Öppna huvudmenyn

Humlegården

en park på Östermalm i centrala astockholm
Humlegårdens norra del med ekar och gräsmattor.

Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Alléerna som leder från Karlavägen ned mot Kungliga biblioteket.
 
Vinter i Humlegården cirka 1890.

Kunglig parkRedigera

Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288.[1] Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård 1619 på uppdrag av Gustav II Adolf[2]. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn.

1764-1869Redigera

Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i mitten av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus.

Parken öppnades delvis för allmänheten 1764; de flesta släpptes då in men parken var fortfarande avskild och vissa utestängdes dock från tillträde. Det var en nöjespark och blev känd som en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde:[3] 1773 öppnade Humlegårdsteatern i den gamla paviljongen.

1835-42 övertog Linnéska Samfundet arrendet för parken. Trots återkommande skadegörelse och stölder lyckades de genomföra många stora förändringar. Dammar anlades, drivhus, inhägnader och burar för djur och fåglar byggdes och hela området norr om den öst-västliga allén omformades i engelsk park-stil. Statyer av Carl von Linné och Flora sattes upp vid foten av kullen som fick namnet Floras kulle.[4] Vintertid anlades en populär kälkbacke på kullen och på 1850-talet kunde en kälke hyras timvis för tolv skilling.[5] Flera tecknare och konstnärer gestaltade vinteraktiviteterna, såsom Gustaf Axel Broding, ofta på uppdrag av de stora dagstidningarna.[6] Mellan 1851 och 1878 fungerade återigen en teater här, Nya Theatern i Humlegården.

Från 1869Redigera

Allmän park, det vill säga helt öppen för alla, har den varit sedan 1869. Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån.

Parken var länge en samlingsplats för Stockholms homosexuella.[7] Det kan gå tillbaka på en tradition att hästgardister vid Svea Livgarde prostituerade sig i parken vid förra sekelskiftet.[8] Humlegården omnämns även i sången Hum hum från Humlegården.

Av boende i området har framförts att parken känns otrygg, framförallt kvällstid. Olika initiativ har under 00-talet startats för att motverka detta. [9][10]

SkulpturerRedigera


ReferenserRedigera

  1. ^ Nils Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa, 1953
  2. ^ Stockholms tekniska historia. 2, Stockholms parker : innerstaden (1. uppl). LiberFörlag. 1986 ;. ISBN 9138907321. OCLC 185419236. https://www.worldcat.org/oclc/185419236 
  3. ^ Johan Flodmark (1893). Stenborgska skådebanorna: bidrag till Stockholms teaterhistoria. Stockholm: Norstedt. Libris 439864
  4. ^ Parkdokumentet för Humlegården, Stockholm, juni 2004
  5. ^ Selander, Nils & Edvard. Två gamla Stockholmares anteckningar(Stockholm: P.A. Norstedts och söner, 1920), 148.
  6. ^ Gustaf Axel Broding, 1880-tal,Kungliga Biblioteket Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Kart & planschavdelningen 11776138.
  7. ^ ”Platser | Riksantikvarieämbetet”. app.raa.se. https://app.raa.se/id/platser/utforska/berattelse/3dc42352-da5c-4101-97bc-00daddd97552. Läst 28 maj 2019. 
  8. ^ Rossholm, Elisa (2016). I väntan på hufvudpersonen - Identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870–1900. sid. 38, 50 
  9. ^ ”Nu ska Humlan bli en bättre plats att vara på – med DIN hjälp” (på sv). www.stockholmdirekt.se. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nu-ska-humlan-bli-en-battre-plats-att-vara-pa-med-din-hjalp/reppjl!aFctMfPn69ugA7JhQ7UGtw/. Läst 28 maj 2019. 
  10. ^ Östermalms stadsdelsförvaltning. [https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047 ”Ett levande Humlan - svar på medborgarförslag”]. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047. Läst 28 maj 2019. 

Externa länkarRedigera