dog före 1773. Vilket år blev Adlerfelt medlem? Det står inte i artikeln om henne här, inte heller i artikelkällorna. Adlerfelt kan inte heller ha varit hedersledamot medan Pasch var vanlig ledamot, eftersom Fredrika Eleonora von Düben blev den första kvinnliga hedersledamoten 1783. Så vem var alltså den första kvinnan i Konstakademien? Var det Adlerfelt? Men vilket år blev hon i så fall medlem?--85.226.45.175 14 november 2013 kl. 15.37 (CET)

Jag har kommenterat det tidigare, jag tror inte Ulla Adlerfelt var ledamot av Kongl. ritakademien som den då hette. Enligt svensk uppslagsbok valdes de första ledamöterna in 1768 och Adlerfelt dog 1765.--FBQ (disk) 14 november 2013 kl. 22.21 (CET)

Enligt "Svenskt konstnärslexikon. Redaktörer Johnny Roosval och Gösta Lilja. Malmö: Allhems Förlag 1952" ska hon ha varit ledamot i akademien. Men den boken nämner inget årtal. Den källan borde vara tillförlitlig. Kan den ha haft fel eller syftar man på någon annan form av medlemskap? --Aciram (disk) 15 november 2013 kl. 19.26 (CET)

Det hade ju varit intressant att veta hur akademins tidiga verksamhet såg ut. Det som grundades 1735 var ju en tecknarskola, Adlerfelt kan ju mycket väl ha studerat där. Jag tror inte hon var lärare. Jag letade information när jag sist kommenterade frågan, och kunde inte upptäcka att akademin hade annan verksamhet än den här utbildningen före 1768, och det är som sagt först 1768 som man utser 50 ledamöter och 12 hedersledamöter.

Det vore värt att fördjupa sig i såväl konstakademins tidiga historia som Adlerfelts. Har du Svenskt konstnärslexikon? Exakt hur lyder formuleringen? Är artikeln signerad? Då kanske personen som författat artikeln har skrivit mer i ämnet på annat håll.--FBQ (disk) 15 november 2013 kl. 20.15 (CET)

Universums galaxer och dess expansion

Om alla galaxer i universum är på väg ifrån varandra då universums expansionshastighet accelererar med tiden, hur kommer det då sig att andromedagalaxen är på kollisionskurs med vår galax, vintergatan om cirka 3 miljarder år.

"Alla" är ett starkt ord. Vad som gäller är att universum expanderar, vilket gör att de flesta galaxer är på väg ifrån oss, med en hastighet som generellt ökar med avståndet. Men sedan kan galaxerna röra sig i universum, med en hastighet som överstiger universums expansionshastighet.

andejons (disk) 17 november 2013 kl. 17.20 (CET)

Andromedagalaxen ligger inom Lokala gruppen och den påverkas inte särskilt mycket av expansionen, som ju ökar med avståndet. -- Lavallen (block) 17 november 2013 kl. 18.54 (CET)

Hur vet jag att det som skrivs stämmer??

Hej! I ansvarsfrihet-wikipedia sid 2 under begränsningar kan man läsa att om ansvarsfrihet inte beviljas,så skall skäl till detta vara inskrivet i mötesprotokollet. Är det fakta?? Jag hittar inte någonting om detta i lagen om ekonomiska föreningar. Mycket undrande, så därför min fråga. Hälsn. H.Larsson 176.70.131.163 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Enligt Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 7 kap 10§ ska stämmans beslut tas med i protokollet, enligt 7 kap 4§ ska stämman ta beslut om ansvarsfrihet. Thoasp (disk) 17 november 2013 kl. 19.04 (CET)

För övrigt kan du inte använda Wikipedias texter som juridisk rådgivning, även om lagtexterna för tillfället är rätt återgiven, se Wikipedia:Juridiska förbehåll. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 november 2013 kl. 19.17 (CET)

Firefox

Tvingats använda Firefox den senaste tiden då IE inte funkar för mig överallt nu. En hake är att man kommer till en cachad version av sidan när man trycker på vänsterpilen (tillbaka), något jag inte är van vid. (Jag får en "gammal" bevakningslista och jag får upprepande notifieringar.) Går det här att justera på något sätt? - Lavallen (block) 18 november 2013 kl. 11.10 (CET)

Jag antar att du redan testat med att tömma webbcachen och sätta cachestorleken till 0? Det finns i Inställningar under Avancerat.--Paracel63 (disk) 18 november 2013 kl. 15.53 (CET)

Tror jag har fixat det nu. -- Lavallen (block) 18 november 2013 kl. 16.15 (CET)

Men det löst inte problemet... Hmmm. -- Lavallen (block) 20 november 2013 kl. 13.26 (CET)

Vad har du för värde på browser.cache.check_doc_frequency? Du hittar den genom att skriva about:config i adressfältet. Standardvärdet är 3 (Check for a new version when the page is out of date.). Kan möjligen vara värt att försöka ändra till 1 (Check for a new version every time a page is loaded.), kanske i kombination med de andra tipsen om nollställning av cachestorlek. --Larske (disk) 20 november 2013 kl. 20.14 (CET)

Min dator tog egna initiativ och uppdaterade till IE11 inatt, och därmed ser mina problem med IE ut att vara lösta. -- Lavallen (block) 21 november 2013 kl. 09.13 (CET)

Jag har det motsatta problemet. I något skede började Opera hämta om sidor. Då datorn eller nätet är överlastat är det rätt störande. Det är i allmänhet bra om webbläsaren kollar så att man ser den nyaste versionen (utom då man håller på att redigera, jag tappade ganska många ändringar genom att följa en länk i förhandsvisningen innan jag började komma ihåg att högerklicka), men det är onödigt att ladda om en identisk version. Servern skickar en Cache-Control: max-age=0, must-revalidate, men anges sidan aldrig vara identisk? --LPfi (disk) 21 november 2013 kl. 12.53 (CET)

Novoalexdrija

Jag satt och skrev om östfronten under första världskriget, när jag råkade på staden Novoalexandrija, eller Novo-Alexandria som heter i några källor. Jag hittar inte staden på några andra språk och misstänker att det handlar om stadens ryska namn, liksom Dęblin inte långt från detta Novoalexandrija då hette Ivanogorod. Hittar inga nyare belägg på namnet, det nyaste är från 1938, men misstänker att det är ett redan då föråldrat namn. Någon som vet stadens nuvarande namn, om något sådant finns? MvhFBQ (disk) 21 november 2013 kl. 16.34 (CET)

Puławy i Polen (se den engelskspråkiga artikeln för namnreferens)?--Pjred (disk) 21 november 2013 kl. 17.30 (CET)

Ah, Tack! Tveklöst är det den, den ligger rätt, vid Wisła inte långt från Dęblin.FBQ (disk) 21 november 2013 kl. 17.39 (CET)

Och nu finns det omdirigeringar till Puławy från de ovan nämnda namnen, som jag wikilänkat. Riggwelter (disk) 22 november 2013 kl. 18.57 (CET)

Tack :-) Upptäckte att ganska många av orterna som omnämndes saknade artiklar, medan de finns om ibland endast som stubbar på andra språk. Östfronten under första världskriget börjar bli ganska lång, den kanske skulle behöva styckas upp. Hursomhelst skull fler av orterna och floderna behöva artiklar.FBQ (disk) 24 november 2013 kl. 11.40 (CET)

Mängder av Ebba Leijonhufvud

Jag måste erkänna att jag är förvirrad. Är dessa två: Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt och Ebba Leijonhufvud samma person? Det finns så många personer med namnet Ebba Leijonhufvud, och släkten innehåller också många Mauritz. Dessutom tycks de alla vara "grevinna till Raseborg, friherrinna till Gräfsnäs och fru till Käggleholm", precis som ännu en Ebba Leijonhufvud: Ebba Månsdotter (Lilliehöök). Vem är vem? Är de alla grevinnor av Raseborg eller ska vissa artiklar rensas? Det är en enda snårskog. --Aciram (disk) 26 november 2013 kl. 18.01 (CET)

Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt och Ebba Leijonhufvud är samma person, Ebba Månsdotter (Lilliehöök) är det inte, hon var farmor till Ebba Lewenhaupt (misstänker att hon själv fortfarande använde namnet Leijonhufvud).--FBQ (disk) 26 november 2013 kl. 18.25 (CET)

Var de alla tre grevinna av Raseborg och Fru till Käggleholm? Jag kan sammanföra artiklarna om det säkert är samma person. Då kanske namnet Ebba Leijonhufvud måste bli en omdirigeringssida i vilket fall som helst. Jag tror att artikeln Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt innehåller många felaktigheter: den hade inga källor fram till för någon dag sedan. Om det är säkert att det är samma person, så kan jag åta mig att rensa den och sammanfoga den med artikeln Ebba Leijonhufvud (vars innehåll jag kan svara för eftersom det är jag som har skrivit och källsatt den). --Aciram (disk) 26 november 2013 kl. 18.41 (CET)

Ebba Lilliehöök verkar ha blivit grevinna till Raseborg 1569. Gräfsnäs och Käggleholm tillhörde Sten Eriksson, Ebba Lilliehööks man, deras barn är födda på godsen. Ebba Lewenhaupts far, Ebba Lilliehööks son Mauritz Stensson Leijonhufvud erhöll Raseborg 1600, Gräfsnäs 1601, vet inte när han erhöll Käggleholm, men han dog där 1607. Ebba var hans enda barn, så hon lär ha ärvt alla hans gods.--FBQ (disk) 26 november 2013 kl. 19.02 (CET)

Tack. Jag har rensat upp bland informationen nu. Jag föreslår att sidan Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt byter namn till Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt. Jag kan inte göra det själv. Jag har försökt. Kanske kan någon annan göra det bättre?--Aciram (disk) 26 november 2013 kl. 20.36 (CET)

När var hon regent?

Ulrika Eleonora av Sverige utsågs ju till ställföreträdande regent i Sverige under sin bror Karl XII:s frånvaro i det stora nordiska kriget 1713. Hur länge hade hon denna position? Karl XII återvände inte till Sverige förrän flera år senare. Det står att hon blev regent 1713, men inte hur länge hon hade denna post. Tack på förhand. --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Var står de uppgifterna? Enligt wikipediaartikeln Ulrika Eleonora hade Karl XII hade för avsikt att göra det, men fullföljde inte planerna, det stämmer med vad Starbäck skriver. Hon blev en av medlemmarna i rådet hösten 1713, trots farmodern och rådsmedlemmar som Horns och Gyllenstiernas motstånd. Hon blev 2 november 1713 slutligen erkänd som närmaste arvinge till riket och inbjöd henne formellt att delta i styrelsen. Hon erhöll två röster i rådet. Rådet satt ju kvar, men i februari 1716 fick ju Georg Heinrich von Görtz fullmakt av kungen att i fråga om ekonomin agera oinskränkt i ekonomiska frågor utan att behöva konsultera rådet.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 14.01 (CET)

Jag kanske formulerade mig slarvigt: jag syftade på just den position du beskriver ovan. Hur länge satt hon i rådet? Hur många år?--Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 14.05 (CET)

Jag hittar inget som tyder på att hon lämnat det utan att hon satt kvar till kungens död, men jag kan se efter noggrannare.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 17.00 (CET)

Jag läser hos Starbäck att hon efter kungens död erbjöds att återuppta sin roll i rådet på samma sätt som 1713, men insisterade på att bli tronföljare. Jag tror nog snarast att vad som menas inte är att hon avsatts och nu skulle återinsättas utan att rådsmännen skulle återta sitt styre. Jag ser att det handlar stora friheter Görtz fick, dels att Karl XII under perioden 1715-18, liksom i övrigt under sin regeringstid, styrde tämligen enväldigt, och endast tillkallade någon enstaka rådman vid vissa tillfällen, det nämns att Mauritz Vellingk, Nicodemus Tessin den yngre och Gustaf Cronhielm skall ha tillkallats, dock vad jag kan se aldrig systern.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 21.20 (CET)

Kan vi fylla igen denna lucka?

Känner någon till årtalen för när Fanny Løvenskiold var överhovmästarinna för norska hovstaten? Om det var 1845-59, så har vi fyllt igen den lucka som saknas i kronologin. --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.09 (CET)

Överhovmästarinnorna för den norska hovstaten:

• 1825-1845 : Karen Wedel-Jarlsberg
• ?  : Fanny friherreinne von Seckendorf-Aberdar Løvenskiold i norska hovstaten. Omnämnd i tjänst år 1857
• 1859-1871 : Julia Catharina Vilhelmina av Wedel-Jarlsberg i norska hovstaten [48]
• 1873-1887 : Alette Due för norska hovstaten
• 1887-1905 : Elise Wedel-Jarlsberg Lövenskiold [49] [50] [51]

Som synes ovan, fattas bara årtalen för perioden 1845-59 och årtalen för Fanny Løvenskiold för att listan ska vara komplett på wikipedia. Om de skulle visa sig vara desamma vore kunskapsluckan fylld. Kanske har någon möjlighet att lägga till årtalen och slutföra listan? --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 13.07 (CET)

SCB's söktjänst

Efter att SCB uppdaterat sin sökmotor har det fungerat knackigt att få fram något vettigt ur deras sida.

Nu sedan ett par dagar funkar ingenting. Någon som hört/sett något i ämnet? -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 08.00 (CET)

Det finns en del här.[52] Annars kanske du är intresserad av:[53] Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 09.26 (CET)

Vilka år hade Fleming posten?

Mellan vilka år var Barbro Fleming hovmästarinna? Tack på förhand.--Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Det förtretliga här är, att alla andra hovmästarinnor för Kristinas tid nu är prydligt kronologiserade på wikipedia, men inte hon. Dessutom var hon till skillnad från de övriga hovmästarinnorna ogift, så det verkar märkligt att hon alls hade posten. Finns det ingen som kan reda ut saken? --Aciram (disk) 4 december 2013 kl. 14.11 (CET)

När fick Norge ett eget hov?

Under unionen Sverige-Norge 1814-1905 så hade Norge ett separat hov: de anställda inom den norska hovstaten brukade då träda i tjänst och tjänstgöra under kungafamiljens besök i Norge. Frågan är: exakt när upprättades den separata norska hovstaten? --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Den norska artikeln no:Det kongelige hoff antyder att det skedde redan 1814, åtminstone formellt. Carl Johan kröntes separat i Sverige och sedan Norge 1818 och då måste det funnits någon slags hovpersonal. Grundlagen skrevs för ett självständigt Norge och stadgar att kungen ska vara chef för sin hovstat. Det finns också sajten http://www.kongehuset.no/ som inte är tydlig på denna fråga, men skriver att svenske kungen fick acceptera Norges grundlag som den var. --BIL (disk) 1 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Tack. Jag förmodar att det först endast var rent formella hedersanställningar, men att de första hovmännen trädde i tjänst första gången kungen besökte landet 1818, och de första hovdamerna vid drottningens första besök 1825 - eller kanske vid kronprinsessans året innan. --Aciram (disk) 4 december 2013 kl. 00.49 (CET)

Hej, Om adeslätter och vapensköldar.

Hej. Jag har släktforskat en del om min utdöda adelssläkt och letade fram vår Vapensköld(ikon) till släkten Lilliehorn adel nr: 1671(B?)(finns på google). MEN jag stötte på en till Sköld som också tillhörde Lilliehorn med nr: 318, dock lite annorlunda än den första; Fler tillägg och en riddarhjälm extra på bilden, och så står det GA med stora bokstäver i Sköld-bilden.

Jag undrar vad skillnaden är på Sköldarna, är den ena Adel och den andra friherrlig? Eller är skölden med fler tillägg bara en förnyelse?

Kan ni skicka svar till: [privat e-postadress borttagen] MVH Christoffer Nilsson!

Hej Christoffer!

Vi besvarar i regel inte frågor som ställs här via e-post utan direkt här på sidan. Jag har också tagit mig friheten att radera Din e-postadress så att Du skall slippa problem med spamrobotar och liknande.

Så till sakfrågan: det har funnits ett flertal ätter med namnet Lilliehorn på det svenska Riddarhuset, alla besläktade. Den ursprungliga, adliga ätten 1671 D adlades 1719 och introducerades rå Riddarhuset 1720. År 1789 respektive 1798 upphöjdes två personer ur denna ätt till den s k riddarklassen och blev stamfäder till ätterna 1671 A och 1671 C. Båda dessa ätter dog ut i början av 1800-talet. Däremellan hade ytterligare en person ur den ursprungliga ätten 1671 D (Johan Fredrik Lilliehorn) upphöjts i riddarklassen han med och blivit stamfader för ätten 1671 B. Samme person upphöjdes 1800 ytterligare, nu till friherre (friherrliga ätten 318). Dock var denna friherretitels ärflighet begränsad till äldste sonen, så merparten av hans barn fortsattae att "bara" tillhöra riddarklassen och ha kvar ättenumret 1671 B medan äldste sonen alltså tillhörde friherrliga ätten 318.

Av de ovannämnda ätterna hade alla de olika varianterna av 1671 vad jag förstått samma vapen, medan den friherrlig ahade varianten med den extra hjälmen, monogrammet GA (gissningsvis för Gustav IV Adolf) och en friherrlig rangkrona.

Om allt detta och mer kan Du läsa i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor som Du bör kunna hitta på välsorterade bibliotek.

Vänliga hälsningar! /FredrikT (disk) 1 december 2013 kl. 12.39 (CET)

HÄRLIGT! Mycket bra min vän, nu har jag kopplat mig till Johan Fredrik Lilliehorn och hans bror Carl Pontus Lilliehorn som var en svensk militär och konspiratör vid mordet på Gustaf III. Riktigt kul när man knäcker koderna. dock ångrade sig Carl pontus i sista minuten men Gustav III stoppade varningsbrevet i fickan och gick till Maskeradbalen i alla fall, Synd men sant. Så jag har gener från Kungsmördaren, det låter otäckt men det var mycket länge sedan. Min gammel farmor hette Axelina Lilliehorn, jag börjar kolla på vem hennes far var. vad han hette och sen gå vidare på samma vis, för ätten är bra dokumenterad så något av. Jag trodde inte jag var från en adelsätt över huvud taget, men har haft en känsla av att det är något som jag inte vet, det har heller inte gått några historier genom tiderna så (vi) har inte vetat någoting om detta här. mvh

Om ni läser denna redigering så har jag en fråga till. Varför heter ätterna (A) (B) (C) (D)? Med vänliga hälsningar

Rimligen hette den ursprungliga ätten bara 1671, men när man sedan började grena ut olika riddarklassätter ur den behövde man skilja dem åt. Då fick dessa utgreningar tilläggen A, B och C i kronologisk ordning medan ursprungsätten fick D som en markör att den stod snäppet lägre i rang än de tre upphöjda. /FredrikT (disk) 4 december 2013 kl. 13.14 (CET)

Pilbåge

En compoundbåge använder hjul för utväxling av kraften i bågen. Den Newtonska fysikens lagar säger att det man vinner i kraft förlorar man i längd. Om man tar hänsyn till friktionsförluster i utväxlingshjulen så borde man inte vinna något med en compoundbåge utan istället förlora kraft. Kan någon förklara var "felet" ligger? --Elav W (disk) 5 december 2013 kl. 14.43 (CET)

Poängen med compoundbågen är inte att vinna kraft eller hastighet på pilen, utan att göra det lättare att sikta. På en vanlig båge är dragkraften som behövs större ju längre bak man drar strängen – dvs man måste hålla emot en ganska stor kraft medan man siktar, vilket såklart påverkar precisionen. På compoundbågen är kraften stor i början men mindre när man väl dragit bak strängen, vilket gör det enklare att hålla bågen stilla. (Jag är inte bågskytt, så kanske använt felaktiga termer här.) /NH 6 december 2013 kl. 08.27 (CET)

Jag har nu lagt till din förklaring NH, i artikeln eftersom den är en viktig del av compoundbågens fördel. --Elav W (disk) 7 december 2013 kl. 21.58 (CET)

Sannolikheten för två klave

En vän frågade mig i eftermiddag om sannolikheten för två klave i rad, när man singlar en slant tre gånger. Hittills har det kommit upp lite olika lösningsförslag, och också lite olika svar. På ett sätt tänker jag mig att det skulle bli (0,5*0,5)+(0,5*0,5), men jag har alltid tyckt att sannolikhetslära är lite kontraintuitivt :) Ett annat lösningsförslag gav 3/8 eller 37,5%.

1. Hur ställer man upp problemet korrekt?
2. (Finns det andra intressanta sätt att lösa problemet?)
3. Vad är rätt svar?

undrar signaturen flinga 2 december 2013 kl. 21.08 (CET) ;)

Jag skulle ha löst det genom att först fundera ut vilka olika möjligheter det finns att det skulle bli två klave i rad vilket borde vara två (klave, klave krona och krona, klave, klave) sedan delar man det på alla olika sorters möjligheter som går att få, vilket borde vara åtta (2*2*2). svaret borde bli 2/8=25% /Bro (disk) 2 december 2013 kl. 21.19 (CET)

Dock finns en klave-klave-klave också.. (Om man verkligen gör det drakoniskt och inte slutar när man fått klave-klave). flinga 2 december 2013 kl. 21.34 (CET)

Ja, man behöver räkna så drakoniskt när det är sannolikhetslära. Därmed blir svaret 3/8. (Oavsett om man slutar efter inledande klave-klave eller inte). Lsj (disk) 2 december 2013 kl. 21.39 (CET)

Man kanske ska fundera på hur man ska se på utfallet klave-klave-klave. Jag tycker ju att kombinationen klave-klave inträffar två gånger, dvs i de teoretiskt möjliga utfallen (8 enligt ovan) förekommer kombinationen klave-klave fyra gånger! --Xauxa (disk) 2 december 2013 kl. 23.11 (CET)

@Xauxa:Det resonemanget håller inte. Ett utfall är ett utfall och kan bara räknas som ett "icke gynnsamt utfall" eller ett "gynnsamt utfall", aldrig som "två gånger". Om du skulle räkna dubbelt på detta sätt, hur skulle du då räkna om myntet hade klave på båda sidorna, men ändå gick att särskilja t ex genom att det hade olika färg på de två sidorna. Då skulle ju varje av de 8 möjliga utfallen bli klave-klave-klave (som du räknar som "två gånger") och sannolikheten för "två klave i rad" bli 200% eftersom klave-klave skulle uppträda 16 gånger i de 8 utfallen :-). --Larske (disk) 2 december 2013 kl. 23.51 (CET)

Kul med statistik! Ibland hör man uttrycket "om och endast om" eller liknande, i det här fallet "två och endast två gånger", då håller jag till fullo med. Men i min ostatistiska beräkning räknade jag helt enkelt de gånger i de olika kombinationerna där klave-klave följde på varandra, nu när jag läser ditt svar så kanske det i stället är så att man snarare skulle plocka bort klave-klave-klave för att det inte är två utan tre i följd. Det beror på hur man läser frågan. Beträffande ditt exempel med klave på båda sidor och olika färger, så borde väl sannolikheten då uppgå till hela 100% eftersom varje kast ger den önskade kombinationen. Jag accepterar dock svaret 3/8 på den tidigare frågan. ;) --Xauxa (disk) 3 december 2013 kl. 00.20 (CET)

En bild. Varje vägskäl är ett kast, med början på stjärnan. Följer man de grönsvarta vägarna har man två klave i rad när man kommer i mål. Det finns totalt åtta möjliga utfall, tre är gynsamma och det är samma sannolikhet för vart och ett av de åtta. Edaen (disk) 3 december 2013 kl. 00.28 (CET)

Efter detta sagt, så torde väl svaret på delfråga 1, uppställningen, vara (1/2 * 1/2) + (1/2 * 1/2) - (1/2 * 1/2 * 1/2) = 0,375. Dvs man får räkna bort fallet klave-klave-klave för att inte räkna dubbelt. Hoppas jag fattat rätt ;) --Xauxa (disk) 3 december 2013 kl. 08.53 (CET)

Nej, den uppställningen är inte rätt (även om resultatet råkar bli rätt). Glöm det där om "att räkna dubbelt". Ett utfall är ett utfall och räknas som ett (om det är gynnsamt) eller noll (om det inte är gynnsamt). Om utfallet klave-klave-klave ska räknas med så blir det så här, med numreringen av fallen uppifrån i Edaens bild: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*1/2 (fall 7) + 1/2*1/2*1/2 (fall 8) = 1/8+1/8+1/8 = 3/8. Eller så här: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*(1/2+1/2) (fall 7 eller 8) = 1/8+1/4*1 = 1/8+2/8 = 3/8. Om utfallet klave-klave-klave INTE ska räknas med så blir det: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*1/2 (fall 7) = 1/8+1/8 = 1/4. Eller så här: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*(1/2+1/2) (fall 7 eller fall 8) - 1/2*1/2*1/2 (fall 8) = 1/8+1/4-1/8 = 1/4. --Larske (disk) 3 december 2013 kl. 21.04 (CET)

Tack Larske, för den utförliga uppställningen. Till nöds kan man förstå om man jämför med Edaens pedagogiska uppställning, men hur ska man tänka om man inte ser den bilden framför sig? (delfråga 2) Var det nån som sa att statistik var lätt? Det räcker inte med att ha "rätt" svar. --Xauxa (disk) 4 december 2013 kl. 00.09 (CET)

Det enklaste sättet är ju att räkna antalet möjliga utfall - 8. Sedan räkna antalet utfall av dessa då man får två klavar på raken 3. 3/8= 0,375 = 37,5 %. Ett utfall handlar om tre klavar spelar ju ingen som helst roll, så vida man inte bestämt att en tredje klave ogiltigförklarar de båda tidigare tidigare, men då för man ju formulera om frågan så att den gäller högst två klavar på raken (kan tillägga inte kommer ihåg tillräckligt mycket matematik för att göra en vettig uppställning av formeln, men när det handlar om två upphöjt till tre möjliga utfall är det ju inte värre än att man kan ställa upp det i huvudet. --FBQ (disk) 4 december 2013 kl. 14.53 (CET)

Den uppställningen fungerar enligt inklusion-exklusionsprincipen. Formeln för n=2 i en:Inclusion–exclusion principle#In probability. 90.227.135.41 4 december 2013 kl. 17.54 (CET)

Jag får tacka för alla svar, och kontemplera dem lite.. Till och med illustrationer, det var verkligen inte illa. Jag hade så när som glömt av frågan, men det ser ut som att den fått sin lösning :) flinga 8 december 2013 kl. 23.45 (CET)

Hoffmann

Jag sitter och kollar igenom min bokhylla, och hittar en bok som jag tror att jag har övertagit via arv eller liknande någonstans ifrån (minnet sviker mig). Boken är på tyska, och min tyska är ringa. Författaren heter Franz Hoffmann, och titeln har jag tolkat som (den är skriven på frakturstil..) Eigeinfinn und Bufse. Eine Erzählung für meine jungen Freunde, från 1858. Jag har försökt hitta mer information om författaren är, och har bara hittat följande länk från tyskspråkiga Wikisource: [54]. Utifrån den sidan eller andra sidor - vem är författaren och vad är det för verk? Tanzania (disk) 4 december 2013 kl. 23.56 (CET)

Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk skriftställare, f. 1814 i Bernburg, d. 1882 i Dresden, var mycket känd som bearbetare, och äfven författare, af folk- och ungdomsskrifter. Många af H:s bearbetningar (från Marryat, Cooper m. fl.) ha öfversatts på svenska. http://runeberg.org/nfbk/0480.html /Annika (disk) 5 december 2013 kl. 00.05 (CET)

Där ser man, vad blind man kan vara. Är det någon med koll på tyska som vet om det står något mer "matnyttigt" i den tyska länken eller annorstädes? Tanzania (disk) 5 december 2013 kl. 00.10 (CET)

Efter lite googling tror jag titeln ska vara "Eigensinn und Buße : eine Erzählung für meine jungen Freunde". Men jag har inte hittat någon mer info än typ att boken existerar. ⬤Bοⅰⅵе 5 december 2013 kl. 08.01 (CET)

Det finns gott om böcker av Hoffmann i biblioteksdatabasen Libris. Hittar dock ingen vars svenska titel verkar vara en solklar översättning av Eigensinn und Buße, vilket på svenska borde bli Envishet och ånger. Den här boken har dock i vart fall samma undertitel som den tyska. /FredrikT (disk) 5 december 2013 kl. 10.54 (CET)

Det borde vara rätt bok. Buße i religiöst sammanhang betyder att någon ångrar sin otrogenhet. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 9 december 2013 kl. 15.03 (CET)

Ekvationer med trigonometriska termer

Hej! Är det möjligen någon som vet hur man bryter ut tal ur trigonometriska termer? Har nämligen följande ekvation, som jag ej kan finna en lösning på: 1,5 = sin(x) / sin(120-x). Tacksam för snabbt svar! 81.217.137.160 8 december 2013 kl. 19.05‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Använd följande samband för att utveckla $\sin(120-x)$. Ersätt $x$ med $120$ och $y$ med $-x$:

${\begin{aligned}\sin(x\pm y)&=\sin(x)\cos(y)\pm \cos(x)\sin(y)\\\end{aligned}}$

--Larske (disk) 8 december 2013 kl. 19.25 (CET)

Känns lite som en skoluppgift detta (med tanke på "Tacksam för snabbt svar!") och för sådana bör ju svaret kunna hittas i läroböckerna... --MagnusA 8 december 2013 kl. 19.51 (CET)

Precis, det var därför som jag inte skrev in alla steg i lösningen utan endast gav svar på vilken metod som skulle användas. --Larske (disk) 8 december 2013 kl. 19.55 (CET)

:-) --MagnusA 8 december 2013 kl. 20.09 (CET)

Rita gärna upp en graf för att övertyga dig om att du får rätt svar. -- Lavallen (block) 8 december 2013 kl. 20.18 (CET)

Kungsvatten

Går det att återvinna guld som lösts upp av kungsvatten? Hur stora mängder syrablandning krävs t ex för att lösa upp 250 g guld? Om detta skett, hur gör man för att få tillbaka guldet?

Jag är inte kemist, och kan inte svara på hur man gör, men visst går det att återvinna guldet. Atomerna finns trots allt kvar även när metallen är upplöst.

andejons (disk) 10 december 2013 kl. 07.43 (CET)

Guld upplöst i kungsvatten används vid raffinering av guld - man kör elektrolys genom guldlösningen, och får ut rent guld vid katoden (se Wohlwillprocessen). För att lösa upp 250g guld behövs ungefär 4.5 kg kloridjoner. Hur många liter kungsvatten det motsvarar beror på koncentrationen, men det torde vara åtskilliga. Lsj (disk) 11 december 2013 kl. 14.33 (CET)

Har frågan förresten något att göra med den berömda historien om Niels Bohrs Nobelmedalj?

andejons (disk) 11 december 2013 kl. 20.02 (CET)

Psykiatrireformen

Före Psykiatrireformen 1994, hur många personer i Sverige satt på mentalsjukhus, fördelat på deras ålder? Finns utredningen (SOU 1992:73) tillgänglig digitalt? Eller vad hittar man i Socialstyrelsens dokument? Det står om Beckomberga sjukhus att det hade 250 patienter vid nedläggningen 1995, men var de gamla eller unga? Och hur många var intagna 1985 eller 1975?

Och i vilken utsträckning sattes barn i skolåldern på institution? Kan psykiatrireformen förklara att det idag är många "stökiga" elever i vanliga skolor, det vill säga att motsvarande barn före 1994 hölls inlåsta? --LA2 (disk) 12 december 2013 kl. 17.55 (CET)

Utan att leta fram statistik kan jag svara ett snabbt nej. Beckomberga har mig veterligt aldrig haft någon barnavdelning. Andelen barn med svåra psykoser är generellt sett liten, de flesta sådana debuterar sent i livet. Man började redan på 1960-talet slussa ut de psykiskt sjuka i samhället. Antalet psykiskt handikappade för vilka komunerna övertog ansvaret i samband med psykiatrireformen 1994 var 40.000, men ytterst få av de var barn. Jag antar att du i sådana fall menar barn med utvecklingsstörning, som däremot är betydligt fler. De flesta hade på 1990-talet sedan länge slussats ut från institutioner, även om det fanns en hel del kvar till 1990-talet och mellanformer betydligt längre. Men de går i särskolan - och andelen barn där har inte blivit färre utan snarare fler, så det är knappast orsaken till att det skulle finnas mer stökiga elever i vanliga skolor.--FBQ (disk) 12 december 2013 kl. 22.38 (CET)

Angående Beckomberga fanns där enligt NE 1968 1.156 vårdplatser, 1996 var de 150. Jag tvivlar på att några var barn. Från andra liknande institutioner antar jag att de flesta som var kvar under de senare åren var äldre patienter som vistats större delen av sina liv på institutioner och hade svårt att återföra i samhället. En ganska stor andel av dem dog också ganska kort efter utslussningen, många blev uteliggare. --FBQ (disk) 12 december 2013 kl. 22.38 (CET)

Förslag

Jag kom på ett förslag när jag läste artiklarna om Montesquieu och märkte att det var väldigt svårläst. Skulle ni kunna införe ett s.k system som skriver alla artiklar fast för olika åldrar? I så fall skulle det varit jätte bra och tror att många hade fått hjälp av det.85.230.221.104 14 december 2013 kl. 14.13‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vi har diskuterat detta mycket, och också tagit hjälp av experter i lättläsbarhet, och någon "enkel" lösning verkar inte finnas. Vi utgår från att vår målgrupp har en begreppsförståelse som 15 åringar. Att istället skriva för säg 10 åringar innebär att det då bara går använda elementära begrepp i en förklaring och då går mycket information förlorad. Tanken är dock att ingressen skall vara skriven på ett sätt som är lätt ta till sig, medan resten kan tillåtas blir lite mer "krånglig".Yger (disk) 14 december 2013 kl. 15.11 (CET)

Jag tycker att det låter som en utmärkt idé med en webbencyklopedi som riktar sig främst till yngre personer. Jag vet inte om det finns något liknande på svenska. Det behöver inte alls vara lika omfattande som Wikipedia, men jag föreställer mig att det ska vara lättlästa artiklar, ganska kortfattade artiklar, lättnavigerat, fokus på grundskolerelaterade ämnen och högre krav på källor. Sedan skulle den även kunna välkomna andra grupper i samhället som av olika anledningar har svårt att använda sig av Wikipedia eller andra uppslagsverk. /Kyllo|snacka?💛 14 december 2013 kl. 15.51 (CET)

Som Wikimini?Yger (disk) 14 december 2013 kl. 16.03 (CET)

Det var snabbt jobbat. Spontant känns det ungefär som jag föreställde mig det. Inloggningskrav för att redigera? Verkar så. /Kyllo|snacka?💛 14 december 2013 kl. 20.48 (CET)

Sannolikhet

Med anledning av frågan ovan "Sannolikheten för två klave" så poppade en fundering upp som jag haft länge.

Om man spelar på klave (e.g. rött i roulett, men där finns en grön nolla som stökar till det) så är sannolikheten att klave kommer upp 1/2 för varje nytt kast, oavsett hur många gånger klave kommit upp i en följd vid tidigare kast. Den som har varit med från början vet dock att det är en statistiskt väldigt liten chans att klave kommer upp en 11:e gång i följd, men för den som just kommit till spelplatsen är den statistiska chansen ändå 1/2. Är då statistiken olika beroende på vad man vet om historien? --Elav W (disk) 8 december 2013 kl. 23.26 (CET)

Nej, myntet har inget minne och utfallet av nästa slantsingling påverkas inte av vad som har hänt vid tidigare slantsinglingar. Om klave har kommit upp tio gånger i rad så är sannolikheten för att nästa blir klave ändå 1/2. Visst är det osannolikt med elva klave i rad, men det är precis lika sannolikt som vilken annan sekvens av elva krona/klave som helst, till exempel sekvensen klave-krona-krona-krona-klave-krona-klave-klave-krona-klave-klave. Att de fem krona och sex klave kommer i exakt den angivna ordningen är alltså mycket mindre sannolikt än att man får fem krona och sex klave oavsett den inbördes ordningen. --Larske (disk) 8 december 2013 kl. 23.49 (CET)

(redkrock, jag lovar!): Med mina utmärkta kunskaper i sannolikhet som framgår ovan (eh), så kan jag kanske ge ett förslag.. (frågan var intressant ställd). Den som just kommer till spelplatsen är med om ett kast (eller rullning, ett "fall" av slump om vi ska vara riktigt abstrakta), och det kastet har en sannolikhet på 1/2, även för den som redan står där. (Känner mig rätt klar över det, men söker efter de rätta orden..). Sannolikheten för att under ett kast få klave är alltså fortfarande en halv, även om man står där i 200 år. Det andra du tänker på är istället sannolikheten för att få klave under en serie av 11 kast. Den är 1/2+1/2+1/2+1/2+1/2... elva gånger, eller 11*1/2 = 5,5 (550%). Så, rätta mig nu om jag har fel :) flinga 8 december 2013 kl. 23.58 (CET)

Sannolikheten att få minst en klave vid 11 slantsinglingar är 1-(1/2)¹¹ = 2047/2048 = 0,999511719..., dvs mer än 99,95 procent. Men mer än 100% kan en sannolikhet aldrig blir. Att inte få minst en klave är ju samma som att få elva krona i rad. --Larske (disk) 9 december 2013 kl. 00.07 (CET)

Ajdå, nej, det förstås, det låter ju helt ologisk med mer än 100% sannolikhet. Jag ställde upp uträkningen så som jag intuitivt hade för mig att den gick till, men den korrekta formeln är just inte så intuitiv. (Tillägg: stryker mitt felaktiga förslag i inlägget ovan). flinga 9 december 2013 kl. 14.43 (CET)

Vi måste ta med både sannolikhet, statistik och rimlighet i beräkningen. Larske skriver; "Visst är det osannolikt med elva klave i rad, men det är precis lika sannolikt som vilken annan sekvens av elva krona/klave som helst". Detta indikerar en paradox. Den reella sannolikheten att klave kommer upp även den elfte gången är 1/2 men den statistiska eller rimliga sannolikheten har minskat för varje nytt kast. Eller är det så att svaret inte är mattematiskt utan filosofiskt? --Elav W (disk) 9 december 2013 kl. 23.47 (CET)

Nej, du har fel, det är en vanlig missuppfattning. Klavarna kommer inte ur en sjö med klavar där några försvinner när du fått en. Den är 50 % varje gång. Att det tidigare varit fem, elva eller hundra klavar spelar ingen som helst roll. Att satsa på rött för att det varit svart tre gånger på raken spelar alltså ingen som helst roll, det ökar inte chansen att det blir rött nästa gång. För att göra det tydligt - om du kastar två mynt, är det 25 % att få två klavar, 25 % att få två kronor och 50 % att få krona och klave. Men om du kastat myntet en gång och fått en klave har du redan kastat myntet. Hur de kastet blev spelar ingen som helst roll för hur det andra kastet blir. Varje kast är helt oberoende av det föregående. Det är alltså när du kastar andra myntet 50 % chans att du får en krona och en klave och 50 % chans att du får två klavar. Att det från början var mindre sannolikt att du skulle få två klavar spelar ingen som helst roll när du kastar ditt andra mynt --FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Det som verkligen kan upplevas som en paradox är om du har tre spelkort med "ryggen" upp. Spelledare berättar att ett är rött, ett är svart och ett är en joker och han vet vilken. Din uppgift är att du ska peka ut jokern. Du pekar på ett av korten, varvid spelledaren vänder på ett annat av de tre korten, som visar sig inte ha en joker. Frågan är nu om du bör byta kort eller stanna kvar på det du valde från början. Paradoxen är att det fortfarande är 1/3 att kortet du valde är joker, medan det andra kortet som inte är valt, nu har sannolikheten 2/3 för att ha en joker. Sannolikheten på 1/3 som fanns i det kort som spelledaren har vänt har minskat från 1/3 till 0 och denna differens har adderats till kortet du inte valde. Kontraintuitivt men går att bevisa. -- Lavallen (block) 10 december 2013 kl. 10.25 (CET)

Fast det kan ju inte alls stämma. Även efter att du valt kortet är det helt okänt (för dig) var jokern finns. När ett kort plockas bort adderas chansen till att jokern finns under såväl det kort du valt som det kort du inte valde. Därtill, om man får väga in andra faktorer som att spelledaren inte vill att du skall välja rätt, och inte måste vända upp ett kort, är det mycket möjligt att han enbart gör det i de fall du valt rätt, för att få dig att ändra dig, och alltså välja bort det rätta kortet.--FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 11.48 (CET)

Det bygger ju på att principen att när du valde var det 1/3 chans och som du redan valt är chansen "fixerad". Men det är den ju inte. Egentligen finns jokern någonstans, det är det som redan är bestämt. 33,33 % chans är inte någon verklig slump, utan de givna förutsättningarna utifrån de kunskaper person B - spelaren har att kunna gissa rätt. När ett kort ett kort är uppvänt blir chansen 50 % att någon av de kvarvarande korten är en joker. Vilket kort han valde att vända upp ger ingen som helst ytterligare information som säger att det är mer sannolikt att kortet ligger under det icke-valda kortet. --FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 12.44 (CET)

Poängen är att lekledaren vet var jokern ligger, och väljer alltid att inte vända upp jokern. I en tredjedel av fallen för att den är upptagen. Därför är det hela tiden 2/3 chans att jokern ligger under det kort du inte valt.--LittleGun (disk) 10 december 2013 kl. 14.07 (CET)

Jo, men det bara finns en joker, är det alltid minst ett kort utöver det du valt som inte är en joker, så lekledaren kan alltid vända upp ett kort oavsett vilket kort du valt. Den ökade sannolikheten för de båda andra korten fördelas lika, för inget ökar sannolikheten mer för det kort du valt än det du inte valt.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.09 (CET)

LittleGun har helt rätt. Att lekledaren alltid kan välja att vända upp ett kort som inte är en joker, vilket förutsätter att lekledaren alltid vet var jokern finns, är det som gör att sannolikheten att jokern är det icke vända kortet som du inte valde från början är 2/3 . Problemet är känt som Monty Hall-problemet och ger ofta upphov till upprörda känslor eftersom det rätta svaret för många är konta-intuitivt. --Larske (disk) 11 december 2013 kl. 01.19 (CET)

Aha, tack, då lärde jag mig något nytt! Skulle givetvis har ritat upp dem så hade jag fattat. Nu inser jag också hur dumt jag resonerade - det är 1/3 chans att få jokern från början, det kan ju inte ändra sig.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 07.17 (CET)

Den dåliga intuitiviteten beror på att 1/3 är ganska när 1/2. Lite intiutivare om man tänker sig samma problem med 53 kort med ryggen upp. Om du pekar på ett kort och spelledaren vänder upp 51 av de andra korten och något av de två kvarvarande är jokern. Då är det lättare att tänka sig att byta. Sannolikheten för att du pekat på rätt är fortfarande 1/53. Sannolikheten för att det andra är rätt är alltså 52/53.--LittleGun (disk) 10 december 2013 kl. 11.28 (CET)

Nu när jag äntligen fattade förstod jag också vad du menade - så enkelt när man väl tänker efter, men när jag först läste förstod jag inte alls hur du menade.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 14.16 (CET)

Och nu fattar jag hur du menar: Om lekledaren inte vet vilket kort som är rätt och får vända upp kort tills det bara är två kvar så länge det inte är en joker. (I fallet med en hel kortlek får man då börja om spelet väldigt ofta). Då är det 50% chans att jag pekade på rätt, när bara två kort återstår. Det är svårt att beskriva saker så att alla som läser förstår förutsättningarna på samma sätt!--LittleGun (disk) 11 december 2013 kl. 15.25 (CET)

Jag sticker ut hakan och återför frågan till min ursprungliga utformning. FBQ fastslår att jag har fel när jag säger att den statistiska sannolikheten skiljer sig från den reella sannolikheten. Skillnaden mellan sannolik och sann har Tage Danielsson klargjort i sin monolog "den "försumbara" sannolikheten". Här har jag använt ordet sannolik. Det är dock en sanning att klave kommer upp i förhållandet 1/2 vid varje kast men det blir mindre sannolikt att ytterligare en klave kommer upp för varje ny klave i följd. Så, är svaret mattematiskt eller filosofiskt. --Elav W (disk) 10 december 2013 kl. 21.28 (CET)

Det enkla svaret är att den inte blir mindre sannolikt att en ny klave kommer upp för varje kast. Det är den enkla "sanningen", matematiskt och filosofiskt. Däremot blir det, för att åter anspela på Tage Danielsson alltmer sannolikt att du kommer att få 14 klavar på raken för varje ny som kommer upp, så att du när du fått din 14:e klave kommer att bli nästan helt sant att du verkligen fått dem.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.09 (CET)

Och att det inträffade en kärnkraftsolycka i 28 mars 1979 Harrisburg påverkar på inget sätt sannolikheten för att det skall inträffa en annan kärnkraftsolycka, varken i Harrisburg, samtidigt eller vid annan tidpunkt (möjligen i att man påverkar säkerhetsrutinerna) Edit - ja - sannolikheten att den hände just då och där, visst :-).--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Äntligen fick jag bitarna på plats. Visserligen är det inte sannolikt att få 11 klave i följd, men den sannolikheten är försumbar jämfört med sanningen att chansen för en elfte klave är 1/2. Tack! --Elav W (disk) 11 december 2013 kl. 14.16 (CET)

Nu är det jag som inte riktigt hänger med. Sannolikhet är väl sannolikhet på riktigt, och inget annat?

Jag tänkte att ett fel du gjorde i ursprungsfrågan var att blanda ihop sannolikheten för utfallet klave i det enskilda kastet, jämfört med sannolikheten för utfallet klave 11 gånger i följd.

Om jag förstått det hela rätt är det ju lika sannolikt att få kr, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl som att få kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kr, kl, kl, kl, eller kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kl, kr. Jag är osäker på om det gjorde det klarare. Blir det förresten inte så att varje följd av krona och klave vid en serie av 11 kast är lika sannolik?

(En bisittare här påpekar att sannolikheten för att få antingen krona eller klave är nästan 1/2, då myntet kan ställa sig på högkant... men det elimineras väl åtminstone helt om man fångar och slår ihop händerna runt myntet :)). flinga 12 december 2013 kl. 14.15 (CET)

Ja det stämmer, varje följd av krona och klave är lika sannolik som någon annan följd. Det finns 2048 (2 upphöjt till 11) olika följder och sannolikheten är alltså 1/2048 eller ungefär 0,000488 för varje sådan följd. --Larske (disk) 12 december 2013 kl. 20.26 (CET)

Nu känner jag mig manad att förklara, fast det borde göras av någon som läst statistik. Förklaringen ligger i skillnaden mellan sannolikhet och sanning. Den statistiska sannolikheten för 11 klave i följd är liten. Men om man ställer sannolikheten mot sanningen, att för varje enskilt kast är chansen 1/2, så vinner sanningen varje gång. Och det är det jag refererar till när jag tog upp Tage Danielssons monolog, som just handlar om att sannolikheten är nästan försumbar. (Fast vid det laget hade jag själv ännu inte förstått sambandet, förutsatt att jag förstått det rätt nu :-)). --Elav W (disk) 12 december 2013 kl. 20.07 (CET)

Nu kanske jag är, vad säger man.. pedantisk (?), men jag vill i alla fall invända. I stort har du rätt, men "sanningen att för varje enskilt kast är chansen 1/2", är alltså detsamma som att sannolikheten för (klave vid) varje enskilt kast är 1/2, och omvänt kan man säga att chansen för att 11 klave i följd är liten. Ska man spetsa till det lite så har sanning ingenting med frågan att göra :^).

Sannolikhet betyder (väl) ungefär "chans", det är inte som att det står i någon slags motsats mot sanning.. sanning å sin sida är ett väldigt brett och diffust begrepp, men exempelvis kan man hävda att det är en sanning att sannolikheten för 11 klave i rad är 1/2048, och att det är en sanning att sannolikheten för 1 klave i rad är 1/2. Jag uppfattar det alltså som att du har lite snurrig användning av begreppen, utan att vilja låta oförskämd (i så fall ber jag om ursäkt). flinga 15 december 2013 kl. 01.51 (CET)

Först och främst, nej du är inte oförskämd, men missförstånd av skriven text har högre sannolikhet än när man talar direkt till varandra :-). Den ursprungliga frågan handlar enbart om det 11:e kastet, inte om serien för 11 kast. Hoppas det förtydligar mitt senaste inlägg och att det jag skrev är sant. Annars låter vi den här tråden leva vidare ett tag till. --Elav W (disk) 16 december 2013 kl. 16.25 (CET)

Jag håller med flingas analys om användningen av ordet sanning. Men jag kan inte låta bli att försöka förklara på ytterligare ett sätt, med procent. Sannolikheten för att få 10 klave i rad är 0,10%, sannolikheten för att efter det få ännu en klave är 50%, vilket gör att sannolikheten för att få 11 klave i rad blir 0,05% (0,10% * 50%). Och 0,05% är ju väldigt osannolik, men bara dubbelt så osannolikt som 0,10% ⬤Bοⅳⅰе 16 december 2013 kl. 16.45 (CET)

Ja, och.. för att tjata ytterligare, så är sannolikheten om man specifikt ser till det elfte (eller 98:e) kastet 50% (1/2) för att få klave, och inget annat. Om jag nu tänker rätt så är alltså sannolikheten för ett kast, och sannolikheten för (ett visst utfall av) elva kast på rad, två skilda saker. Det lät som att du (Elav W) inte skilde dem åt helt tidigare, det är därför jag tjatar :) flinga 16 december 2013 kl. 17.21 (CET)

Om det uppfattades så, då var det så och det får jag ta på mig. Ibland behöver man även kroppsspråket för att veta att man är förstådd.--Elav W (disk) 17 december 2013 kl. 00.12 (CET)

Det är ingen fara med det för min del :) Jag gillar att diskutera och kan hålla på länge, men det är inte alltid det är uppskattat av andra har jag förstått ;) flinga 17 december 2013 kl. 16.10 (CET)