Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/Februari

Överlänkning, särskilt datum

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Wikilänkar#Överlänkning, särskilt datum. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.15 (CET)

Trettondedagen och tjugondedag jul

Trettondagen har just passerat och befinner sig i en topp i besöksstatistiken, och snart infinner sig tjugondagen som också är på väg upp. Jag, som lite för sent tampats med både lussekatter och tre heliga konungar, tänker att det är roligt om artiklarna som hittills varit mer eller mindre bristfälliga, är så bra som möjligt nu när de får som mest uppmärksamhet (hur många tänker inte tanken att under en högtid kolla upp vad den egentligen handlar om?), i synnerhet nu tjugondagen som ju liksom är på gång.

Visst är det spännande att tjugondag Knut har ett ursprung i ett firande av det år 1131 mördade danska helgonet Knut Lavard (av svenske motkungen Magnus Nilsson, att Knutsdagen under 1600-talet flyttades från hans dödsdag 7 januari till nuvarande tjugondagen, och att det är en i huvudsak svensk-finsk högtid? Borde artikeln egentligen heta tjugondag Knut?

Det finns säkert mer intressant att lägga till, vilket jag dock inte kan göra själv. Så kom med och snygga till och förbättra artiklarna om trettondagen (fortfarande inte oviktigt; artikeln är för övrigt mestadels en kopia från Ugglan) och inte minst tjugondagen om du tycker det låter roligt och nyttigt! Kanske har du till och med någon bra källa att plocka ur? Jag har gjort det jag kunnat redan, och tagit upp ett par frågeställningar jag har på diskussion:Tjugondedag jul, som kanske kan lösas i samband med förbättrandet. --flinga 7 januari 2012 kl. 18.46 (CET)

PS. Borde tjugondagen omdirigera till tjugondedag jul, eller är det en variant jag just myntat? DS. --flinga 7 januari 2012 kl. 18.54 (CET)

Jag har aldrig hört "tjugondedag jul" utan enbart "tjugondedag Knut". "Tjugondag Knut" låter som talspråk, eller? /Grillo 7 januari 2012 kl. 19.09 (CET)

Det är säkert talspråk, men omdirigeringar borde de ha likafullt. Det är säkert många som söker på talspråk. /ℇsquilo 7 januari 2012 kl. 19.26 (CET)

Jag instämmer med ℇsquilo. Fernbom2 7 januari 2012 kl. 19.40 (CET)

Trettondagen tror jag är en vanlig talspråklig variant, men tjugondagen misstänker jag att jag myntade, när jag ville ha ett symmetriskt uttryck språkligt. Jag ändrar rubriken här. En omdirigering skadar ju ändå inte.

Jag hoppas att andra frågor om artikeln än bara namnet kommer diskuteras. Min subjektiva upplevelse liknar Grillos, tjugondag Knut är för mig mer bekant än tjugondedag jul. Tjugondag Knut kan vara skämtsamt och är förstås mer talspråkligt, men det kan noteras att NE ändå skriver om dagen på denna rubrik. Fortsatt diskussion om artikelns namn och utformning tas med fördel på diskussion:tjugondedag jul. :) --flinga 8 januari 2012 kl. 17.05 (CET)

Jag har sett en amerikansk artikel någonstans om "Sweden's Trettondasshelgen (Holiday of the 13 Outhouses)". Den var väldigt rolig, men har egentligen ingenting med det här att göra. mvh SergeWoodzing 8 januari 2012 kl. 18.03 (CET)

Jag har aldrig hört trettondedagen jul,,heter det inte trettondag jul ? TF

Antingen trettondedag jul, trettondag jul, trettondedagen eller trettondagen, skulle jag säga. --flinga 9 januari 2012 kl. 00.22 (CET)

Och jag skulle säga att "trettondagen" främst är talspråk, medan "trettondedagen" är vårdat skriftspråk. Uttalet kan vara det samma oavsett stavning. Fernbom2 10 januari 2012 kl. 14.56 (CET)

Saol har "trettondagen" som huvudform, så den får nog betraktas som vårdad, den med. /NH 10 januari 2012 kl. 15.23 (CET)

Ja, så långt har det kanske gått, men i kyrkoåret heter det under alla omständigheter "trettondedag jul". Fernbom2 10 januari 2012 kl. 15.43 (CET)

Ja, jag tror inte jag sa något om vilket som var mer talspråkligt eller ej. En del mer informella eller talspråkliga varianter är ju etablerade som alternativ i skrift (exempel skall/ska, mig/mej), och båda tas upp i artikeln om trettondagen. --flinga 10 januari 2012 kl. 16.02 (CET) Rättade mig själv. Poängen var ursprungligen att trettondedagen jul i alla fall måste vara fel. --flinga 11 januari 2012 kl. 05.56 (CET)

Ja, före bestämningen "jul" måste det vara obestämd form. Fernbom2 11 januari 2012 kl. 06.05 (CET)

Tjugondag Knut/Tjugondedag jul har nu passerat och jag får passa på att tacka för responsen jag, och i artikelns ställe, artikeln fått. Efter att ha tagit oss igenom föregående märkliga mening kan vi konstatera att artikeln på själva dagen ifråga besöktes av 2438 läsare, mot 1904 förra året och 1789 samma dag 2010. --flinga 18 januari 2012 kl. 00.26 (CET)

Kategorin "Mördade politiker"

Kategoridiskussion flyttad till Kategoridiskussion:Mördade politiker#Kategoristruktur. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.09 (CET)

Knappt

Ordet knappt avser något som är "mindre än man skulle kunna förvänta sig" eller (enl SAOL nätt och jämt etc) Det är således inte en ren synonym till "nästan". Att skriva om väldigt rik person att "hans förmögenhet uppgår till knappt 7,5 miljarder" är definitivt inte bra. Även här syndas det en hel del. Man kan läsa om himlakroppar som ligger "knappt X ljusår bort" och sådant. Här skulle jag också behöva hjälp med att ändra sådant otyg. --Andhanq 12 januari 2012 kl. 17.22 (CET)

"mindre än man skulle förvänta sig" och "nätt och jämt" är ju inte samma sak. Visst, det är olämpligt att använda knappt som synonymt med nästan. Men himlakroppar på knappt 5 ljusårs avstånd är definitivt relativt närbelägna, och om man jämför någon med 7,5 miljarder med några som äger 10 miljarder kan jag inte tycka knappt är fel, inte heller om personen hade förväntat sig att äga 8 miljarder idag, men bara nådde "knappt 7,5 miljarder. Det beror som sagt på sammanhanget. --FBQ 12 januari 2012 kl. 17.54 (CET)

Jag har alltid tolkat 'knappt' som motsatsen till 'drygt'. Dvs om 2,95 liter är knappt tre liter medan 3,05 liter är drygt tre liter. Det är så ordet oftast används och jag kan inte tycka att det är fel. /ℇsquilo 12 januari 2012 kl. 22.39 (CET)

Man bör undvika "knappt" som motsats till "drygt". Att säga att en person som avled i en synnerligen hög ålder strax före sin 100-årsdag blev "knappt hundra år" är ju fullständigt galet. Det här är en klassisk fråga för språkvården. http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad_05.htm#knappt --Andhanq 13 januari 2012 kl. 00.24 (CET)

Jag tolkar ordet precis som Esquilo. Det verkar väl vara en etablerad användning? Varför är det fel, varför är det galet? Märk väl att innebörden när ordet används på detta sättet är "något mindre än". Även språknämnden säger ju att det kan användas neutralt (samtidigt som de kallar detta för "felaktigt" i stycket ovan, utan att heller gå in på vad de då menar med felaktigt) --flinga 13 januari 2012 kl. 01.21 (CET) (tog bort skämt som kan elda på i diskussionen i onödan). --flinga 13 januari 2012 kl. 01.42 (CET)

Ordet har både en betydelse och en klang. Betydelsen är "lite mindre än", men klangen är att det är lite mindre än förväntat eller lite mindre än man hoppats. Klangen är lite beklagande. "En lågavlönad kan ha en månadslön på knappt 10 000 kronor, medan hans chef har nästan 100 000." I den meningen går det inte att byta plats på "knappt" och "nästan". /Dcastor 13 januari 2012 kl. 02.18 (CET)

Man kan jämföra med begreppen "tack vare" och "på grund av" som i princip betyder samma sak men med helt olika klang. /Dcastor 13 januari 2012 kl. 02.20 (CET)

Nu börjar vi närma oss. Det har en klang av "knapphet", "brist" och sådant. Helt enkelt "mindre än vad man kan vänta sig eller vad som kan anses rimligt". Om en kortväxt person (1,48 cm) kan man säga att "han var knappt 1,50 lång", men om en lång person (2,08 cm) säger man inte "hon var knappt 2,10 lång". Rätt självklart för mig. Så resonerar ju också den citerade språkvårdaren. Men språkkänslan är inte lika för alla, tydligen. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 08.21 (CET)

Nej, och detta markerar Språkrådet genom att skriva: "Använd alltså bara knappt och nästan neutralt när det inte föreligger någon risk för feltolkningar." Enligt min mening föreligger inte den risken i de exempel som givits ovan. "Knappt" som motsats till "drygt" avvisas inte i den text som Andhanq länkar till, tvärtom! Däremot påpekas helt korrekt att det inte är en synonym till "nästan". Fernbom2 13 januari 2012 kl. 08.35 (CET)

Tämligen bevandrad i språkvård så ansluter jag mig till Fernbom. Det är korrekt att "knappt" är en motsats till "drygt". Sedan kan det finnas speciella konnotationer i vissa grupper eller vissa språkbrukare, men det är ingen originalbetydelse. Bibetydelse av "brist" finns inte egentligen. Arnef 13 januari 2012 kl. 12.38 (CET)

Jodå, den finns. SAOL ger betydelsen för "knapp": nästan otillräcklig; sparsam; kortfattad och för "knappt" (ja, man både anger böjningen för knapp och har den böjda formen som ett separat uppslagsord): nätt och jämnt, nästan inte, knappast ("knappast" definieras i sin tur som nätt och jämnt, nästan inte). Helt klart finns betydelsen av otillräcklighet med i definitionen. Även SAOB:s exempellista pekar tämligen otvetydigt i samma riktning. /Dcastor 13 januari 2012 kl. 13.21 (CET)

Nej. Du läser på neutrumformen av adjektivet 'knapp' (knapp-t). Där finns givetvis den betydelsen. Men det vi diskuterar här är ett adverb. Där har vi betydelsen nätt och jämnt, nästan inte, knappast - och alltså ingen otillräcklighet.Arnef 13 januari 2012 kl. 22.52 (CET)

Hur är det om man säger "det fanns knappt om mat"? Jag är lite förvirrad över om det då är adjektiv som syftar på maten, eller adverb som syftar på finnas (är dålig på adverb)? (Utifrån SAOL:s beskrivning borde det vara ett adjektiv).--flinga 18 januari 2012 kl. 15.08 (CET)

Ja, fast både klangen av brist och som en neutral motsats till drygt tycks ju existera, som sagt. Jag känner till brist-betydelsen (särskilt om man tänker på liknande begrepp som i "de levde under knappa förhållanden"), men det innebär ju inte att den neutrala innebörden inte existerar. Finns det rísk för feltolkning är det som sagt kanske bäst att undvika, förstås. --flinga 13 januari 2012 kl. 17.04 (CET)

Det här blev en längre och intressantare diskussion än jag hade trott. Jag kunde inte föreställa mig att så pass många tycker att det är fullt rimligt att använda knapp och knappt som en helt neutral synonym till "närapå", utan antyda någon slags knapphet eller brist. Kanske är det en generationsfråga. Nyanserna i språket förändras ofta över tid. Jag kommer dock att modifiera sådana skrivningar, när jag stöter på dem. Dock utan att gå på mer systematisk "jakt". När det gäller "husera" (diskussionen ovan) i betydelsen "hysa" måste dock samtliga sådana skrivningar korrigeras så snabbt som möjligt. I det fallet är det tveklöst helt galet och ingenting annat. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 17.09 (CET)

Spontant skulle jag säga att det finns en viss nyansskillnad. "Han sprang sträckan på knappt 10 minuter" låter som en bättre prestation än "Han sprang sträckan på nästan 10 minuter". I det första fallet tänker jag "Mindre än tio minuter, det var väl inte så illa?" medan jag i andra fallet tänker "Tog han tio minuter på sig? Inte så bra." /ℇsquilo 13 januari 2012 kl. 19.02 (CET)

Och utsagan "det är knappt fem grader" får nog för de flesta olika laddningar om det avser minusgrader (inte värre än så - vad skönt!) eller plusgrader (inte mer? Usch!). /FredrikT 13 januari 2012 kl. 20.40 (CET)

Efter att ha läst denna diskussion och funderat lite har jag kommit fram till att jag i fortsättningen skall använda "strax under" respektive "strax över" vilket jag tycker är bra då de är helt neutrala. Marcusroos _(disk) 15 januari 2012 kl. 13.54 (CET)

Ja, dels tyckte väl jag för min del att det var lite kontraintuitivt att det inte skulle förekomma, dels tycker jag att "felaktigt" i språksammanhang ofta kan behöva förtydligas. Det kan säkert finnas både en individuell och generationsmässig skillnad. --flinga 18 januari 2012 kl. 15.08 (CET)

Alla USA-artiklar "efter delstat"

Kategoridiskussion flyttad till och kan fortsätta på Kategoridiskussion:Kategorier i USA efter delstat#Kategorisering efter delstat . --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.02 (CET)

Formateringar

Flyttat wikipediafråga till Wikipedia:Wikipediafrågor#Fotnoter. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 16.44 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Norska kommuner 2

Sillasaltsrosetten

Det är nu cirka fem dagar kvar tills Wikipedia:Veckans tävling/Norska kommuner 2 startar. Detta är uppgöljaren till 2010 års skandinaviska tävling och sker även denna gång i samarbete med nowp och den gemensamma vinnaren belönas med silla sillsallatsrosetten. --Rasmus 28 18 januari 2012 kl. 18.55 (CET)

SOPA: Reddit och Wikipedia den 18?

Reddit kommer att stänga ner för 12 timmar som SOPA-protest den 18 dennes och en-wp överväger att följa exemplet. Skall vi också göra något då? Ett meddelande uppe på sidan eller helsidesmedelande med möjlighet att klicka vidare? Vart skall vi länka? Vi borde väl ha något på svenska. --LPfi 13 januari 2012 kl. 18.04 (CET)

Jag kan som sagt leva utan Wikipedia under de 12 timmarna... Tycker fortfarande att det är viktigt att vi agerar och visar solidaritet till enwp. Speciellt som det här inte bara påverkar dem utan även oss. /Grillo 13 januari 2012 kl. 18.42 (CET)

Instämmer med Grillo. Väl motiverat att göra någon form av markering, antingen helsidesbanner eller nedsläckning. Info på svenska, ja, och det enklaste är väl att översätta vad nu enwp tänker lägga upp. Lsj 13 januari 2012 kl. 18.55 (CET)

Skulle vi inte kunna ha en helsidebanner med en länk till vanliga Wikipedia? "Klicka här för att gå till vanliga Wikipedia", längst ned? - Green Yoshi (^d_b) 13 januari 2012 kl. 19.03 (CET)

Eller, nej, jag ångrade mig. - Green Yoshi (^d_b) 13 januari 2012 kl. 19.03 (CET)

Jag är emot någon typ av agerande i detta skede. Jag är här på Wikipedia för att skapa artiklar och ställer helhjärtat upp på mottot fri kunskap för alla och konstruktiva ageranden direkt kopplat till det. Jag som person är emot alla sorts kollektiva ageranden och att på något sätt bli delaktig i någon kollektiv åtgärd som inte direkt är kopplat till det jag skrev ovan. Vid något extremt läge är jag även beredd att agera (på samma sätt som jag nära pacifist är beredd slåss om min familj blir hotad) men jag anser vi är långt ifrån detta läge. Jag anser också det är ett missbruk av oss att tvinga våra läsare att måste ta del av våra åsikter (jag är naturligtvis i sig emot SOPA) och att detta kan bli ett sluttande plan, för om vi agerar nu, vad skall vi då göra när nästa gång någon än värre sker i världen. Jag respektera att andra har annan uppfattning än jag i denna fråga men ser det nödvändigt med konsensus om något skall göras.Yger 13 januari 2012 kl. 19.30 (CET)

Som påpekats i tidigare diskussioner är alltså detta något som direkt hotar Wikipedias existens. Självklart ska Wikipedia inte protestera mot orelaterade händelser i världen. /Grillo 13 januari 2012 kl. 20.53 (CET)

Detta är min åsikt, skriven i december men den gäller än. Jag är för någon typ av aktion som stöd, eftersom jag tror att lagen i allra högsta grad kan påverka Sverige och svenska siter som här inte är olagliga men där blir det. Adville 13 januari 2012 kl. 22.18 (CET)

Jag är (nog) positiv till en åtgärd även från svenskspråkiga Wikipedias sida, men vill gärna ha mer information om den senaste diskussionen om nedstängning av enwp. Länk? Calandrella 13 januari 2012 kl. 22.41 (CET)

Senaste diskussionerna finns här. Jag vill dessutom påpeka att det finns massor av rykten om borttagna delar av lagförslaget, olika initiativ som WMF skulle ta (de hänvisar till gemenskapen), och mycket annat. Just nu vet jag faktiskt inte vad som kommer hända på enwp.//Hannibal 13 januari 2012 kl. 23.12 (CET)

Det senaste är väl att de håller på att sätta igång en omröstning (tydligen kan man använda sådana där). Om det blir ett ja vet vi vad som kommer att hända, men då har vi inte mera särskilt mycket tid att ta ställning och förbereda oss själva.

Lagförslaget kommer att ändras. I allmänhet är det för sent att agera i det skede då ett lagförslag fått sin slutgiltiga utformning (och vi borde ännu hinna med utvärdering, konsensusskapande och aktioner). Därför är det viktigt att agera innan vi vet om de värsta formuleringarna saknas i det slutgiltiga förslaget.

--LPfi 14 januari 2012 kl. 11.56 (CET)

Är det ingen som har några åsikter angående wikipedias neutralitet här? 85.229.XXX.162 (hemlig ip) 14 januari 2012 kl. 00.14 (CET)

Jo. Jag tycker bara att Wikipedia skall agera i tydliga fall av direkt självförsvar där det finns ett klart och tydligt mål. Eftersom svenskspråkiga Wikipedia har i det närmaste obetydlig inverkan på amerikansk politik tycker jag att det är en mycket dålig idé att över huvud taget göra någonting – vi tar politisk ställning för vår egen skull, inte för att vi faktiskt uppnår någonting. Däremot kan jag tänka mig att som en del av engelskspråkiga Wikipedia komma fram till en annan slutsats där. SOPA är ett reellt problem för sidor där innehåll genereras utan granskning i förhand. Men den enda Wikipediaversion som kan göra någonting åt att ändra den amerikanska opinionen är den engelska, och möjligtvis spanska. /Julle 14 januari 2012 kl. 00.28 (CET)

(Redigeringskonflikt) Wikipedias artiklar ska vara neutrala, ja, men Wikipedia som organisation (förvisso väldigt löst sammansatt) behöver inte vara neutral. På samma sätt som att tidningar ska skriva neutrala artiklar, men kan ta ställning på sina ledarsidor. Detta handlar alltså om ett förslag som äventyrar hela uppslagsverkets existens och alla de timmars arbete som personer frivilligt lagt ner på det. -- [ jiˈesˌdeːo ] 14 januari 2012 kl. 00.30 (CET)

Eftersom det är mer än troligt att andra länder kan komma att följa i USA:s spår och att det fortfarande finns möjligheter för omvärldens regeringar att försöka påverka anser jag att detta bör ske på global basis för att väcka opinion mot förslaget. Wikimedias projekt kan allvarligt hotas av SOPA, som ju verkligen är ett exceptionellt lagförslag, och ett kraftfullt agerande är därför nödvändigt. Vi är i en mycket god position att informera allmänheten om detta och påpeka att det riskerar vårt arbete. Om vi skall stänga ned hela sidan eller bara ha en banner som berättar om det hela låter jag vara osagt, men jag tycker absolut att vi ska göra någonting! Jopparn 14 januari 2012 kl. 15.01 (CET)

Jag delar i det närmaste Julles syn. Att spekulera i att liknande lagförslag eventuellt skulle kunna komma att dyka upp i till exempel svensktalande länder är just ren spekulation och inte skäl till att utvidga protestaktionen till vår språkversion. Däremot tycker jag att en toppbanner som kortfattat förklarar läget samt länkar till relevant vidare information kan vara på sin plats. /Dcastor 14 januari 2012 kl. 16.03 (CET)

Javisst är det en spekulation, men Julle hävdar att det inte skulle handla om självförsvar och att det endast skulle gälla amerikansk politik och det tror jag tyvärr är felaktigt. Det gäller i mitt tycke att agera innan liknande förslag eventuellt dyker upp och det blir politisk prestige av det hela, snarare än att vänta till dess att det är för sent. Exempelvis har Spanien infört en lag som förvisso verkar vara mycket rimligare, men som ändå sätter igång varningsklockor hos mig om vilka förslag som kan komma härnäst. Sedan handlar det ju inte bara om svensktalande länder utan om vilka lagar som först fram på EU-nivå och det gäller ju att påverka våra folkvalda Europaparlamentariker också! Jopparn 14 januari 2012 kl. 16.55 (CET)

Du missförstår mig. Jag har inte sagt att det inte skulle kunna vara självförsvar; SOPA är ett problem för Wikipedia. Jag har inte argumenterat mot en blackout på engelskspråkiga Wikipedia, där jag också är aktiv (om än mindre än här). Vad jag säger är att vi, svenskspråkiga Wikipedia, här frångår politisk neutralitet utan att ha någonting att vinna. Vi uppnår ingenting. Vi kan inte påverka den amerikanska lagstiftningen och vi bör inte protestera mot odefinierade europeiska lagar som kanske skulle kunna dyka upp. /Julle 14 januari 2012 kl. 19.08 (CET)

Jag är emot en aktion på Wikipedia. Vi verkar, liksom många andra språkupplagor (och de flesta av de stora) med ett "globalt perspektiv". Ett lagförslag i USA borde då inte vara mer intressant än, exempelvis, ett lagförslag i Kina. Globalt sett finns det, tyvärr, många betydligt värre saker som vi isåfall skulle kampanja mot. Däremot kanske WMSE vill göra något (jag är själv inte medlem där). /NH 14 januari 2012 kl. 17.08 (CET)

Finns det värre saker i världen att protestera emot som just påverkar Wikipedias existens? Obelix 14 januari 2012 kl. 17.50 (CET)

Eftersom många av wikipedias servar ligger i USA, och inte Kina är ett lagförslag i just "U-landet" ett hårt slag mot alla språkversionerna, medan en censur i Kina inte påverkar de andra språken. Adville 14 januari 2012 kl. 19.03 (CET)

På italienska Wikipedia hittade jag en länk till de:Wikipedia:Initiative gegen den SOPA#aktuell vorgesehene Aktion. Jag anser att man åtminstone bör fixa fram något sådant (med eller utan infosida), till exempel på MediaWiki:Sitenotice. Jag antar att det främst är engelskspråkiga Wikipedia som är relevant eftersom personer i USA främst använder den språkversionen, men man bör ändå informera svenska användare om detta på något sätt. --Stefan2 16 januari 2012 kl. 01.25 (CET)

För de som ser framtida europeiska eller svenska lagförslag som något hypotetiskt kan det vara intressant att svensk datorspelsindustri talar uppmuntrande om SOPA i svensk press, som en respons på enwp:s mörkläggning, och hävdar att riskerna från SOPA har överdrivits. När starka krafter med stora ekonomiska medel har den synen ringer mina varningsklockor då de har en reell chans att påverka den politska riktningen med hjälp av lobbying. Vi har inte samma möjligheter, men vi kan i alla fall tydligt visa vilka konsekvenser ett liknande lagförslag kan få för gemene man - genom att stänga ned oss själva under en dag. Jopparn 17 januari 2012 kl. 14.27 (CET)

Länkar till vad som diskuteras ske på andra språkversioner

• aktuell diskussion och omröstning på en:wp - lutar nu åt Blackout US only, banner for all users
• föreslagen bild att lägga ut på en:wp om och när nerstängning sker
• diskussion på de:wp

Yger 14 januari 2012 kl. 12.26 (CET)

• it:Wikipedia:Bar/Discussioni/Stop SOPA initiative
• fr:Wikipédia:Le Bistro/12 décembre 2011#« La Wikipédia anglophone en grève ? »
• no:Wikipedia:Tinget#SOPA og Wikipedia på norsk
• nl:Wikipedia:De kroeg#Nieuws over SOPA
• commons:Commons:Village pump#Stop Online Piracy Act (SOPA)

Stefan2 16 januari 2012 kl. 22.27 (CET)

Tycker att det är trist om engelskspråkiga Wikipedia nöjer sig med en halvmesyr som nitton av tjugo personer kommer att klicka sig förbi. /Julle 14 januari 2012 kl. 19.50 (CET)

Och här föreslås all servrar borde flyttas till Sverige.Yger 16 januari 2012 kl. 19.54 (CET)

Nu lär det väl knappast hända att man flyttar servrarna alls, men ur ett lagstiftningsperspektiv vore Island förmodligen rimligare, i så fall. /Julle 16 januari 2012 kl. 19.57 (CET)

Även på commons diskuteras nu åtgärd. Det ser just nu ut som det i morgon på en:wp blir full blackout, och en banner på de.wp och Commons.Yger 17 januari 2012 kl. 08.26 (CET)

Den 16, 17 och 18 januari hade Bybrunnen mer än 1000 sidvisningar per dag, vilket är ovanligt, nästan en fördubbling av den vanliga trafikmängden. Liknande mönster ses på andra språk. --LA2 19 januari 2012 kl. 06.47 (CET)

Nästa avsnitt i SOPA-såpan

SOPA verkar ha problem. Vita huset säger nu att de inte kommer att stödja SOPA och Online Protection and Digital ENforcement Act (OPEN). Enligt WMF:s Jay Walsh: "It hints at the possibility that the President won't sign a bill that doesn't meet these points, but it doesn't mean something destructive won't get through."

Dessutom, för några dagar sedan meddelade SOPA:s initiativtagare Lamar Smith att han tänker ta bort delar av förslaget. Som en person uttryckte det på en mailinglista: "Too little, too late."

Jag är fortfarande osäker på vad som borde göras, men skrev ett förslag till ett manus till en kort film med Jimmy Wales. Wikimedia UK har meddelat att de skulle kunna filma det hela, men det är osäkert, som det mesta här.//Hannibal 15 januari 2012 kl. 12.30 (CET)

Sista (?) avsnittet i SOPA-såpan

Eric Cantor verkar ha bestämt sig för att stoppa SOPA.

• http://www.examiner.com/computers-in-denver/house-kills-sopa
• http://www.guardian.co.uk/technology/2012/jan/16/sopa-shelved-obama-piracy-legislation
• http://www.zdnet.com/blog/networking/sopa-derailed/1897
• http://news.firedoglake.com/2012/01/16/sopa-stopped-in-house-until-consensus-reached/

Warrakkk 16 januari 2012 kl. 18.36 (CET)

[1] och [2] kan vara intressanta. Nirmos 17 januari 2012 kl. 04.49 (CET)

Ja det verkar som om mörkläggningen fortfarande kommer att hända. Jag deltar med mina två webbplatser :) Warrakkk 17 januari 2012 kl. 05.03 (CET)

Kommentar från tyska protestorgranisationsteamet

I am Liberaler Humanist from the german protest organisation team, I do not speak swedish, but due to the importance of the subject it might be the best to write this message in english. The english Wikipedia will have a full blackout on january 18, there are still voting, but there is an overwhelming majority for a blackout. You can find their coordination pages here. The german Wikipedia will display a banner on the same day. The italian Wikipedia has just discovered this issue and is planning to do something, there are also discussions in the swedish and the dutch Wikipedia. SOPA is one of the worst things, that can happen to the internet. Therer are 3 points, that will cause serious problems. At first, SOPA will demand search engines (due to obscure causes, Wikipedia is a search engine in SOPAs terms) to take down weblinks to sites, that may infringe any rights, especially copyrights. The Problem is, that we will have to take down an enormous amount of weblinks, we will have to check all our weblinks, if the site they link to contains any materials, that infringe any rights, we will have to delete these links at the moment. If we won't delete such a weblink due to any causes, the WMF will receive a high fine. The second point is, that the DNS-Providers will have to block internet sites, that are accused of copyright infringements. The affected sites will not be accessible, in fact, this is censorship like it is done in totalitarian countries. However, at least this point is likely to be changed The third point is, that SOPA will allow anyone to order a payment processor like Paypal or Mastercard to stop processing payments to anyone of whom the claiming person thinks, that he infringes his copyrights. No court is needed for this. SOPA is a real danger to us. We will have to compliy with SOPA in every Wikipedia, as the WMF is based in the USA. It would be great, if you could do something here. We have prepared a banner and an information site for the readers at the german Wikipedia you could translate them and use the banner with the site notice feature. If you have any questions, you can contact us at the german WP and the WMF, as far as I know Philippe is the contact person in the english Wikipedia. --Liberaler Humanist 16 januari 2012 kl. 12.37 (CET)

You're very welcome to contact us in English. A fair number of us are able read German too, of course, but that'd leave more Swedish Wikipedians out of the discussion, so I suppose English is the best choice here.

We're well aware of this, and this isn't our first discussion concerning the subject. We have not reached any kind of consensus, however – some are for, others have argued against the idea of having a banner. Now, being one of the persons who have argued against it, I'm of course not the best suited to judge, but I'd be very disappointed to see Swedish Wikipedia take its first steps towards political action based on a discussion where no more than a dozen voices or so have been heard, and where we haven't been able to reach any kind of conclusion. /Julle 17 januari 2012 kl. 05.31 (CET)

Well, there seem to be a consensus (see below) about the need for an informative banner, at least. Jopparn 17 januari 2012 kl. 14.29 (CET)

Nytt läge?

Nu när svenska nyheter slår upp stort nedsläckningen av en:wp i morgon och där det är svårt se det bara gäller engelskspråkiga Wikipedia, så känner i alla fall jag, det finns ett behov av en sitenotice även på sv.wp i morgon där vi klargör nedlsäcknigen bara avser en:wp men att vi på sv;:wp sypatisarer med detta (eller något åt det hållet).Yger 17 januari 2012 kl. 10.14 (CET)

En site notice som flaggar för att engelska wikipedia är stängt är EMRÅ det minsta vi ska göra. Angående om wikipedia är politiskt eller neutralt: Wikipedia har en vision som är mycket politisk:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we're doing.

Trots att de flesta svenskpråkiga framförallt finns i länder där detta är neutralt, vackert, självklart och bra, så är det politiskt sprängstoff för en stor del av våra medmänniskor.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 10.21 (CET)

En site notice är ett måste, tycker jag. Vi har Wales ansikte flera månader slutet varje år, då kan vi väl ha en liten text en dag? Om så bara för att göra läsarna mindre förvirrade.. Tanzania 17 januari 2012 kl. 10.27 (CET)

Jag håller med LittleGun, sitenotice på svwp om nedsläckningen borde vi ha. Det är inget konstigt i att uppmärksamma frågan eftersom den kan påverka Wikipediaprojekten. Höstblomma 17 januari 2012 kl. 10.48 (CET)

Kan någon göra ett förlag på text, vi behöver ju heller inte vänta till i morgon med att lägga upp den, nu när alla media rapporterar om detta.Yger 17 januari 2012 kl. 10.55 (CET)

Jag håller med om att det behövs en sitenotice. Kan dock ej göra en själv. Saknar än så länge kunskapen. Från sitenoticen bör det väl länkas både till den enwp sida som förklarar varför, och till en svwp sida som förklarar lite tydligare. (itwp har en sitenotice redan såg jag igår) Adville 17 januari 2012 kl. 12.53 (CET)

Kanske kan man översätta meddelandet på enwp, ungefär "om x timmar kommer engelskspråkiga Wikipedia att stängas ner globalt i protest mot SOPA och PIPA", och ha någon länk "läs mer" till Wikimedia Foundation. Eller under nedstängningen kan man skriva att det är stängt som protest under 24 timmar? Höstblomma 17 januari 2012 kl. 13.09 (CET)

Om det bara rör enwp bör det kanske fetas så att folk inte bara snabbläser wp. Om det rör flera språkversioner kanske man bör skriva "viss" e. dyl MVH/--Idunius 17 januari 2012 kl. 13.14 (CET)

Klart att vi skall ha en site notice. Och för en gångs skull tycker jag att den skall vara riktigt stor och blaffig! /FredrikT 17 januari 2012 kl. 16.46 (CET)

Vill uttrycka min åsikt som ganska mycket går i linje med konsensus: åtminstone en sitenotice, vilket ju också även blir för att upplysa om ändrad funktionalitet med avseende på länkar till engelska Wp. Jag hade inte heller motsatt mig en nedsläckning, i den mån beslutet också rör oss. (Återigen, det är innehållet i Wikipedia som är neutralt, inte "rörelsen".) --flinga 17 januari 2012 kl. 17.25 (CET)

Vill bara flika in med att det här kan vara ett intressant tillfälle att göra en del studier av förhållandet mellan svwp och enwp. Kommer aktiviteten på svwp öka under nedsläckningen? Kommer vi ha fler sidvisningar? Det kan ge en hint om hur många svenskspråkiga som föredrar enwp framför svwp i vanliga fall. Popperipopp 17 januari 2012 kl. 15.54 (CET)

Finns data på normal användning i bilden till höger. Ungefär hälften av wp-användningen i Sverige är svwp, 1/3 är enwp, 1/6 övriga språk. Lsj 17 januari 2012 kl. 16.33 (CET)

Här är några förslag på text:

• Om x timmar kommer engelskspråkiga Wikipedia att stängas ned i 24 timmar i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Observera att nedsläckningen inte gäller svenskspråkiga Wikipedia. Läs mer.

• För närvarande är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar för att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Nedsläckningen gäller inte svenskspråkiga Wikipedia. Det är x timmar kvar av nedsläckningen. Läs mer.

Vad tycks? Tror nog att det börjar att bli dags att bestämma sig då vi bara har några timmar på oss. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.29 (CET)

Ser OK ut för mig, och vi borde se till att få upp denna senast 19 (om nyheterna på TV vill visa detta, inte troligt men ändå).Yger 17 januari 2012 kl. 17.33 (CET)

Är det någon som INTE vill att vi vidtar denna åtgärd? Eller finns det några andra åsikter? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.36 (CET)

Jättebra, upp med den nu om du vet hur man gör, jag hade gjort det om jag kunnat. Det är bara att ändra om någon inte är nöjd. Använd gärna den sitenoticen engelska som mall.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)

Tycker texterna är bra, kort och tydligt, med länk till sida om man vill läsa mer. Jag kan tänka mig dem. Höstblomma 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)

Någon som vet vad allt handlar om kanske kan skriva en artikel om SOPA respektive PIPA. Jag tänkte att jag skulle läsa på här, men si det gick inte. // Castrup 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)

Ja, jag vet hur man gör. Ska jag lägga upp det? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.40 (CET)

Gör det! Vi kan diskutera länkningar senare, tex länkning hit] eller till en artiklaran om SOPA och PIPAYger 17 januari 2012 kl. 17.41 (CET)

Låter bra. Kör! Lsj 17 januari 2012 kl. 17.41 (CET)

Kommer tyvärr inte åt mallen på enwp då endast adminsitratörer där har tillgång till koden. Får pröva mig fram istället och om jag inte får till något liknande så lägger jag upp texten satt det ser någorlunda bra ut. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.50 (CET)

Bara en länk hit är med så kör med det som du kan.Yger 17 januari 2012 kl. 17.53 (CET)

Har nu lagt upp en banner. Kan förbättras av administratörer här. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 18.05 (CET)

Jag kan inte se att bannern dyker upp. Vad händer? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.17 (CET)

Bannern syns för mig nu. Men den är väldigt diskret och lätt att missa. Kan man inte färglägga en bakgrundsruta eller något? Lsj 17 januari 2012 kl. 18.20 (CET)

Går att ändra i den nuvarande inramningen efter "background-color:" kan dock inte färgkoder särkilt bra någon annan som är insat i ämnet? Måste tyvärr lämna datorn en stund nu. Återkommer någon gång efter åtta. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 18.22 (CET)

Jag har nu färglagt bakgrunden. Hojta till direkt om något ska ändras! Tabell över färger finns på WP:Färger. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.29 (CET)

Vackert så! Bra med en färg som inte används till så mycket annat. Nu är det svårt att missa bannern. Lsj 17 januari 2012 kl. 18.33 (CET)

Bra! Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.34 (CET)

Texten bör innehålla datum. ..06:00 den 18 februari..?Maundwiki 17 januari 2012 kl. 18.35 (CET)

 Fixat Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.39 (CET)

Jag tyckte att bannern syntes mycket bättre när den var färglagd. MVH/--Idunius 17 januari 2012 kl. 20.08 (CET)

Kan bara instämma, jag valde den färgen för att det skulle synas ordentligt. Att den skulle blandas ihop med "du har nya meddelanden"-färgen känns inte som något större problem; det berör bara ett fåtal användare. Huvudsaken är att folk blir uppmärksammade om nedsläckningen. Jag föreslår att vi ändrar tillbaka. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.16 (CET)

Instämer med Gaisjonke. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.21 (CET)

 Utfört Bytt tillbaka färgen. Huvudsaken är att alla informeras. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.27 (CET)

Nya meddelanden är väl blå? Eller är det bara i utseendet Modern som jag använder? - Green Yoshi (^d_b) 17 januari 2012 kl. 20.34 (CET)

Mina meddelanden har i alla fall ovanstående färg. D.v.s. den gul-oranga. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.35 (CET)

Det är nog bara ditt tema ja. Standard är den orange-liknande färgen. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.40 (CET)

Jag kanske har missat något, men jag får inte upp någon banner.. Tanzania 17 januari 2012 kl. 20.11 (CET)

Logga ut så ska du se. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.16 (CET)

Borde vi inte nämna bannern här? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.27 (CET)

Möjligtvis. I så fall kanske något i stil med "Information banner about the english Wikipedia Blackout"? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.55 (CET)

Lägger in informationen där. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.07 (CET)

Nu råkade jag klicka bort bannern. Någon som vet hur jag får tillbaka den? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.48 (CET)

Går det ens att klicka bort den? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.55 (CET)

Ja, på dölj. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.01 (CET)

Klockan 0600 i morgon är det väl bara jag som är inloggad. någon synpunkt på hur texten bör ändras då?Yger 17 januari 2012 kl. 21.12 (CET)

Ett par förslag:

1. "Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilket gör att länkarna dit inte fungerar. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia."

Eller en något kraftfullare variant (vilket jag föredrar)...

2. "Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilka skulle kunna utgöra ett hot mot Wikipedias existens. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia." Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 21.31 (CET)

Jag gillar den kraftfullare varianten helt klart. Protesten är väldigt legitim och har just sin grund i det hot lagförslagen innebär. Det finns inget skäl att inte just skriva ut det faktumet. dnm ^{(d | b)} 17 januari 2012 kl. 21.35 (CET)

Nå, ska vi bestäma oss för den senare? Jag stödjer den likt Dnm och Gaisjonke. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.36 (CET)

Mer konkret:

Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilka skulle kunna utgöra ett hot mot Wikipedias existens. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia. Läs mer: Engelska • Svenska

--Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.46 (CET)

Anpassning av mitt förslag ovan (det första): "För närvarande är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar för att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Nedsläckningen gäller inte svenskspråkiga Wikipedia. Nedsläckningen upphör det den 19 januari 06:00 (svensk tid) Läs mer."

--Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.21 (CET)

Skall vi lägga in en länk till denna skrivning också för att ha något på svenska?Yger 17 januari 2012 kl. 21.44 (CET)

Varför inte? Lägger till länken. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.51 (CET)

Inlagt 06.00 då jag konstaterat ny sida på huvudsidan på en:wp, de var dock öppen via iw länkar, jag misstänker det har med att gör att vi oftast jobbar mot kopia av originalet.Yger 18 januari 2012 kl. 06.05 (CET)

Det hade ju varit en fördel om det gick att läsa vad som står på engelskspråkiga Wikipedia. På min mobil kan jag se, men på datorn är det helt vitt. Färgvalet är inte precis det optimala. - Green Yoshi _{brevlåda · bidrag} 18 januari 2012 kl. 14.53 (CET)

Jag tog bort bannern här 06.02 efter att konstaterat att en:wp, satt igång prick 06.00. Banners var dock kvar några minuter efter 06.00 på commons no:wp, mfl, men borta nu.Yger 19 januari 2012 kl. 08.37 (CET)

Stäng ner svenska Wikipedia i en dag i protest mot SOPA/PIPA!

Det är väldigt viktigt att vi kraftfullt markerar vårt ogillande mot SOPA/PIPA. Om vi avstår från detta så blir vår tystnad ett stillatigande accepterande utav lagförslaget. Därför föreslår jag att vi som en protestaktion stänger ner svenska Wikipedia en dag. Detta blir en väldigt tydlig och viktig signal till omvärlden och till beslutsfattare. Den därmed indirtekta påtryckningen på de amerikanska beslutsfattarna är uppseeendeväckande protest och våran stora massmediala chans på svenska Wikipedia till att försöka stoppa en nedläggning utav Wikipedia. Föreslår även läsning utav artikeln http://www.svd.se/naringsliv/wikipedia-stangs-i-sopa-protest_6774483.svd --Allexim 17 januari 2012 kl. 11.08 (CET)

Se Wikipedia:Bybrunnen#SOPA: Reddit och Wikipedia den 18?. Jag kan inte se något stöd för en sådan åtgärd i den diskussion som har förekommit. Notera också att svenskspråkig media redan rapporterar om det hela (som du själv länkar till), och att det således förmodligen inte ger någon som helst medial skillnad att stänga ned även svenskspråkiga Wikipedia. Nyheten finns där, den skulle inte bli större, bara formuleras en smula annorlunda. /Julle 17 januari 2012 kl. 11.14 (CET)

Jag tycker det känns rätt naturligt att vi bör sympatiprotestera, oavsett om media rapporterat eller inte. Det kanske inte ger en jättestor effekt, men om många projekt gör lika uppmärksammas lagen mer i en större del av världen och trycket på USA:s lagstiftare ökar. Det är inte utan anledning sympatistrejker brukar genomföras. dnm ^{(d | b)} 17 januari 2012 kl. 13.37 (CET)

Detta har diskuterats under lång tid och inte fått stöd i gemenskapen. Banner - ja, stängning - nej, det är också min hållning. Fernbom2 17 januari 2012 kl. 18.06 (CET)

Fernbom2, jag har inte diskuterat detta förut. Kanske är det detsamma med många andra som har missat denna debatten. Självklart får de komma med inlägg och synpunkter om detta ämne. Det är dessutom fritt fram för folk som tidigare har diskuterat detta ämne om de vill byta åsikt eller ej. Ibland kan det vara så att man har en åsikt vid ett tillfälle men efter ett moget övervägande har kommit till fram till en annan ståndpunkt. Det är också helt OK! --Allexim 17 januari 2012 kl. 21.31 (CET)

Jag tycker det bör ge ett märkligt intryck för den svensktalande allmänheten att den svenska Wikipedia avstår från stänga ner Wikipedia i 24 timmar när nu den engelskpråkiga Wikipedia gör detta på onsdagen den 18 januari 2012!--Allexim 17 januari 2012 kl. 21.36 (CET)

Som du kan se här diskuteras inte nedsläckning av någon annan språkversion än den engelskspråkiga, och det är bara fem som ens diskuterar banner, där vi är en av dem.Yger 17 januari 2012 kl. 21.41 (CET)

Danska Wikipedia har länge haft en diskret topplänk. Fernbom2 17 januari 2012 kl. 21.47 (CET)

Yger, som du kan se här så diskuteras det nu att stänga ner sv-Wikipedia i 24 timmar någon dag. Det är dags att agera nu innan det är försent! --Allexim 17 januari 2012 kl. 22.04 (CET)

Diskuteras? Var då? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.31 (CET)

Nu på morgonen klickade jag mig igenom flera språkversioner via huvudsidorna, och av dde jag orkade gå igenom (inkluderat väldigt perifera språk) var det väl i alla fall bortåt hälften som verkade ha en banner om SOPA, det vill säga 10 stycken, innan jag tröttnade. --flinga 19 januari 2012 kl. 07.34 (CET)

Var är "fanan"?

Jag trodde att vi hade nått samsyn om att lägga in en "banner" överst på svwpsidorna, enligt exempelvis Rasmus förslag ovan. Jag har inte sett något större motstånd mot förslaget, utom motförslaget att vi skulle gå ännu längre. Jag hittar dock inte heller fanan. Är det ingen med tillräcklig behörighet och kunskap som känt sig manad att verkställa samsynsbeslutet? Det är fortfarande en kväll och en natt kvar... Jörgen B 18 januari 2012 kl. 20.48 (CET)

Den syns inte för inloggade. Testa att logga ut. - Green Yoshi _{brevlåda · bidrag} 18 januari 2012 kl. 20.49 (CET)

Jag såg den som inloggad tills jag tyckte att jag hade sett den färdigt och dolde den. Har man i sina personliga inställningar stoppat alla banners lär man inte se den. /Dcastor 18 januari 2012 kl. 20.53 (CET)

Jag har inte stoppat alla banners, men ser den inte. Skall prova utloggning...

Som utloggad såg jag den. (Dcastor, du är väl helt säker på att du inte råkade dölja den globalt?) Jörgen B 18 januari 2012 kl. 21.55 (CET)

Det vore en kraftig programmiss om en enskild användares klick på "dölj"-länken skulle stänga bannern för flera. /Dcastor 19 januari 2012 kl. 03.41 (CET)

Mediabevakning

På SVT Rapport 19:30 sades inte ett ord om Wikipedia övh. Mediatystnad var ordet. Schh 18 januari 2012 kl. 22.44 (CET)

Dagens Nyheter [3] har ju skrivit lite... Le Lapin Vert 18 januari 2012 kl. 22.53 (CET)

Och även SvD, både på nyhetsplats [4] [5] och på ledarsidan [6]. Här är för övrigt lite goda nyheter: [7]. Kanske har nedsläckningen faktiskt gjort nytta. Lsj 18 januari 2012 kl. 23.00 (CET)

Såg nu att SVT Webb under rubriken "Google och Facebook tar strid mot USA:s kongress" publicerat "Teknikföretag blåser till strid mot USA:s kongress" samt "De stänger ner i protest mot SOPA/PIPA i dag". En viss .bit toppdomän kommer kanske dock göra domännamnsstängning redundant. Men jag tycker det ändå är oerhört svagt att inte säga något alls på TV-nyheterna! Schh 18 januari 2012 kl. 23.53 (CET)

BBC World rapporterar om "Wikipedia blackout" både i sina TV-nyheter och på webben. Vilket ställer SVT:s brist på agerande ännu mer i underlig dager. Schh 19 januari 2012 kl. 03.32 (CET)

@Schh. Vad TV i Sverige väljer att att ha med i sina sändningar eller inte om lagändringar i USA har vi nog ingen möjlighet att påverka, så att upprepa gång på gång att det inte nämndes känns inte speciellt meningsfullt, åtminstone inte här. --MagnusA 19 januari 2012 kl. 07.36 (CET)

Det här publicerade SVT på sin hemsida 17 januari enligt datumstämpeln: Wikipedia stängs ner i ett dygn. Protesterna mot SOPA och dess effekter rapporterades just om på P3 Nyheter. --flinga 19 januari 2012 kl. 16.06 (CET)

Apropå eventuell mediabevakning kan jag tipsa om sidan Wikipedia:Wikipedia i media där man med fördel kan samla "tidningsklipp" och liknande. --MagnusA 19 januari 2012 kl. 07.44 (CET)

Avstå från att använda Wikipedia onsdagen den 18 januari 2012

En enkel protestaktion som var och en kan göra är att aktivt välja välja bort aktivitet på Wikipedia onsdagen den 18 januari 2012. Till detta behövs inget konsensusbeslut på sWikipedia. Jag kommer själv välja detta som en protestmetod mot SOPA/PIPA. Om man går in på sWikipedia onsdagen den 18 januari 2012 och fortsätter vara aktiv, så anser jag att man är omedveten om att man ger ett indirekt stöd till SOPA/PIPA. Detta vore mycket sorgligt! --Allexim 17 januari 2012 kl. 22.27 (CET)

Det tycker jag inte alls. Svenskspråkiga Wikipedia har genom konsensus kommit fram till att inte släcka ner sidan. Sedan så har jag naturligtvis inget emot privata protestaktioner men jag tycker inte att man stödjer SOPA genom att rediegera svwp imorgon. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.30 (CET)

Jag ogillar sättet att använda ordet "omedveten". Påminner om resonemanget vänstergrupper förde på 1960-talet. Le Lapin Vert 17 januari 2012 kl. 22.33 (CET)

Klottersanerarna lär behövas under det dygnet också. Eller blir de då också stämplade som "omedveten om att man ger ett indirekt stöd till SOPA/PIPA"? Klottrarna/vandalerna själva struntar förmodligen fullkomligt i saken.... --MagnusA 17 januari 2012 kl. 22.36 (CET)

Eftersom konsensus (?) uppenbarligen har blivit, trots att jag tolkade det som att flertalet stödde och att konsensus därmed var att svwp skulle stängas ned, så att svwp inte ska släckas ner och då får vi utgår ifrån det. Om många skulle i ren protest sluta använda svwp hade projektet skadats, främst då klottersaneringen hade blivit efterskött såsom MagnusA skriver ovan.Obelix 17 januari 2012 kl. 22.46 (CET)

Att sluta använda Wikipedia går ju bara ut över en själv. Sidan är ju fortfarande öppen. -Laxskinn 17 januari 2012 kl. 22.50 (CET)

Helt OK att bojkotta wikipedia och stå för att man gör det. Inte OK att kalla de som inte väljer att göra det för korkade.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 22.55 (CET)

Jag verkar missa något - hur visar man missnöje mot SOPA/PIPA genom att inte använda/läsa/redigera Wikipedia? Warrakkk 17 januari 2012 kl. 23.47 (CET)

Känner man att det gör skillnad för en själv och att det glädjer en står det ju vem som helst fritt att avstå från att redigera Wikipedia – eller ha strumpor med röda prickar, till exempel – under en viss period. Poängen med att stänga ned engelskspråkiga Wikipedia är ju att uppmärksamma personer (främst amerikaner) på vad som sker, och därigenom sätta press på kongressen och senasten för att inte godkänna SOPA eller PIPA. Vi kan nog förutsätta att den press vi sätter på de amerikanska parlamenten genom att avstå från att redigera på svenskspråkiga Wikipedia är negligerbar.

Särskilt med tanke på att det är tveksamt om någon skulle notera det ens i Sverige om vi lät bli. Det är läsarnas uppmärksamhet som kan spela någon roll (personligen tror jag ju, som tidigare påpekat, att det inte spelar någon som helst roll för amerikansk inrikespolitik huruvida svenskspråkiga Wikipedia stängs ned. Amerikaner märker det inte och det hade inte blivit en större nyhet). Och läsarna märker ingen skillnad om vi redigerar eller inte under en särskild dag./Julle 18 januari 2012 kl. 05.43 (CET)

Jag anser att alla som inte redigerar Wikipedia 18 januari 2012 omedvetet stödjer en teokratisk diktatur på Island. Med rosa elefanter. /Julle 18 januari 2012 kl. 05.33 (CET)

Låt folk göra vad de vill. Känns väldigt onödigt att göra sig lustig över ursprungsinlägget. Det känns inte helt förenligt med hur vi brukar bete oss här... /Grillo 18 januari 2012 kl. 05.39 (CET)

Jag skulle aldrig drömma om att försöka få Allexim att redigera om det gör att hen känner att hen stödjer lagförslag som hen ogillar. Min poäng, som för all del kan ha misslyckats med att nå fram, var att försöka illustrera hur absurt påpekandet att jag, om jag lägger upp en artikel, omedvetet skulle stödja SOPA/PIPA är. Vad vi gör eller inte gör här under dagen har ingen effekt på världspolitiken. /Julle 18 januari 2012 kl. 05.45 (CET)

Det tycker jag också. Jag ser att en kollektiv tillfällig nerstängning av Wikipedia hade kunnat göra effekt, men att sluta bidra under en dag, medan databasen fortfarande är öppen, lämnar bara öppet mål för klottrarna. Jag reagerade bara på raljerandet. /Grillo 18 januari 2012 kl. 05.51 (CET)

En kollektiv nedstängning av Wikipedia tror jag skulle ge en mycket bra effekt, men att temporärt inte redigera när projektet är öppet blir nog tyvärr som Grillo säger, att klottrarna får fritt spelrum. Jag skulle gärna sett att åtminstone de större språkversionerna skulle gjort samlad sak och stängt ner. Lagförslagen i USA är ingen isolerad företeelse och först när vi inser att denna typ av våld mot människors frihet är en världsomspännande "rörelse"/företeelse går den att stoppa. Liknande lagar pressas igenom i land efter land och steg för steg når vi dit somliga länder önskar hoppa i snabb fart. dnm ^{(d | b)} 18 januari 2012 kl. 20.51 (CET)

USA-senatorer ändrade sig efter nätprotester, trots att klottrare fortsatte sin verksamhet på s-Wikipedia ;) http://www.dn.se/kultur-noje/natprotester-fick-senatorer-att-andra-sig Nu blir det spännande att se fram emot den 24 januari 2012 då USA-senaten skall rösta. Jag hoppas många gör som jag och fortsätter med att protestera! Ju fler vi är, ju starkare som påtryckningsgrupp blir vi! Hoppas fortfarande på en svart ruta den 24 januari 2012. Om inte, så får man ta till andra metoder för att väcka uppmärksamhet om hotet mot det fria ordet! --Allexim 19 januari 2012 kl. 21.53 (CET)

Effekter av nedsläckningen - och vidare protester

Som ni alla säkert känner till, är engelskspråkiga Wikipedia idag nedsläckt med syftet att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, som skulle kunna göra Wikimedia Foundation skyldiga att rensa bort alla länkar till sajter som bryter mot upphovsrätten på Wikipedia. Detta vore ju inte görligt eftersom Wikipedia är en wiki - att granska alla länkar vore omöjligt - varför dessa lagförslag utgör de största hoten mot Wikipedia under encyklopedins historia. Nedsläckningen, som skedde i enlighet med bred konsensus på engelskspråkiga Wikipedia, har fått väldigt mycket medial uppmärksamhet: på Twitter har så kallade hash-taggar (ett slags kategoriseringssystem) om nedsläckningen nått topp-fem-i-världen, flera amerikanska nyhetssajter som The New York Times har toppat sina sajter med nyheten (eller åtminstone haft den mycket framträdande) och även här i Sverige finns en del uppmärksamhet i massmedia.

Nå, medieuppmärksamhet i all ära - det viktiga är om det påverkar. Och det gör det. Flera amerikanska parlamentariker har svängt i frågan, och ytterligare några vacklar. För någon vecka sedan tog Vita Huset officiellt ställning för "yttrandefrihet även på Internet" (typ) - och även om de inte pratade om just dessa lagförslag var det uppenbart att det var det saken gällde. Detta ställningstagande tog de efter att gräsrotsorganisationen Avaaz genomfört en massiv kampanj. Nu, i och med den uppblossade uppmärksamheten kring SOPA och PIPA, har Avaaz en ny kampanj, nu riktad mot parlamentens politiker istället. Detta kan bli vad som slutligen stoppar dessa lagförslag, varför jag föreslår alla som ogillar förslagen att skriva under namninsamlingen - det är det mest konkreta vi i Sverige kan göra för att hjälpa till. Namninsamlingen hittar ni här. (För ett par timmar sedan var det 1,2 miljoner underskrifter. Nu är det 1,4 miljoner... Sprid gärna vidare!) Calandrella 18 januari 2012 kl. 22.56 (CET)

Mycket bra internetkampanj av Avaaz! Märkligt att ingen på s-Wikipedia idag har kommenterat det som Calandrella skriver här ovan om Avaazkampanjen mot SOPA/PIPA. Jag uppmanar också alla att skriva under namninsamlingen. Namninsamlingen hittar ni här. Igår var det 1,4 miljoner namnunderskrifter och idag är det uppe i 1,8 miljoner. Namnunderskrifter ramlar nu in i en rasande takt från hela världen! :) Förhoppningen är att det blir minst 2 miljoner namnunderskrifter! På länken finns det även tips om Facebook- och Twitteraktiviteter. --Allexim 19 januari 2012 kl. 22.16 (CET)

Wikipedia inte "allmänt använt"?

Riddarhuset: "På Internet förekommer nämligen ymnigt med nyskrivna artiklar om olika medlemmar av ätten Lillie af Aspenäs; mer än 15 sidor med referenser. På Wikipedia har lagts upp en plats för en artikel om ätten. Detta visar att det än idag förekommer en spridd kunskap om ätten, och mängden information på Internet bör rimligen väga lika tungt som om ätten omnämnts i något nyare tryckt standardverk om personer."

Domskäl: "Utöver omnämnandet i Svenskt biografiskt lexikon finns det för [X] godkända efternamnet inte, enligt vad utredningen visar, upptaget i andra, mer allmänt använda referensverk, såsom t.ex. Nationalencyklopedin. Oaktat att Riddarhuset inte har åberopat någon utredning till styrkande av att namnet Lillie af Aspenäs förekommer i de av Riddarhuset angivna källorna på Internet, ger enbart de omnämnanden på Internet som Riddarhuset anfört inte stöd för att släktnamnet blivit allmänt känt."

Ur Patentbesvärsrättens dom 2011-12-30 i mål nr. 10-286

/Lompopofloden 19 januari 2012 kl. 05.02 (CET)

Vilken principfråga är ovanstående tänkt att diskutera? /Grillo 19 januari 2012 kl. 05.47 (CET)

Det handlar om att det titt som tätt förekommer personer som vill byta efternamn till namnen på utdöda adelsätter. Enligt namnlagen får man inte ta sådana namn om de är "allmänt kända" (eller någon liknande formulering) men den berörda myndigheten har uppenbarligen en mycket snäv definition av vad som är "allmänt känt", och att det står att läsa på svwp hör uppenbarligen inte dit. Med andra ord kommer vi snart att kunan hitta en eller flera hitte-på-Lillior af Aspenäs i telefonkatalogen trots att ätten dog ut för 200 år sedan. /FredrikT 19 januari 2012 kl. 09.23 (CET)

Det kan man ju tycka vad man vill om, men det känns inte riktigt material för Bybrunnen, snarare debattartikel i dagspressen... /Grillo 19 januari 2012 kl. 10.42 (CET)

Nej, ta i stället upp det på "sidan där vi sprider nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare":-) (min formattering).

Förlåt, Grillo, men detta svar var nästan oundvikligt. Vi har tidigare diskuterat det rimliga i att lägga upp "blänkare" på BB; och som du ser av citatet anses BB f. n. faktiskt tjäna flera ändamål. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 17.35 (CET)

I sak tycker jag däremot inte att "de omnämnanden på Internet som Riddarhuset anfört" vad gäller just Wikipedia är så mycket att hurra för. De består alltså totalt av två rödlänkar till Lillie af Aspenäs, från Alfabetisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter respektive Kronologisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter. Detta har Riddarhuset alltså anfört sålunda: "På Wikipedia har lagts upp en plats för en artikel om ätten". Jag är inte säker på att en "reserverad plats" för en tänkbar framtida artikel i NE heller skulle ha imponerat på domstolen. Just denna gång har vi som wikipedianer alltså inte så stor orsak att bli sura. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 18.28 (CET)

De syftar säkert på Lillie (släkt) där alla släkter men namnet Lillie omnämns.--FBQ 19 januari 2012 kl. 21.52 (CET)

URAA höll i högsta domstolen - tusentals europeiska bilder kommer att raderas

URAA (en:URAA) är en upphovsrättslag i USA som (till vissa delar) jämställer utländska verk med sådana först publicerade i USA. Samspelet mellan olika lagstiftning betyder att en stor mängd bilder och andra verk som redan blivit fria i Europa och andra länder plötsligt får retroaktivt upphovsrättsskydd i USA, där våra servrar finns, och alltså måste raderas från Commons.

Detta berör verk som blivit fria efter "URAA-datumet", det vill säga med upphovsmän som dött mellan 1926 (?) och 1941, och som inte publicerats före 1923. De kommer att raderas. Inga av de verk som blir fria de närmaste decennierna kommer heller att kunna laddas upp på Commons. Vi kommer att gå miste om nästan alla våra bilder från mellankrigstiden. För Wikisource torde bakslaget vara ännu större - bör verken flyttas till Projekt Runeberg?

Vi kan inte göra så mycket åt den amerikanska lagstiftningen. Några saker kan vi göra:

• rädda bilder som blivit felaktigt märkta
• försäkra oss om att bilderna tas tillvara utanför USA (Användare:Dcoetzee har lovat ladda upp bilderna, men det är möjligt att det behövs hjälp)
• överväga om vi vill ha lokal filuppladdning för bilder fria i Sverige men inte i USA (under amerikansk "fair use")
• överväga om detta är skäl nog att försöka åstadkomma ett europeiskt parallellprojekt

Raderingen diskuteras på Commons:Deletion requests/All files copyrighted in the US under the URAA. Lagen förklaras på Commons:Licensing#Uruguay Round Agreements Act.

--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.26 (CET)

Jag menar faktiskt att vi bör överväga om vi inte skall återinföra en lokal uppladdning och överge principen att endast använda bilder från Commons. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 11.29 (CET)

(redigeringskonflikt)Går det att ordna så commons har sin server i Sverige? På samma sätt som facebook skaffar server här? Vad säger wikimedia? Adville 19 januari 2012 kl. 11.32 (CET)

Så länge wikipediorna finns i USA kan vi använda endast sådana bilder som lagligt kan användas i USA. Om vi tillåter lokal uppladdning kommer det alltså ändå att krävas en "fair use"-deklaration för varje bild. Bilder som inte används kan inte hållas för eventuella kommande behov. En skild bildbank måste alltså upprätthållas utanför USA (Wikilivres i Kanada har föreslagits). Jag har inte kollat möjligheten att behålla metadata i Commons-format.

Sverige fungerar dåligt, bland annat för att nya bilder av gammal konst inte är fria. Och man kan inte länka till vad som måste betraktas som upphovsrättsbrott i USA.

--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.41 (CET)

Wikimedia har servrar i Europa (Amsterdam?). Nu fungerar de vad jag har förstått bara som mellanlagring för europeiska användare. Men det kanske vore idé att använda servrar där som "huvudlagringsställe" för Commons, om det skulle vara bättre ur juridisk synpunkt. ⬤Bοⅳⅰе 19 januari 2012 kl. 11.55 (CET)

För lokal uppladdning på svwp borde väl {{PD-Sweden-photo}} och {{PD-Sweden-old}} räcka som "non-free use rationale"? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.34 (CET)

Ett annat alternativ kan väl vara att ha ett lokalt bildarkiv med bilder importerade från commons, men att inte tillåta lokal uppladdning. På så vis räddar vi i alla fall de bilder som redan finns. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.36 (CET)

Nej, en mallarna berättar att bilderna är fria i Sverige. Det räcker inte om någon väcker sak i USA. Ett lokalt bildarkiv är möjligt, men man kan inte länka till det. Wikilivre i Kanada kommer att användas för att rädda bilderna (jag känner inte projektet). --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)

Varför skulle det inte gå att länka till lokalt lagrade bilder på svwp när det går på enwp och dewp? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 16.25 (CET)

Det går naturligtvis. Men Wikipedia kan inte länka till bilder som bryter mot upphovsrätten i USA. Vi kan alltså bara länka till URAA-bilderna på basen av "fair use", vilket framförallt innebär att en bild måste raderas om den inte finns i någon artikel. --LPfi 20 januari 2012 kl. 09.41 (CET)

Som jag förstår det, kan svenska foton från innan 1969 vara kvar. Deras skydd hade gått ut 1994 (då en längre skyddstid infördes för ljusbilder), och de vara alltså fria 1996, som är URAA-datumet. Men de amerikanska reglerna är absurda, det ligger nog några konstiga kompromisser bekom dessa gränser. Också tillämpningen på Commons är lite absrt. Admins kräver inte sällan bevis för att något har publicerats imnan ett visst år. /Pieter Kuiper 19 januari 2012 kl. 16.35 (CET)

Väldigt tråkigt, men om det enda sättet att ha dem lokalt uppladdade här är under fair use så låter det som en väldigt dålig idé att tillåta lokal uppladdning igen. Vad som krävs för att fair use ska vara applicerbart är bra mycket mer komplicerat än vad åtminstone jag är villig att lägga min tid på, för att kolla igenom nyuppladdade bilder. Fair use-deklarationerna struntade vi helt i när vi tillät lokal uppladdning för många år sedan, och då laddades alltså i princip vad som helst upp. Ska vi på något sätt behålla de här bilderna får det bli något parallellprojekt till Commons och svwp. Annars får vi helt enkelt leva med även korkade lagar. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.52 (CET)

Som nämns i diskussionen finns väldigt många bilder lokalt uppladdade på dewp under tysk/österrikisk/schweizisk lag. Det finns ingen möjlighet att på något sätt "koppla" bildnamnrymden till dewp som andraalternativ om bilderna inte finns på Commons? Detta om nu dewp på något sätt kommer undan med att ha kvar bilderna. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.54 (CET)

Detta är en bra idé, som verkligen borde undersökas. Som sista utväg tycker jag att vi borde återinföra lokal uppladdning. Så här kan vi inte ha det. --Petter 19 januari 2012 kl. 14.00

Tyska Wikipedia har ganska långt struntat i USA-lag, men frågan är om de kan fortsätta med det i större skala. Det är ju WMF som står för servrarna och att stå för servrar för material som man vet att strider mot upphovsrättslagen låter inte som något WMF vill göra (tidigare har man kunnat tolka de-wp:s policy som liberalare tolkning av oklara fall).

Lokal uppladdning betyder förstås att vi måste ta hand om den juridiska prövningen och vi borde inte gå tillbaka till den slappare attityden före Commons. Om vi reder ut några typfall där vi har klar nytta av bilderna och där lagligheten inte är komplicerad och gör mallar för de fallen tror jag inte det blir för svårt att hålla efter missbruk. Sådana fall kunde vara tavlor i samband med konstverket och konstnären, porträtt i samband med en person, bilder av händelser i samband med artikeln om händelsen etc. Vilka av de här fallen som är tillåtna måste i så fall redas ut (i svensk och finsk lag har vi "dagshändelser", "kritiska framställningar" m.m.).

--LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)

Kanske en "europeisk" commons bildserver vore vettigt? Schh 19 januari 2012 kl. 14.23 (CET)

Eventuellt, men bilderna kan inte länkas från USA (sv-wp) och servern kan inte underhållas av WMF. --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)

Tyskarna (.de) har väl redan en server för bilder?, skulle man inte kunna slå samman ett antal Europeiska länder till en gemensam platform? I övrigt så kan referenser fungera så att först kollas commons, därefter den Europeiska bilddatabasen. Schh 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)

LPfi förklarade ju precis varför det inte är så enkelt? Dewp har ingen egen databas mer än att de tillåter lokal uppladdning. Även dewp ligger på amerikansk server. Poängen med mitt inlägg var att dewp isf även skulle flyttas till en server i Europa.

Jag är emot att tillåta lokal uppladdning, men om vi ändå gör detta, anser jag verkligen inte att vi ska släppa fritt för "allmän" fair use, utan i så fall enbart tillåta bilder som tidigare hade varit tillåtna att ladda upp på Commons, men som inte längre är det pga URAA, med en vettig fair use-förklaring. Jag är dock extremt skeptisk till även detta, eftersom hela begreppet fair use går emot tanken på ett fritt uppslagsverk. Det bästa förslaget hittills är att skapa en "Eurocommons" baserad i något europeiskt land, men hur praktiskt det vore vet jag inte. I annat fall får vi helt enkelt leva med korkade lagar, det ingår liksom i att Wikipedia ska hålla sig fritt. Vi kan inte strunta i lagar bara för att de är idiotiska. /Grillo 19 januari 2012 kl. 17.15 (CET)

I Grillos sista mening instämmer jag fullständigt. När jag öppnade för lokal uppladdning var det just de bilder som överensstämmer med europeiska regler men inte med de nya amerikanska jag tänkte på. Det borde gå att hitta någon formulering som räddar dem, under förutsättning att de lagras utanför USA. Men jag är ingen expert på området, så jag kommer givetvis att böja mig för sakkunskapen. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.46 (CET)

Om svenska Wikipedia ska tillåta lokal uppladdning bör vi se till att alla bilder som laddas upp följer både svensk och amerikansk lag. Tanken är att man ska kunna kopiera från Wikipedia till andra ställen och då är det dumt om bildanvändandet utformas så att det är olagligt att kopiera från svenska Wikipedia i Sverige. Sverige tillåter ingen citaträtt av bilder så vitt jag vet, men dessa bilder går bra eftersom upphovsrätten gått ut i Sverige. Diverse andra sorters bilder, som finns på t.ex. engelska Wikipedia, går dock inte bra. I USA tillåts de bara om de godtas som amerikansk fair use, så det är ändå inte säkert att alla bilder kan laddas upp här även om de skulle vara användbara här. Wikisource drabbas väl allra värst, men de drabbade texterna borde kunna flyttas till wikilivres: eller Projekt Runeberg. Det kanske är mer praktiskt med wikilivres: eftersom wikikod funkar där och eftersom man enkelt kan importera texterna på Wikisource igen när den amerikanska upphovsrätten går ut. Men kan man inte testa att lägga in tyska Wikipedia som en extra depå att leta efter bilder på om en bild inte finns på Commons? Det kanske hjälper lite i alla fall. --Stefan2 19 januari 2012 kl. 18.02 (CET)

Hade vi haft bilderna på dewp att tillgå hade minst hälften av de artiklar jag bidrar med och som nu saknar illustration fått en sådan. Det hade jag välkomnat, men det finns kanske problem som jag inte känner till med det. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 18.05 (CET)

Problemen med att radera befintligt material på Wikisource är inte jättestort, även om det finns. Detta eftersom vi kännt till URAA ett tag. Dessutom, raderat material finns kvar i databasen, så det är bara att återställa när tiden har hunnit ifatt. Vi kategoriserar raderade sidor diskar för att lätt veta när de kan återställas. -- Lavallen 20 januari 2012 kl. 15.29 (CET)

Vandaler

Begäran om åtgärd flyttad till Wikipedia:Begäran om åtgärder#21 januari. --MagnusA 21 januari 2012 kl. 07.47 (CET)

Fotbollsmallar

Hej! Till er som är inne och redigerar i fotbollsartiklar (jag tror ni är några stycken). Nu finns det en ny mall som heter Mall:Infobox fotbollsspelare2. Orsaken till mallens tillkomst förklaras även här Malldiskussion:Infobox fotbollsspelare. Alla synpunkter tas emot med tacksamhet. :-)--Paracel63 21 januari 2012 kl. 21.00 (CET)

Till er, se även den andre diskussionen om fotbollslag här ovanför. Adville 21 januari 2012 kl. 21.38 (CET)

Fotbollslagsartiklar

Varje fotbollslag, nästan, på wikipedia har en rubrik "spelartruppen" där det står vilka spelare som finns i laget. På de flesta av dessa artiklar är de bara uppräknade, som i Mjällby AIF, men jag såg idag på Rayo Vallecano att någon hade skrivit "Uppdaterat 17 januari 2012" över tabellen. Det tycker jag var ett väldigt bra initiativ, för då blir det tydligare. Jag undrar därför om man kan sätta det som en riktlinje, eller rekomendation framöver för de som redigerar lagen i olika lagsporter att skriva vilken datum tabellen skrevs. Adville 20 januari 2012 kl. 13.58 (CET)

Rekommenderar användning av {{uppdaterad}}. --Fredde^✔ 20 januari 2012 kl. 14.48 (CET)

Det var så jag menade. Om den skrevs in (med instruktiooner inom<nowiki></nowiki> som förklarar hur man gör ovanför tabellen) på alla sådana sidor skulle det vara jättebra. Orkar någon? Adville 20 januari 2012 kl. 16.06 (CET)

Jag tycker man hellre skall skriva "Spelartruppen som den såg ut då och då". Stämmer bättre med stilen i resten av uppslagsverket.

andejons 20 januari 2012 kl. 16.54 (CET)

->Andejon: Det var en ny intressant tanke. Du har helt rätt, fast tillsammans med mitt förslag för mindre ändringar på årets trupp... Om några år blir artiklarna långa, men det kanske finns intresse att se vilka spelar som spelade i ett visst lag ett visst år. Vad tycker ni om det? Vart år, efter silly season, börja ny rubrik med ny spelartrupp. Adville 21 januari 2012 kl. 01.12 (CET)

Mycket bra förslag! Just så borde det fungera. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.25 (CET)

Liten fråga. Skulle det inte bli en massa tabeller? Som tar en hel del plats? När artiklar byggs ut, är det väl lämpligt att knoppa av dem när de blir över en viss storlek. På de stora wikipediorna har ofta europeiska storlag egna säsongsartiklar, där det finns plats för spelartrupper. Annars är idén trevlig och informativ.--Paracel63 21 januari 2012 kl. 22.25 (CET)

->Paracel63:det låter ju vettigt, eller att man har en sida, och sedan har sidan undersidor med de gamla spelartrupperna med länk till dem från lagets huvudsida. Annars blir det för lågnt efter ett par år. Adville 22 januari 2012 kl. 23.55 (CET)

Sandlåderegler?

Flyttar fråga och svar till Wikipediadiskussion:Sandlådan#Sandlåderegler?. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

Svenska myndigheter

Jag har uppdaterat mallen {{Myndighet}} och hjälpmallen {{Myndighet/Regleringsbrev}}, så att faktarutorna numera länkar till regleringsbreven för 2012, som nyligen har publicerats i Statsliggaren hos Ekonomistyrningsverket. Ett exempel där detta fått genomslag är artikeln om SMHI. Men det finns också myndigheter som Patent- och registreringsverket, där mallen Myndighet ännu inte används. En nyhet för 2012 är att de enskilda högskolorna numera har varsitt regleringsbrev, så det kan bli meningsfullt att även använda mallen/faktarutan {{Myndighet}} i deras artiklar. Nytillkomna myndigheter i årets Statsliggare är: Blekinge tekniska högskola, Dans- och cirkushögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan på Gotland, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Svenska Unescorådet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Örebro universitet --LA2 23 januari 2012 kl. 11.08 (CET)

Mallen för artikelbedömning på enwp

Jag vet inte om det egentligen är hit jag ska vända mig, men jag vet inte var annars, och jag vet inte heller var jag själv ändrar det.

När man går in på någon engelsk artikel och kollar på bedömningsmallen längst ner, så är alternativen för betygsättning av objektivitet "Starkt ensidig", "Måttligt ens.", "Minimalt ens.", "Inte märkbart ens." och det bästa alternativet "Helt ensidig". Någonting är fel här, och det är framförallt det bästa alternativet, "Helt ensidig", som naturligtvis borde vara något helt annat. Sen tycker jag att "minimalt" är mindre=bättre än "inte märkbart", eftersom det i mina ögon låter som att om man kan sätta "Minimalt", då vet man vad man pratar om, och inte bara att man inte märkte något. Men det sista är en smaksak. ^d_SAKARIE^b 23 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

Detta gäller alltså om man ställer in "svenska" som språk på en.wikipedia. Det är förresten inte bara den skylten som fungerar dåligt då... Oinloggade användare får den engelska texten (där alternativen är rättskrivna). /NH 23 januari 2012 kl. 16.24 (CET)

Extension:ArticleFeedback ser det ut som ni talar om. Översättningen görs sannolikt någonstans på translatewiki:. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 16.57 (CET)

Nu ändrat på translatewiki (av Boivie) till en fallande skala av partiskhet. (Stark, måttlig, minimal, ingen uppenbar respektive helt opartisk). Jag tror att det tar upp till några dygn för det hela att slå igenom till de olika wikimediasajterna. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 17.51 (CET)

Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas?

De senaste dygnen har Maidenhall 1 skapat ett stort antal substubbar om byar i Storbritannien. Är det önskvärt att stora mängder stubbar skapas om den som skapar dem inte verkar ha några som helst ambitioner att fylla på med någon som helst substans, och om så är fallet - vore det inte ännu mer önskvärt med något slags robotskript som genererar dessa artiklar automatiskt (förslagsvis genom att process mallargument från ENWP) och med minimal risk för manuella tangentbordsfel och liknande? - Tournesol 9 januari 2012 kl. 21.03 (CET)

Hämta mallar från enwp och översätta dem med bot går att göra, jag har gjort ngt liknande för biografier. För min del har jag dock inte tid för ögonblicket att utveckla ngt. -- Lavallen 9 januari 2012 kl. 21.07 (CET)

Mitt svar på första frågan: Ja, självklart, så länge vi betraktar motsvarande artiklar om svenska orter som relevanta. (Begreppet substub håller jag iofs inte med om. De exempel jag kollade hade flera informationsbitar, inklusive geografiskt läge och folkmängd.) /Dcastor 9 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

Det finns en existerande bot som gjort det på något wp-version, har för mig att det var på enwp när det var nytt (och att det var amerikanska städer som skapades). Jag ställer mig rätt positiv till att skapa artiklar med den grundläggande informationen av den här typen med bot (komplett med en faktabox). Då slipper vi slösa värdefulla volontärtimmar som skulle kunna användas till vettigare saker. Om någon skulle vilja skapa boten skulle det förstås behöva föregås av en större diskussion om vad som skall inkluderas, hur informationen skall struktureras, vilka källor som ska användas etc. Men det bör ju förstås vänta till dess att ett färdigt förslag ligger på bordet. Därtill skulle ju alla redigeringar behöva kontrolleras. Det finns för övrigt ett projektförslag om något liknande på meta (meta:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation), men riktigt vad användare:Jeblad har tänkt att göra under projektet (om det blir av) går iaf mig över huvudet. Jopparn 10 januari 2012 kl. 01.32 (CET)

Jag är inte helt övertygad. Om vi lyckas skapa stubbar om orter i ett större antal länder, varav en del mer exotiska, hur klarar vi av att säkra artiklarnas kvalitet?

Det är fullt möjligt att vi för något exotiskt land hittar en källa som ger basinformation i ett format vi klarar av att behandla med bot, med hjälp av en användare som hjälpligt behärskar språket eller med hjälp av kortfattad engelskspråkig info om statistiken. Samtidigt är det fullt möjligt att vi fått något om bakfoten när vi tolkat datat, till exempel att det gäller orterna så som de definierats före en kommunreform (eller församlingsmedlemmar och inte kommuninvånare). Då har vi helt missvisande data om hundratals orter som ingen av oss känner, med stor risk att felet finns kvar länge. Det finns också uppenbar potential för vandalism.

Det här är en orsak till att jag uppfattar Wikipedia:Globalt perspektiv till denna del som olycklig. För kvalitetsarbetet behöver vi folk som känner ämnet och därför borde vi få sätta ribban högre där vi inte har personresurser.

--LPfi 10 januari 2012 kl. 09.54 (CET)

Jag ser inte globalt perspektiv som alls förhandlingsbart. Vi kommer hur som helst alltid att ha faktafel i våra artiklar, det har NE och alla andra uppslagsverk med. Rädslan för att ibland ha fel bör inte överdrivas och hindra oss från att skapa ett mer komplett uppslagsverk. Det går också att göra stickprov om man känner särskild oro vad gäller specifika större bidrag. Njaelkies Lea (d) 10 januari 2012 kl. 16.34 (CET)

Du vet lika väl som vem som helst att ingen som kan svenska men inte engelska någonsin kommer att bry sig om dessa byar. Jag tycker att artiklarna borde göras till omdirigeringar till engelska wikipedia. 85.229.218.162 10 januari 2012 kl. 17.26 (CET)

Med den inställningen kan vi lika gärna lägga ned svenskspråkiga Wikipedia direkt! Fernbom2 11 januari 2012 kl. 06.56 (CET)

Inställningen torde vara vanlig bland den som tror att alla kan engelska. Jag vill ta tillfället i akt att påminna om att vi har en generation som inte gått grundskolan och därmed inte behövt studera främmande språk (och om de gjort det i första hand läst tyska) och en generation som inte ännu läst särskilt mycket engelska (i Finland är engelska inte obligatoriskt nationellt och också i praktiken kan språket ibland vänta till sjunde klass).

Dessutom är det mycket svårare att ta till sig information på ett främmande språk, också om man behärskar det rätt bra vad gäller vissa områden (t.ex. jag har inga större problem med engelskspråkig facklitteratur, men nog med engelskspråkig skönlitteratur; geografiska artiklar kan innehålla ett främmande ordförråd).

--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)

Jag har sett ganska många märkliga översättningar i artiklar översatta från engelska. Paradoxalt nog har det gjort att jag stärkts i min uppfattning att svwp behöver översättningar från engelska – det är uppenbarligen vanligt att folk överskattar sin förmåga att förstå engelsk text. Däremot är det förstås önskvärt att översättningarna görs med mer eftertanke. //Essin 11 januari 2012 kl. 20.57 (CET)

Artikeln Carrera (by) har varit uppe i SFFR. Läs gärna den diskussionen. Den är ju ett prejudikat som rimligen säger att alla dessa artiklar om engelska byar är relevanta. Stigfinnare 10 januari 2012 kl. 16.14 (CET)

Vi skriver inte för idag, utan för i morgon. Dessa artiklar är korta nu, men personer som har varit där kanske kan tillföra något och sedan utvecklas det. Jag har själv sett till att min (svenska) by Ebbalycke har utvecklats så att turister kan få något i behåll att stanna till där. Förhoppningsvis kan samma sak ske med de engelska byarna (och förövrigt andra byar i andra länder med). Behåller vi det nu så är chansen större att det utvecklas till något bra. Orter som fins i enwp och eswp är nog lättast att göra detta med eftersom det är språk som fler kan än exotiska ställen. Viss begränsning gör inget, tills någon frivillig har kunskapen att gå vidare. Adville 11 januari 2012 kl. 02.19 (CET)

Lite märkligt att Carrera (by) bedöms vara relevant på svwp, men inte på dewp, frwp eller itwp. Dessutom tycker jag att alla raderade och i kommuner infogade stubbar om finska platser väger tyngre som prejudikat betraktat. /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 16.28 (CET)

De finska orterna som infogats har infogats eftersom de bedömts vara substubbar. De innehöll endast namn, kommun och typ av ort (by, egendom, ö, ...). De har inte raderats som icke-relevanta och hör därför egentligen inte till den här diskussionen - utom i respons till Advilles inlägg.

William's Green är inte heller något annat än en substub. Jag kan inte förstå på vilka grunder du så lättvindigt avfärdar dem ur diskussionen. Jag anser att de prejudikaten är mer relevanta i sammanhanget än Carrera (by). /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 22.26 (CET)

Men jag tycker nog vi skall vara försiktig med stubbgenerering för artikelämnen som inte är klart relevanta. Orter av stadsstorlek i ett land som åtminstone någon aktiv användare intresserar sig för tycker jag är oproblematiska, åtminstone om någon tänker ta som projekt att utvidga ett större antal av dem. Byar tycker jag man skall skriva om endast i den mån man klarar av att skapa intressanta artiklar om enskilda sådana utgående från hyggliga källor.

--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)

Att skapa artiklar med bot om små orter ser jag nog inte som något önskvärt idag. Att uppdatera och utvidga är en helt annan sak. -- Lavallen 11 januari 2012 kl. 20.51 (CET)

För att inte tala om att det blir helt absurt om man börjar skapa substubbar om byar när det fortfarande saknas artiklar om större orter. Jag skapade med hjälp av många andra användare för några år sedan Användare:Grillo/städer a-b, Användare:Grillo/städer g-k och Användare:Grillo/städer t-w, och jag har för mig att det även har funnits någon liknande lista med de 15 största städerna i varje land skapad av Tanzania. Innan alla dessa artiklar finns känns det rätt meningslöst att skapa artiklar om mikroskopiska byar, speciellt om de ligger i länder där vi fortfarande inte har någon grundläggande täckning. /Grillo 12 januari 2012 kl. 18.50 (CET)

Jag inser med det meningslösa att skapa för skapandets skull, Grillo. Därför håller jag med dig att det är viktigare att fixa alla större orter innan man tar de små byarna (om inte någon eldsjäl vill skapa artiklar om de mindre byarna ifrån sin hemtrakt i ett avlägset land...). Wikipedia måste växa uppifrån och ner. Adville 12 januari 2012 kl. 18.58 (CET)

Man kan inte tvinga användare att skriva artiklar om det de inte vill. Hur skulle det gå till? Blockera alla sportartiklar och hänvisa till Grillos stadslistor? --NERIUM 12 januari 2012 kl. 22.24 (CET)

Nej, man kan inte tvinga folk att skapa artiklar och man bör inte hindra folk från att skapa artiklar (annat än i särskilda fall). Självklart att den som läst en roman eller drömmer om en resa skall få skapa artiklar om de berörda områdena (förutsatt att artiklarna bygger på acceptabla källor o.s.v.) Däremot kan vi mycket väl styra vissa insatser, bland annat genom att här, på olika projekt och på folks diskussionssidor notera områden där insatserna gör stor nytta.

Då det är frågan om att systematiskt skapa mängder av artiklar bör vi däremot kunna diskutera det ändamålsenliga i projektet. Vi kan säga nej tack till stubbar som ingen kommer att utveckla vidare under överskådligt tid och som har för låg relevans i förhållande till det städarbete som kan antas behövas. En resonlig användare kan antagligen justera sina planer så att de bättre gagnar projektet, i synnerhet om man närmar sig användaren på ett riktigt sätt (framförallt måste man lyssna på användaren ifråga).

--LPfi 13 januari 2012 kl. 09.47 (CET)

Jag tycker inte artiklar ska skapas med bot, det tar kanske bort det roligaste arbetet, däremot håller jag med om att det vore mycket intressant om det skulle finnas möjlighet att uppdatera vissa uppgifter som det finns goda källor till med bot, exempelvis befolkningssiffror, gemensamt på flera språkversioner. Höstblomma 12 januari 2012 kl. 22.46 (CET)

Det som Användare:Jopparn viser til og som jeg har skrevet om er verktøy for å gjenbruke felles data og for å transformere disse felles dataene til en løpende tekst. Dette er noe av det samme som gjøres med boter idag, men vil bli mer fleksibelt og gir ikke en frossen/fiksert tekst. Den viktigste forskjellen mellom dette og botprodusert innhold er at innholdet vil være levende og bli vedlikeholdt. Selv om innholdet vises frem på svensk Wikipedia er det ikke gitt at det vil bli vedlikeholdt på dette prosjektet, og motsatt så kan innhold vedlikeholdes fordi det brukes på svensk Wikipedia og samtidig vedlikeholdes på et stort antall andre Wikipedia-prosjekter.

Det vil i løpet av ettervinteren bli startet et prosjekt for å lage et rammeverk for det som er omtalt som Wikidata. Prosjektet vil gjøre det mulig å gjøre felles oppdatering av gjenbrukbare data i Wikipedia, for eksempel data i infobokser. Typisk er dette data for innbyggertall (befolkningssiffror) i steder (orter), men det kan også være slikt som nåværende og tidligere ordførere. Det vil være valgfritt om de enkelte prosjektene vil bruke underlagsdata fra Wikidata-prosjektet, men jeg mener at det prosjektet vil bli like viktig for Wikipedia som Wikimedia Commons er idag. Prosjektet for Wikidata er vedtatt gjennomført og har et nokså stort budsjett.

Jeg har beskrevet noen løsninger på m:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation som kan brukes sammen med underlagsdata fra Wikidata-prosjektet slik at det kan lages levende tekst om emner som normalt ikke vil bli omtalt, blant annet fordi de enkelte prosjektene mangler nødvendige ressurser. Ved å bruke disse metodene så kan et prosjekt ha artikler om Brasils kommuner selv om ingen på prosjektet kan noe om emnet, for artiklene produseres utfra underlagsdata som vedlikeholdes av lokale i Brasil. Det eneste verktøyene gjør er å omforme dataene som publiseres i Wikidata til en lesbar tekst. Prosjektet for stubbverktøyene er mitt forslag og har ingen offisiell status.

Det er viktig å være klar over at hvis et prosjekt ønsker å vedlikeholde infobokser manuelt så er det ikke noe problem, det er bare å la være å importere data fra Wikidata-prosjektet når det er klart. Hvis prosjektet har nødvendige ressurser for å skrive samtlige artikler selv så er heller ikke det noe problem, de vil kunne la være å bruke både verktøyene jeg foreslår og eventuelt verktøy fra Wikidata for kun å lage infobokser. For små prosjekter som trenger ekstra starthjelp kan imidlertid slike artikler være viktige, det vil gi de et solid grunnlag å bygge videre på. Også for større prosjekter som synes det er viktig å ha beskrivelse av alle kommuner i Brasil vil verktøyene være viktige, men da for vedlikehold av spesifikke data og infobokser. Jeblad 13 januari 2012 kl. 15.39 (CET)

Kul och tack för intressant information. Detta att utnyttja att Wikipedia är globalt låter mycket lovande och kan ge stora värden. Håll oss gärna informerade om dessa insatser, och när det blir moget att pröva/provanvända.Yger 13 januari 2012 kl. 15.55 (CET)

Orter platsar alltid. Precis som andra artiklar kan de alltid förbättras (källor och liknande). Jag tycker vi skall vara glada över artiklarna om orter i Storbritannien vi fått. J 1982 17 januari 2012 kl. 13.38 (CET)

Väldigt intressant Jeblad. Tycker det låter som ett helt fantastiskt projekt. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)

Jag vill uttala min positiva syn på att lägga till relevant encyklopedisk information, om t ex geografiska orter, med välgjorda botskript som producerar vettig text. Målsättningen med svenska Wikipedia är väl att tillgängliggöra encyklopedisk information på svenska, och då är det ju jättebra om man kan öka den informationen, även om det sker med halvautomatiska skript. Tänk vilken resurs inom geografi svenska Wikipedia kunde bli, exempelvis. Sedan behöver man förstås inte börja tillämpa detta på de mest perifera orterna, det borde finnas gott om medelstora orter i flera länder som kan läggas till med botar i de fall tillförlitlig data finns. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)

Tre interwikilösa artiklar

Högtid, märkesdag och signaturläran är inte tre saker i "En ska bort", utan tre artiklar som saknar interwikilänkar och där det borde gå att hitta bra motsvarigheter på engelska - eller annan - Wikipedia. Ord.se föreslår engelska översättningen "red letter day" för märkesdag, och även i andrahand för högtid, men jag är osäker på om det verkligen är i rätt betydelse. För högtidsdag föreslås också festival (day), vilket dock handlar om något helt annat. Det finns kanhända någon annan sida för att be om insatser och input såhär (?), men det känns som Bybrunnen är effektivt (och så kunde jag ju ta upp alla på en gång). --flinga 15 januari 2012 kl. 02.26 (CET)

wp:översättningsfrågor finns som möjlig sida att ta upp sånt här, men man kan få vänta ett tag på svar där. /Dcastor 15 januari 2012 kl. 02.33 (CET)

Här är en kategori på en:wp som har koppling till högtid: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Public_holidays_by_country --Larske 15 januari 2012 kl. 02.56 (CET)

Vad gäller högtid finns da:Højtid, nn:Høgtid och de:Feiertag som har likartade betydelser (jag har lagt till de två förstnämnda). Däremot är det ju inte säkert att alla språk har ord med tillräckligt likartad innebörd (dvs det är inte säkert att det går att hitta bra interwikilänkar). Engelskan verkar ju t ex inte ha det. Lästips: Mikael Parkvall. Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk. /NH 15 januari 2012 kl. 14.41 (CET)

Ja, visst är väl den senare frågan intressant? I och med att olika fenomen existerar utifrån olika språk, vilka fenomen bör vi beskriva? Utgår vi (bara) från språkets indelning blir uppslagsverket på så sätt jävigt i sitt urval av artikelämnen. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)

I sakfrågan: det är märkligt tycker jag ändå om inte ordet signaturlära har någon utländsk motsvarighet. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)

Jag råkade läsa om signaturläran i en av Pratchetts skivvärldsböcker (på engelska) för inte så länge sedan. Skall försöka lista ut vilken det var, och vilken termen var.

Jag sökte också på några iwsystrar till kategorin fo:Bólkur:Merkisdagar. Enwp är f. n. rent ut sagt SOPigt svårläst:-); men av htmlkällfilerna att döma är systerkategorin en:Category:Observances "på toppen" av trädet för olika slags märkes- och höktidsdagar; den ligger direkt under en:Category:Days. Sidan en:Obervance är en hänvisningssida till en:Holiday, som faktiskt verkar att kunna vara "rätt" syster till Märkesdag. Det blir dock betydligt lättare att undersöka detta, när enwp gått upp igen i morgon bitti. Jörgen B 18 januari 2012 kl. 23.15 (CET)

Pratchett tar upp signaturläran under namnet "the Doctrine of Signatures i boken A hat full of sky (en av hans skivvärldsbarnböcker om den mycket unga häxan Tiffany Archer). Höstblomma hittade den iwsystern och lade in dess iwlänkning i vår artikel redan för 4 dagar sedan. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 13.51 (CET)

Här händer det saker, så bra! :) Ser att du också lade till motsvarande länk till svwp i engelska artikeln, vilket jag förstås rekommenderar att man gör generellt. --flinga 19 januari 2012 kl. 16.02 (CET)

En inkonsekvens som återstår är att både helgdag och högtid länkar till holiday på engelska Wikipedia (samt även feast day i högtid). Jag brukar i alla fall tänka att principiellt borde inte fler än en artikel på endera språkversionen peka på en och samma artikel på annan språkversion, men det kanske är onödigt strikt, eller inte alltid tillämpbart? --flinga 24 januari 2012 kl. 18.17 (CET)

Upphovsrätten och lagförslaget

[rubrik inlagd i efterhand --LPfi 19 januari 2012 kl. 08.25 (CET)]
Hur det skall gå till vet jag inte, men personligen ser jag det som viktigt att vi markerar att det inte är upphovsrättsskyddet som sådant Wikipedia motarbetar, utan de långtgående konsekvenserna av lagförslaget. Fernbom2 18 januari 2012 kl. 15.39 (CET)

Det är viktigt att tänka på den biten av budskapet varje gång man skriver en artikel eller ger en intervju med anknytning till upphovsrätt. Jag tror inte det finns något bättre sätt. Att varje gång betona att man är för och respekterar upphovsrätten så som den ser ut idag ser jag inte som önskvärt.

Själv tycker jag det är absurt att jag till 60 års ålder skall ha möjlighet att förvalta och tjäna på mina mor- och farföräldrars föräldrars (som jag aldrig träffat) kreativa verk, på något sätt koordinerat med mina tiotals småkusiner, spridda över världen, och möjligen okända arvingar och affärskumpaner till en del av dem.

Det ekonomiska värdet av upphovsrätten minskar i de flesta fall mycket snabbt efter att ett verk skapats och publicerats, samtidigt som svårigheten att utreda vem som egentligen besitter rätten ökar stort efter att upphovsmannens barn dött. Jag är övertygad om att balansen mellan det samhälleliga intresset att överhuvudtaget få använda vårt kulturarv och det privata intresset att låta sina efterkommande tjäna på och förvalta ens eget arv skulle vara mycket bättre med en mycket kortare skyddstid (och radikala ändringar också i vissa detaljer).

--LPfi 18 januari 2012 kl. 20.44 (CET)

(Vilket förstås inte betyder att jag i mitt arbete inom Wikipedia och Wikimedia Commons skulle bryta mot upphovsrätten. Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut. --LPfi 18 januari 2012 kl. 20.46 (CET))

Jag menade inte att det finns en konsensus bland Wikipedias användare om hur upphovsrätten skall se ut (personligen skulle jag gärna se en utvidgning, men det är en politisk fråga - jag ser inte det absurda i den situation LPfi beskriver, för mig hör arvsrätten till de viktigaste mänskliga rättigheterna). Det jag syftar på är själva protestaktionen. Att den kan göras någorlunda samfällt beror inte på att alla här är anhängare till Piratpartiet, utan på att lagförslagen får orimliga effekter på ett uppslagsverk av det slag Wikipedia är. Det kan vara viktigt att få fram, även om det inte behöver komma med i varje mening. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.58 (CET)

Jag håller med helt och hållet (utom att jag vidhåller absurditeten). Mitt motstånd mot de långa skyddstiderna beror i första hand på praktiska problem, som blir uppenbara då någon frågar om det är möjligt att ladda upp bilder hittade i familjealbumet. Upphovsrätten hindrar i många fall ättlingar från att använda sitt arv.

Det mest problematiska för oss på Wikipedia är att vi genom lagar som den föreslagna kan tvingas ta bort länkar till trovärdiga källor och i värsta fall måste ta bort text för att den inte kan bekräftas med källor vi tillåts hänvisa till.

Att en domstol kunde avgöra vilka källor ett uppslagsverk får hänvisa till visar hur radikalt lagförslaget kunde påverka det fria ordet. I praktiken kunde enskilda rättsinnehavare utan domstolsbeslut på samma sätt förhindra användande av källor. Det är naturligt att vi kan enas om att sådant inte är acceptabelt.

--LPfi 19 januari 2012 kl. 08.22 (CET)

Jo, visst finns det komplikationer med de långa skyddstiderna, som bland annat handlar om att det blir många rättighetsinnehavare, varav en del kan vara oanträffbara. Det kan också finnas skäl att fundera över vad som verkligen bör räknas in, som i de exempel Du nämner. Det finns alltid en gråzon, men att blotta misstanken om överträdelse skall kunna leda till stängning av den fria redigeringsmöjligheten skulle bli en dödsstöt för hela internet. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 10.52 (CET)

Nu har det här blivit diskussion om upphovsrättens utformande. Det är politik som jag förstått ska hanteras utanför wikipediagemenskapen. Som ni båda är överrens om så är det lagförslaget och inte upphovsrätten per se som wikipediagemenskapen vände sig emot.--LittleGun 19 januari 2012 kl. 10.56 (CET)

Poängen var att markera just detta, ingenting annat. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.29 (CET)

Och min poäng (utöver det) är att det inte finns konsensus om att upphovsrätten skulle vara oproblematisk.

Upphovsrättsfrågor är viktiga för Wikipedia och relaterade projekt. Därför tycker jag att det är naturligt och till och med viktigt att diskutera dem, men jag är överens om att Bybrunnen inte är ett bra ställe annat än då det handlar om aktuella väl avgränsade frågor. Det kanske skulle behövas ett ställe där man kunde diskutera filosofin bakom våra grundprinciper och relaterade frågor, utan att störa det dagliga arbetet med uppslagsverket.

--LPfi 22 januari 2012 kl. 17.50 (CET)

Det jag ville understryka var dels att det inte råder konsensus om att upphovsrätten är problematisk, dels det Du själv uttrycker med orden: "Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.17 (CET)

Hur använder vi mallen relevanskontroll?

Under december månad mer eller mindre skepnaden relevanskontrollerna. I flera fall måste/har artiklar ha mallats slentrianmässig. Har vi utarbetat en ny policy som innebär att relevansen för en nyskapar artikel automatiskt ska ifrågasättas. Trots att jag med flera avmallat ett stort antal artiklar ligger hela 155 stycken ickeåtgärdade i december månads kategori. Denna månad har det inte blivit lika många artiklar, men fortsätter det i nuvarande takt kommer vi passera över 100 stycken i januari månads kategori. Personligen om jag möter på en tveksam artikel gör jag en enklare efterforskning och upptäcker då för det mesta att min farhåga om bristande relevans inte stämde, varför en mallning undveks. Denna rutin verkar dock inte vara etablerad. Kanske vi borde diskutera frågan för vilka rutiner som vi ska använda vid mallning av relevanskontroll? Jag upplever också att vi är oerhört snabba med att malla når vi kanske borde vänta ett par minuter. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 19 januari 2012 kl. 13.32 (CET)

Det kanske är är någon enskild användare som mallar mycket numera? Behöver förstås inte "outa" den här på Bybrunnen, men om så är fallet kanske man kan börja i den änden, hos den användaren, om det är någon speciell tanke bakom? --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.46 (CET)

<spekulation>Eller också är det en reaktion på tidigare diskussioner om "Hey! Det snabbraderas för mycket. Sätt en relkoll så andra får en chans att titta på den.".</spekulation> --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.50 (CET)

Jag är nog bitvis skyldig till ökningen. Jag började i november-december gå igenom och källbelägga våra allra kortaste skådespelarartiklar, och hittade då en hop folk som spelat typ "besättningsman" i en enda film på 1940-talet, och som jag inte hittade något om när jag googlade. Eftersom man kan misstänka att flera av dem har haft teaterkarriärer lade jag in relkoll på skådespelare av den digniteten, och de flesta mallarna har nog blivit kvar. Att döma av en del diskussionssidor verkar vi vara lite smått oense om vad som är relevant, så en principdiskussion i den frågan skulle vara bra, kanske i samband med en SFFR. /jssfrk (d|b) 19 januari 2012 kl. 14.01 (CET)

Det mesta av ökningen i december verkar faktiskt vara äldre artiklar, så om nyskapade artiklar relevanskontrollmärks mer slentrianmässigt känns osäkert att säga. Höstblomma 19 januari 2012 kl. 14.14 (CET)

För skådespelare aktiva på 1940-talet är det knappast stor chans att hitta något på Google, så att radera dem som icke-relevanta på den grunden är olämpligt. Jag vet inte vad man borde göra åt dem. Det är rätt missvisande att ha en artikel där endast en mindre roll i en film nämns om de haft huvudroller på stora scener, men för att hitta teaterrollerna borde man väl kolla pappersarkiv teater för teater? --LPfi 19 januari 2012 kl. 20.50 (CET)

En viktig grundregel är att relevanskontroll bara ska användas vid nya artiklar. Ta alla äldre artiklar till SFFR istället. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.53 (CET)

Nej, det är ju ingen grundregel. Relevanskontroll ska användas för alla artiklar där relevansen inte framgår. Jag tycker att man bör ge artiklarna en chans innan man raderingsanmäler dem till sffr, tiden artikeln ligger på relevanskontroll bör användas till att leta efter källor som påvisar relevansen, kommer sådana fram så behöver man ju inte ta upp artikeln för radering. Man bör inte ta artiklar till sffr direkt när man upptäcker dem, ge dem en chans först oavsett om de är nya eller gamla. När det gäller skådespelare som bara spelat nån statistlikande biroll i en film så tycker jag inte att vi bör ha artiklar om dem bara för att de kanske möjligtvis har gjort nån teaterroll också. Jag tycker att det är upp till den som skapat artikeln att visa det då och hitta källor till det, annars blir det oerhört konstigt om bevisbördan är omvänd, om det är upp till alla andra att bevisa att person inte haft det, eller hur? Antingen framgår relevansen i artikeln, eller så gör den inte det. Gör den inte det så bör man ge artikeln lite tid så att det kan läggas till, men har inget tillkommit efter rimlig tid så bör artikeln raderas. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 23.06 (CET)

För äldre artiklar bör man ge mycket mera tid, eftersom man inte kan utgå från att den som skapat artikeln längre bevakar den eller har källorna till hands. I övrigt måste man väl följa normal praxis.

De artiklar jag avsåg var de som handlar om en på sin tid mycket känd skådespelare som dock aldrig fick någon större roll på film. Att ha kvar artikeln i det skicket är väldigt problematiskt (radera alltså hellre), men en raderingsmotivering som antyder att skådespelaren inte är tillräckligt betydande vore också väldigt besvärande.

Gå gärna genom de artiklarna snarast, men se till att ha till hands någon källa där åtminstone de största skådespelarna kan antas vara omnämnda, så att man kan nämna någon av de viktigare scenerna där personen verkat och stubbmarkera istället för att radera som "icke-relevant".

--LPfi 20 januari 2012 kl. 09.48 (CET)

I mitt inledningsanförande syftade jag på nya artiklar. Det förekommer att man mallar för "brister" och då sätter många Ja på allt, när det kanske inte är frågan om mer än att källor saknas och det finns en POV-tendens i texten eller kanske bara källor och wikifiering som saknas. Att man gör som Jssfrk gjort är inget jag finner problematiskt. Jag är lite kluven till hur vi borde göra detta. I många fall är det bra att vi inte raderar för snabbt och då är relevankontrollen en bra väg ut, däremot kan jag uppleva det som lite avskräckande/läskigt att se dessa stora blaffor varför ajg tror nya bidragsgivare reagerar än starkare. Det borde finnas en mall som är "osynlig" som hamnar i en kategori många av oss bevakar. Det skulle sannolikt göra den nya bidragsgivaren mer motiverad. dnm ^{(d | b)} 23 januari 2012 kl. 17.39 (CET)

Osynliga mallar och annan "magi" kan höja ribban för att känna sig som en fullvärdig medlem i gemenskapen, varför osynliga mallar och osynliga kategorier måste införas med eftertanke. Däremot borde man säkert än en gång gå igenom de hjälptexter mallarna länkar till (eller borde länka till) och försöka se dem med den oerfarna artikelskaparens ögon. --LPfi 24 januari 2012 kl. 13.10 (CET)

Helomvändning i relevanstänket

Jag har en längre tid funderat kring våra relevanskriterier och bedömningen av dessa. Ju mer jag funderar desto mer tycker jag att vårt uppslagsverk skulle bli bättre utan dem. Jag har formulerat mina tankar och avgett några ganska omvälvande konkreta förslag på annan plats för att göra det mer lättöverskådligt. nu har jag kommit dithän i mina tankar att jag efterfrågar respons. Jag vill dock vädja till er att hellre tänka efter lite djupare innan ni svarar än att avfyra ryggradssvaret direkt; själv har jag alltså ägnat uppemot ett år åt att fundera innan jag skrev. Jag tror att mina förslag i huvudsak skulle förbättra Wikipedia, men inser att inte alla kommer att tycka så. Kanske framkommer argument som får mig att ändra mig (även om jag inte tror det). Jag tror dock att en så här omfattande diskussion mår bra av mer långsamhet än vad Wikipediadiskussioner ibland präglas av. Själv kommer jag därför inte att göra mer än högst ett inlägg om dagen i den här tråden; mer bråttom än så är det inte. /Dcastor 19 januari 2012 kl. 14.30 (CET)

Du får en snabb kommentar ändå trots att du undanbett dig det... Jag gillar synpunkten att kvalitetsaspekter ibland blir mindre avgörande än relevansaspekter när artiklar raderas helt. Jag tycker dock att något slags relevanskriterium krävs. Man kan föra en diskussion om att flytta gränserna men tycker att vi ska stanna hitom skapandet av en databas för "allt". Utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden. Artiklar om "allt" gör inte wikipedia bättre. Artiklar om "mer" kan absolut göra det. Luttrad 19 januari 2012 kl. 14.54 (CET)

Jag ser problemet i (den skenbara) motsättningen mellan å ena sidan WMF:s vision och WP:INTE. Det bör dock noteras att visionen gäller alla Wikimedias projekt, inte bara Wikipedia. Dvs att summan av all mänsklig kunskap ska kunna nås på Wikipedia, Wikitionary, Wikinews eller Wikibooks. Det betyder inte att allt platsar på Wikipedia.

Dcastors förslag går ut på att relevanskriterierna inte behövs om man tillämpar kvalitetskriterierna striktare. Tanken är god, men jag är inte övertygad. Jag skulle t.ex. kunna skriva en artikel om mig själv och få den att hålla ganska god kvalitet om jag anstränger mig, men jag tror inte att Wikipedia skulle bli bättre av en sådan artikel. Däremot så håller jag med om att bristande kvalitet borde bli raderingsgrundande och att relevanskraven kanske borde bli generösare, men inte tas bort helt. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 14.55 (CET)

Jag håller med till fullo att vi bör bli noggrannare i hanteringen av verifierbarhet och grundläggande kvalitet men inte att det ska ställas mot relevans-begreppet. Det vinner vi inget på då båda sidor är viktiga delar av samma mynt. Vi bör börja i den änden att vi blir mycket hårdare när det gäller verifiering och raderar uppgifter som inte är verifierbara i trovärdiga källor. Erfarenhet på sffr visar att folk lägger inte någon stor vikt vid källor, utan det finns många, även mycket erfarna användare som på sffr röstar för behåll, trots att de relevansgrundande uppgifterna inte är källbelagda och resonerar i ordalag som "men om det står i artikeln att x är spelare i det långtbortistanska landslaget så finns det väl ingen anledning att tro att den som skrivit ljuger, eller hur?". Jag tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor. Jag tycker att punkt 2 är bra. Det är något som vi bör satsa på, visar det sig fungera så bra att relevanskriterierna inte behövs är det ju en sak, men att börja med att att avskaffa relevanskriterierna och till och med förbjuda att artiklar om obetydliga ämnen ifrågasätts på sffr vore oerhört skadligt för Wikipedias betydelse som ett trovärdigt uppslagsverk. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 15.09 (CET)

Jag ger återkoppling utifrån tre exempel från tre ämnesområden (ibland ser jag wp som inte en encyklopedi, utan 150 för olika ämnesgrupper)

• geografi/orter - här är idag relevanskriterierna ungefär detsamma som ett källkrav nämligen att den skall finns med i lantmäteriets register som bebyggelse. Att sänka ytterligare tror jag inte på - att ha en artiklar om ett enstaka småhus är vanskligt, det kan ju vara rivet när informationen läses, även om uppgifterna stämde när artikeln skrevs
• personer/sedan flera år döda personer - här tror jag mycket på ditt synsätt, fastställ källkriterier på samma sätt som för geografi.
• företag/Butiker - här är jag inte överens med dig, en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet.

Yger 19 januari 2012 kl. 15.49 (CET)

(redigeringskonflikt - Yger tog upp sakerna från ett annat förhållningssätt som jag inte bektade, få se om jag gör det i ett senare inlägg) Jag tror att ett stort problem med ett sådant tänk är att wikipedia tyvärr kommer att bli väldigt vinklat. Jag tycker att det redan idag är ett problem att innehållet på svenskspråkiga wikipedia i mångt och mycket är styrt av intressena hos de som är aktiva här. Detta regler kommer ytterligare att förstärka detta.

Att man skulle radera alla äldre artiklar som saknar källor inom sex månader om de inte fått källor tills dess ser jag som något som ytterligare skulle bidra till en sådan vinkling. Jag har försökt arbeta mig bakåt genom svensk uppslagsbok och skriva saknade artiklar från A till Ö. På tre år har jag tagit mig fram till G. Jag har främst jobbat med biografier. När det gällt artiklar som saknat källor har jag i många fall skrivit om dem så att de gått att källbeläggas, om det varit möjligt. I vissa fall när interwikilänkar redan funnits till andra större språkversioner och inte hittat några direkta konstigheter jag endast kunnat källbelägga en del har jag struntat i det i förhoppning att någon annan med bättre källor, eller om ingen annan gör det kanske jag själv om tjugo eller trettio år kan ta mig an jobbet.

Om det handlade om att någon annan går igenom artiklarna innan raderingen, kontrollerar innehållet mot alla fall några större källor så visst - men är det troligt att detta kommer att klaras av på ett halvår? Det tror inte jag. Om förslaget dyker upp på nytt sedan alla befintliga artiklar väl är kontrollerade så är det möjligt att jag kommer att ställa mig mer positiv. Att kräva källor för nyskrivna artiklar ser jag inget problem i, det har väl egentligen varit principen sedan länge? Där tycker jag som jag tidigare varit inne på att privata hemsidor och liknande borde räknas som inga källor alls, eftersom de är minst lika svåra att kontrollera som en enskild wikipedians påstående utan några källor. Vet inte riktigt om det är läge att vara så radikal, att börja med att få bort sådana källor ur utvalda artiklar tycker jag kunde vara en början.

Kan tillägga att jag aldrig trott på tanken att wikipedia kommer att fungera och utvecklas till ett utmärkt uppslagsverk bara genom att alla skriver vad de vill så kommer automatiskt ett fantastiskt uppslagsverk utvecklas. Och för att förtydliga - jag skriver inte heller mina artiklar utifrån ett objektivt utvalskriterium, utan de också av mina intressen och värderingar (samt vilka källor jag råkar ha för handen) Jag tror dock att diskussioner om vad som behövs på wikipedia, vilka ämnen som saknas, var behöver vi förbättra, hur skall strukturerna organiseras, hur vill vi att wikipedia ser ut om tjugo år osv är jätteviktiga och behöver fler som engagerar sig. --FBQ 19 januari 2012 kl. 15.53 (CET)

Jag gör ett tillfällig avbrott i min wikipaus, för Dcastors frågeställning berör på många sätt kärnan i det som engagerar (och stör) mig mest här. Å ena sidan är relevanskriterierna enligt min mening en källa till många av SvWP:s delvis allvarliga problem med spretighet, inkonsekvens, oförmågan att skilja på viktigt och oviktigt, nutidsfokuseringen och en mängd andra mer eller mindre allvarliga kvalitetsbrister. De bygger på illusionen att det är möjligt att bedöma ett ämnes viktighetsgrad ("relevans") med hjälp av mät- eller kvantifieringsbara faktorer som storlek, formell samhällsposition, antal utgivna böcker, omsättning, titel o s v. Bedömningarna, både för inkludering och exkludering av ett ämne, tar i alldeles för hög grad stöd i denna mekaniska och binära (stor/liten, titel/inte titel, publicerad/inte publicerad o s v) syn på den värld som vi ska beskriva. Speciellt allvarligt blir den synen när relevanskriteriena används i ett exkluderande syfte.

Men å andra sidan - relevanskriterierna är i alla fall ett försök att sätta ramarna för vad Wikipedia inte är. Och så länge som det inte finns en samsyn om vad Wikipedia är, så krävs det nog någon form av relevanskriterier. För uppslagsverket är inte bara en samling enskilda artiklar om vitt skilda ämnen. Trovärdigheten och den praktiska nyttan för den som söker information påverkas även av den samlade bilden av dels vilka ämnen som finns med, dels vilka ämnen som inte finns med. Ett i den meningen "obalanserat" uppslagsverk (som fylls med trivialiteter, småsaker och dagsländor, men använder relevansmotiven för att sätta upp högra trösklar för mer traditionella samhällsanknutna ämnen, folkrörelser, näringsliv, politiker m m, tappar förtroendet.

Dock - sammantaget är ändå kvalitén på artikeln och relevansen i den information som presenteras under artikelrubriken viktigare än vilka artiklar och ämnen som klarar nålsögat. Här borde vi börja tillämpa betydligt tydligare (och snabbare) regler som helt enkelt lyfter bort artiklar som inte håller måttet (även om de skulle kunna ses som relevanta enligt kriterier eller praxis). För vi ska aldrig, aldrig, utsätta den som söker information för risken att läsa en artikel som inte klararar att leva upp till en basal standard. Janders 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)

Jag betraktar mig själv som inklusionist men har ändå allt oftare uttalat mig för radering på SFFR. Jag kan själv se paradoxen i det och har börjat fundera över vad det handlar om. Jag har kommit fram till att jag inte anser att något/n behöver utmärka sig speciellt om det rör ett ämne som är encyklopediskt relevant. Det behöver inte handla om något utöver det vanliga. Men om vi skall avskaffa relevanskriterierna i nuvarande form måste vi ändå ha kvalitetskrav som rör mer än hur artikeln är skriven eller verifierbarheten. Skydd mot reklam och andra former av propagande vad gäller dagsaktuella företeelser är livsviktigt. Likaså är jag tveksam till om vissa ting hör hemma i ett uppslagsverk. Det vore inte bra om vi svämmar av över av icke offentliga personer (trots Jimbos ord), rent lokala fenomen med mera. Men förslaget tål att tänka på. Det är alltid stimulerande när någon tänker annorlunda - även om det blir som att "svära i kyrkan", som det heter. Med tanke på skribentens yrke är kanske bilden anstötlig för någon, men i skrivande stund betraktar jag den som synnerligen välvald. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.00 (CET)

Långsamt är bra! --NERIUM 19 januari 2012 kl. 21.10 (CET)

Punkt 2.2 ("En artikel som inte är källbelagd eller som har direkt dåliga källor får raderas") kan ju faktiskt genomföras oberoende av resten, alltså även om relevansbegreppet kvarstår som idag. Men är det någon som tror att det kommer att ske? När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? --LA2 19 januari 2012 kl. 20.34 (CET)

Jag gillar förslaget skarpt. Luttrad nämnde ovan att "utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden", men det är förstås fel då oberoende tredjepartskällor inte skulle finnas för flertalet användarsidor och därmed inte uppnå käll- och verifierbarhetskravet. Inte heller kvalitetskraven hade uppnåtts, inte ens idag, och jag uppfattar Dcastor som så att han kraftigt vill höja kvalitetskraven istället för att behålla relevanskriterierna. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.48 (CET)

Roligt att se att fler vill slå ihop Wikipedia och Wiktionary! Det var också enligt min åsikt en olycklig uppdelning. Jag ställer mig också bakom de andra två punkterna. Argumentet att det inte sänker trovärdigheten är starkt. --Petter 20 januari 2012 kl. 00.11

Om Wikipedia och Wiktionary borde slås ihop är väl i så fall en diskussion som man får föra på meta eller liknande? Det är ju inget som vi kan bestämma här. Eller menar ni att bara just de svenskspråkiga Wikipedia och Wiktionary skulle vara ihopslagna medan de inte är det på nån annan språkversion. Går det ens, skulle det inte bli jätterörigt? Det är ju helt olika system, t.ex om jag är inne på sidan barn på svenskspråkiga Wikipedia så leder ju den t.ex den engelskspråkiga iw-länken till en:child medan barn på svenskspråkiga Wiktionary leder till engelskspråkiga barn, och det står på olika språk vad det betyder t.ex lada på svenska. Jag tror att det skulle bli extremgyttrigt. / Elinnea 20 januari 2012 kl. 02.06 (CET)

Det finns jättemånga ord som borde finnas både i en ordbok och i en encyklopedi, och som bör behandlas helt olika. För att inte tala om att Wiktionary tar upp saker på alla språk vilket betyder att uppslagsordet barn om man slog ihop nuvarande system skulle behöva behandla a) det svenska uppslagsordet barn i encyklopedin, b) samt uppslagsordet barn på svenska, isländska, danska, norska och engelska, för att ta de exempel jag kommer på så på rak arm, där betydelse och böjning varierar. Jag vet inte om det skulle vara en fördel att behöva slå upp barn (norska), barn (engelska) et cetera heller. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.42 (CET)

Eller för att ta ett annat exempel: en:wiktionary:mat (för vi vill ju att Wiktionary skall ta upp fler språk på svenska också) och mat. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)

Ja visst. Orboksartiklarna på Wikipedia skulle då så klart få en egen namnrymd, dvs. både mat och Ordbok:mat skulle finnas. Det skulle vara bättre än den nuvarande uppdelningen på olika domäner. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.34

Jag känner stor sympati för det här förslaget. Detta är första gången sedan jag började fundera kring de här frågorna som jag tycker mig kunna förstå hur ett inklusionistiskt Wikipedia skulle kunna fungera. Jag är positivt inställd till höjda källkrav, och särskilt en livligare diskussion kring källkritik samt en mer genomtänkt linje vad gäller primär-, sekundär- och tertiärkällor (heter det så?). Å andra sidan...

• Det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen. Vi gör ett urval av vilken information som skall stå med i en artikel, och vi gör ett annat urval när vi bedömer om en artikel behövs eller ej. Om vi tar bort relevanskriterierna delegerar vi i princip det sistnämnda urvalet till de vi väljer att betrakta som trovärdiga källor. Jag är inte säker på om jag vill göra det med tanke på vilka källor vi nöjer oss med idag. Är gemenskapen redo för att ta detta utökade ansvar för källkontroll och källkvalitet? Här tror jag det krävs en bred förankring och samsyn kring hur vi bedömer källors trovärdighet och oberoende som jag inte riktigt kan se i dagsläget. Annars riskerar vi att hamna i ett system där varken verifierbarhet eller relevans räknas. Som LA2 påpekar: När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? Tills det finns en bred uppslutning i gemenskapen bakom att ta konsekvenserna av verifierbarhetsprincipen (d.v.s. radera artiklar som ingen vill/kan källbelägga) så är jag rädd att Dcastors förslag är ohållbart. Jag har själv ett antal gånger funderat på att ta artiklar som legat länge utan källor till SFFR, men avstått för att jag trott det skulle betraktas som demonstrativt.
• Om någonting i den här stilen skall genomföras blir det viktigt att inte bara kolla om det finns en oberoende källa som visar att X existerar. Det bör vara ett grundläggande krav finns tillräckligt många och/eller heltäckande oberoende källor för att källbelägga en rimligt fyllig artikel. Jag skulle kunna skriva en artikel om mig själv, den skulle ha oberoende källor som visadar att jag existerar och att jag har gjort en del saker som orsakat att oberoende källor skrivit om mig. Däremot skulle det vara knepigt att källbelägga andra grundläggande saker som borde vara med i en biografisk artikel, t.ex. min utbildning, var jag har arbetat, hur jag formades av att uppfostras av en ensamstående förälder etc.

Niklas R (D^#) 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)

Det kan ju tilläggas att högre verifierbarhetskrav, där verifierbarheten var det centrala, rimligvis skulle innebära att vi var tvungna att sluta att använda oss av media. Jag har gjort kanske ett tiotal intervjuer i radio och tidningar (där några sedan blivit artiklar där det inte alltid framkommit att det bara är jag som står för informationen om mig själv) som handlat tillräckligt mycket om mig för att de, med nuvarande system, skulle ha gått att använda för att källbelägga en artikel om mig utan att särskilt många ifrågasatt det. Jag hade kunnat hitta på precis nästan vad som helst i dessa intervjuer, och om det inte hade varit fullständigt osannolikt hade ändå ingen bakgrundskoll gjorts. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.56 (CET)

... så, ja, det tycker jag väl kanske att vi skall göra ändå. Och det är lite ett annat ämne. Min poäng försvann, kände jag: den var lite att ju mindre bekant ett ämne är, desto färre ifrågasätter informationen, vilket betyder att en tidningsartikel eller två som sprider helt vansinniga uppgifter kan stå oemotsagda om de handlar om en tämligen okänd person, som mig. /Julle 20 januari 2012 kl. 03.00 (CET)

Julle har en bra poäng här. Artikelämnen som är så små att bara de närmast sörjande bryr sig skulle vara hopplösa både att källbelägga och att bevaka kvalitet och NPOV på. Detta skulle bli ett stort problem inom alla de områden där det finns wp:IK, mängder av wannabes skulle skriva reklamartiklar om sig själva eller sitt band eller sitt företag. Det skulle vara helt ogörligt att hålla dessa på mattan utan relevanskriterier som stöd. Precis som Julle skulle jag mycket väl kunna skriva en artikel om mig själv med synbarligen trovärdiga källor, där informationen ändå i grunden kom från mig själv. T.ex. när jag fyllde jämnt för ett tag sedan så gjorde lokaltidningen ett reportage där de fyllde en helsida med text som okritiskt upprepade vad jag själv berättat för dem. Därför bör wp hålla sig till artikelämnen som är stora nog att ha fått utstå ett litet mått av oberoende kritisk granskning, åtminstone inom områden med potentiell intressekonflikt. Lsj 20 januari 2012 kl. 08.18 (CET)

Det är inte så lätt att definiera vad som är trovärdiga källor när det gäller lokala företeelser och mikrohistoria. Där saknas ju ofta information i mer kvalificerade verk. Är man inte van vid att skriva och inte tror sig kunna prestera en "riktig" artikel i en större publikation blir det lätt en kortare artikel i en liten lokal, fotostatkopierad skrift eller annonsblad. Det kan handla om allt från "min farmors farmors uppväxt i ett statarhem" till "mat man brukade äta här för hundra år sedan". De som skriver kan vara experter på just det begränsade området, som i övrigt kan vara omöjligt att verifiera i andra källor. Man har inte råd att vara alltför kräsen i sådana fall. / --Minor 22 januari 2012 kl. 11.42 (CET)

Allmänna reflektioner: det är mycket välbehövligt, tycker jag, att vi koncentrerar oss mer på verifierbarhet och mindre på relevans. Skulle man se till hur folk brukar ställa sig i SFFR-diskussioner verkar jag framstå som en tämligen övertygad inklusionist, men ändå händer det att jag närmast vill slita mitt hår i lägen vi behåller artiklar vi helt enkelt inte kan stötta med hjälp av (bra) källor – ämnena är relevanta, men ingen har skrivit om dem på ett sätt vi borde använda. För det andra: verifierbarhet innebär inte att någonting är verifierat. Verifierbarhet innebär att någonting går att verifiera. Att det enkla sättet att påvisa veriferbarheten är att verifiera betyder inte att det är samma sak. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.01 (CET)

Några kommentarer på kommentarerna:

• Esquilo invänder att det inte bara är Wikipedia utan alla projekten tillsammans som skall leva upp till målskrivningen. Det må så vara, men artiklar om lokalkändisar, grundskolor, småförfattare, restauranger eller halvgamla byggnader gör sig knappast på de andra projekten.

Nja, det var snarare en observation än en invändning, men låt gå för det. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 22.01 (CET)

• Esquilo tror inte heller att uppslagsverket skulle bli bättre av en artikel om honom. Eftersom jag inte vet vem som döljer sig bakom pseudonymen kan jag inte uttala mig om det, men skulle kunna räkna upp hundra personer som inte är särskilt kända, men som det ändå för en del skulle vara intressant att få läsa en artikel om. Att det finns välskrivna artiklar om ämnen som folk vill läsa om gör uppslagsverket bättre. En artikel om en nobelpristagare, världsmästare eller president höjer förstås värdet mer än en artikel om en lokal revyartist eller kyrkoherde eller ett kommunalråd, men ingendera sänker värdet.
• Elinnea skriver att hon "tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor." Luttrad skriver om att vi skulle kunna flytta ut användarsidorna i artikelnamnrymden. Det är just därför jag kopplar åtgärden med borttagandet av relevanskriterierna till höjda kvalitetskrav. Det skall alltså fortfarande inte släppas igenom skräpartiklar om företag och garageband. Däremot kan en och annan välskriven, väl underbyggd artikel om garageband eller förskolor komma med – och skräpartiklar om miljonstäder eller nobelpristagare raderas på studs.
• Yger skriver om företag att "en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet." Jag instämmer i att just näringsverksamhet kan vara ett problem. Men om vi är hårda med källkraven här så faller många av dem direkt. Som jag skrev tror jag att mina förslag kräver en genomgående källdiskussion.
• FBQ invänder mot rimligheten i att använda sex månader som tidsfrist från källbehovsmärkning till radering av äldre artiklar. Det är möjligt att det är så och att tiden behöver vara längre. Poängen är dock att vi i längden inte bör ha kvar artiklar som saknar presenterat källstöd.
• Janders och Niklas R resonerar båda om uppslagsverket som något mer än de enskilda artiklarna. Niklas R skriver att "det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen". Jag håller inte riktigt med. Om visionen är att samla all världens kunskap så är vår uppgift inte att välja bort, utan att försöka belägga. Som ovan nämnts håller jag dock med om att det kräver att gemenskapen bearbetar synen på källor.
• Niklas R tar i sin andra punkt upp en svårighet. Om många personer skulle vi kunna få fram specifika detaljuppgifter från trovärdiga källor, men kanske inte grundläggande basuppgifter. Det problemet har vi i och för sig redan idag när uppgifter som födelsedata, uppväxtort och utbildning ibland hämtas direkt från databaser eller mindre vederhäftiga källor.
• Julles poäng att mindre bemärkta personer tenderar att presenteras med mindre granskning än de mer prominenta är en viktig invändning. Å andra sidan är det endast vår uppgift att förmedla den offentliga kunskapen om ett artikelämne.

/Dcastor 20 januari 2012 kl. 19.33 (CET)

Men vi måste fortfarande ta ställning till om den kunskap vi presenterar är trovärdig, så att säga om den offentliga kunskapen faktiskt är att bedöma som offentlig kunskap. Om ingen form av granskning av ämnet har gjorts är jag skeptisk till om jag tycker att så är fallet. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.18 (CET)

Min reflektioner:

• Vi bör mer resonera kring källkrav/källäge för att avgöra om artiklar/artikelgrupper bör vara med än i subjektiva termer av passar i en encyklopedi
• Vi har en tendens i dess diskussioner få fokus på gruppen, nu levande personer, detta är en viktigt grupp men bara en av många, och vi komemr nog mer framåt genom att inledningsmässigt lägga denna åt sidan
• Jag tror personligen det vore en bra utveckling om vi satsade energi på att skapa fler metasidor om artikelämnen, typ Wikipedia:Att skriva om musik och då i dessa metasidor tydligt fokusera på källkrav. Och sedan för dessa artikelämnen minska texten om relevanskriterier i WP:REL. Det vill säga jag tror inte på att ändra vår huvudrutiner eller huvuddokument utan fasa ut dessa ämne för ämne. Och SFFR ser jag fortsatt plats för för att trimma skrivningar om källkrav för de olika ämnen

vilket allt är lättare sagt än gjort.Yger 21 januari 2012 kl. 11.14 (CET)

Ett problem är att om man vill tillåta artiklar om Tomas Nilsson på ICA i Hampetorp måste se till att skapa förgreningar som visar att det finns 17.891 andra Tomas Nilsson i olika stavningsvaranter och ganska många är mer relevanta än just denne; eller att om man skriver en artikel om Torpet Lund att det finns 2.218 olika torp med namnet Lund, ibland flera i samma socken, och de flesta både med äldre längre och mer betydelsefull historia än det någon artikelförfattare valt att skriva om. Annars kommer inte wikipedia att kunna fungera som uppslagsverk.

Jag tror att det finns en underskattning hur mycket litteratur som faktiskt finns. Jag hoppas att alla vet att det, förutom Elgenstierna och andra fullständiga förteckningar över alla adliga personer och alla präster, finns fullständiga matriklar på alla studenter som tillhört en studentnation vid något universitet alla fall fram till 1960. Fullständiga förteckningar på tenngjutare och silversmeder före 1850. Dessutom matriklar över frikyrkopastorer, skollärare, underofficerare. Det finns matriklar över alla företagare i Sverige som man för en rimlig summa kunde bli medtagen i, ett eller flera band för varje län, i Svenska gods och gårdar med flera band för varje län finns alla gårdar som tecknade för en mindre summa med.

Sedan kan jag i princip hålla med om att våra nobelpristagarartiklar varken blir bättre eller sämre över att alla Sveriges skomakare får egna artikar. Eftersom tillförlitliga källor inte fungerar för existerande artiklar inte fungerar idag tycker jag att det är bättre att börja med att försöka göra något av situationen där, så kan man ta upp frågan om en eventuell breddning av relevanskriterierna senare - om det verkligen går att få en sådan skärpning till stånd kan vi fundera vidare sedan.--FBQ 21 januari 2012 kl. 14.19 (CET)

Jag har ofta använt mig av diverse gamla skrifter, även sådana som inte finns på runeberg.org, då jag skapat biografiska artiklar. Jag har därvid ofta ställt mig frågan var gränsen för relevans egentligen skall dras och även om jag vid ett flertal tillfällen själv ansett mig ha tangerat denna gräns har aldrig någon av dessa artiklar blivit anmäld till relevanskontroll eftersom jag refererat till seriösa källor.

Jag har till exempel ett porträttgalleri med järnvägspersonal från 1948 vilket är försett med biografiska uppgifter. Hur blir det om det skall anses vara OK att skapa artiklar om alla gamla stationskarlar, trafikbiträden, postbiträden, vagnsstäderskor m.fl. eftersom det faktiskt finns källor som håller tillräckligt hög klass om dessa personer? /Annika 21 januari 2012 kl. 15.24 (CET)

(Hoppar ut i kanten) En tendens jag tycker mig se i många inlägg är att man hellre vill ha gradvisa reformer än revolution, istället för en helomvändning, en u-sväng, verkar de flesta förespråka att vi börjar med att lägga oss i rätt fil, så vi kan ta nästa avfart och såsmåningom vända vi macken därborta (kanske ska vi passa på att slå en drill och ta en liten bensträckare också...). Jag tillhör de som förespråkar denna, lite mer försiktiga taktik (jag köper gärna en kopp kaffe på macken också). Vi bör se till att ha ett striktare, mer välfungerande kvalitetskontrollsystem, särkilt vad gäller verifierbarhet och verifikation, på plats innan vi börjar fasa ut relevanskriterierna. En sådan utfasning bör bestå i att relevanskriterierna, gradvis och i den mån de börjar kännas oanvända, mer formuleras om i termer av att heltäckande, trovärdiga källor bör ha tagit upp ämnet. För att Dcastors goda initiativ inte skall rinna ut i sanden vore det bra om vi kunde arbeta fram en plan för hur vi kan implementera höjda kvalitetskrav, och påbörja den (säkert långdragna) konsensusprocess som skulle tillåta oss att börja arbeta i rätt riktning. Niklas R (D^#) 21 januari 2012 kl. 23.45 (CET)

Dcastor: Visionen är att samla all världens kunskap och göra den tillgänglig för alla är en gemensam vision för Wikimedias alla olika projekt (ordboken, uppslagsverket, mediedatabasen etc). Är det verkligen en relevant invändning mot Wikipedia att det i sin nuvarande form inte samlar all världens kunskap eller ens gör anspråk på att försöka förverkliga visionen helt på egen hand?

Wikimedias olika projekt är svaret på frågan hur förverkliga vi visionen? Ett fritt uppslagsverk var ett av svaret. En planlös samling informationen har hitintills inte bedömts vara det. Det senare kan förstås vara en missbedömning av Wikimediavärlden, men löser vi det misstaget genom att göra om Wikipedia eller genom att arbeta för ett nytt kompletterande projekt?

I mitt tycke, och det är utgångspunkten för hur jag ser på din vision och mina invändningar mot den, upphör Wikipedia att vara ett uppslagsverk om vi genomföra de förändringar du föreslår.

Jag ser ett stort behov av ett fritt uppslagsverk, och jag ser att vi kan göra en stor insats där. Jag har mycket svårare att se ett behov av ytterligare en plats där vem som helst kan presentera vad som helst utan urval, det finns redan på internet (och Internet i sig kan sägas vara just ett sådant forum). --Ankara 22 januari 2012 kl. 12.37 (CET)

Jag instämmer – det förvånar mig faktiskt att inte fler har reagerat negativt på förslaget. Med de förslagna ändringarna kan jag inte se annat än att vi måste acceptera artiklar om exempelvis raskatter/-hundar eller lokala affärer, förutsatt att de är belagda med källor (typ företagsregister resp. offentliga tävlingsprotokoll, egna webbsidor, ev. tidningsartiklar), och det kommer emm att sänka svwp till en kuriosasajt av en typ som det finns 13 på dussinet av på Internet. Dessutom tror jag inte alls vi kommer att minska konflikterna. För att inte släppa igenom rena hitte-på-artiklar kommer vi att tvingas granska källorna extra noga (vilket kommer att öka belastningen på administratörerna. Och vi ska bara inte tala om papperskällor...) I stället för konflikter kring relevanskriterierna kommer vi att få ändlösa konflikter om vilka källor som ska accepteras. Och det till priset till ett Wikipedia som avlägsnat sig från ambitionen att vara ett webbaserat uppslagsverk, något som det faktiskt betraktas som i vida kretsar idag. / Ternarius_D 23 januari 2012 kl. 09.28 (CET)

För att få någonting i den här stilen att fungera måste vi vara hårdare med att underkänna artiklar som främst är baserade på primärkällor (t.ex. tävlingsprotokoll, egna webbsidor, mycket av informationen i tidningsartiklar). Sådana källor bör endast användas för att komplettera, de bör aldrig utgöra grundstommen för en artikel. Niklas R (D^#) 23 januari 2012 kl. 17.28 (CET)

Jag tror inte det räcker. För att överhuvud taget hinna med att kontrollera källorna till nya artiklar av s.a.s. mer perifert intresse fruktar jag att vi tvingas underkänna artiklar som främst baserar sig på papperskällor. Det kommer i mycket att bli ett annorlunda Wikipedia. Vill vi verkligen ha det så? / Ternarius_D 23 januari 2012 kl. 18.40 (CET)

Nej, definitivt inte! Om någon tolkar mitt inlägg ovan som ett stöd till förslaget är den läsningen felaktig. Jag försökte ta Dcastors uppmaning att inte reagera med en ryggradsreflex på allvar och såg då en möjlighet att å ena sidan ta bort själva relevansbegreppet men å andra sidan bibehålla delar av dess innehåll genom att ställa krav på kvalitet som även innefattade artikelämnet. Det är dock inte en lösning som jag vid närmare eftertanke förespråkar (även om jag alltjämt kan se det som en tänkbar kompromiss). Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.07 (CET)

Jag hoppas mina inlägg inte heller tolkades så. Jag tror att relevanskriterierna kommer att behöva formuleras om, bli generösare på en del områden men i andra fall betydligt skärpas. Men jag tror svenskspråkiga wikipedia behöver utvecklas först. Jag har tidigare gissat att vi kommer att ha omkring 1,5 miljoner artiklar innan de viktigaste artikelområdena är täckta, kanske lite mer. Troligen 1,5-2 miljoner innan arbetet med att källbelägga alla äldre artiklar som skapats utan källor men som hör till de viktigare. Vid det laget kanske möjligheten att få tag på tryckt material över nätet förbättrats, och relevansbedömningen går lite lättare. Jag tror att om man inte reagerar med ryggmärgen kommer det med tiden visa sig att det är omöjligt att skrota relevanskriterierna, men vill gärna ge alla som tror annorlunda en chans att upptäcka det själva. Sedan har jag inte heller förstått om det handlar om det faktiskt handlar om en annan syn på vad wikipedia är och skall vara.

När jag hörde läste om en ganska bokstavlig tolkning av "all världens samlade kunskap" tänkte jag snabbt på personer som puclicerats med över 50 olika födsloår. Är tanken att vi då skall redovisa alla? Ange hur många källor som uppger vilka (kanske några tusen sammanlagt), vilka som antas vara feltryck, somliga bygger på antaganden som redovisats, andra på oredovisade gissningar, utan "ingen egen forskning" kommer kunskapen på wikipedia snart att bli helt omöjlig att tillgodogöra sig för någon oinsatt. Fakta är inte samma sak som kunskap, och om artiklarna skall vara läsbara krävs gallring och värdering av information. Men jag antar att det inte var så bokstavligt som "all världens samlade kunskap" var menat att tolkas?

Jag tror inte heller, även om det är en helt annan och större fråga att avsaknad av regelverk underlättar för nybörjare. Tvärtom leder det till godtycke och informella regelverk. Där är ett område som wikipedia skulle behöva förbättras, men det är som sagt en annan fråga.

Men det hindrar ju inte att vi börjar med att titta över och försöker källbelägga så mycket som möjligt, oavsett åsikter i relevanskriteriefrågan.--FBQ 24 januari 2012 kl. 13.44 (CET)

Kloka kommentarer. Även jag tror att ett bra system av relevanskriterier (på flera punkter kan de behöva att förbättras) kan vara ett klart stöd för nybörjare. Och givetvis är en flitig användning av källor bara av godo, det är något jag gärna skulle vilja se mer av. / Ternarius_D 24 januari 2012 kl. 13.53 (CET)

Jag tycker i alla fall att kvalitet är viktigare än relevans. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 14.58 (CET)

Tack för alla reaktioner så här långt. Jag tycker att vi har ett spännande samtal och gläds över tonen. Jag hade, när jag inledde diskussionen, inga illusioner om att det hela genast skulle antas. Jag har hittills inte läst några argument som övertygar mig om att jag är fel ute, men inser självfallet att en stor skuta inte vänder på en femöring. Jag ser till exempel fortfarande inte varför en välskriven och källbelagd artikel om en raskatt skulle göra Wikipedia till mindre av en encyklopedi. Ett uppslagsverk blir inte mindre uppslagsverk för att det innehåller fler uppslagsord. Jämför med nischade uppslagsverk; ett uppslagsverk i litteratur i 20 band ses knappast per definition som mindre trovärdigt än ett dito i ett band. Om endera av uppslagsverken däremot framstår som slarvigt skrivet och dåligt belagt faller anseendet snabbt. Med detta skrivet inser jag dock som sagt att skutan får segla vidare mot macken och ämnar att ta upp ärendet igen när vi närmar oss. Trots att jag den här vändan mest hoppades på att få ventilera frågan och väcka tanken hos gemenskapen så verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor och hantera artiklar med tvivelaktigt källstöd på SFFR. Hur vi går vidare i den frågan lyfter jag under ny rubrik nedan. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.20 (CET)

Mitt stöd för att verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor har du inte. Artiklar skall källbeläggas inte raderas. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 15.28 (CET)

Där håller jag däremot med Dcastor. Givetvis ska inte artiklar som enkelt kan källbeläggas raderas (det tror jag inte Dcastor heller menar) men ofta har vi artiklar om litet kända ämnen som legat länge utan acceptabla källor, och sådana tycker jag faktiskt är till mera skada än nytta. Risken är ju faktiskt att de är felaktiga, och sådant är till stor skada för vår trovärdighet. / Ternarius_D 24 januari 2012 kl. 18.31 (CET)

Listor över avlidna

Från 2006 och framåt finns listor i kronologisk ordning över personer som avlidit under året, t.ex. avlidna 2011. Listan för innevarande år länkas från huvudsidan. Dessa listor har fyllts på under året allteftersom kända personers död rapporterats i nyheterna. Inget fel i det; jag tycker listorna kan vara mycket användbara för att se vilka personer som dött ungefär samtidigt. Men borde de inte vara sorterade "åt andra hållet", med avlidna den 1 januari överst, i stället för som nu, med 31 december överst? Stigande ordning används alltid annars för kronologiska listor, oavsett om det är påvar eller Nobelpristagare det rör sig om. Tanken med den "omvända" ordningen har (gissar jag) varit att de mest aktuella dödsfallen ska ligga överst – men Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en nyhetstjänst, vilket gång efter annan påpekats i diskussioner kring skildringar av aktuella händelser på Wikipedia. Mitt förslag är alltså att en bot sätts till att "vända" på listorna över avlidna. Wolfgangus Mozart 20 januari 2012 kl. 16.09 (CET)

Utmärkt förslag! Fernbom2 20 januari 2012 kl. 23.04 (CET)

Förstår tanken bakom förslaget och i princip borde det väl vara som du säger om man ska vara konsekvent. I praktiken, måste jag ändå säga, tycker jag att det är mer praktiskt som det är. Jag gissar att även andra än jag regelbundet kollar listan och då är det smidigt att ha de nya överst istället för längst ner på sidan. Entheta 20 januari 2012 kl. 23.23 (CET)

Håller med, listorna bör egentligen börja med början och sluta med slutet. Jag förstår inte riktigt varför listor så ofta sorteras baklänges här, även i andra sammanhang... (sedan får jag väl gratulera trådskaparen för de omfattande framgångarna som kompositör ;)). --flinga 24 januari 2012 kl. 17.45 (CET)

Antal bevakare/artikel

Jag hade en diskussion med en medstudent på KTH nyligen. Han tyckte det var svårt att veta hur relevant det är, det som står på wikipedia, eftersom vem som helst kan redigera. Jag förklarade då att det finns bevakningslistor, och hur det fungerade. Det hade han ingen aning om. Skulle det inte gå att göra en liten ruta överst på alla artiklar där det står "Denna artikel bevakas av XXX skribenter, varav XX är administratörer" (kanske med "som har varit aktiva det sista året" i rutan). Det skulle göra att fler förstår hur systemet fungerar. Samtidigt skulle det bli ett bra verktyg för oss som redigerar att kunna se om en artikel har väldigt få "övervakare", för då kan vi lägga till dem på vår lista och förbättra säkerheten. Adville 23 januari 2012 kl. 00.01 (CET)

Administratörer kan se Special:Obevakade_sidor. Den är dold för övriga just eftersom det skulle vara extra eftertraktat att vandalisera sidor som ingen har på sin bevakningslista. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.28

Tack, den har jag inte sett innan... Då ändrar jag mitt förslag lite: Rutan kan synas om det finns fler än 10 bevakare till en sida. Då blir inte de andra obevakade sidorna lika utpekade, men det ger ändå lite tyngd åt de bevakade sidorna. Adville 23 januari 2012 kl. 00.36 (CET)

Ojj, den hade inte jag heller sett innan. Det är ju en sjuhelsikes massa artiklar. Jag klickade på "visa 500" och då gick den ner till "4 Wheel Drive", m.a.o. inte ens kommit fram till A i alfabetisk ordning! Ska kolla hur många det är totalt. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.42 (CET)

Fick det inte att funka riktigt, den verkade ge upp efter 5000 träffar och då hade den kommit till Andreas Söderlund‏‎. Hmm. Kan det här verkligen stämma? Utan att ha räknat noga på det känns det som att det skulle innebära att mellan en tredjedel och hälften av alla artiklar är helt obevakade. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.48 (CET)

Jag rensade nyligen i min bevakningslista. Då hade det varit bra om jag på min Special:EditWatchlist hade kunnat se hur många som totalt bevakade en artikel. Artiklar jag ensam bevakade borde jag då ha behållit. --Bensin 23 januari 2012 kl. 01.52 (CET)

Allmänt kan jag säga att vi kan nog inte införa detta på egna händer, ens om vi skulle vilja. Variablen wgAllowPageInfo måste slås på, tror jag. Infon finns inte heller i databasdumparna vad jag har sett, troligen av anledningen jag gav ovan. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.51

Såg det med, Entheta. Då blev jag glad att "senaste ändringar" finns!!! Petter: Jag tror inte heller vi kan införa detta själva så, det var därför jag lyfte det är för att få de välbevakade artiklarna att bli lite mer uppmärksammade (även om alla inte är värda att bli "bra artiklar") Adville 23 januari 2012 kl. 00.57 (CET)

Petter:Sista raden på den länken du gav säger exakt det du nämner. Om det gick att sålla bort alla under 10 bevakare så skulle det göra att vandalerna inte har så mycket hjälp av det, men det skulle kanske kunna bli bra? De som kan detta tekniskt (dvs inte jag) får svara:-) Adville 23 januari 2012 kl. 01.00 (CET)

Jag tror att det är en väldigt försumbar del av artiklarna som bevakas av tio användare eller mer. Troligen högst ett tiotal... Jag tror inte vi har speciellt stor hjälp av ett sådant verktyg. Jag tror heller inte att bevakningslistan i allmänhet har så stor betydelse vad gäller artikelkvalité. Då är senaste ändringar ett viktigare verktyg. /Grillo 23 januari 2012 kl. 05.50 (CET)

Mhm, jag klotterbevakar i princip aldrig genom bevakningslistan – då missar man för mycket. Det är att patrullera senaste ändringar som hjälper. /Julle 23 januari 2012 kl. 06.08 (CET)

Genom att lägga till

addOnloadHook(function(){ addPortletLink('p-cactions', 'http://toolserver.org/~mzmcbride/cgi-bin/watcher.py?db=svwiki_p&titles='+wgPageName, "Ö", "Ö", "Se hur många som bevakar denna artikel");});

i Special:Mypage/common.js ska man på varje sida få en flik med namnet "Ö". MAn länkas då vidare till Toolservern som håller reda på folks bevakningslistor. Dock, jag är inte bekant med om det här alls håller reda på hur många av de 53 som bevakar min användarsida är aktiva eller inte, men sannolikt är inte alla det. Och sidor med färre än 30 bevakare, ger ingen siffra alls. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 09.35 (CET)

Trettio är sannolikt ett bättre värde än tio. Dels är många av användarna inaktiva, dels kollar inte alla allt som händer på bevakade sidor. Jag brukar automatiskt bevaka sidor jag redigerat för att se om någon har något att invända, men att jag gjort något på sidan betyder inte att jag kvalitetskontrollerat den eller kontrollerar mer än enstaka senare redigeringar.

Finns det något sätt att markera artiklar som tillfälligt bevakade? Som det nu är blir min bevakningslista snabbt ohanterlig, inte för ändringarnas del, men att gallra i den är helt omöjligt för att den är för lång. Hm. Det bästa är väl att ladda ner listan i råformat, underhålla listan på den egna datorn och regelbundet ladda upp en gallrad version.

--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.53 (CET)

Jag är skeptisk till om vi över huvud taget har 30 personer totalt som använder sin bevakningslista... /Grillo 23 januari 2012 kl. 11.19 (CET)

Jag har tömt den nu från allt i ns-0, men jag använder den, dock klotterjagar jag ganska sällan. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 11.39 (CET)

Jag utgår i princip alltid ifrån bevakningslistan när jag är på Wikipedia. Det innebär dock att jag nästan aldrig klottersanerar. För det är SenasteÄndringar ett mycket bättre verktyg. ⬤Bοⅳⅰе 23 januari 2012 kl. 12.14 (CET)

Jag har alltid trott att i princip alla användare använde övervakningslistan och blev väldigt förvånad när jag först hörde att du Grillo inte gjorde det. --Petter 23 januari 2012 kl. 12.34

Ja, det är kanske jag som är konstig där. Men jag är fortfarande skeptisk till att det är ett bra verktyg att kunna se hur många som bevakar en viss sida. För klottersanering är det uppenbarligen ineffektivt eftersom vi har senaste ändringar. Allt jag kan se att det kan göra är att ge en falsk bild av säkerhet, någon sorts auktoritetstro ("så många användare bevakar den här artikeln, då måste den vara korrekt"), och det tror jag inte är någon bra idé att förmedla. /Grillo 23 januari 2012 kl. 13.52 (CET)

Jag är i så fall lika konstig som du, Grillo. Om man (som undertecknad) är intresserad av och redigerar i fler än några hundra artiklar i olika ämnen årligen, blir en bevakningslista snabbt oöverskådlig. Det är nog bra att mina skapade artiklar genom förvalet läggs till min bevakningslista, av den händelse att jag skulle ha lust att se vad som hänt sedan sist. Det händer dock ganska sällan. Där har jag bättre nytta av kategorilistor.--Paracel63 23 januari 2012 kl. 15.06 (CET)

Jag bekänner också! Jag har knappt tittat på min bevakningslista på ett par år. Sist jag kollade hade den 800 artiklar eller något sådant, tror jag (kollade: 941). Kanske dags att rensa. Vi har väl helt enkelt individuellt ganska olika sätt att arbeta här; såpass olika att jag har lite svårt att föreställa mig hur man på ett praktiskt sätt använder bevakningslistan. Jag klottersanerar nästan intet, men gör ströredigeringar som i mycket är städinriktade (både estetiskt och i övrig kvalitet), och när jag skriver på diskussionssidor kan det dröja ett par år innan någon ser mitt inlägg igen. --flinga 24 januari 2012 kl. 14.11 (CET)

Sidenote: Jag är visserligen ingen aktiv klottersanerare, men det klotter jag hittar hittar jag nästan oftare med syntaxverktyget än på senaste ändringar. Var och en får använda det verktyg som de tycker passar dem bäst. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 14.07 (CET)

Jag änvänder Huggle. Det är ett anti-klotter-program. Det behövs bara ca 2 personer som kör programmet samtidigt, så försvinner klottret. -Josve05a (d) 23 januari 2012 kl. 18.09 (CET)

Jag bevakar nästan alla artiklar som jag ändrar mer än ett stavfel i. Så kan jag se om någon rättar mig sen :) Moberg 23 januari 2012 kl. 18.41 (CET)

Jag har tagit bort Lägg till sidor jag redigerar i min bevakningslista i mina inställningar så jag har inte en aning om vad som händer artiklar efter jag har varit där. Däremot har jag favoritartiklar, wikipediasidor och artiklar jag gjort i bevakningslistan. Det blir väldigt överskådligt. --NERIUM 23 januari 2012 kl. 21.54 (CET)

Det finns mycket effektivare sätt att bevaka sidor på än med "Min bevakningslista". Jag gör dagligen sökningar på alla ändringar som gjorts i några kategoriträd med hjälp av CatScan. Genom att söka i en kategori med djup 3 på ändringar de senaste 28 timmarna fångar jag alla ändringar i några tusen artiklar som jag är intresserad av. Det är mycket enkelt att göra genom att spara sökningen som ett bokmärke i webbläsaren. T.ex Kategorin Västergötland. Men det syns inte i någon bevakningslista. --// jorchr 24 januari 2012 kl. 00.34 (CET)

Många bra tips här på hur man kan hitta klotter och hålla koll på artiklar. Det tackar jag för.

men "problemet" kvarstår: Jag ville ha något enkelt sett som kan göra att läsarna (ej de som brukar hålla koll och förstår tekniken hjälpligt) faktiskt kan få en ungefärlig uppfattning vilka artiklar som är ok (även om de aldrig kommer att bli "bra artikel", eftersom de handlar om en för snäv sak). Bevakningslistan är inget bra mått, visar Jorchr tydligt, samtidigt som den infon han gav visar att det inte är så allvarligt som det verkade först när jag såg antalet obevakade artiklar. Någon som har något förslag för att förbättra förtroendet på wikipedia? (kanske ha ett månadens kvalitetsprojekt att källbelägga artiklar som saknar källor?) Adville 24 januari 2012 kl. 02.13 (CET)

Trovärdigheten i en artikel bygger inte på hur ofta den blivit nerklottrad, utan på hur väl källbelagd den är. Det kan även vara en bra idé att tipsa om diskussionssidan, speciellt för kontroversiella ämnen. Det är bättre att folk använder sig av normal källkritik istället för att försöka hitta på artificiella sätt att påskina trovärdighet. /Grillo 24 januari 2012 kl. 05.58 (CET)

Det finns väl inget kriterium för bra artiklar som säger att de inte får handla om en för snäv sak? Inte för rekommenderade heller väl? Att starta ett projekt kring källor och köra det som Månadens kvalitetsprojekt låter bra. Senast vi körde ett projekt rörande källor som Månadens, i maj förra året, var dock uppslutningen ganska liten, och minskningen var bara på 54 artiklar. Det behövs fler som driver kvalitetsfrågor, så det är väldigt bra om nån skulle vilja starta och driva ett sånt projekt! / Elinnea 24 januari 2012 kl. 14.17 (CET)

Det finns många sätt att använda bevakningslistor. Jag - som för tillfället inte är superaktiv - håller koll på mina hjärtebarn via min watchlist via RSS. Men dessutom håller jag koll på samtliga ändringar i kategorin Gotländska kyrkor, också det via RSS. Detta märks inte i någon databas, trots att det fungerar precis som bevakningslistan. Plrk 24 januari 2012 kl. 17.36 (CET)

Översättning på meta

Jag har gjort en översättning på meta gällande stewardvalet som skulle behöva en korrekturläsning. Jag hoppas därför att någon kan ta en titt och skriva en rad på diskussionssidan där om översättningen duger så att vi kan länka till den istället i vår SiteNotice här ovan. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 21.41 (CET)

Har gjort detta och lämnat en kort kommentar. --Rasmus 28 24 januari 2012 kl. 22.16 (CET)

Tack för det! Kan du eller någon annan uppdatera med en ny länk i rutan. Det verkar ju inte vara en SiteNotice som används. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.10 (CET)

Tack även till NH som förbättrade texten. Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.40 (CET)

SOPA i Europa

En del menade ovan att vi bör protestera för att avskräcka europeiska lagstiftare, andra att vi bör vänta tills hotande lagförslag blir aktuella här. Det senare verkar ha hänt; åtminstone för en del var aktionerna mot SOPA inte tillräckligt.

Enligt FNB (läst i ÅU 25.1.2012, s. 8, "Olagliga webbplatser skall blockeras") anser "den upphovsrättskommision som lyder under undervisningsministeriet" (upphovsrättsrådet?) att "olagliga" webbplatser skall kunna blockeras, så att domstolar kunde förpliktiga operatörerna att blockera "olagligt material".

Jag har svårt att tro att ett sådant förslag, om det förverkligas, skulle begränsa sig till det olagliga materialet, utan blockeringen skulle antagligen liksom enligt SOPA gälla hela webbplatser. Att det krävs domstolsbeslut är ju en enorm fördel, men kanske inte tillräckligt. "IT-aktörernas branschorganisation" Ficom har hunnit protestera och menar att blockering av webbplatser inte alls löser problemet, då det är lätt att kringgå blockeringarna, men att metoden i värsta fall kan leda till censur.

Antagligen är organisationen inte ensam om sitt förslag, utan motsvarande förslag är att vänta också från andra håll.

--LPfi 25 januari 2012 kl. 13.55 (CET)

Niclas Lundkvist - Nikanor Teratologen och Flashback - Ezzelino

Flyttat till diskussion:Niclas Lundkvist. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 11.59 (CET)

Diskografier - hur gör man?

Jag tänkte skriva ihop en diskografi för Tribute (musikgrupp), men funderar på hur jag ska göra det på bästa möjliga sätt. Jag har hittat mallen Mall:Infobox artist diskografi, men jag begriper inte hur den ska användas (ens när jag tittar på de som gör det idag) och den saknar anvisningar.

När jag själv försökt hitta svar på frågan hur en diskografi ska de ut hittar jag på WP:MUSIK bara en annan som ställt samma fråga.

Är det så illa?

--Bark 26 januari 2012 kl. 09.46 (CET)

Det bästa sättet är ofta det enkla sättet (KISS-principen). Man måste inte använda mallar, speciellt om de är krångliga att använda. Hur gör man i andra diskografier? Fungerar det inte med en vanlig punktlista som helt enkelt radar upp "diskarna"? --MagnusA 26 januari 2012 kl. 09.56 (CET)

Infoboxen för diskografier är till för diskografi-artiklar (se till exempel Os Mutantes diskografi). Annars rekommenderar jag dig att använda Mall:M. Till exempel {{M|År som skivan gavs ut|Skivans titel}}. På så sätt standardiseras diskografi-listorna. Blåmes 27 januari 2012 kl. 15.35 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt - slutspurt!

Wikipedia:Projekt uppdatering är månadens kvalitetsprojekt, hitills har vi minskat från över 300 vid månadens början till 246 st (och då har det tillkommit minst 18 under månaden). Nu är det en helg och någon dag eller två kvar, så alla som har en stund över ta gärna och kolla igenom Kategori:Ej uppdaterad-samtliga om det finns någon just du lätt kan åtgärda! Tar vi en artikel var kommer vi långt!

Många av de artiklar som behöver uppdateras rör datorspel, sport och musik, men det finns annat också, tv-program, film m.m. Vill också tipsa om att när man märker upp artiklar är det mycket tacksamt om man skriver något om vad som behöver åtgärdas. Ibland är det inte uppenbart och vill man försöka åtgärda en artikel men inte vet så mycket om ämnet är det ibland svårare att lista ut vad mallen lades in för än att sedan hitta uppgifterna och källor. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 14.40 (CET)

New photo request: SAS HQ at Arlanda Airport

Article specific request moved to appropriate talk page. --MagnusA 28 januari 2012 kl. 10.05 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Norska kommuner 2

Sillsalladrosetten

Kom igen allihop! Var med och utöka artiklarna om norska kommuner. Norge leder just nu, men vi kan ta hem sillsallatrosetten om fler är med och kämpar! De vann förra året så det är dags för revansch nu! Det är inte särskilt svårt att uttöka dessa artiklar, ta gärna Store norske leksikon till hjälp! / Elinnea 28 januari 2012 kl. 15.21 (CET)

Kan bara instämma med Elinnea, kom igen nu! (Skulle delta själv om jag inte lede tävlingen) --Rasmus 28 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

Kristna författare och "kristna"

Jag satt och jämförde kategorimärkningen när det gäller Tolkien och C.S. Lewis. Ingen tvekan om att de är fantasyförfattare, brittiska författare, engelskspråkiga författare. Men vilken definition lägger vi i kategorin "Kristna författare"? För mig förefaller det logiskt att författaren bör ha skrivit något kristet – en kristen roman, novell eller dikt eller kanske filmmanus – men det räcker inte med att författaren är kristen, anses vara kristen eller har uttalat sig i någon tidning som vi inte kan bedöma trovärdighetsstatus på. Hur ska vi veta vilka författare som är kristna om de inte skrivit något kristet verk? Tolkien är alltså en kristen författare, men jag hittar ingen kristen roman eller novell av Tolkien (men jag kan för all del ha missat det). Tolkien är däremot "kristen och författare, om den saken är det ingen tvekan.

Lewis har ju skrivit dels uttalat kristen allegori (Narnia). Lewis har också skrivit Den djupa glädjen, med kristna små texter för var och en av årets 365 dagar. Bland annat. Han kan kategorimärkas som kristen författare.

Så går vi vidare till författaren Kahlil Gibran, som har skrivit Jesus, människoson och en rad andra kristna verk plus Profeten som väl är mer allmänreligiös. Visst bör jag kategorimärka honom som "kristen författare" redan efter att jag skrivit klart detta, för han har nämligen inte kategorimärkts. Men han är ju även en "religiös författare" eller "troende författare". Ska han ha ytterligare en kategorimärkning?

Vi måste ha någon vetenskaplighet eller någon form av metakriterier för detta. Vilka då? Bör vi avstå med tanke på att det finns andra kategorier av människor som skapar annat än litteratur och som också kan knytas till religion. Jag tycker att betoningen bör ligga på författare, dvs kristna författare, inte kristna författare.

När det gäller t.ex. skådespelare står ingenting. David Duchovny (Fox Mulder) finns på s.k. "listor över ateistiska skådespelare", och han säger själv att hans släkt inte varit troende (judar) i generationer. Här är det inget problem, för skådespelares tro kategorimärks inte (tror jag, hoppas jag). Inte regissörer heller. Hur är det med journalister på kristna (eller för den delen muslimska eller judiska eller hinduiska eller buddhistiska eller bahá'íska) tidningar och tidskrifter? Tonsättare? Vivaldi komponerade The Faithful Shepherd.

Detta tål att diskuteras. --Caspiax 20 januari 2012 kl. 10.17 (CET)

Just författare känns som att det kan vara relevant att sortear efter religion förutsatt att religiösa teman och frågor utgör en betydande del av deras författarskap. Att kategorisera skådespelare på detta sätt är jag dock mycket tveksam till eftersom detta är en yrkesgrupp som sällan framträder yrkesmässigt med sina egna värderingar utan i regel framför sådant som andra har skrivit åt dem. Tom Cruise är ju t ex scientolog, men mig veterligen har han aldrig spelat scientolog på film. Detsamma gäller litet grand för kompositörer som endast har tonsatt religiösa texter på uppdrag - vi kan inte veta om de verkligen trodde på det de gjorde eller bara komponerade för brödfödan. /FredrikT 20 januari 2012 kl. 10.29 (CET)

Jag instämmer med FredrikT! Jag anser egentligen att vi bör undvika själva begreppet "Kristna", eftersom det är omöjligt att definiera klart. I en mening är alla som är döpta och/eller medlemmar i ett trossamfund, typ Svenska kyrkan, innefattade. Syftar det i stället på personlig tro är den omöjlig att bedöma objektivt. Fernbom2 20 januari 2012 kl. 10.34 (CET)

Se även Kategoridiskussion:Ateister. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.44 (CET)

Och, ja, jag håller med: trosuppfattningar, politiska uppfattningar et cetera bör endast vara en del av kategoriseringen av personer om det har varit en (central) del av deras offentliga gärning. Nu spelade förvisso det faktum att Tolkien var kristen mycket stor roll för de verk han skrev, men de är inte uttalat kristna. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.47 (CET)

Jag sällar mig till skaran och håller med om principen att det är författarskapet som skall bedömas (och att kategorier för kristna, ateistiska eller muslimska skådespelare eller uppfinnare verkar meningslösa) men menar att Tolkiens verk är just så starkt formade av hans tro att kategorin i det fallet är befogad. (Själv menade han att en någorlunda insatt läsare som läser trilogin om ringen kommer att se inte bara hans kristna tro utan till och med hans katolska tillhörighet.) /Dcastor 20 januari 2012 kl. 11.34 (CET)

Ahaa, lite off topic, men det tycker jag var lite belysande. Jag tänker på saker som synd och börda och begrepp om ondska och liknande i SoR verkar vara ett spår som man kan ana katolicism i (och Frodo som för alltid blir "förstörd" av ringen?). Intressant. :) --flinga 21 januari 2012 kl. 02.47 (CET)

Men vi är ju alla formade av den världsbild och kultur vi har. Jag tycker att vi får en väldigt knepig gräns att dra om vi skall prata influenser snarare än uttalade mål, så att säga. /Julle 20 januari 2012 kl. 12.08 (CET)

Jag håller med om att det är verken och inte personen som skall bedömas. Det kan dock finnas undantag. Dcastor skriver att Tolkien själv sa att man skall kunna läsa sig till om hans kristna tro i sagan om ringen. Då bör även han kategoriseras dit (om det finns källa på det uttalandet), eftersom man då kan med lite utbildning se det. Adville 20 januari 2012 kl. 14.10 (CET)

Problematiken har tidigare diskuterats här. Jag instämmer i att bara författare vars författarskap är uttalat kristet bör kategoriseras. För mig betyder det C.S. Lewis men inte Tolkien. Lsj 20 januari 2012 kl. 16.56 (CET)

Men du kan läsa dig till kristen tro i majoriteten av alla verk som skrevs i Europa under flera hundra år, eftersom en kristen världssyn var norm, till exempel. Det syns i verken. Jag tycker inte att de per definition hör hemma i kategorin för det. /Julle 20 januari 2012 kl. 18.20 (CET)

Nu var ju Tolkien verksam på 1900-talet, då långt ifrån all europeisk litteratur speglar en kristen världsbild. Tolkiens verk är dock mättade med teman från hans trostillhörighet. /Dcastor 20 januari 2012 kl. 18.28 (CET)

Julles kommentar fick mig att byta åsikt till som Lsj skrev. I ärlighetens namn så ser jag inte Sagan om ringen som något kristet (har bara sett filmerna), utan jag ser massa symboler från ex asatron och väldigt mycket runor. (Har läst en del kristendomens historia, men har svårt att koppla den till Tolkien) Adville 21 januari 2012 kl. 01.20 (CET)

Dcastor, vi är helt överens om kristendomens betydelse för Tolkiens verk: den har spelat en central roll och om man vet vad man letar efter är det tydligt. Men, det är fortfarande inte uttalat kristen litteratur på samma sätt som till exempel C.S. Lewis böcker är det, och jag tycker inte att vi skall ha olika kriterier för vilket fokus man måste ha beroende på vilken tid man verkade i. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.14 (CET)

Tolkiens verk har inte den starka kristna temaanknytningen utifrån att han levde i en av kristendomen formad kultur utan utifrån att han var aktivt bekännande kristen. Jag skulle inte placera till exempel Vilhelm Moberg i samma kategori trots att hans verk tydligt skildrar ett kristet kultursamhälle. Poängen är att Tolkiens verk inte skildrar kristen kultur utan bygger på grundläggande kristna tankesätt. Tolkiens värld, Arda, skapas av en enda gud, Ilúvatar, ur hans tankar och genom hans sång, liksom de abrahamitiska religionerna talar om en gud som skapade allt ur intet genom sitt ord. I denna värld uppstår goda och onda varelser. De onda är förvrängningar av de goda utförda av Melkor, en fallen vala (jfr. fallen ängel), och i viss utsträckning hans underhuggare Sauron. Kopplingen av det onda till påverkan från en fallen ängel är som bekant ett starkt drag i kristen teologi. I berättelsen om ringen ser vi kristna teman bland annat i ringens förföriska makt som bäst motstås av den sant ödmjuke. Tolkien i ett brev 1965: "Jag känner mig inte förpliktad att anpassa min berättelse till systematisk kristen teologi, även om jag faktiskt haft för avsikt att stå i samklang med kristet tänkande och kristen tro." Adville: Det är vanskligt att bedöma en författares idéinnehåll utifrån en actioninriktad filmatisering av hans verk. Mycket riktigt har dock tolkien hämtat mycket inspiration i fornnordisk kultur, men de kulturella dragen är lagda i en kristen idé-ram. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.24 (CET)

Jag har hela tiden sagt att kristendomen varit helt central för Tolkiens författarskap. Det är inte det som vi invänder mot. /Julle 21 januari 2012 kl. 13.31 (CET)

Nja, du jämställde den kristna påverkan på Tolkiens verk med den på de flesta västerländska författare. Jag menar att jag visat på att påverkan varit betydligt större och att det varit en uttrycklig önskan från Tolkien att hans tro skall genomsyra hans verk. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.46 (CET)

Det var otydligt sagt av mig i så fall. Vad jag menar är att det under perioder av vår historia för många författare har varit självklart att tron skall genomsyra ett verk, så att det knappt ens behöver uttalas. Jag jämför inte Tolkien med Strindberg, om vi säger så. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.15 (CET)

Men bortse för all del från den historiska jämförelsen om den förvirrar, eller om du har invädningar mot den. Poängen är att många av oss vill att själva verket skall vara uttalat kristet på ett sätt som Tolkiens inte är hur annorlunda det än hade sett ut utan hans tro. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.23 (CET)

Jag skulle föredra att Tolkien rent faktiskt lades i en kategori med "Romersk-katolska författare". Denna skall givetvis inte omfatta alla som hört till den konfessionen, utan endast dem som låtit den prägla sitt författarskap - även om de inte skrivit uppbyggelseböcker. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.30 (CET)

Jag tycker som många andra i diskussionen, att det är författarskapets innehåll och inte personens övertygelse i sig som gör att de ska kategoriseras i en sådan kategori. Och det bör inte vara en godtycklig tolkningsfråga utan uppenbart. C.S. Lewis är en uppenbart kristen författare som i flera böcker uttryckligen propagerar för kristendomen, och det är det som bör ligga till grund för kategoriseringen. Nu är jag okunnig när det gäller Tolkien, men mig veterligen har han inte skrivit något verk i stil med Mere Christianity, dvs. kristen litteratur. Det bör alltså vara författare av kristen/ateistisk/muslimsk/whatever litteratur som ska kategoriseras i sådana kategorier, inte författare som råkar vara kristna/ateister/muslimer. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.07 (CET)

Det är skillnad på att råka vara (ett uttryck som torde syfta på kulturell tillhörighet) och låta konfessionen genomsyra författarskapet. Lewis skrev även han skönlitteratur som inte är uttalat kristen (även om budskapet nog inte undgår någon). Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.26 (CET)

Ja, men hade han inte skrivit sina explicit kristna böcker utan bara sådant som Narnia som kan tolkas som kristet, tycker jag inte han hade hört hemma i den kategorin, eftersom det är en tolkningsfråga. Det bör vara uttalat i författarens verk att de tillhör en tro/världsbild. Ingen kan bestrida att Lewis, Lee Strobel eller Tim LaHaye är kristna författare, eller att Richard Dawkins eller Sam Harris är ateistiska författare. Vad gäller Tolkien verkar det vara en tolkningsfråga och därför enligt mig alltför godtyckligt att kategorisera honom som en "kristen författare". Visst kan man tolka "kristna författare" som att personerna är kristna och författare men det bör ligga ett tyligt, uttalat samband mellan de två, dvs författare av kristen litteratur. Annars kan vi lika gärna också kategorisera "kristna tennisspelare" och liknande som inte är relevant. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.49 (CET)

Vi borde kanske byta namn på Kategori:Kristna författare till Kategori:Författare av kristen litteratur? / Elinnea 21 januari 2012 kl. 22.52 (CET)

Ja, det vore en bättre beskrivning av vad iallafall jag anser att kategorin är relevant för. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.55 (CET)

Låter som en bra idé. Passar också bättre ihop med övriga kategorier i Kategori:Författare efter genre. De kategorierna handlar överlag om "Författare av X-litteratur" snarare än "Författare som är X", även om namngivningen varierar. Lsj 21 januari 2012 kl. 23.12 (CET)

Entheta: Ingen i diskussionen har menat att alla som är kristna och är författare skall finnas i kategorin. Givetvis blir det i viss utsträckning subjektiva gränsdragningar, men det blir det oavsett var gränsen dras. Var går gränsen mellan fiction och uppbyggelse? Poängen här är ju att till exempel Tolkien skrivit böcker som han själv menar bär starka spår av hans tron, vilket han dessutom haft för avsikt även om han inte gjort det lika allegoriskt tydligt som Lewis, och som varje någorlunda noggrann läsare insatt i den kristna idébanken tydligt ser. Kategoriträdets syfte är att underlätta sökning av artiklar och om jag söker på kristna författare är jag faktiskt intresserad av att hitta dem som låter sin tro tydligt speglas i det de skriver, oavsett genre. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.00 (CET)

Som jämförelse skulle jag tro att Tolkiens verk är mer "aktivt kristna" än Viktor Rydbergs är "aktivt småländska"; ändå finner vi den sistnämnde i kategori:småländska författare. Ännu mindre med författarskapet att göra har det faktum att fyra personer placerats i kategori:mördade författare. Vi har vidare en artikel, arbetarlitteratur som listar svenska arbetarförfattare (vilka också gärna kunde få en kategori). En sådan lista tar självklart inte enbart med författare som blivit kända på att skriva partiprogram och politiska manifest utan även dem som speglar arbetarrörelsens ideal och arbetarklassens villkor, ofta i skönlitterär form. Det intressanta för sådana här bedömningar är idéinnehållet. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.19 (CET)

Jag kan ibland ha en förmåga att bli lite väl ivrig i diskussioner... Jag förstår att det kan vara intressant att på något sätt kategorisera författare med t.ex. kristna influenser, men hur gör man den bedömningen? Kristna influenser enligt vem? Författaren eller litteraturvetare? och hur avgränsar man kategorin? Jag tycker det känns som det skulle bli godtyckligt och väldigt svårdefinierbart vem som ska och inte ska vara med i en sådan kategori. Entheta 22 januari 2012 kl. 00.26 (CET)

DCastors exempel ovan visar på problemet med den här typen av kategorier. Är arbetarlitteratur a) Litteratur skriven av industriarbetare? b) Litteraturen skriven av någon som delar arbetarrörelsens värderingar?, c) Litteratur vars idéinnehåll i någon mån färgas av arbetarrörelsevärderingar, eller d) Litteratur som aktivt driver arbetarrörelsefrågor? EMRÅ är både a), b) och c) alldeles för luddiga, bara d) är tillräckligt tydlig för att ligga till grund för kategorisering. Lsj 22 januari 2012 kl. 11.19 (CET)

Vi bör inte undvika kategorier som inte är knivskarpa i sin avgränsning. Inte minst indelningen av kulturartiklar skulle förlora mycket om vi inte kan kategorisera filmer som thrillers för att avgränsningen mot drama eller action är luddig. Det finns massor av sökkriterier som är värdefulla utan att vara binära till sin karaktär. En viss luddighet är inte skadlig. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 12.33 (CET)

Nej, så är det förvisso, men på vad sätt är Elinneas förslag problematiskt? Själv ser jag det som utmärkt, om man nu inte väljer att dela upp i två enligt förslag på kategorins diskussionssidan. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.13 (CET)

Inte följt disken ovan helt, men jag har i hela min läsning av Tolkiens litteratur, (Vilket skedde första gången för trettio år sedan.) alltid förbryllats över det universum han skapat. Männen från Väster (och i viss mån Norr) är ljusa, upplysta och ädla vilket är starkt kopplat till deras ursprung. (Folket hade haft ett nära umgänge med alverna.) Däremot är svartmuskiga män från Söder och Öster lätta att leda för mörkrets makter. Dessa folk klarar inte att leda sig själva och behöver vägledning och styras av männen från Väster.

Tolkar jag det här rätt så är det en människosyn som jag personligen är mycket främmande för. Ja, det finns starka band till katolicismen och kristendom generellt, men i mina ögon även till en ganska förvrängd människosyn. -- Lavallen 22 januari 2012 kl. 12.48 (CET)

Jag tror att personer som var vuxna före andra världskriget i det här avseendet skall förlåtas för en hel del av denna syn, eftersom den var så vanlig att man knappast kan förutsätta att någon enskild skulle ta avstånd från den. Om man fördömer någon på grund av en sådan människosyn så bör peka på något som borde ha fått personen att ifrågasätta synen, eller något där personen avvek från det gängse. Diskussionen passar dock inte under denna rubrik.

Frågan anknyter dock till det flera skriver ovan, om huruvida man skall kategorisera folk enligt en åskådning de delade med de flesta i sin omgivning. Jag tror annat är omöjligt att göra om man vill behålla det globala perspektivet: givetvis måste en islamist räknas som islamist också om alla i hans omgivning varit det, och på samma sätt bör en nordisk 1800-talsförfattare som försökt uppfostra sina läsare i uttryckligen kristen anda betraktas som en kristen författare. Vilka kategorier vi överhuvudtaget vill ha och var vi lägger ribban är förstås något som bör diskuteras.

Ifråga om ribbans höjd, Lewis och Tolkien vill jag kraftigt protestera mot att "sådant som Narnia som kan tolkas som kristet" inte skulle räknas som kristen litteratur: böckerna handlar om barn som förs till en främmande värld uttryckligen för att lära känna Kristus. Böckerna hade knappast varit mindre kristen litteratur fastän Aslan inte berättat det. Vad gäller Tolkien tycker jag det räcker att avsikten är källbelagd och källbelagt kan utläsas ur resultatet.

--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.40 (CET)

andra världskriget? - Det här är inte Nazism, det är något mycket äldre och som fortfarande är spritt på sina håll. -- Lavallen 24 januari 2012 kl. 16.17 (CET)

Jag tror LPfi menar att det var ett allmänt perspektiv fram tills någon gång under perioden efter andra världskriget. --flinga 24 januari 2012 kl. 17.51 (CET)

Svar till Fernbom2 kl 13.13: Mitt svar var inte riktat till Elinnea utan till Lsj, men jag ser problem med Elinneas förslag. En kategori "författare av kristen litteratur" tycker jag inte skulle ge utrymme för sådana som Tolkien. Jag skulle inte kalla hans verk för explicit kristen litteratur. Däremot är dess kristna teman tillräckligt tydliga och bärande för att det är rimligt att hitta Tolkien bland kristna författare. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.57 (CET)

Frågan är komplicerad. Som jag skrivit ovan kan jag tänka mig en kategori "Romersk-katolska författare", men samtidigt ser jag det som olyckligt att till synes kategorisera personer efter trostillhörighet. Vad gäller "Sagan om ringen" (jag vägrar att se det som en felöversättning - anser tvärtom att det är genialt - men vill helst inte ha en diskussion om det här och nu) håller jag med LPfi att det mycket väl kan betraktas som "kristen litteratur". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.08 (CET)

Skulle man kanske kunna skapa kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Det viktigaste, tycker jag, är att man aldrig kategoriserar nåt utifrån sitt eget tyckande (oavsett när det gäller detta eller nåt annat), utan att 1) det kategoriserade omnämns i artikeln 2) och att detta stöds av trovärdiga källor. Har man en källa som visar att författare X skrev kristen litteratur kan man lägga in detta i artikeln och därefter lägga in artikeln i t.ex Kategori:Författare av kristen litteratur och om man har en källa som visar att det finns kristna teman i X:s verk så kan man lägga in författaren i kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Huvudsaken är att kategoriseringen matchar artikeln och dess källor. / Elinnea 24 januari 2012 kl. 16.22 (CET)

Det Elinnea påpekar är viktigt. Det kan också vara angeläget att understryka att det inte räcker med en eller ett par källor för att karakterisera ett författarskap som "kristet". Trots att det går att belägga detta beträffande exempelvis Astrid Lindgren är det alldeles för omstritt för att det skall kunna anses lämpligt med en sådan kategorisering (oavsett hur den exakt formuleras) i ett encyklopediskt sammanhang. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.35 (CET)

Tolkien råkar tillhöra mina favoritförfattare. Det råkar också vara så att jag delar både DCastors och Lavallens synpunkter på hur viktiga och grundläggande delar av hans verk påverkas av hans kristna och hans rasistiska grundsyn. I det senare fallet är jag också beredd att gå längre än Lavallen gjorde i sitt inlägg. Det har gjorts genomgångar av Tolkiens sätt att hantera "mörker", "svart" och liknande termer, och de är genomgående förknippade med ondska och förfall.

Det finns ingen orsak att släta över Tolkiens rasism med hänvisning till att den var vanlig i hans generation - vilket den förvisso var. Det är en grundläggande skillnad mellan Tolkiens rasism å ena sidan, och exempelvis Astrid Lindgrens skildring av Efraim Långstrumps ämbete som "negerkung" och av relationen mellan honom och hans undersåtar å den andra. Hos Tolkien är vissa grundläggande idéer rasistiska: Ondska som ärvs; de ondas högre fortplantningstakt (detta gäller orker mer än specifikt mörkhyade människor; men det framställs också som ett av skälen till numenorianernas minskande inflytande i Gondor), en "kulturskymning" som samtidigt leder till ett "genetiskt" förfall. Hos Lindgren verkar det mest att vara en fråga om obetänksamhet; och bortsett från boken Pippi i Söderhavet går det utmärkt att ta bort de bitar vi i dag identifierar som rasistiska, utan att något väsentligt idémässigt innehåll ändras. (Lindgren har f. ö. senare försvarat sig med att det var så alla behandlade detta på den tiden, och att hon aldrig skulle skriva så "i dag", d. v. s. när intervjun gjordes. Tolkien lär däremot aldrig ha bett om ursäkt för sitt sätt att skildra sambandet mellan ondska och mörk hy.)

Låt mig tillägga att det varken är den grundläggande kristna eller den grundläggande rasistiska grundsynen i sig som gör att jag uppskattar Tolkiens verk så mycket. Däremot ingår de som väsentlig bakgrund till en helhet, som jag (trots rasismen, sexismen och en del annat) uppskattar kraftigt. Jag skulle inte göra detta, om inte Tolkien alls hade problematiserat sina gestalter och skeenden, och bland annat på det sättet givit ett djup åt skildringen, som är svåröverträffad - även om nog andra senare har nått upp till den. Han har inte bara konstruerat språk och en allmän bakgrundsberättelse, utan också noga en historik (både språkligt, "religiöst", och "världsligt"), så att man verkligen upplever Ringarnas herre som ett skeende placerat i en verklig värld. (Exempelvis koncentrerade jag mig en av gångerna jag läste om verket på att hitta alla referenser till Beren den enhänte och silmarillen.) Det är litteratur jag verkligen rekommenderar; men jag tycker också att man skall känna till det klara sambandet mellan Tolkiens syn på hur undermåliga individer medelst högre fortplantning tränger ut de ädelsinnade, den rätt allmänna europeiska 1800-talssynen på faran från "de underlägsna raserna", och nutida åsiktsfränder, ända fram till exempelvis mustafabrevet.

Så vad är min slutsats? Tolkiens verk bör varken kategoriseras som Kristen litteratur eller som Rasistisk litteratur. Det skulle däremot vara korrekt att kategorisera det under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av kristna idéer eller Litteratur av kristna författare, där författarens kristna världsbild väsentligt påverkat innehållet, och på samma sätt kunde litteraturen kategoriseras under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av rasistiska idéer eller Litteratur av rasistiska författare, där författarens rasistiska världsbild väsentligt påverkat innehållet.

De precisare beskrivningarna ovan är förstås fullkomligt orimliga som kategorinamn. Det borde gå att formulera detta rimligt kort, utan att helt förlora distinktionen mot sådan litteratur som många av narniaböckerna eller t. ex. Kristens resa, som på ett helt annat sätt är direkta kristendomsallegorier. Jörgen B 30 januari 2012 kl. 18.27 (CET)

"Vårt land"

Jag vill uppmärksamma på Användare:Grillo/vårt_land, som är en lista över alla artiklar som innehåller textsnuttarna "vårt land" eller "här i Sverige". Det finns ett par falska alarm, som 11 september-attackerna, men i de allra flesta fall handlar det om artiklar som är skrivna med Sverige som utgångspunkt. Vissa är redan märkta som globalt perspektiv, men det kanske är dags att göra en "drive" här, kanske med månadens kvalitetsprojekt? /Grillo 19 januari 2012 kl. 07.38 (CET)

Det låter som ett utmärkt förslag! Jag brukar vara noggrann med att ändra sådana formuleringar när jag bearbetar exempalvis Ugglantext, om jag inte lägger dem i direkta citat, men kan säkert ha missat något. Det är av flera skäl synnerligen olyckligt om sådant får passera. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.50 (CET)

Av de 17 artiklarna under "A" var alla utom 3 falskt alarm. Ändrade de tre till "Sverige". Edaen 19 januari 2012 kl. 08.01 (CET)

Jag förmodar att de som är genomgångna bör strykas. Kan detta åtgärdas innan det blivit ett projekt är det givetvis allra bäst. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 08.04 (CET)

Listan borde för övrigt sparas även när den har gåtts igenom, eftersom man skulle kunna vilja göra samma sak i framtiden. Då är det bra att ha en förteckning över de artiklar där man har kontrollerat fraserna, så att vi inte behöver göra allt igen. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.28 (CET)

Jag kontrollerade I–M. Strök alla artiklar som kontrollerats och skrev "(åtgärdat)" vid de som inte hade varit falsklarm, utan där jag också ändrat den aktuella formuleringen. De kan ju plockas bort ur listan sedan. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.52 (CET)

Jag antecknade tvärtom orsaken till de falska larmen då jag åtgärdade H (läste det här först nu). Skildringar af vårt land och Vårt land ger visst ganska många falsklarm. --LPfi 19 januari 2012 kl. 10.10 (CET)

Jättekul att det händer saker så fort! Eftersom jag skapar de här listorna genom att söka ur databasdumpar är det lite svårt att på något smidigt sätt exkludera falska alarm vid uppdateringar, men om så pass många inte ska ändras kanske det inte är så många att ändra som jag fruktade. /Grillo 19 januari 2012 kl. 10.41 (CET)

(Man ska ju inte bara gnälla) Bra idé! Marfuas 19 januari 2012 kl. 10.45 (CET)

Vårt land var det första jag tänkte på när jag såg listan, men Vårt Land (norsk tidning) och (ofta översatta) citat står ju för en ganska stor del av dem också. /Julle 19 januari 2012 kl. 10.53 (CET)

Väldigt bra att dessa gås igenom! Skulle vi kanske kunna flytta sidan till typ: Wikipedia:Projekt globalt perspektiv/vårt land? Tror att det finns en del bra sidor som ligger på undersidor till användarsidor, men som man inte hittar eller inte vill eller vågar redigera just för att de ligger på i användarnamnrymden. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 14.19 (CET)

Grillo: kanske kan du samköra med en sökning på "Vårt land" och diffa listorna med varandra? Plrk 19 januari 2012 kl. 21.00 (CET)

Jo, det hade gått. Jag hade helt missat att man kan aktivera versalkänslighet (vad heter case sensitivity på svenska?). /Grillo 20 januari 2012 kl. 02.14 (CET)

Skiftlägesavkänning? Tomas e 20 januari 2012 kl. 21.11 (CET)

Skiftlägeskänslighet? (Referenser?) Ambulerande besserwisser: --flinga 21 januari 2012 kl. 02.57 (CET)

Nu är alla artiklar på listan kontrollerade och strukna. Utfallet av alla kontroller är inte angivna men 40 artiklar är markerade som åtgärdade. Ugglan hoar lite tystare i artikelsamlingen (obearbetade texter från Nordisk familjebok var orsaken i många fall). Luttrad 31 januari 2012 kl. 22.52 (CET)

250 000 nya artiklar

nl:wp verkar utökats med 250 000 artiklar sedan början av oktober, med över 120 000 bara i december. De lär vara automatgenererade vet någon av vilka artiklar om resultatet blev Ok eller ej?Yger 25 januari 2012 kl. 21.22 (CET)

Jag hittar en bot på nlwp som skapar stora mängder artiklar om djurarter: [8]. Sannolikt den som ligger bakom. Intressant idé. Lsj 25 januari 2012 kl. 21.39 (CET)

Kul! --NERIUM 25 januari 2012 kl. 21.47 (CET)

Trevlig att NERIUM och jag för en gångs skull är överens om något :) Jag har tittat på ett par av artiklarna och de är helt ok, om än korta och stereotypa. Formellt korrekta, taxobox finns, bra källa finns, relevanskriterierna är uppfyllda. Uppenbarligen är det en bot som läser av en stor biologisk databas och skapar art-artiklar ur den. Är det någon bot-kunnig person som kan tänka sig att göra samma sak på svwp? Eller kunde vi helt enkelt be att få låna den holländska boten? Lsj 25 januari 2012 kl. 23.17 (CET)

GameOn har haft funderingar på att göra ngt dylikt om dataspel. -- Lavallen 26 januari 2012 kl. 10.52 (CET)

Finns det principiella synpunkter på att bot-skapa massor av standardartiklar på det här sättet? Det rent tekniska är lösbart, nlwp har en bra instruktionssida för hur man gör. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.25 (CET)

Min enda invändning är att jag oroar mig för att det tar bort det roliga med att skapa nya artiklar. Kanske känner sig skribenter inte lika behövda, om botar skapar alla artiklar. Möjligen passar det inom vissa områden, vilka känner jag mig dock osäker på. För t.ex artiklar om djur som är exempel verkar alla artiklar trots allt bli stubbar, brödtext blir det inte mycket av. Höstblomma 26 januari 2012 kl. 16.36 (CET)

Jag har viss förståelse för den invändningen. Men: Inom de allra flesta ämnesområden är det inte aktuellt med bot-skapande. Det funkar bara inom områden där artiklarna går att göra mycket standardiserade, och där det finns omfattande databaser som grund. Dessutom så är det som går att robotskapa (formalia, taxobox, m.m.) inte den mest stimulerande delen av artikelskapandet. Jag skulle gärna ha en robot som gör det tråkiga grundjobbet, så kan jag bygga på med det roliga sedan. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.46 (CET)

Jag tycker att det är bra. Jag skulle gärna se något liknande kopplat till IAAF:s databas över internationellt erkända friidrottare, varifrån botten kunde plocka namn, födelsedata, nationalitet samt framgångar i internationella mästerskap. /Dcastor 26 januari 2012 kl. 19.10 (CET)

Kul idé som sagt, håller med Lsj om att man kan ha robotarna tilla att göra det "tråkiga" jobbet. --Rasmus 28 26 januari 2012 kl. 20.56 (CET)

Kanske vore ett bra första steg att faktaboxar etc. läggs till automatiskt på redan existerande artiklar som saknar det, istället för att nya artiklar med brödtext skapas? Lavallen har gjort en kod som för över informationen som finns i infoboxarna på enwp:s skådespelare. Jag har därefter gott igenom dem och kontrollerat att allting överförts korrekt och lagt till ytterligare information som kan ha saknats. Det sparar en jävla massa tid jämfört med att göra det manuellt. Kategorier och liknande kanske också skulle kunna föra över i vissa fall (när vi har motsvarande här). Åtminstone på nyskapade artiklar vore det en fin grej tänker jag då det skulle räcka att lägga in iw-länkar då. En lista på de artiklar som Lavallens bot gått igenom finns här och diskussionen som föregick det hela finns här och här. (Tyvärr är det ett rätt tråkigt och enahanda arbete att gå igenom dem efteråt och då jag haft rätt lite tid för Wikipedia den senaste tiden har jag inte hunnit så mycket som jag hade velat). Vänligen Jopparn 26 januari 2012 kl. 21.06 (CET)

Ja, jag känner nog spontant så som Höstblomma beskriver. Det skulle lite grann ta bort det roliga i artikelskapandet. Känns också som att risken är att det skulle bli många artiklar av den intetsägande typ som många av skådespelarstubbar vi har från svwikis barndom, vilket vore tråkigt när det nu ofta pratas om att svwiki utvecklats från att fokusera på kvantitet till kvalitet. Och är det inte tråkigt att inse att en artikel man läser är skapad av en bot? Kanske är jag en bakåtsträvare men jag känner mig skeptisk. Entheta 26 januari 2012 kl. 23.41 (CET)

Jag är nog med Entheta här. Det är möjligt att det skulle passa i vissa situationer, men vem som helst som har läst någon av Rambots robotskapade artiklar på enwp om amerikanska orter vet säkert hur blodigt tråkigt det är att gång på gång ta sig igenom ett robotskapat demografistycke, där exakt samma mening går om och om igen i varje artikel. Jag är kanske också bakåtsträvare, men jag anser nog att artiklar bör skrivas av människor och inte av robotar. Robotar kan istället användas exempelvis för att mata in automatiska infoboxar i redan existerande artiklar. Från den som själv la in halvautomatiska artiklar om Sveriges tätorter genererade i xls-format i början av 2005.

Jag tycker nog att vi kan överleva utan en artikel om x tills någon som faktiskt bryr sig skapar den. Vi är trots allt "bara" svenska WIkipedia, ingen väntar sig att allt på enwp även finns här. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.25 (CET)

Min tanke var för övrigt inte att begränsa sig till datorspelen, det går att skapa artiklar om ex. politiker, skådespelare och filmer, fotbollsspelare och jag tror jag har grunden till några till. Jag provkörde i separat program för två år sedan (eller var det ett?) på lite olika varianter. Det måste fixas mer, för det blev mer pet i efterhand än vad jag hade räknat med. Något som skulle minska om jag körde längre tid eftersom det handlade om finjusteringar, men det motstånd som fanns då mot idén gjorde att jag la ner det hela. Alla artiklar skulle dock bli stubbar och precis som Grillo för fram blir de ganska likartade textmässigt eftersom boten inte (på ett rimligt sätt) kan göra samma nyansskillnader i språket som vi människor kan. Min tanke var att kombinera med de (som min bot uppdaterar) listor som vissa projekt har (ex. just datorspel) på mest lästa stubbar för att på så sätt se var intresset finns bland läsarna. Om jag är intresserad att skapa en artikel om C-dogs som är ett spel som når upp till relevanskriterierna och som jag tycker är roligt men som inte är särskilt populärt att läsa om eftersom det är såpass gammalt och kom på en (då) liten spelplattform läggs min tid bättre ner på att skapa en artikel om CivCity: Rome som finns på fler språkversioner (så troligen mer populärt) och som funnits på önskelistan för datorspel sedan mars 2010. Jag slänger upp just CivCity: Rome för att påminna om ungefär hur artiklarna skulle bli om man masskör liknande uppdatering enligt mitt förslag. GameOn 27 januari 2012 kl. 08.01 (CET)

Det ser fint ut men innan man startar boten kan man för säkerhets skull fråga ifall det är någon som håller på att skapa artiklarna manuellt så det inte blir några krockar. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 08.57 (CET)

Man kanske kan ha som redigeringskommenar när sidan skapas "Botskapad sida, ok att skriva över" ? Min egen text ovan behöver nog förtydligas lite, poängen är att skapa alla artiklar i en kategori i taget. Vi har 126 artiklar om datorspel från 2006, det finns 873st i motsvarande kategori på enwp. Skapar boten de som saknas och man sedan kollar av vilka som är mest lästa efter månadsskiftet är de dem som behöver lyftas i första hand från grunddata till att innehålla mer information. GameOn 27 januari 2012 kl. 09.17 (CET)

Jag tycker Jopparns förslag låter bra, är det möjligt att använda bot för att komplettera redan existerande artiklar med faktaboxar där sådana är önskvärda vore det toppen, över 1 500 artiklar i den åtgärdskategorin. Också att överföra kategorier låter intressant om det låter sig göras. En vanlig orsak till att nya artiklar får mallen icke-wiki är just att de inte kategoriserades. Kanske en bot klarar att både interwikilänka och kategorisera? Höstblomma 27 januari 2012 kl. 09.48 (CET)

Det ena utesluter inte det andra. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)

Jag har heller inte sagt att det gör det. Mitt inlägg var avsett att visa att jag ser positivt på Jopparns idé om komplettering av artiklar. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 10.22 (CET)

Jag uppfattade av nl:wps bot skapade massartiklar för under-underarter till insekter och kanske detsamma för grundläggande kemisubstanser. I båda dessa falla rör det sig om flera tiotusentals artiklar där det knappast finns substans att lägga till bara släktskap som i taxobox eller i koppling till kemiska grundämnen. Idag har vi väl ingen som är road av att skapa denna typ av artiklar men om en sådan dök upp skulle väl en bot för artikelskapande vara ett utmärkt redskap för en sådan entusiast, eller tycker vi sådan elementär artiklar inte platsar? En utvidgning av vad vi menar med en encyklopedi skulle det vara i alla fall.Yger 27 januari 2012 kl. 09.58 (CET)

Låter bra tycker jag. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)

Jag tycker själv att det låter utmärkt. Så länge artiklarna får acceptabel utformning går de alltid att bygga ut senare. --FBQ 27 januari 2012 kl. 10.58 (CET)

Detta är ett bra förslag. Artiklarna som skapas (ex GameOn:s) innehåller mer info än många NE-artiklar. Skapandet av artiklar i kategorier som innehåller mycket teknisk information underlättas, sedan får den mänskliga faktorn lägga till mer (ex de kategorier som Yger nämner). Jag skapade en rubrik i GameOn:s botskapade artikels diskussionssida med "tekniska kommentarer" till förbättringar av botens arbete-om vi skall göra såhär.

Kanske prio ett skulle vara att botmässigt införa kompletteringar som Jopparn skrev. Det skulle förbättra många befintliga artiklar som saknar info-boxar. (Fast det är ju frivilligt, så GameOn kan köra sitt projekt och någon annan Jopparns förslag. Adville 27 januari 2012 kl. 11.34 (CET)

Jag tycker nog att det är vettigare att lägga bottiden på artiklar som passar bättre i mekanisk form som just kemiska ämnen och liknande, där "basfaktan" är i siffror och ändå ofta blir likartad när människor skriver den. Då är jag mer negativ till det vad gäller exempelvis datorspel som är mer på humaniorasidan. /Grillo 27 januari 2012 kl. 12.02 (CET)

->Grillo: Det är nog bäst att börja där, eftersom flest tycker det verkar ok, fast Gamla datorspel som annars inte skrivs om tycker jag med är ok. Adville 27 januari 2012 kl. 14.16 (CET)

Jag håller med om det som tidigare sades om att låta bottar göra "det tråkiga" och spara det roliga till skribenterna. Håller dock inte med om att datorspel passar till detta, men just växt- och djurarter passar bra till bot-skapande. Blåmes 27 januari 2012 kl. 17.59 (CET)

Svar till Yger: Jag uppfattar det nog som att det är insektsarter, inte insektsunderunderarter artiklarna handlar om. Det finns ju miljontals beskrivna insektsarter!

De nyskapade artiklarna verkar att betitlas med de vetenskapliga artnamnen. Detta är artiklar vi med nuvarande samsyn väl också borde skaffa, så småningom, om jag har fattat ambitionerna med två parallella tbiologiska träd rätt. Det kan då vara vettigt att göra det botledes också för oss. Det är då viktigt att botarna kategoriserar, samt länkar där det lätt går att hitta länkar. Finns det en artikel med det svenska artnamnet, så bör boten ha hittat användningen av det vetenskapliga namnet där, och även hänvisa dit.

Skrivglädjen återstår för artikeln med det svenska artnamnet... Däremot kan man inte använda dessa artikelnamn för poängplockande i tävlingar om att skapa största möjliga antal nya artiklar. Detta är dock EMRÅ ingen större förlust.

Skall vi gå vidare med detta, så bör vi dels tänka igenom hur vi vill ha det med trivianamn och vetenskapliga namn för arter m. m., och dels börja en bit upp i hierarkierna. Artiklar för en art skall inte skapas innan motsvarande släkte (med kategori) är på plats; släktet inte innan familjen är där, och så vidare. Jörgen B 27 januari 2012 kl. 18.40 (CET)

Håller i allt väsentligt med JörgenB. Vill bara notera att vi inte har dubbla artiklar om arter -- för arter som har svenskt namn så ligger artikeln under det namnet, medan det latinska namnet då är en omdirigering. Däremot kategoriseras de latinska namnen i ett separat träd (det ligger alltså Kategori:Apidae eller vad det nu kan vara i omdirigeringen). Men säkert 99% av alla insektarter saknar svenskt namn, och dessa lämpar sig väl för robotskapande. De databaser som roboten bygger på innehåller såvitt jag kan se även släkten och högre nivåer, så det löser sig. Lsj 27 januari 2012 kl. 20.32 (CET)

Den stora stöttestenen för min del är om man kan skrapa ihop tillräckligt med data från olika källor från olika bra källor för att kunna skapa en bra artikel. Om det är möjligt så tycker jag att det är okej att köra på, så länge som det föregås av någon slags diskussion så att man kan samla ihop vettiga synpunkter. --Ainali 28 januari 2012 kl. 00.23 (CET)

Projektet funkar bara inom områden där stora publika databaser finns tillgängliga och info för varje artikel är i enhetlig form. Djurarter är ett exempel, men det finns säkert fler. Lsj 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

(unindent) Finns det något exempel på hur nlwps botskapade kemiartiklar ser ut? Jag delar i viss mån Enthetas farhågor, speciellt om roboten nästan inte skriver någon brödtext. Även om artiklarna skapas utifrån bra källor är de inte underhållsfria – mycket underhåll kan nog också det göras med robot, men hur ska det gå med klottersanering om ganska uppenbara saker i relativt centrala kemiartiklar redan nu kan bli liggande en vecka? Någon form av automatiserat verktyg som lägger till eller utvidgar infoboxar i befintliga artiklar tror jag däremot kan vara ett positivt tillskott. //Essin 28 januari 2012 kl. 01.46 (CET)

Ja, jag har funderat lite mer på det här sen jag skrev och håller fast vid vad jag skrev med vissa tillägg: Jag anser inte att svwiki behöver "konstgjord andning" av den här typen. Jag tycker det är mycket intressantare att jämföra olika språkversioner vad gäller storlek, artikelstorleksintervaller och liknande, om man kan utgå från att artiklarna skrivits av människor som varit tillräckligt intresserade av ett ämne för att skriva en artikel om det. Att svenska wikipedia är så stor i förhållande till andra språk med många fler talare, talar för ett stort intresse och engagemang bland svenskspråkiga wikipedianer. Den typen av slutsatser försvåras rejält om man massproducerar artiklar med botar.

Ang. lista över artiklar som skapats av botar, finns de här (samma länk som ovan). Artiklarna ser i pricip identiska ut, med en faktaruta och två rader text. Knappast mycket att hurra för, anser jag. En sak som jag gärna arbetar för är att öka andelen artiklar som har mer än en vissa mängder brödtext, t.ex. 0,5k, 2k, 4k, etc. Den utvecklingen har varit positiv på svwiki. Skulle vi börja massproducera denna typ av artiklar skulle siffrorna gissningsvis gå tillbaka till de nivåer de var flera månader eller år sedan. Entheta 28 januari 2012 kl. 02.00 (CET)

För mig måste grundprincipen ändå vara "Vi skriver ett uppslagsverk". Om nu bottar skulle kunna skapa artiklar med information som kan förväntas vara intressant för läsare, måste väl den fördelen ändå vara viktigare än om svwiki skulle tappa lite i nån brödtext-statistik? Däremot delar jag vissa av de andra farhågorna som tagits upp om att vi får massa artiklar som ingen håller koll på. Därför tror jag det skulle vara bäst om man börjar med sådana artiklar där vi tror läsare skulle vara intresserade av informationen. Finns det dessutom wikiprojekt som är beredda att "ta hand om" de nyskapade artiklarna är det ännu bättre. ⬤Bοⅳⅰе 28 januari 2012 kl. 10.07 (CET)

Underhållsfrågan är ändå värd att tänka på, kommer t.ex artiklarna bevakas mot klotter och vandalism? Och även om det alltid är bra med nya artiklar tycker jag Entheta har en poäng, svwp är trots allt redan en ganska stor språkversion - behöver vi för att ta exemplet på nlwp skapa tusentals stubbar om insekter? För djur finns t.ex Wikispecies som är en förteckning över arter. Jag ser inget fel med att låta det växa i den takt som människor skriver. Att det finns luckor att fylla i är nog en vanlig anledning till att folk engagerar sig mer långvarigt i projektet. När jag hittade till Wikipedia upptäckte jag t.ex ganska snabbt att här saknades artiklar om trollsländor. Hade jag inte tänk att det var synd och därför för första gången börjat skriva med ett mer uttalat mål är jag inte alls säker på att jag hade varit kvar här idag. För under tiden upptäckte jag naturligtvis allt annat som är fantastiskt med Wikipedia, som jag från början inte var speciellt intresserad av. Höstblomma 28 januari 2012 kl. 10.29 (CET)

Jag delar de flesta av de farhågor och reservationer som uttryckts ovan, men skulle ändå kunna tänka mig att ställa mig bakom ett försök. Jag är mest tveksam vad gäller biografier - där ser jag helst att intresserade personer gör en insats. Men om varje enskilt projekt förankras i Wikipediagemenskapen på gängse sätt bör robot kunna användas även för artikelskapande. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.36 (CET)

*Host*

Så vitt jag kan bedöma så har vi här en handfull aktiva botskötare som har tillräcklig kunskap för att relativt snart kunna starta med något dylikt. Av dessa så kanske det finns en eller två som har tid med ngt dylikt. Av dessa så är jag inte säker på att någon klarar att skapa artiklar om kemiska substanser eller om insekter. Det krävs nemligen lite grundläggande kunskaper för att kunna fylla i en taxobox. (Jag klarar det tex inte.) Så vill man starta ett dylikt projekt så får man nog först söka upp de botägare som har kunskap och tid och se vilka typer av projekt som kan vara möjliga att genomföra. Själv håller jag för ögonblicket på med ett liknande projekt där jag uppdaterar befolkningssiffrorna i befintliga artiklar. (Dock inte här på svwp för ögonblicket.) Tiden räcker inte till för fler projekt. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 10.20 (CET)

Om någon drar igång så informera gärna om detta. Hjälper gärna till om jag åtminstone lite kunskap om ämnet. --NERIUM 28 januari 2012 kl. 10.30 (CET)

Jag har länge tänkt att jag borde lära mig att köra bot. Och det här projektet verkar kul, så det kanske vore rätt tillfälle? Nu återstår bara att finna tid... Lsj 28 januari 2012 kl. 15.14 (CET)

Om de nederländska insektsartiklarna: Brödtexterna innehåller i princip uppgiften om artnamn och släkte (på latin), ordning (på holländska och latin), habitat (mycket odetaljerat, typ "lever i Brasilien och Bolivia"), och auktor (närmare bestämt namn på den som beskrivit och namngett arten, samt när detta gjordes). De av dessa uppgifter som finns som egna artiklar länkar boten till. Sidorna är stubbmärkta. Faktarutornas poster är också länkade. Jag frågade om iwlänkar här, och fick svaret att boten undersöker om arten finns på wikispecies och commons, och i så fall länkar dit. (Dessa länkar återfinnes i faktarutan.) Detta "borde" trigga iwbotarna att lägga till ytterligare iw,om det finns, hoppades nl:Gebruiker:Grashoofd; men i vilket fall skall alla artiklarna gås igenom och kontrolleras vad avser iwlänkar; dock hade de bara hunnit med 100 000 av dem än så länge...

Jag tycker nog att detta innehåll, både de knappa faktauppgifterna, källänkarna och wikilänkarna är tillräckligt mycket för att detta bör ses som ett välkommet och positivt bidrag till nlwp. Gör vi det själva, så kan vi göra det ännu bättre - t. ex. genom att börja högre upp i trädet, och genom att omedelbart iwlänka till de holländska artiklarna. Jag tycker också att när booten noterar att arten finns på commons, så borde ev. illustrationer som finns där komma upp, så att den som kör booten raskt kan välja en av dem som illustration till faktarutan. (Booten borde kunna anpassa bildformatet automatiskt; men även om det bara finns en bildfil, bör denna inte läggas upp utan mänsklig granskning.)

Om bristen på botanikbotare: Lavallens invändning är inte oväsentlig. I det här fallet borde dock inte gemenskapen ha så mycket invändningar mot att vi faktiskt betalar någon (data- och biologikunnig, och inte helt wikipediaokunnig) person för att utforma botförslag och genomföra arbetet med bl. a. inscanning/inläsning av källor och "intelligent" botkörning. (Pengarna är väl inte problemet i ett fall som detta, om jag har förstått det rätt. Kunde vi rekrytera Lsj för detta, vore det idealiskt.) Självklart bör vi i så fall först ha nått en samsyn om vad det är rimligt att göra. Jörgen B 28 januari 2012 kl. 16.52 (CET)

Finns säkert mycket att lära tekniskt från holländarna. De har också lagt upp en bra manual här. Annars kan jag nog det naturvetenskapliga alldeles tillräckligt för att hantera art-artiklar och en del andra ämnen. Istället för den databas som holländarna använder är jag inne på att använda Tree of Life Web, som låter en ladda ner hela databasen och som börjar från högsta taxonomiska nivå. Ett vettigt projekt vore att arbeta sig ner uppifrån och skapa stubbar för de grupper som inte redan finns. Men någonting som borde bot-göras dessförinnan är att gå igenom alla befintliga artiklar om djur och se till att de verkligen har den omdirigering de ska ha från latinskt till svenskt namn, annars blir det lätt dubletter. Borde väl inte vara så svårt för en bot att jobba igenom Kategori:Djur, och för alla artiklar med en taxobox plocka fram det vetenskapliga namnet och kolla så att det finns en omdirigering. Lsj 28 januari 2012 kl. 18.18 (CET)

Som jag skrev om ovan under rubriken #Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas? så är det en Fellowship-ansökan uppe om detta på Meta. Beslut om vilka Fellowhip-ansökningar som ges stöd kommer i mars, så ett beslut om att betala någon för detta vore kanske värt att vänta med tills vi vet om den ansökningen antas eller inte så att vi kan undvika dubbelarbete. Med det inte sagt att jag vänder mig emot Lsj som lämplig för uppgiften!

Jag skulle vilja uppmuntra er alla att passa på att ta en titt på de projektförslag som finns på Meta och ge kommentarer, ställ frågor eller stöd de projekt du tycker verkar vettigt, se meta:Category:Fellowship project ideas för samtliga förslag. Att ge någon möjlighet att arbeta heltid i upp till ett år med ett projekt kan leda till stora förändringar på Wikipedia. Det kan vara värt att göra era röster hörda! Vänligen, Jopparn 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET)

Vad gäller fåglar finns denna lista med svenska trivialnamn och vetenskapliga namn: Lista över fåglar. --AHA 30 januari 2012 kl. 12.09 (CET)

Jag är som vanligt emot att det skapas tjänster för att skriva artiklar här. Hur framför jag den uppfattningen på bästa sätt? Fernbom2 31 januari 2012 kl. 10.02 (CET)

Som jag har förstått det så handlar Fellowhip-ansökningen inte om att skapa artiklar så du kan vara lugn. Den går ut på att programmera så att det är enklare för volontärer att göra det som Lsj hoppas göra (det är alltså programmeringen som jag åsyftade när jag talade om dubbelarbete). Vänligen Jopparn 31 januari 2012 kl. 14.51 (CET)

Tack för informationen! Det låter som en värdefull insats. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.29 (CET)

Jag är igång så smått med en robot, Lsjbot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats), men jag märker att det är mycket förberedande underhåll som måste göras innan det är meningsfullt att mass-skapa artiklar, så skapandet dröjer ett tag. Vidare diskussion om detaljerna tycker jag hör bättre hemma här än på Bybrunnen. Lsj 30 januari 2012 kl. 21.14 (CET)

Tomma årtalskategorier födda och döda

Det här har säkert diskuterats tidigare, men jag hittar inte direkt var.

Hur ska och brukar vi göra med kategorier som Kategori:Födda 123? Den är tom, och märkt för radering. Tomma kategorier brukar raderas; å andra sidan har den interwikilänkar och artiklar finns på andra språk som passar i den. Dessutom fungerar navigationsmallarna inte riktigt om kategorierna är röda. /NH 26 januari 2012 kl. 08.20 (CET)

Jag brukar ganska ofta tömma dessa kategorier när jag går igenom biografier och plockar bort personer födda eller döda omkring, cirka, före eller efter olika årtal som blivit inplacerade som deras födsloår. Även på engelskspråkiga wikipedia verkar man ha samma problem, för den enda i kategorin där Annia Cornificia Faustina anses född 122 eller 123.--FBQ 26 januari 2012 kl. 09.57 (CET)

Låt dem vara... För övrigt brukar jag kategorisera personer som är födda "omkring" på det året, för att man ska ha ett hum om födelseår enligt kategorisystemet. Kategorin behöver inte vara exakt om det av artikeln framgår att det är ungefärligt. Att kategorisera efter århundrade när man känner till rätt födelseår på några år när känns inte meningsfullt. /Grillo 26 januari 2012 kl. 10.00 (CET)

Ok, själv har jag dåliga erfarenheter av att vara otydlig på området, men det kanske är kopplat till genealogi. Ett ungefär eller omkring - årtal blir plötsligt definitivt, och så hittar man belägg på en person som är för gammal eller för ung för att vara född det året, och plötsligt uppstår en pseudoperson med samma namn för att nya författare bara citerar andra författare utan att gå tillbaka till originalkällorna. Ett udda årtal är inte nödvändigtvis detsamma som att personens födsloår är ganska nära insnävat, utan kan vara beräkningar på att personen antas ha varit 35 år då han dokumenteras i ett visst sammanhang, trots att han/hon likaväl kan ha varit 45, 25 eller till och med 20. I det här fallet verkar det dock som födsloåret med ganska stor sannorlikhet är insnävat. Men att gå igenom födslo- och dödsår och kontrollera uppgifterna mot vad originalkällorna egentligen säger är ett gigantiskt arbete, så det här är nog en osäkerhet som vi får leva med en tid.--FBQ 26 januari 2012 kl. 13.37 (CET)

Tack för svaren men frågan var främst: Ska tomma sådana kategorier raderas (som vi brukar göra med tomma kategorier) eller behållas (av skälen som anges ovan)? /NH 26 januari 2012 kl. 13.45 (CET)

"Låt dem vara" syftade på kategorierna, inte på tveksamma födelsedatum. Sådana kan jag ha förståelse för om man tar bort. Det kan vara jag som har varit för ivrig att kategorisera födda-år utan att tänka på eventuella negativa konsekvenser. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.23 (CET)

NH: Låt dem vara ;) Det finns ett antal användare på svwp som älskar att radera kategorier så fort de tömts, helt utan eftertanke. Jag har aldrig förstått varför. Kategorierna tar ingen plats och är bra att ha eftersom man bygger en kronologi av dem. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.28 (CET)

Orsaken kan vara att hålla underhållslistan Special:Oanvända kategorier i schack. Där hamnar ju även kategorier som är tömda men inte raderade trots att de borde bli det, exempelvis vid "flyttning" av kategorier. --MagnusA 26 januari 2012 kl. 17.59 (CET)

Magnus, det måste väl vara viktigare att Wikipedia är funktionell än att en specifik underhållssida hålls tom? När det gäller kategorier som rimligen kommer att användas igen, förstår jag inte varför man måste vara så snabb på raderaknappen. FBQ:s exempel här ovan illustrerar varför. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.18 (CET)

Jag skrev inte heller att den listan ska hållas tom, utan att någon/några troligen försöker hålla den i schack. Vissa typer av tomma kategorier ska ju vara kvar, till exempel dem vi pratar om i den här tråden. Andra exempel är vissa åtgärdskategorier (som ju helst ska vara tomma). Däremot, om man exempelvis har bytt namn på en kategori (typ Sveriges kommunikationer -> Kommunikationer i Sverige) tar man ju bort den gamla, eftersom vi inte omdirigerar mellan kategorier. --MagnusA 27 januari 2012 kl. 08.21 (CET)

Naturligtvis. Själv byter jag ofta namn på kategorier, och lägger då in raderamallar. Det måste alltid ligga eftertanke bakom en radering, vilket av någon anledning ofta saknas vid just hantering av kategorier. /Grillo 27 januari 2012 kl. 11.54 (CET)

Ok förlåt min missuppfattning :) Angående raderingarna har jag ju tidigare reagerat när jag tagit bort en person död 1268 som visat sig ha annat dödsår, skall stoppa en en ny person som verkligen visade sig vara död 1268 och upptäckt att kategorin hunnit raderas under tiden. Numera är jag ju adminstratör, så det gör ju inte så mycket, men innan dess blev det en hel del extraarbete. Jag har utgått ifrån att det har varit en viktig princip att de raderas på en gång även om jag inte funderat närmare över varför.--FBQ 26 januari 2012 kl. 17.47 (CET)

Jag ser inga problem med raderingarna, under förutsättning att de återställs så fort de på nytt fylls med innehåll. Så agerade jag som administratör och det betraktar jag som genomtänkt. Men om gemenskapen anser att de bör ligga kvar är det givetvis det som gäller. Risken finns dock att nitiska användare börjar skapa tomma kategorier. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.42 (CET)

Jag ser däremot problem med det. Får jag "påminna" om följande "självklarheter" (d. v. s. vanor jag tycker är vettiga och brukar propagera för)?

• När man skapar en kategori, bör man:
  • Alltid undersöka om det finns lämpliga systerkategorier för andra språk eller på andra projekt, och korslänka dit.
  • Lägga in kategorin i lämpliga överkategorier.
  • Fundera över om det finns någon lämplig huvudartikel, och i så fall lägga in den.
  • Fundera över om kategorin bör ha någon kort inledande text, och i så fall lägga in den.
  • Fundera över om några artiklar i en överkategori snarare borde ligga i den nya kategorin.
• När man tar bort en kategori, bör man alltid (förutom självklart att "ta hand om" eventuella medlemsartiklar eller underkategorier):
  • Följa minst en iwlänk (företrädesvis till enwp, om sådan länk finns), och där ta bort iwlänken till kategorin man tänker ta bort.

Det "slarvas" en hel del med detta - läs: Alla delar inte mina åsikter om vikten av att så långt som möjligt iwlänka även kategorier och mallar. Poängen är (som jag ser det) att kategoriiwlänkning förstås är till hjälp för läsarna, men också för redaktörerna (d. v. s. oss), därför att den gör det betydligt enklare att exempelvis hitta vettiga iwsystrar till artiklar. Man lägger in den i vettig kategori, går till kategorins iwsystrar och tittar efter - eventuellt med en måttlig klättring uppåt och nedåt i trädet.

Faktum är att inga brukar säga emot när jag tar upp detta - det är vanligare med reaktionen "Det tänkte jag inte på". Emellertid rimmar detta fruktansvärt dåligt med filosofin att så snart en administratör ser att en "naturlig" kategori är tom, så skall denna ta bort kategorin; och så snart vilken användare som helst märker att en artikel naturligen borde ligga i kategorin, så återskapar h*n den helt enkelt.

Jag uppfattar Fernbom2s beskrivning ovan som att detta ungefär var h*ns avsikt. Om jag har fattat dig rätt, så förmodar jag att du absolut inte har tänkt dig att dessa kategorier t. ex. borde vara iwlänkade.

En övergripande fundering: Kunde det vara dags att skaffa en systersida till nl:Wikipedia:Categoriecafé? Eller att tydligt uppgradera någon existerande sida till en dylik syster? Jörgen B 28 januari 2012 kl. 17.31 (CET)

När det gäller raderingar och iw-länkar från enwp, så tar Innocent iwbot hand om dem, samt även: de:, pl:, pt:, fr:, da:, fi:, it:, no: och fr:. Det är information som samlas in av Lavallen2. Det gör dock inget om ni gör boten arbetslös. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 18.29 (CET)

Givetvis skall alla kategorier om möjligt vara iwlänkade! Eventuell radering hanteras som vanligt av bot. Jag talade för övrigt inte om "återskapande" (som vem som helst kan utföra) utan om "återtällning2 (vilket endast administratörer kan utföra). Finns det konsensus om att tomma iwlänkade kategorier i regel skall ligga kvar? Fernbom2 30 januari 2012 kl. 12.21 (CET)

Det är inte närvaron av iw-länkar som bestämmer om en tom kategori ska raderas eller inte. Har du gallrat kategoriträdet, så kan du radera även om det finns iw-länkar. Det handlar här, som jag tolkar det, snarare om att det är onödigt att radera en kategori som sannolikt ganska snart har medlemmar igen. -- Lavallen 30 januari 2012 kl. 13.18 (CET)

Jag uttryckte mig måhända otydligt. Boten plockar förr eller senare bort den svenska kategorin på andra språkversioner. Finns det konsensus om att behålla denna typ av kategorier ställer jag mig bakom det beslutet, men jag vill inte kritisera dem som hittills utfört raderingarna. Fernbom2 30 januari 2012 kl. 13.21 (CET)

Javisst – frågan handlar om precis det som Lavallen skriver: kategorier som ganska snart kan tänkas ha medlemmar igen. Jag håller absolut med Fernbom2 om att det inte är bra om tomma kategorier skapas bara för att de råkar finnas på andra språkupplagor – särskilt inte om det är kategorier som inte har något naturligt sammanhang med resten av kategorisystemet på sv.wikipedia. Jag tolkar svaren ovan som att åtminstone just årtalskategorier för födda och döda kan få finnas även om de är tomma. Jag tror jag ska lägga till lite om detta på Wikipedia:Kategorier eller liknande. /NH 31 januari 2012 kl. 18.12 (CET)

Bra förslag, NH!

@Lavallen, din bot lägger väl knappast tillbaka iwlänkarna, om kategorin nyskapas av en ickeadministratör (t. ex. jag, som faktiskt periodvis ägnar mig åt just kategorier). Jag har inte uppfattat det som att endast administratörer bör skapa kategorier, och att de då bör börja med att kontrollera utseendet på en eventuell raderad äldre upplaga... och jag antar att det inte heller var precis vad du menade, Lavallen.

Nej, en tom kategori bör inte skapas eller lämnas kvar bara därför att det finns iwsystrar. När det gäller kategorier i "naturliga familjer" där de flesta andra kategorierna är icketomma, så kan detta dock vara ett argument att väga in. Om en läsare vant sig vid att leta på årtalskategorier och kommer till en tom sådan, som dock har en iwlänk till en engelsk systerkategori, så kan ju det ge en väg att hitta något av det h*n letade efter. Jörgen B 31 januari 2012 kl. 20.55 (CET)

Givetvis kan vem som helst skapa kategorier, men endast administratörer kan återställa dem med den gamla historiken. Det var detta förfaringssätt jag syftade på. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 21.03 (CET)

Kontroversiella artiklar och konsensus

Det finns i många fall ett bekymmer med evighetslånga diskussioner på många diskussionssidor som återkommer gång på gång. Mycket av detta beror delvis på att det konsensus som finns om artiklarnas innehåll är för nykomlingar svåra att hitta i diskussionssidornas historik och i händelse av POV-pushning är det besvärligt för oss som försvarar neutraliteten att ständigt söka och påpeka det konsensus som etablerats. Jag tycker därför att vi borde ha en mall som i likhet med {{Kontroversiell}} och {{NLP}} kan sättas i huvudet på diskussionssidorna. Mallen skulle kunna heta {{Konsensus}} i vilken man ska ange vad konsensus blivit i en specifik fråga som diskuterats, datum samt infoga en länk till diskussionsen. Man skulle kanske även ha med användarnamnen på vilka som deltagit i diskussionen. Det blir mer översiktigt och lättare att ompröva beslut. En annan fördel är att det blir lättare för oss alla att hänvisa till något konkret än bara "konsensus". Det kan få som konsekvens att vi kan slippa onödiga, långdragna och uppslitande diskussioner. I kontroversiella artiklar återkommer i stort sett samma diskussioner ett flertal gånger. I vissa fall blir det så ofta som var och varannan månad en fråga måste dryftas. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 29 januari 2012 kl. 13.32 (CET)

Du har en bra poäng där, dnm! Jag var involverad i att skriva om en kontroversiell artikel förra året. Diskussionerna blev långa och utdragna och arkiven många och därför återkom samma tvistefrågor. En sådan mall med länk till de aktuella inläggen hade varit bra att ha där. Har du något aktuellt exempel där en sådan konsensusmall skulle kunna användas? --Minor 29 januari 2012 kl. 17.45 (CET)

Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag skrivit om mitt initialinlägg (innehållet är dock samma) men ingen hade svarat på inlägget och det var pinsamt uselt formulerat. :) Jag har flera exempel där det skulle vara bra med konsensusmallar: Pär Ström, Sverigedemokraterna, Brottslighet i Sverige, Sveriges invandringspolitik, en rad artiklar om nazistiska organisationer med flera. Egentligen skulle alla artiklar som haft längre diskussioner med konflikter i sig vara lämplig med en sådan mall. Det underlättar för oss när vi bedömer olika tillägg som är tveksamma. I många fall görs tveksamma tillägg i strid mot konsensus, men konsensusets medvetenhet är tyvärr endast levande i oss som varit med i diskussionerna (vilket i sig också skapar diskussioner och konflikter med folk som inte deltagit när frågan diskuterades). Det hänger därför ofta på oss att stå upp för konsensuset, men på det här sättet kan fler bli inblandade och även göra omprövningar. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 29 januari 2012 kl. 17.49 (CET)

En fråga bara, från en som inte brukar engagera sig i politikartiklar: Vilken sorts konsensus avses? Konsensus bland användarna här på Wikipedia - som kan ändras över tiden beroende på vilka som för tillfället är aktiva - eller "forskarkonsensus" - den bild som av "objektiva experter" anses vara den mest korrekta beskrivningen? Att klämma upp en mall riskerar ju att "mura fast" ett dynamiskt tillstånd som åtminstone gäller den första betydelsen. --MagnusA 29 januari 2012 kl. 18.03 (CET)

Jag både gillar Dnm:s förslag och håller med om MagnusA:s invändning. Det viktiga med en sådan mall skulle väl dock vara att nya skribenter direkt får en översikt över vad som har trätats förr. Det ska givetvis inte förstås som hugget i sten, men kan förhoppningsvis eliminera en del upprepande diskussioner. Popperipopp 29 januari 2012 kl. 19.02 (CET)

Ett problem är att diskussionen kan vara arkiverad sedan länge. Ett annat problem är att nya användare inte läser artiklarnas diskussionssidor. Le Lapin Vert 29 januari 2012 kl. 19.07 (CET)

Idén med mallen vore väl att ge en länk till den viktigaste eller de viktigaste diskussionerna. Om de är kilometerlånga orkar få läsa igenom dem, men åtminstone ser den nya användare som tar en titt på diskussionssidan att saken diskuterats. Problemet är att kärnfullt formulera konsensus, som sällan utkristalliserat sig särskilt klart i diskussionen. --LPfi 29 januari 2012 kl. 20.39 (CET)

Bra förslag (och det gäller inte bara politik, utan även vissa religiösa artiklar och evolutionsartiklar). För att undvika MagnusA:s farhåga kan man skriva i "kunsensusmallen" att "det är vad man har kommit fram till enligt diskussionen, har ni nya infallsvinkar kan detta tas upp på nytt". Då stänger man inte något som kanske kan diskuteras, men man har ändå ett koncensus. Adville 29 januari 2012 kl. 21.06 (CET)

Jag ställer mig bakom Advilles modifikation av det ursprungliga förslaget. Det kan aldrig vara förbjudet att väcka en fråga på nytt, men det måste då ske med nya argument eller med sådana som man ser blivit obeaktade i tidigare diskussioner. Liksom när det gäller SFFR borde det också gå en viss tid mellan samtalen, förslagsvis minst ett halvår. Det största problemet med kontroversiella ämnen är dock när konsensus faktiskt saknas. En uddlös och urvattnad kompromissversion borde då ibland vara bättre än att en sida trumfar igenom sina formuleringar med hänvisning till ifrågasatta auktoriteter. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 09.57 (CET)

TÅG om användarsidor

Jag funderar lite kring det valda exemplet som står på undantaget i WP:TÅG#Användarsidor: Undantag från denna tumregel kan uppstå kring användare som av wikipediagemenskapen har bedömt eller efter en utförd ip-koll visat sig vara marionetter, och som vill ta bort eventuella omnämnanden om att att den är en marionett. Då kan TÅG ändå tillämpas..

Vad menas? Marionetter blockeras och kan därmed inte ta bort några omnämnanden på användarsidan eller andra ställen än användardiskussionssidan, om inte diskussionssidan stängdes vid blockeringen. Är det sistnämnde som avses så undrar jag om det inte är bättre att det formuleras eller finns det andra situationer som man vill fånga in i formuleringen? Obelix 29 januari 2012 kl. 13.36 (CET)

En gammal formulering som ligger kvar sedan tiden innan dagens möjligheter fanns? --MagnusA 29 januari 2012 kl. 14.23 (CET)

Jag var tvungen att gå in och kontrollera. Fram till 10 september 2011 stod om marionetter: Somliga ser marionetter som enbart problematiska där andra tycker att deras vara eller inte vara ska bedömas från fall till fall. Ett alternativ om man av någon anledning önskar flera användarnamn är att klart och tydligt delge wikigemenskapen sina förehavanden och Det finns ingen uttalad policy mot det, men det anses fräckt om man inte har särskilda skäl. Enligt min åsikt är flera användarnamn egentligen bara ett problem om dessa används för att ställa till problem, till exempel för att ge intrycket av konsensus, för att rösta fler än en gång eller för att hålla sina förehavanden dolda för andras granskning/Jimmy Wales.

De gamla formuleringarna togs bort av Lpfi, och personligen tycker jag att ändringarna var mycket bra, tidigare formuleringar var aldeles för luddiga och godtyckliga. Känns dock lite underligt att saken aldrig debatterats, jag hade faktiskt ingen aning om att det skett en ändring i texten.--FBQ 29 januari 2012 kl. 14.48 (CET)

Tack för detektivarbetet. Det är alltså en ändring av sidan WP:Marionetter 10.9.2010 (diff). Jag har för mig att den hängde ihop med ett större projekt att förbättra kvaliteten på riktlinje- och hjälpsidorna och jag gjorde stora ändringar på många av sidorna. I redigeringskommentaren angav jag att en av ändringarna möjligen var kontroversiell.

Det hade kanske varit bra att föra en logg över ändringarna på Bybrunnen, men jag litade på att tillräckligt många bevakar riktlinjesidorna och föreslog därför aldrig något sådant. Ändringarna var för många för att diskuteras skilt varje gång, och främst gällde det att ändra föråldrad text till bättre strukturerad text som avspeglar nuvarande syn.

Vad gäller TÅG-formuleringen håller jag med om att den verkar förvirrande och antagligen är en kvarleva som borde städas bort. Den som plockar bort marionettinformation kan tillrättavisas utan någon skild regel.

--LPfi 30 januari 2012 kl. 08.32 (CET)

Vad!!?? Har vi ändrat marionettreglerna (och därmed gått emot den allmänna standarden på wikipedior att tillåta marionetter, såvida de inte fungerar obstruktivt på ett eller annat sätt), utan att jag observerat detta? Detta är ju drastiskt, och om det är samsynen så bör det motiveras noga!

Det finns flera rimliga skäl att ha marionetter. Ett av de vanligaste (och, hoppas jag, av alla accepterade) skälen är att en användare har en bot, och i användarbidragshistoriken vill skilja botkörningar från vanliga bidrag. Ett annat jag har sett (och omedelbart accepterat) gällde en person som ville undvika att använda sitt ordinarie lösenord (och identitet), när h*n tillfälligtvis arbetade på "allmänna" datorer, exempelvis på bibliotek. Jörgen B 30 januari 2012 kl. 21.08 (CET)

Vad jag kan minnas har marionetter alltid varit tillåtet, så länge det inte missbrukas genom att en person röstar i samma omröstning både med sitt ordinariekonto och med (anonymt) marionettkonto liksom om man använder marionettkontot för att backa upp sig själv i diskussioner. Tack förresten för klargörandet FBQ och LPfi. Obelix 30 januari 2012 kl. 21.11 (CET)

I min ordbok är en marionett och en robot inte synonyma. En marionett är avsedd att förvilla och har ingen uppenbar koppling till sin husse/matte. Robotkonton däremot brukar klart och tydligt framstå som robotar. /ℇsquilo 30 januari 2012 kl. 22.07 (CET)

Jag har nu följt LPfis länk, och det var inte så farligt som det lät; men riskerar EMRÅ att sprida viss förvirring. Om jag fattar LPfis ändring rätt (rätta mig annars!), är det mest en fråga om ändrad terminologi. LPfi definierar "marionett" som det som förut hette "otillåten marionett", medan det som hette "tillåten marionett" nu kallas "alternativt konto".

Jag tycker nog att ett samlingsnamn är vettigt. Vidare tycker jag inte att det skall finnas något "bör" vad avser att avge röster. En användare med flera användaridentiteter får aldrig under några som helst omständigheter använda dessa för att avge flera röster i samma omröstning. Inlägg från flera användaridentiteter i samma diskussion kan möjligen tolereras i extrema undantagsfall, men bör då kombineras med en skyldighet om att på något sätt informera exempelvis en ip-kontrollant om vad vederbörande har gjort och varför.

Jag har vid något tillfälle på sistone sett att en användare blockerats omedelbart, när en IP-kontroll uppdagat att vederbörande använt flera användaridentiteter. Jag har varit litet förvånad över att detta har gjorts utan vidare, och utan diskussion av huruvida "marionetterna" missbrukats. Jag kan tänka mig att detta är en förvirringseffekt av LPfis ändring. Jag kan tänka mig ett felslut ungefär som följer:

"IPkontrollen visade att en person använde flera identiteter, och hade alltså (enligt den gamla definitionen) 'marionetter'. En kontroll av vår policy visar att 'marionetter' (enligt den nya definitionen) aldrig är tillåtna. Alltså är det överflödigt att undersöka om alternativanvändaridentiteterna missbrukats eller inte."

Under omständigheterna blir det tveksamt att ta bort fallet med information om marionetter. Det kan möjligen skrivas om som information om användning av "alternativa konton". Bedömer man att användning av "alternativa konton" inte direkt är oacceptabelt i ett visst fall, men att det finns goda skäl att upplysa om existensen av dem på användarens diskussionssida (och inte vägande skäl emot), så har man orsak att lägga in sådan information, även om "de alternativa kontona" inte längre kallas "(ännu) icke förbjudna marionetter". Jörgen B 30 januari 2012 kl. 22.28 (CET)

Jag ändrade nu "bör inte" mot "otillåtet". Förhoppningsvis blev det tillräckligt tydligt (men jag kände mig tvungen att lägga in undantag). Jag ändrade också en inte direkt relaterad formulering om omröstningar (förhoppningsvis förstod jag avsikten rätt).

Att jag ändrade "marionett" mot "alternativt konto" beror på att jag uppfattat att marionett inte alls uppfattas neutralt. Se t.ex. {{marionettanvändare}}. Vad heter mallen för det jag kallar alternativa konton (jag har för mig att en sådan finns, men hittade den inte)?

Information om tveksamma marionetter kan behövas på en användares diskussionssida, men jag tycker inte saken har något med TÅG att göra. Om informationen skall finnas på en användarsida handlar det ju inte om att ta bort den tätt, utan huruvida den får tas bort överhuvudtaget, och mallen får gärna vara borta medan saken diskusteras - förmodligen på tydlig plats just på den sidan, så att någon som vill kolla användaren knappast kan missa den fast mallen är borta.

--LPfi 31 januari 2012 kl. 08.55 (CET)

Jag håller med om att "alternativt konto" är ett bättre begrepp för den legitima marionettanvändningen. Då tydliggörs skillnaden mellan att ha ett speciellt användarnamn för bestämda ändamål som bidrar positivt till uppslagsverkets uppbygnad och att ha det för att ge sig själv understöd i ett sammanhang där det man håller på med ifrågasätts eller för att kringgå permanent blockering. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 09.48 (CET)

Nej, det är inte ok med marionetter/alternativa konton. --NERIUM 31 januari 2012 kl. 10.56 (CET)

Förstår jag rätt, att du anser att de orsaker som anges som legitima i WP:Marionetter inte är ok? Har någon av de typerna av alternativa konton någonsin varit förbjudna eller illa sedda? Eller vill du ha en ändring? --LPfi 31 januari 2012 kl. 14.14 (CET)

Helt rätt. Möjligtvis robotkonton om de inte är med i varken diskussioner eller "röstningar". --NERIUM 31 januari 2012 kl. 14.35 (CET)

Nu sägs det visserligen på sidan, men tycker att det kan vara viktigt att förtydliga att marionettkonto inte bara är att delta i samma diskussioner eller "omröstningar" med olika konton. Om man redigerar i samma artikel med olika konton - annat än bottar skulle jag hävda att det är bedrägligt. Diskussioner förs ofta med redigeringskommentarer eller endast med demonstrativt beteende. Att diskutera samma sakfråga med en och samma användare, även om det skulle vara i artiklar inom olika ämnesområden anser jag också bedrägligt beteende som bör beivras.

Om marionetter är tillåtna blir det också viktigt att om någon efter IP-kontroll blockeras för att ha visat sig vara marionett är det också viktigt att blockeringen tydligt visar vilka redigeringar som renderade blockeringen, eftersom det inte var att personen hade flera konton.--FBQ 31 januari 2012 kl. 14.50 (CET)

När jag talade om att "ge sig själv understöd" syftade jag också på den typ av redigeringar FBQ lyfter fram. Vad gäller IP-kontrollerna är ju förutsättningen för att sådana görs att misstänkt missbruk har skett. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.33 (CET)

Att göra kontroversiella ändringar med botkonto är inte tillåtet i sig, varken om man har redigerat där med det vanliga kontot eller inte. -- Lavallen 31 januari 2012 kl. 15.37 (CET)

Medling och/eller åsikter från flera behövs

Vore bra om flera tittade till artikeln Gömda. Det finns ett stycke med hänvisning till den mycket obskyra och obehagliga nättidning yakida.se där och den har lagts tillbaka när jag försökt ta bort den. Det krigas lite från oinloggade där just nu. Vore bra om någon/några tittar på stycket och på den hemsida som det hänvisas till. mvh --Spito 31 januari 2012 kl. 14.34 (CET)

 Fixat hela avsnittet hade svällt ut till saker som inte är relevanta i en artikel om boken.Yger 31 januari 2012 kl. 17.36 (CET)

Det kan vara skäl att ta en titt också på artikeln om författaren. --LPfi 31 januari 2012 kl. 18.50 (CET)

Ja det missade jag, åtgärdat (förkortat) nu.Yger 31 januari 2012 kl. 19.41 (CET)

Bra rensning, tack. Nästa gång ska jag vara lite djärvare själv. mvh --Spito 31 januari 2012 kl. 19.44 (CET)

Observera att ändringarna har "brutit" ankarlänken från Gömda-debatten. Jag hittade länken genom att jag också kikade på vår artikel om Anderssons "motbok".

Se gärna också motiveringarna i historiken för Gömda-debatten, och argumentet för att göra om det till en hänvisningssida. Jag tycker inte att det är helt uppenbart att detta alltjämt är rimligt. Möjligen kunde i stället en del av det nu utklippta materialet läggas in påden sidan, som då åter vore en egen sida, och med en hänvisning från "Gömda".

Att försöka tolka en nedlagd JKutredning som ett domstolsutslag à la skotska Not proven, utan sekundärkällor som gör just detta är dock helt absurt, hur man än gör. Jörgen B 31 januari 2012 kl. 22.22 (CET)

Ostracism

Jag har tagit upp en diskussion på WP:KAW#Ostracism som rör en användare som blockerades, efter vad jag kan se, i alla fall delvis för sina åsikters skull. Dessutom har information tagits bort med hänvisning till hans motiv, snarare än dess värde. Den som vill är välkommen med synpunkter på KAW. --Salisbury 31 januari 2012 kl. 18.19 (CET)

Vad kan man göra mer för att protestera mot PIPA inför USA-senatens beslut den 24 januari 2012?

Calandrella skrev här ovan om Avaazkampanjen mot SOPA/PIPA. Jag har tidigare också uppmanat alla att skriva under namninsamlingen. Namninsamlingen hittar ni här., men frågan är vad kan man göra mer inför USA-senatens beslut om PIPA den 24 januari 2012. Har någon en ide´ om vad som man borde göra? Har någon en ide´ om vad som man kan göra för att väcka massmedial uppmärksamhet? --Allexim 21 januari 2012 kl. 10.35 (CET)

Det är lite kört att väcka massmedial uppmärksamhet i Sverige kring SOPA/PIPA nu, skulle jag tro. Det har redan varit nyheter, vilket betyder att så länge som ingenting nytt händer i processen så är det inte aktuellt, ingenting en redaktion tycker är särskilt värt att ta upp igen. Det är nog att envist fortsätta att påminna sin omgivning om att frågan inte är död bara för att den för tillfället dragits tillbaka som är det rimliga målet. /Julle 21 januari 2012 kl. 10.49 (CET)

Det bästa är kanske att hålla copyright-lobbyisterna under uppsikt, för att vara beredd att göra något kraftfullt nästa gång politiker är på väg att besluta om något dåligt lagförslag som de har fört fram. ⬤Bοⅰⅵе 21 januari 2012 kl. 11.25 (CET)

Stalka/punktmarkera lobbyisterna? :-) Protestplakat utanför USA ambassaden och nyhetsbyråer? Schh 21 januari 2012 kl. 12.03 (CET)

Blackouten verkar i alla fall ha gjort en del nytta: [9] Lsj 21 januari 2012 kl. 23.19 (CET)

Är det någon som har e-postadresser till/namn på copyright-lobbyisterna? --Allexim 22 januari 2012 kl. 15.45 (CET)

Det finns länkar till några av dem på namninsamlingssidan. Lsj 22 januari 2012 kl. 16.37 (CET)

Man kan också kontakta europeiska politiker angående ACTA. Kritikt debattinlägg. ⬤Bοⅳⅰе 31 januari 2012 kl. 23.18 (CET)

Källor som SVT tagit bort angående Melodifestivalen 2008, 2009 & 2010!

Har under en tid upptäckt att SVT raderat bort gamla Melodifestivalsajter och därmed har källor som lagts in (av bl.a. mig) då försvunnit. Det rör sig om Melodifestivalen 2008, Melodifestivalen 2009 och Melodifestivalen 2010, dock ej alla källor. Det jag skulle vilja fråga om är om någon kan lägga in en s.k. död-länk och/eller en "källa behövs" på dessa källor som ej finns kvar så att man vet var man kan byta ut källorna. Det rör sig om följande källor (numren följer den ordning i källistorna på respektive artikel:

• 2008: källa nr 7 och 9.
• 2009: källa nr 1, 5, 6, 7, 8, 12, 16, 17, 18, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 29 och 30.
• 2010: källa nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18.

Dessa källor fanns på den sajt som fanns kvar hos SVT, men som numera är raderad. All information som stod där kan återfinnas på bl.a. Aftonbladet, Expressen, Poplight, ESCToday etc. men det vore bra att kunna få en död-länk så man slipper kolla i källistan och uppdatera en i taget. Vore schysst om någon/alla kunde hjälpa till. /Hollac16 31 januari 2012 kl. 19.48 (CET)

2008 är nu ersatta, det är mer hopplöst med 2009 & 2010! För en stund finns det stor risk att 2011 måste få utbytta källor med, eventuellt också 2012! /Hollac16 31 januari 2012 kl. 23.21 (CET)

Vissa hittar du nog på http://web.archive.org. T.ex. den första på 2009: [10].

Tack för tipset, riktigt häftigt. Det verkar som att den sparar allting man gjort under exakt det datumet? Går man in är rubrikraden på SVT:s program också ändrade (hittade bl.a. Andra Avenyns raderade hemsida). /Hollac16 1 februari 2012 kl. 11.41 (CET)

Vad har hänt med iw-länkarna?

Det är något fel på iw-länkarna i alla artiklar. Felet verkar finnas i alla språkversioner på Wikipedia. Någon som vet vad som har hänt?--Bruno Rosta 1 februari 2012 kl. 01.14 (CET)

Nej, men jag tänker förutsätta att det kommer att lösas snart, så vi borde nog kontrollera SÄ så att folk inte tar bort dem. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.21 (CET)

Jag tog mig friheten att lägga upp en temporär sitenotice tills vi ("vi") löst problemen, om att de kommer att fungera igen så snart problemen lösts. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.31 (CET)

... och nu verkar de se okej ut i artiklarna igen, även om Bybrunnen fortfarande ser konstig ut, så jag tog bort den. /Julle 1 februari 2012 kl. 01.37 (CET)

commons:File:Interwikiproblem20120201Bybrunnen.png ger ett exempel på hur Bybrunnen såg ut, förresten, om någon är nyfiken så i efterhand. /Julle 1 februari 2012 kl. 02.21 (CET)

Det verkar nu se ut som det ska igen – nästan överallt. Hos mig såg den här artikeln fortfarande knäpp ut, även efter att jag rensat webbläsarcachen. Lösningen: göra minimal ändring (lägga till och dra ifrån mellanslag) och spara ny version. Den artikeln höll jag på att ändra, när serverdatabasen blev knäpp (se info här. Mvh.--Paracel63 1 februari 2012 kl. 13.37 (CET)

Och nu ser det ut att strula igen. - Lavallen 1 februari 2012 kl. 20.34 (CET)

Lägger in SiteNoticen igen tillsvidare. --Rasmus 28 1 februari 2012 kl. 20.37 (CET)

Sveriges regeringschef (statsminister) väljs inte i riksdagsvalet

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Infobox val#Sveriges regeringschef (statsminister) väljs inte i riksdagsvalet. --MagnusA 2 februari 2012 kl. 12.46 (CET)

Inled med uppslagsordet, eller?

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Inledning och sammanhang#Inled med uppslagsordet, eller? (från Bybrunnen). --MagnusA 2 februari 2012 kl. 12.16 (CET)

ACTA

Jag vet att vi nyligen kommer från en stor protest (mot SOPA). Det var en rätt märklig händelse som orsakade en del mediauppmärksamhet. Jag vet förstås att Wikipedia är neutralt, men jag vill ändå lyfta frågan på bred front, utan att ställa mig på ena eller andra sidan: Tycker ni att vi ska göra någonting för att protestera mot ACTA?.

Jag har försökt att läsa på i den här frågan, och har samlat massor av länkar. Så läs på, och kom med era tankar.//Hannibal 1 februari 2012 kl. 23.53 (CET)

Nej. Jag gör allt jag kan, som privatperson, för att motverka ACTA. Jag uppmanar alla som läser det här att, som privatpersoner, arbeta mot ACTA. Innehållet är idiotiskt och sättet det har förhandlats fram på är en skymf mot demokratin. Det finns poänger med att begränsa allmänhetens insyn i till exempel beslut rörande försvarsunderrättelseverksamhet. Mindre så när det gäller handelsavtal om skydd av upphovsrättsskyddat material. Skriv till era ledamöter i såväl Europaparlamentet som i er riksdag (eller ert parlament, om ni råkar komma från andra länder än Sverige eller Finland). Uppmana era vänner att göra detsamma.

Men för det första: Wikipedia bör inte ta politisk ställning såvida det inte är ett direkt och konkrekt hot mot Wikipedia. För vår neutralitets skull. För att det finns så mycket vi skulle kunna protestera mot. För att vi är ett uppslagsverk, inte en nätpolitisk rörelse. (Jag vet att vissa vill hävda att vi är per definition politiska, i och med viljan att sprida kunskap till alla står emot vad vissa makter vill få till. Jag tycker personligen att det är ett ganska stort steg därifrån till politisk aktivism.) För det andra: vi lyckades nyligen få ett stort genomslag genom att, nota bene, för första gången stänga ned engelskspråkiga Wikipedia. Italienska Wikipedia hade förvisso gått först, men det påverkar ganska få utanför Italien och de små italienskspråkiga minoriteterna i länderna runtomkring. Risken finns att vi, nu, inte uppnår särskilt mycket mer än "men ... igen?" med ytterligare en politisk protest.

Det kommer alltid att finnas lagstiftning som på ett eller annat sätt är i vägen för oss, som vi inte tycker om. Det får vi acceptera. ACTA är inte ett större problem för Wikipedia än att upphovsrätten gäller sjuttio år efter skaparens död, till exempel. Jag tycker inte att Wikipedia, uppslagsverket, skall ta ställning mot det heller. /Julle 2 februari 2012 kl. 02.01 (CET)

ACTA utgör inget hot mot Wikipedias existens på samma sätt som SOPA. Därför ser jag ingen mening med att använda Wikipedia som plattform för att protestera mot ACTA. /ℇsquilo 2 februari 2012 kl. 11.24 (CET)

De som har gjort dessa förslag har varit väldigt duktiga. De släpper ut alla på samma gång, för då döljs alltid någon av alla andra protester så att de lyckas gå igenom (se bara på det som hände med den nya bildlagen). Om Wikipedia gick ut igen i strejk så skulle det bara bli så som Julle säger. Det är för tätt inpå och folk blandar ihop det istället. Skall man agera privat så bör man följa Julles råd, och sedan kan man titta på facebook var det kommer att ske protester mot ACTA nu till helgen. I Stockholm kommer det att ske 12:00 på Sergels Torg, och just nu är 9 500 anmälda att de kommer, men många fler städer skall protestera då. Adville 2 februari 2012 kl. 13.49 (CET)

En planerad protest är att under hela mars undvika köpa några medieprodukter:

• black-march.com
• blackmarch.se

--[ jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2012 kl. 17.31 (CET)

Håller med Julle. Här finns för övrigt en lista över demonstrationer mot ACTA på lördag (9 svenska städer, däribland Stockholmsdemonstrationen), och det finns även en namninsamling hos Avaaz (nu 1,5 miljoner påskrifter). Calandrella 2 februari 2012 kl. 21.32 (CET)

Typsnitt och bokstaven "Å"

Chrome/Firefox/Opera

Internet Explorer

Bokstaven "Å" renderas inte alls bra i nuvarande typsnitt. Jag har testat med senaste Chrome, Firefox, Opera och IE, se bilder från artikeln Åryd. I fetstil finns alltså inte ringen alls med och alla "Å" blir "A". Skall vi inte ta och byta typsnitt på svenska Wikipedia så att svenska tecken visas korrekt? För hur många är detta ett problem? --Petter 25 januari 2012 kl. 16.12

För mig visas Å korrekt. Thoasp 25 januari 2012 kl. 18.25 (CET)

För mig visas också Å korrekt; använder Firefox på Linux. ⬤Bοⅰⅵе 25 januari 2012 kl. 18.28 (CET)

Korrekt i IE9/W7. -- Lavallen 25 januari 2012 kl. 18.38 (CET)

Korrekt: Camino2/iCab4/Safari5/Firefox6/Chrome16, alla under Mac OS X 10.6. För Camino använder jag bara Verdana, i övriga svwp:s förvalda font.--Paracel63 25 januari 2012 kl. 23.42 (CET)

Korrekt i Chrome 16.0.192.75 på Windows för mig. --Ainali 25 januari 2012 kl. 23.58 (CET)

Med Chrome 16.0.912.77 på Windows får jag samma ringsvaga Å som på övre bilden till höger. /Dcastor 26 januari 2012 kl. 00.05 (CET)

Ringsvagt Å med Firefox 8.0.1 på Win7. Lsj 26 januari 2012 kl. 00.11 (CET)

Ringsvagt i Chrome 16.0.912.77 vid 100% zoomläge. Ringstarkt vid 120% zoomläge. Jag har valt Vectorskinn i Wikipediainställningarna. Därmed lika när jag är oinloggad. Mange01 26 januari 2012 kl. 01.15 (CET)

Jag har sedan många år tillbaka bytt typsnitt lokalt till Lucida Grande. Det är otroligt mycket snyggare och vänligare för ögonen än standardtypsnittet som jag knappt kan läsa utan att anstränga ögonen. /Grillo 26 januari 2012 kl. 02.03 (CET)

Vilket typsnitt som används är upp till varje klient att själv välja. Jag kan får Wikipedia i frakturskrift om jag vill. Med andra ord så är det inget som går att byta på Wikipedia. (Eller jo, det går om man verkligen vill, men det vill man inte eftersom det medför stora nackdelar.) Själv föredrar jag att använda typsnittet "Luxi sans". /ℇsquilo 26 januari 2012 kl. 10.13 (CET)

Som Esquilo påpekar är typsnittet inställt till "sans-serif", vilket innebär att webbläsaren väljer sitt default-teckensnitt av den typen, eller möjligtvis operativsystemets default-teckensnitt av den typen. Vill man ha ett annat teckensnitt kan man alltså justera detta i sina webbläsarinställningar, eller om man så vill i sin personliga css-fil. Plrk 26 januari 2012 kl. 11.39 (CET)

... och det är en bra inställning eftersom sans-serifer anses vara det som ger bäst läsbarhet på skärm. (För tryckt text är det däremot annat som gäller.) /NH 26 januari 2012 kl. 12.20 (CET)

Faktafundering: det gäller väl i första hand CRT-skärmar (skärmar med bildrör), eller har jag fått för mig fel? (Dvs skillnaden i läsbarhet är, om någon, inte lika uttalad på t ex LCD-skärmar (plattskärmar).) --flinga 3 februari 2012 kl. 08.54 (CET)

Elitserier o.dyl. efter kön

Diskussion uppfiskad från Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/November#Elitserier o.dyl. efter kön. 2 februari 2012 kl. 18.44 (CET)

Jag lade märke till att en mängd olika artiklar/artikelserier om elitserier, allsvenskor (vad är pluralformen av allsvenska?) etc i diverse sporter är uppdelade i t.ex. Elitserien i bandy respektive Elitserien i bandy för damer. Är detta ok ur jämställdhetssynpunkt? Borde inte t.ex. Elitserien i bandy heta Elitserien i bandy för herrar eller vinner POMMF över eventuella jämställdhetshänsyn? Detta har säkert diskuterats någonstans tidigare men jag har inte lyckats hitta det. Niklas R (D^#) 27 oktober 2011 kl. 14.50 (CEST)

Det är inte Wikipedias uppgift att framställa verkligheten som mer "jämlik" än den är. Så länge till exempel SvFF använder beteckningarna Allsvenskan respektive Damallsvenskan så bör det återspeglas i våra artikelnamn. Sedan vore det dessutom formellt fel att kalla flera av serierna för herrserier eftersom sådana saknas i många idrotter. Det vanliga är att det finns ett öppet seriesystem där alla som platsar får vara med (det är ovanligt att damer platsar i dessa serier, men det förekommer) och en del parallella system som inte är öppna för alla som platsar och därmed betecknas som damserier, juniorserier etc. beroende på begränsningskriterierna. /Dcastor 27 oktober 2011 kl. 15.10 (CEST)

Vid just mästerskap tycker jag alltid man kan nämna kön. Däremot behöver man kanske inte ha med "för herrar" i artiklar om till exempel afrikanska mästerskapsturneringarna 1957-1990, utan först 1991 då damturneringen uppstår. Att kalla de öppna serierna för herrserier är dock POMMF. J 1982 28 oktober 2011 kl. 23.44 (CEST)

Nej. POMMF kan bara ha företräde mellan två korrekta beskrivningar, inte när den ena är inkorrekt. Om en serie eller ett mästerskap är öppet för båda könen är det fel att kalla det till exempel "afrikanska mästerskapen för herrar" (om det inte de facto officiellt heter så). /Dcastor 29 oktober 2011 kl. 00.19 (CEST)

Tänkte ta upp en sak angående namngivningen av ligor. Borde det inte vara så att den kändaste ligan har namnet, medans de mindre kända varianterna har särskiljning i namnet. Tex Serie A som jag flyttade från Serie A i fotboll, dock så är säsongsartiklarna fortfarande under namnet "Serie A i fotboll 2008/2009" etc. Tänkte även på Eredivisie i fotboll för herrar som enligt min mening borde ha artikelnamnet Eredivisie och Afrikanska mästerskapet i fotboll för herrar vilket borde vara Afrikanska mästerskapet i fotboll, då det är mer uppmärksammat än damfotbollsturneringen. --Fredde^✔ 27 oktober 2011 kl. 15.50 (CEST)

Ett bra exempel på det Dcastor pekar på är Annika Sörenstam plus ett par andra kvinnliga golfare som ställt upp i tävlingar på PGA-touren. Däremot hade inte en man fått ställa upp i LPGA-touren. Det är alltså felaktigt att kalla något för en herrserie, när det egentligen är en serie för alla. Att det ändå oftast inte ställer upp några kvinnor i dessa serier beror säkert i vissa fall på andra skäl än att de inte "platsar", men det är inte något som Wikipedia ska bedöma utan är väl snarare en politisk och kulturell fråga. /Grillo 29 oktober 2011 kl. 21.57 (CEST)

Detta är så vitt jag förstår olika i skilda sporter. Allt är inte öppet för damer. Fernbom2 2 februari 2012 kl. 18.44 (CET)

Minns att en kvinna blev uttagen till ett elitlag i finsk Bandy för ett gäng år sedan. Men förbundet sa stopp, det var inte tillåtet. (Åtminstone inte där och då.) -- Lavallen 2 februari 2012 kl. 19.22 (CET)

Det är inte nödvändigtvis felaktigt. i SvFF:s bestämmelser står "dam- och flickspelare får delta i herr- och pojklag förutsatt att spelarna i övrigt är behöriga att delta i spel". Lagen definieras i detta fall alltså fortfarande som herrlag, trots att damer är tillåtna att delta. Serier som inte har unika namn benäms också som herr- och damserier, t ex Div 1 Norra, herrar (jämför med vår Division 1 i fotboll för herrar).

Det som definitivt bör undvikas är egna konstruktioner som Fotbollsallsvenskan (det officiella namnet är Allsvenskan och behöver man en särskiljning bör detta ske enligt vår vanliga praxis, med en parantes). Samma sak gäller "Eredivisie i fotboll för herrar". Antingen använder man det officiella namnet (med eventuell särskiljning), "Eredivisie (fotboll)", eller en beskrivning i stil med "Nederländernas högsta division i fotboll". Blandningen blir bara konstig. Carnot 3 februari 2012 kl. 01.17 (CET)

Positiv statistik

Januarisiffrorna visar som tidigare månader på en hälsosam ökning av antalet sidvisningar från sv;wp. Högre ökning än för jämförbara länder som fi:wp, de:wp, en:wp och nl:wp. Jag har också roat mig att se på denna på några specifika artiklar på en:wp mot sv:wp. Fredrik Reinfeldt hade fler träffar på en mot sv för två år sedan, ungefär jämnt för ett år sedan, och nu har sv:wp cirka 50% fler visningar, där volymen på en:wp varit ganska konstant. För artikeln Stockholm var antalet visningar 4 ggr fler på en: mot sv:wp för två år sedan och 3,5 för ett år sedan, nu 2,5, även här relativt konstant över tiden på en:wp. För Victoria är skillnaden mindre från faktor 4 till drygt 3 men här har också skett en 50-100% ökning på en:wp. Av annan statistik syns också att antalet nya artiklar/dag är nedåtgående, medan aktivitet i sig, mätt i antalet redigeringar och antalet som redigerar nu verka legat tämligen konstant några månader (kvalitet före kvantitet?). Yger 3 februari 2012 kl. 10.52 (CET)

Wikimania 2012 översättning

Har nu översatt huvudsidan för Wikimania 2012 till svenska. Skulle uppskata om någon kunde korrekturläsa det. --Rasmus 28 3 februari 2012 kl. 15.29 (CET)

Hittade några stavfel: "årilga" (ska vara "årliga"), "konferansen" ("konferensen"), "leda" ("ledda") och "uppskata" ("uppskatta"). Jag tycker också att meningen "Ta del av tidig fram registrering till den 23 april!" verkar märklig. Det engelska originalet handlar om att det finns en rabatt för de som registrerar sig tidigt, som gäller till den 23 april. Sen har vi det faktum att på den engelska sidan står Join us, Engage och Relish på ny rad, vilket inte är fallet i den svenska översättningen. Till slut, så har vi den där nedräknaren... Själv så tycker jag att "160 dagar kvar" låter bättre än "160 antal dagar kvar".~In Donaldismo Veritas^disk. 3 februari 2012 kl. 16.26 (CET)

Diskussioner om detaljer i översättningen tas med fördel lokalt. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 16.29 (CET)

Ovannämnda fel är nu åtgärdade, håller med Lavallen om att fortsatt diskussion bör ske lokalt. --Rasmus 28 3 februari 2012 kl. 16.39 (CET)

Hjelp Wikipedia med bilder i ditt nærområde

Jeg har den siste tiden jobbet med et prosjekt for å vise artikler som mangler bilder på et kart. Nå er prosjektet såpass klart at jeg har begynt å lansere det litt smått: http://wikiimages.kamfjord-it.no/?wiki=sv.

Teknisk sett er dette en liste over alle artikler som har geotagging, men som ikke har et bilde (SVG og GIF telles ikke som bilde når det sjekkes, siden disse primært brukes som kart og ikoner). Listen oppdateres automatisk flere ganger om dagen.

Håper dere har komme med noen gode tilbakemeldinger på systemet :). Laaknor 3 februari 2012 kl. 12.44 (CET)

Lite som http://perf.ect.nu/coordwithoutpic alltså? --MagnusA 3 februari 2012 kl. 14.41 (CET)

Den kommer jeg ikke inn på, men det høres ut som noe av det samme - dog muligens den forskjellen at jeg prøver å ha alle språkvariantene av Wikipedia dekket (+ at jeg holder på å lage flere kartverktøy på andre ting som ligner, men bruker samme kodebasen). Laaknor 3 februari 2012 kl. 14.45 (CET)

Jag ser två fördelar med kamfjord-it.no. Dels startar den inte i Göteborg varje gång, och dels så verkar den inse att artiklar med bilder i mallar också har bilder. /ℇsquilo 3 februari 2012 kl. 16.15 (CET)

Man kan få coordwithoutpic att starta på annan plats än Göteborg, se Användardiskussion:Fluff#coordwithoutpic home. Därmed inget negativt sagt om Laaknors verktyg. :-) --MagnusA 4 februari 2012 kl. 11.21 (CET)

Verktyget tar inte med alla artiklar. Finns det någon anledning till det? (Exempel från mitt närområde: Oderljunga kyrka.) /Dcastor 3 februari 2012 kl. 18.51 (CET)

På grunn av størrelsen på KML-filen med alle koordinatene, så er det begrenset til 7000 artikler. Det er akkurat nå 12000 artikler på sv.wikipedia som vil havne i lista, men de siste 5000 kommer ikke frem før resten av artiklene er fikset. Laaknor 3 februari 2012 kl. 19.09 (CET)

Tack för förklaringen. Görs urvalet slumpmässigt eller finns det någon prioritering? /Dcastor 3 februari 2012 kl. 21.26 (CET)

Bare rekkefølgen det ligger på i databasen. Jeg kan sette på at det skal være tilfeldig, men det vil skape store problemer med å kjøre samme scriptet mot engelsk Wikipedia, i tillegg til at det gjør ting tilfeldig om den aktuelle artikkelen fortsatt ligger i lista etter at man har vært ute å tatt bilde av forskjellige steder... Laaknor 4 februari 2012 kl. 13.06 (CET)

Fullt ös på WP:AN

Flera gånger har högre aktivitet på Wikipedia:Artikelnomineringar efterlysts här på bybrunnen. En längre tid har det utmärkta artiklarnas antal också uppvisat en sjunkande eller åtminstone stagnerande trend. De senaste två-tre månaderna har aktiviteten dock varit hög. Nu vill jag allstå snarast påpeka att alla intresserade borde ta sig en titt för att inte "missa showen". Vi har redan tagit ett rejält hopp uppåt vad gäller antal utvalda artiklar och flera kanske vill vara med och bedöma. Även på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering har aktiviteten varit hög, vilket underlättar nomineringar. --Ace90 3 februari 2012 kl. 20.07 (CET)

Det här var positivt. Tag gärna ställning till förslaget till regler för att uppgradera artiklar från bra till utmärkt.--Historiker 5 februari 2012 kl. 12.59 (CET)

Konstigt med referenserna

Frågan inklusive svar flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Konstigt med referenserna. --MagnusA 5 februari 2012 kl. 12.13 (CET)

Nya regler för Veckans nyskrivna artiklar

Efter åtskilliga diskussioner är nu brödtextregeln borta från Veckans nyskrivna artiklar. Alla artiklar som är på över 2000 byte totalt och som innehåller minst en källhänvisning får delta. Hoppas nu att aktiviteten ökar. Lycka till! - Green Yoshi _{brevlåda · bidrag} 5 februari 2012 kl. 10.27 (CET)

Jag skulle gärna se att boten återinfördes, men det är kanske kontroversiellt. Fernbom2 5 februari 2012 kl. 19.55 (CET)

Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Har försökt räkna ihop kvalitetsmätningen för månadsskiftet januari/februari, och hoppas det blev rätt. Månadens kvalitetsprojekt var uppdatering och resultatet blev en minskning från 307 till 228, stort tack till alla som hjälpte till! Ge gärna förslag på vad som ska vara kvalitetsprojekt den här månaden, finns det något flera känner för att arbeta med är det roligt! Höstblomma 2 februari 2012 kl. 16.57 (CET)

Bra att du tog tag i detta! Har haft lite mindre tid för Wikipedia de senaste dagarna. När det gäller Månadens kvalitetsprojekt funderar jag på om vi kanske ska ta och köra Wikipedia:Projekt biografikällor igen, för att det är ett så viktigt område. Det är viktigt att fler får upp ögonen för detta med källor och att en större andel av våra artiklar blir källbelagda. Det som talar emot är att intresset var ganska lågt sist när vi körde detta. Ett annat alternativ är att vi kör på Wikipedia:Projekt städa, det var ett tag sen. / Elinnea 5 februari 2012 kl. 19.47 (CET)

Vi kan ta biografikällor, har gått ett par dagar så det är dags att köra igång. Intresset kan vara olika gång från gång, men generellt tror jag många tycker detta är viktigt, så det är värt att välja igen. Jag lägger upp det och hoppas på deltagande! Höstblomma 6 februari 2012 kl. 08.24 (CET)

Skall alternativa konton förbjudas?

Diskussion flyttad till (och kan fortsätta på) Wikipediadiskussion:Marionetter#Skall alternativa konton förbjudas?. --MagnusA 8 februari 2012 kl. 09.12 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt

Nu finns det
6 254 artiklar
kvar att i behov av källor!

I februari ger vi lite extra uppmärksamhet åt Wikipedia:Projekt biografikällor som månadens kvalitetsprojekt, delta gärna i det alltid lika viktigt arbetet med att källbelägga biografiska artiklar! Mvh Höstblomma 6 februari 2012 kl. 08.41 (CET)

Jättebra att du tog tag i detta och drog igång ett Månadens kvalitetsprojekt! Hoppas att det är många som vill vara med och leta källor. / Elinnea 8 februari 2012 kl. 15.41 (CET)

Har startat en Veckans tävling, Wikipedia:Veckans tävling/Biografiska källor, kring detta. Varmt välkomna, allihop! / Elinnea 8 februari 2012 kl. 16.44 (CET)

KBT: Är det lämpligt att tala om "falska auktoriteter" i en POV-mall?

Här är ett problem som borde ha en viss generell relevans: Artikeln KBT har blivit POV-mallad. Detta är ytterst rimligt, men jag finner det förvånande att dnm envisas med att det i POV-mallen ska stå att "artikeln använder falska auktoriteter". Termen "falska auktoriteter" är av allt att döma någon sorts hittepåuttryck som dnm svänger sig med. Har denna term över huvud taget förekommit tidigare i till exempel en POV-mall?

På dnm:s användardiskussionssida har jag under denna rubrik frågat dnm vad han menar med termen "falska auktoriteter". Jag har också föreslagit att dnm diskuterar problemet på artikelns diskussionssida, men dnm vill enligt egen uppgift "hålla sig borta från diskussionssidor" [!]. Jag anser inte att dnm på sin användardiskussionssida har framfört några hållbara argument för användandet av termen "falska auktoriteter" i en POV-mall.

Jag tycker det är rimligt att texter i POV-mallar är tydliga och inte innehåller påhittade termer som i sig är värdeladdade. För det första är termen "falska auktoriteter" oklar. Varför räcker det inte med att lämna den fullt begripliga upplysningen att vederhäftiga referenser eller källor behövs? För det andra är ordet "falsk" starkt värdeladdat. Man åtgärdar inte POV genom att själv använda ett språkbruk som är POV — det är tvärtom motsägelsefullt. För det tredje så är mig veterligt varken "auktoriteter" eller "falska auktoriteter" etablerade wikitermer. Den som vill veta vad termerna betyder kan inte hitta dem på Wikipedia. Termerna torde tillhöra dnm:s privatspråk, och vad detta privatspråk har att göra i en Wikipediamall kan jag inte förstå. Talet om "falska auktoriteter" tillför ingenting, men den skapar förvirring.

Vad tycker wikipedianerna?

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 00.25 (CET)

Det syftar på detta. Jag tycker nog att "falsk auktoritet" är en tillräckligt god synonym till det rätt obegripliga "vessleord" (som bara är begripligt på engelska, weasel words, men på svenska blir en helt unik wikipediaterm). Just "försåtlig referens" är väl dock en bättre term. För övrigt hade diskussionen nog tjänat på om den inte fokuserar så mycket på en användare. Du nämner dnm:s användarnamn fem gånger här ovan, och länkar dessutom till det varje gång, det gör att frågan får fokus på person istället för sak, och det är aldrig bra. För övrigt känns det lite småonödigt att ni skapar en personkonflikt av ett ordval när ni i övrigt verkar vara helt överens. /Grillo 8 februari 2012 kl. 00.52 (CET)

IMO ska en POV-mall innehålla en motivering som är kort och koncis. Motiveringen ska inte vara formulerad på en tvetydigt sätt och inte spegla "mallarens" personliga åsikter. I ett tidigare fall (minns just nu inte artikeln) omformulerades motiveringen för att bli mera okontroversiell. Uttrycket "falska auktoriteter" är IMO tvetydigt. Det går nog att finna andra uttryck, t.ex. "ogrundade referenser". Imperto 8 februari 2012 kl. 01.00 (CET)

Min poäng är att den motivering som ges i en POV-mall ska innehålla termer som är begripliga och neutrala, och som läsaren kan finna förklarade på Wikipedias metasidor. Jag finner det stötande att texten i en POV-mall kan uppfattas som POV-aktig.

Jag anser inte att det föreligger en personkonflikt mellan mig och dnm. Mitt syfte med att länka till användaren var bara att jag ville vara tydlig, särskilt som användaren signerar med liten begynnelsebokstav. Jag ber om ursäkt om detta var olämpligt.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 01.11 (CET)

@ Grillo:

Jag har inget emot att det till exempel står försåtliga referenser (om det nu inte räcker med att säga att vederhäftiga referenser behövs). Då kan ju läsaren gå till Wikipedias metasidor och läsa in sig på vad som efterfrågas i mallen.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 01.19 (CET)

dnm menar att "falska auktoriteter" är en etablerad term, och att detta framgår av en googling. Nu har jag googlat, och googlingen stöder min tes att termen är mångtydig och oklar. Det är uppenbart att termen i de flesta och de översta träffarna används på ett helt annat sätt än det som dnm förespråkar. Förekomsten av belägg för termen "falska auktoriteter" bevisar inte att termen vanligen förstås enligt dnm:s språkbruk. (Pikant nog kommer vår POV-mall upp som en av de första träffarna.)

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 01.54 (CET)

Detta är mycket trist men jag känner mig hittvingad av Accustiven hos Olsson på grund av de ständiga hänvisningarna till min användare. Först hävdar användaren att ordet är mitt hemmasnickeri och gör detta på ett sätt som visar en förutbestämd inställning som på alla sätt signalerar en negativ ingång. Någon verklig diskussion fanns därför inte inom räckhåll. Efter ett tillrättavisande i just denna fråga kommer antydningar om min syn på begreppets spridning, vilket är en fråga jag inte tagit upp. Vidare antyds det att det är någon form privat agenda från min sida inblandad. Jag tycker det faktiskt får vara nog nu. Här kokas det soppa på spik så att det står härliga till. Grillo har många kloka synpunkter och länkar mycket riktigt till en relevant wikipediasida som just behandlar det jag ville ha sagt i POV-mallen. Sidan ger även svar på tal i sakfrågan om Wikipedia har något om just det jag framfört kritik om. Vad för nytta har en fortsatt diskussion i frågan, undrar jag därför lite smått? Det här är helt onödigt och tar massa energi från att redigera artiklar och i mitt fall sovandet.

För att kommentera något som är relevant i frågan om artikeln: Det räcker inte att vederhäftiga källor tillförs om formuleringarna inte preciseras. Då kvarstår problemen. Sedan verkar förståelsen av POV vara något haltande och jag har mött många kreativa tolkningar av vad som är POV genom mitt arbete med just den problemkategorin, men det är en helt annan fråga. God natt. dnm ^{(d | b)} 8 februari 2012 kl. 02.32 (CET)

Nu blev mitt inledningsinlägg ändrat genom den senaste diffen (inlägget ovan).

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 02.46 (CET)

Försökte återställa mitt inledningsinlägg.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 02.51 (CET)

Det hela är mycket enkelt: (1) Formuleringen "falska auktoriteter" är olämplig i POV-mallens motivering. (2) Därför bör denna formulering ändras.

dnm är i sitt inlägg ovan ointresserad av att diskutera denna sakfråga. I stället uppehåller användaren sig vid helt andra saker som användaren tycker är intressanta. Användarens hänvisning till googling var ett av användarens sämre argument.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 03.09 (CET)

Känns det inte som om vi rätt ut detta nu? Det bästa vore om den som tycker att det är nödvändigt ändrar i povmotiveringen, istället för att fortsätta diskutera om det ska göras och om någon annan kan göra det. Personligen kan jag tycka att Mall:Fluff kanske passar bättre, eller att helt enkelt lägga tillbaka Mall:Vem på lämpliga ställen. Det är också genom den mallen som det länkas till WP:Undvik försåtliga referenser. För övrigt: en försåtlig referens hänvisar ju just till en auktoritet som inte är definierad (forskare, vissa, vetenskapen osv), och därför kan den auktoriteten nog anses som falsk. /Grillo 8 februari 2012 kl. 05.39 (CET)

POV-mallen hänvisar till diskussionssidan "för mer information". Både därför och utifrån Wikipedias generella upplägg anser jag att det är lämpligt att innehållet i POV-mallens motivering diskuteras på artikelns diskussionssida, och det föreslog jag redan här. Med då svarade dnm "[...] detta är inget jag tänkt orda om på diskussionssidan (vill hålla mig borta från dessa)." En sådan owikiaktig inställning skapar lätt problem. Jag hade i och för sig kunnat hålla diskussionen enbart på artikelns diskussionssida i stället för här, men jag anser att det är en generell fråga att motiveringen i mallar bör vara objektiv, tydlig och ha rimliga förklarande hänvisningar.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 15.13 (CET)

Kan vi inte diskutera hur denna och liknande artiklar ska förbättras istället?

Toppmallar funkar som varning till läsare att inte lita på artikeln, men de ger ofta otillräcklig info till författare. De utgör svepande omdömen om hela artikeln, och måste därför kompletteras med preciserad kritik, i detta fall om vilka påståenden och vilka av källorna som är ifrågasatta, antingen på diskussionsidan, eller med inbäddade mallar såsom {{Verifiera trovärdighet}} och {{Ifrågasatt uppgift}}, eller genom att utöka toppmallens sammanfattande kommentar.

Våra källor behöver inte vara världsauktoriteter på området, men skrivna och granskade av proffs, gärna standardverk publicerade på akademiskt förlag. Om en källa inte återspeglar den etablerade uppfattningen bör det framgå att det är en alternativ uppfattning. Mange01 8 februari 2012 kl. 16.39 (CET)

Utmärkt inlägg! Låt oss gräva vidare i denna bristfälliga artikel, och diskutera förbättringar på artikelns diskussionssida!

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 17.09 (CET)

Mallar och botar?

Jag undrar så här: Är det tekniskt möjligt att ha en bot som jämför t.ex. engelska och svenska Wikipedia-artiklar som båda innehåller mallar och fyller på parametrar som saknas? Jag tänker då mindre kontroversiella parametrar som namn, födelsedata etc. för t.ex. en skådespelare? Skulle detta vara till någon nytta i så fall? Själv tänker jag att det ibland är lite segt att fylla i mallar, när samma innehåll redan finns på engelska, det är bara mall-paramterarna som ändrat namn... Vad tycker ni? //Mippzon 8 februari 2012 kl. 23.22 (CET)

Låter som ett bra förslag. Det finns nog mycket med mallar som botar kan fixa till (ex lägga in bilder om det finns på en annan wiki. Adville 8 februari 2012 kl. 23.29 (CET)

Problemet blir källorna som bottarna får svårt att plocka med. /Dcastor 9 februari 2012 kl. 00.15 (CET)

Om <ref></ref> finns inne i mall-parametern så hänger det nog med utan problem. Lsj 9 februari 2012 kl. 00.27 (CET)

Bilder var ett bra förslag, jag upplever att många artiklar har bilder på andra språk, men vi saknar dem. Finns det någon plats man kan "beställa" en bot eller diskutera vidare? Jag tror inte jag själv har kunskap nog att skapa/köra en... //Mippzon 9 februari 2012 kl. 09.48 (CET)

Om ref-taggarna finns i mallen följer de förstås med, men ofta källbeläggs inte uppgifter i mallen utan där de avhandlas i själva brödtexten. /Dcastor 9 februari 2012 kl. 10.58 (CET)

Det är tekniskt möjligt. Se här tex. Det här är en del av ett projekt som jag och Jopparn drivit. Boten gör dock ofta småfel som måste rättas. Det kräver därför att botägaren eller beställaren efterpatrullerar botens arbete. I det här projektet är det Jopparn som har gjort efterpatrulleringsjobbet. -- Lavallen 9 februari 2012 kl. 11.03 (CET)

Ah, ser ju fint ut! Klarar den även av att komplettera mallar, dvs. svenska mallar som innehåller info och behöver kompletteras från t.ex. enwp? Jo, förstår att det inte är helt felfritt, men kan man se något mönster i felen? Sker de t.ex. oftare på speciell parameter kanske man kan välja bort denna? //Mippzon 9 februari 2012 kl. 11.27 (CET)

Jag minns inte exakt hela utvecklingskedjan här, men översättningar är tex ofta trixiga. I den här koden finns dock en översättningsalgoritm. "Her death" -> "Hennes död", samt att länkade ord i den engelska artikeln, "översätts" till motsvarande artikel på svenska wp, tex "[[New York City]], [[New York]], [[United States|U.S.]]" -> "[[New York]], [[New York (delstat)|New York]], [[USA]]".

Komplettera mallar ska inte vara något stort problem, bara man vet att mallarna motsvarar varandra någorlunda... -- Lavallen 9 februari 2012 kl. 11.35 (CET)

Du nämner ett projekt ovan, är det ett projekt här på Wikipedia som man kan följa och hjälpa till i? Du nämner översättningsproblem ovan, men vad med ännu enklare uppgifter som siffror t.ex. arealer eller längden på en spelfilm eller så? Kan man tänka sig en bot som regelbundet kontrollerar t.ex. alla filmartiklar eller hur gör man? //Mippzon 9 februari 2012 kl. 14.57 (CET)

Disken har skett i det här specifika fallet på Jopparns disk. Det här är ett annat projekt, men det kör jag i princip ensam utan inblandning av andra. Det blir i det fallet högst en sida per dag. Där används dock inte enwp utan en extern databas som källa. -- Lavallen 9 februari 2012 kl. 15.24 (CET)

Riksobjekt

Hej, finns det en artikel om riksobjekt? Jag läste den för några dagar sen, men nu hittar jag den inte längre. Hälsningar LZ6387 9 februari 2012 kl. 20.56 (CET)

Nej och verkar inte ha funnits någon, däremot en artikel om Riksintresse. Riksobjekt kanske borde omdirigera dit.--FBQ 9 februari 2012 kl. 21.31 (CET)

Tack så mycket, precis vad jag sökte! --LZ6387 9 februari 2012 kl. 21.34 (CET)

Har tidigare konstaterat att det nästan inte står någonting om riksintressen för naturvård, och den nya kategori som numera finns, riksintressen för friluftsliv. Skall börja lite på en lista över riksintressen för naturvård.--FBQ 9 februari 2012 kl. 22.07 (CET)

Nej, det får vara för tillfället, de flesta länsstyrelser verkar inte ha några listor och hänvisa till att många av dem är natura 2000-områden eller naturreservat, det blir för mycket arbete att leta fram dem nu.--FBQ 9 februari 2012 kl. 22.20 (CET)

Norge och Danmark med automatik

Har under se senaste veckorna skapat "två" nya statistik-mallar {{Stat/Danmark/Kommuner/Befolkning}} och {{Stat/Norge/Kommuner/Befolkning}}. Dessa mallar har testats på flera kommun-artiklar för respektive länder. De följer samma tänk som motsvarande mallar som gjordes för Sveriges kommuner, orter och län tidigare. Fördelen är att man med en enkel redigering i mallen kan uppdatera uppgifter i alla artiklar. Det finns två sätt att gå tillväga när det gäller detta. Antingen att det kodas in hårt i mallarna ({{Kommunfakta Norge}} resp {{Dansk kommun}}) och då stänger av möjligheten att redigare värdena i artiklarna eller att vi ber om robothjälp med att byta ut alla siffror i artiklarna mot ett anrop i parametern. Utöver befolkningsmallarna finns även motsvarande för arealerna för respektive land, frågan gäller även byte av dessa. Något som jag noterad när jag testat mallarna är att många artiklar saknar källor och rubrik för detta. Förändringarna rör c:a 429 artiklar för Norska kommuner och 98 artiklar för Danska kommuner. --Civilspanaren 31 januari 2012 kl. 21.13 (CET)

initiativet är jättebra, men just nu finns nåt fel i mallen {{Dansk kommun}} som gör att det blir skräp i början av artikeln. --// jorchr 1 februari 2012 kl. 00.44 (CET)

Tack för den noteringen. Något har blivit fel med en korrigeringskod. Har tillfälligt stängd av den helt. --Civilspanaren 1 februari 2012 kl. 07.44 (CET)

Civilspanaren borde åka till teknikmötet i Berlin (datum ännu obestämt) och berätta om de här mallarna. Många skulle vara intresserade, tror jag. Ämnet är aktuellt nu, när projektet m:WikiData WMDE är igång. --LA2 2 februari 2012 kl. 11.03 (CET)

Borde jag!? Jag har bara tolkat och kopierat Lavallens koder för de svenska kommuner och orter, tror han själv haft en norsk förlaga som grund. --Civilspanaren 2 februari 2012 kl. 23.28 (CET)

Jag gillar de här mallarna och är för en sådan standardisering. Det är nog dock främst i artiklar om svenska kommuner som vi har ett problem i att folk vill föra in egna befolkningssiffror utan källa. Det är bra att det har blivit svårare då de ibland fick ligga kvar väldigt länge innan de upptäcktes. /Grillo 2 februari 2012 kl. 15.29 (CET)

Såg just att det tycks vara en Fransk version på väg också. --Civilspanaren 2 februari 2012 kl. 23.28 (CET)

Jag uppskattar också när det går att länka befolkningssiffror och andra föränderliga siffror från en mall. Nu är många av Frankrikes kommuner inte mycket större än en svensk bostadsrättsförening så mallen innehåller nästan 37000 poster! Den enda nackdelen jag sett med att ha befolkningssiffror i en mall är att det inte går att länka in dem i ett stapeldiagram. Kanske går det att lösa.

Själv tycker jag det skulle vara praktiskt och man kunde lagra all befolkningsstatistik mm på ett gemensamt ställe som alla språkversioner kunde använda. Ett Commons med en databasmotor vore kanske något att satsa pengar på. Det borde inte kosta allt för mycket pengar och alla skulle tjäna på samarbetet. En databas med all världens statistik ryms på ett minneskort och tar inte mer plats än några semesterbilder. Det är ju onödigt att wikipedias 100+ språkversioner alla har egna lösningar som uppdateras vid olika tidpunkt. Vad tror ni på idén? Är den för djärv och global eller är den något att jobba vidare med? Nasko 3 februari 2012 kl. 01.13 (CET)

Tanken har funnits att lägga sådan data på Commons, vilket jag personligen är emot. (Det var en omröstning där för ett tag sedan.) Jag ser hellre att det hamnar på ett särskilt projekt, som slipper de problem som jag idag ser på Commons. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 14.33 (CET)

Visst pratades det väl om det projektet här alldeles nyligen? Det verkar vara på g, om jag fattade saken rätt... (Wikidata var det nog?). flinga 10 februari 2012 kl. 00.15 (CET)

Åter gill grundfrågan. Robothjälp eller ändra i mallen så ändringsmöjligheter stängs av i artiklarna? --Civilspanaren 3 februari 2012 kl. 08.35 (CET)

Jag är positivt inställd till hårdkodning. Hårdkodning ska bara göras för viktiga uppgifter som enkelt kan uppdateras i ett svep. Lite utanför ämnet. Vad ska vi göra med inaktuella siffror? Flytta mallen till ett arkiv som kan användas för historisk statistik eller ska de gamla uppgifterna sparas över och endast bli åtkomliga i historiken? Nasko 3 februari 2012 kl. 13.54 (CET)

Tanken är väl likande de som idag används för de svenska uppgifterna. Att vart efter att man hittar ny info om respektive statistikmall så flyttas de gamla uppgifterna till ett underliggande arkiv (läst mer på Mall:Stat. --Civilspanaren 3 februari 2012 kl. 13.59 (CET)

Jag hade tanken att gammal data skulle sparas i separata mallar, men det har aldrig blivit riktigt så. -- Lavallen 3 februari 2012 kl. 14.36 (CET)

Oj, det finns en gemenskap här

När man söker grunderna för Wikipedia, hittar man slagord som "fri kunskap", "alla kan bidra", de fem grundprinciperna, men ingenstans nämns att det ska finnas folk som har Wikipedia som sin huvudsakliga hobby och att de utgör en gemenskap (community). Det senare är ett faktum, men borde detta också finnas inskrivet bland principerna? Den fjärde av de fem grundpelarna säger att bidragslämnarna ska visa gott uppförande, men det är ju lika sant oavsett om det är arvoderade PR-agenter eller anställda bibliotekarier och professorer som utökar och förbättrar uppslagsverket. Frånvaron av gemenskapen i grundprinciperna blir slående när WMF bekymrar sig om att antalet skribenter minskar eller att könsfördelningen är ojämn. Om det inte står att det ska finnas en gemenskap, varför ska man då bry sig om dess storlek eller jämställdhet?

Fri programvara har samma problem. Där utgår man från Richard Stallmans fyra friheter: Friheten att använda ett program, att studera hur det fungerar och modifiera det, att sprida det vidare samt att sprida förbättringar vidare. En del fria program byggs enbart av hobbyister, medan andra byggs av företag, till exempel MySQL (numera Oracle) och Eclipse (IBM). Det är alltså ingen självklarhet att hobbyister ska vara inblandade, även om de fyra friheterna ger dem rätten att vara inblandade (motsvarande Wikipedias alla kan bidra). Många fria programvaror har en gemenskap av utvecklare, en fast kärna, som gjort det till sin huvudsakliga hobby eller sitt livsmål att bidra med ny kod (och mängden utvecklare kan vara minskande och ojämnt fördelad). Men detta faktum står inte inskrivet i några grundprinciper. --LA2 7 februari 2012 kl. 13.45 (CET)

Nja? Communityn finns men dess existens är underordnad uppslagsverket. Communityn är förvisso bra för uppslagsverket men vi ska inte ställa oss frågan om uppslagsverket är bra för communityn. Vi ska inte kunna hamna i ett resonemang om att "kategorisering är tråkigt, om vi struntar i att kategorisera kan vi locka fler till vår community" (givet att kategorisering är ett effektivt sätt att organisera en encyklopedi). Så jag tycker communityfrågan är underordnad grundprinciperna spontant. Luttrad 7 februari 2012 kl. 13.55 (CET)

Du har rätt, Luttrad, men att det finns en community och att folk träffas IRL kan vara bra att skriva in så att det tydligare framgår. Adville 7 februari 2012 kl. 14.23 (CET)

För drygt ett år sedan ville jag börja tidigare i processen än "när man söker grunderna för Wikipedia", nämligen på huvudsidan. Jämför hur många som funderar självmant på hur Wikipedia fungerar, och hur många vi skulle kunna nå om vi berättade för alla att det finns människor bakom Wikipedia och att man kan redigera Wikipedia. Stort menar jag, inte bara med frasen "som alla kan redigera", utan i form av att den vänstra delen av huvudsidan är ägnad åt innehållet och högra sidan av huvudsidan är ägnad åt "och du kan hjälpa till". Ett sätt skulle kunna vara att visa bilder på folk som redigerar Wikipedia (från fotoalbumet kanske?) för att göra det mer konkret än massa text. Jag luftade den här tanken lite snabbt, men blev ganska snabbt avskräckt av reaktionerna. Dock tror jag fortfarande att det finns mycket vi kan göra på mycket synligare platser än vi använder nu, för att få nya användare. Som vanligt föreslår jag tester under kortare perioder för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar.//Hannibal 7 februari 2012 kl. 15.06 (CET)

Wikipedia skriver inte sig själv. Det skrivs av människor som gör det på frivillig grund, man skulle kunna kalla det för en hobby. Det är naturligt att folk som har samma hobby och arbetar på samma projekt kommunicerar med varandra. Det är dock inget krav att ingå i gemenskapen eller kommunicera med andra användare, även om det ibland kan bli rätt besvärligt om man inte gör det. Eftersom det inte är obligatoriskt så tycker jag inte heller att det ska tas upp under grundprinciperna. De delar som är obligatoriska tas upp under tredje och fjärde grundprincipen (fritt innehåll respektive uppförandekod). /ℇsquilo 8 februari 2012 kl. 13.59 (CET)

Hannibals förslag om att på huvudsidan lyfta fram inte bara saker i uppslagsverket som kan användas, utan också möjligheter att bidra, tycker jag låter som en klok tanke. --flinga 10 februari 2012 kl. 00.05 (CET)

I vilken grundprincip ska man beskriva gemenskapen? Hur ska denna gemenskap beskrivas? På vilket sätt ska eller bör man skapa policy kring gemenskapens existens? Jag tycker att ursprungsinlägget är något obegripligt. /Grillo 8 februari 2012 kl. 00.54 (CET)

Risken finns att jag missförstår hela diskussionen nu, men: Jag tycker nog jag läser in en hel del om "gemenskap" i de där Grundprinciperna. Ta bara formuleringen "Wikipedia har ett fritt innehåll som alla kan redigera." "Ta ställning" kan bara människor göra. En "uppförandekod" är bara intressant om det finns människor inblandade, och att "vara djärv" vore annars en meningslös uppmaning. -- Lavallen 8 februari 2012 kl. 15.19 (CET)

Jag förstår inte hur detta skulle kunna vara ens i närheten av en grundprincip. Att man bekymrar sig om antalet skribenter minskar handlar om dess konsekvenser, dvs att färre skribenter leder till färre och sämre artiklar. Jag tycker inte att det ska finnas folk som har Wikipedia som sin huvudsakliga hobby", det är på inget sätt något måste eller krav, även om det givetvis underlättar. Att det finns folk som träffas IRL står ju på sidor som handlar om sånt, t.ex Wikipedia:Wikiträffar, men det är ju inget som har med grundprinciperna att göra. Det är ingen grundprincip att man måste träffas, det går alldeles utmärkt att redigera här utan att ägna sig åt nånslags communityverksamhet utanför redigerandet. / Elinnea 8 februari 2012 kl. 15.33 (CET)

Som en sjätte grundprincip kunde man nämna att även om text- och bildinnehållet är fritt licensierat, så ägs Wikipedias varumärke och servrar av Wikimedia Foundation, som styrs under inflytande av skribenternas gemenskap. Det är gemenskapen i samarbete med WMF som utser stewards, byråkrater och administratörer, som har rätten att vid behov blockera användare och radera artiklar. Man kunde också nämna att Wikimedia Foundation tillhandahåller statistik över hur många skribenter som är aktiva inom varje projekt, och när en enskild person ställer frågor på diskussionssidor eller Bybrunnen, så är det egentligen bara från denna aktiva klunga man kan förvänta sig att svaren kommer. Det här är inga självklarheter, utan kan behöva förklaras, och det är så grundläggande att jag tycker det kunde platsa som en av grundprinciperna. --LA2 10 februari 2012 kl. 00.06 (CET)

Allt detta är värt att förklaras på lätthittat ställe, men jag ser det som något helt annat än grundprinciperna. Projektet kan tas över av en annan sponsor, programvaran kan bytas och statistiken försvinna utan att Wikipedia som fenomen försvinner. Om någon av grundprinciperna tas bort är det en helt annan typ av förändring. --LPfi 10 februari 2012 kl. 06.43 (CET)

Man får skapa en kopia av Wikipedia, men man får inte kalla den Wikipedia eller skylta med Wikipedia-logotypen. Man kan inte heller ta med sig gemenskapens användarkonton och inloggningsuppgifter, utan varje avknoppningsprojekt måste värva en helt ny gemenskap. Är inte det viktigt nog att stå som en grundprincip? Dessutom visar den här diskussionen att grundprinciperna formuleras av gemenskapen, eller hur? --LA2 10 februari 2012 kl. 11.19 (CET)

Det kommer emellanåt förslag på att avlöna personer för att göra vissa insatser på Wikipedia. I princip alla brukar vara emot att någon skulle avlönas för att skriva artiklar och många brukar även ha invändningar mot att avlöna folk för mer administrativa sysslor i uppslagsverket. Ett vanligt motiv är att det skulle vara emot Wikipedias idé, det vill säga att det är ideella krafter, "gemenskapen", som skapar uppslagsverket. I åtminstone den diskussionen tenderar alltså gemenskapen att hanteras som om den vore reglerad i grundprinciperna. /Dcastor 10 februari 2012 kl. 11.01 (CET)

Biografiska artiklar och födelseplats - ort, socken, församling?

Jag upptäckte en sak jag inte tidigare funderat på. En biografisk artikel blev ändrad med motiveringen att socknar inte har funnits sedan slutet av 1800-talet. Jag vet att när jag själv skulle ordna id-kort och beställde personbevis från Skatteverket så stod socken-namn med. Jag är ju rätt uppenbart inte född på 1840-talet. Hur ser det ut nuförtiden? Har det ändrats retroaktivt bara för att begreppet församling används? Någon som funderat kring detta? Vad gäller i författandet av biografiska artiklar? B.Odins 9 februari 2012 kl. 13.03 (CET)

Läs artikeln socken, de existerar än. /Nesse 9 februari 2012 kl. 13.07 (CET)

Okej. Min magkänsla stämde när det gäller att begreppet fortfarande används. Men hur ställer sig wikipedia-gemenskapen till användandet av begreppet i författandet av biografiska artiklar? B.Odins 9 februari 2012 kl. 13.15 (CET)

Detta är mycket rörigt. Först vad avser med var man är född?. Jag föddes på Södra BB på Södermalm, mina föräldrar var då skrivna i Årsta, men min födelse registrerades i Enskede församlings kyrkoböcker. Så det går att använda dessa fyra begrepp + Stockholm för att ange min födelseplats. Sedan att ange församling eller socken, eller kommun/ort som födelseplats så måste församling vara korrekt men även ort/kommun och även socken så länge användes av personerna det gällde vid födelsen. Jag skulle för mig själv skiva jag är född i Stockholm, då det är klarast, och mer precision behövs inte.Yger 9 februari 2012 kl. 13.23 (CET)

Detta har varit uppe tidigare. Före mitten av 1940-talet (efter jämförelse med sådana jag känner mellan 1945-49), troligen i samband med att personnummren infördes 1947 ändrades födsloorten från den socken/församling där man föddes till den där man var folkbokförd. Idag heter det folkbokföringsförsamling, så kanske skall senare uppgifter anges efter församling. Däremot är det rejält dumt att försöka översätta äldre uppgifter som födelsesocken till de moderna församlingarna, de har nödvändigtvis inte samma gränser och vet man inte i vilken by eller på vilken gård en person verkligen är född kan det vara vettigt att låta bli att ändra.--FBQ 9 februari 2012 kl. 14.03 (CET)

Ja, det var 1947 det ändrades. Min mamma och hennes storebror står som födda i närmaste stad, medan hennes yngre syskon (som såg dagens ljus på samma BB) har födelseorten där de bliv skrivna. Längre tillbaka kan det skifta i vilken dopbok man har hamnat, men under 1900-talets början är det där nedkomsten faktiskt ägde rum. Vad gäller att man inte skall ändra äldre uppgifter anser jag exempelivs bestämt att den norska huvudstaden skall anges med sitt gamla namn tills den bytte på 1920-talet. Oslo som födelseort dessförinnan skall avse Gamle Oslo. Fernbom2 9 februari 2012 kl. 16.19 (CET)

Jag är av bestämd åsikt att man bör ange hemort som födelseort, oavsett var BB ligger och oavsett när någon är född. För folk födda efter 1947 kan man ofta kolla upp det här i Sveriges befolkning-skivorna där födelseförsamling anges. När det gäller stadsförsamlingar är det troligen bäst att ange själva staden, mer precisering behövs nog oftast inte om inte stadsdelen haft stor betydelse för personen (Zlatan Ibrahimović är exempelvis inte född i Rosengård utan i Malmö (eller Västra Skrävlinge församling), även om man kan skriva om hans uppväxt i Rosengård senare i artikeln). För platser som bytt namn bör man ange namnet som gällde då personen föddes, som Fernbom2 anger ovan. /Grillo 9 februari 2012 kl. 18.36 (CET)

Det blir ju viktigt att notera då att födelseort i folkbokföringsregistret efter 1947 innebär folkbokföringsort, medan det före 1947 syftar på verklig födelseort, i äldre tid dock oftast doporten.--FBQ 9 februari 2012 kl. 20.00 (CET)

Anledningen till att man före 1947 angav den exakta födelseorten men ändrade sig därefter är rimligen att fler och fler då började förlösas på BB och inte i hemmet, vilket rimligen varit vanligast tidigare. Min mor, född 1943, är t ex förlöst i sitt föräldrahem av en ambulerande barnmorska. M a o finns det i äldre tid ofta ingen motsättning mellan födelse- och folkbokföringsort. /FredrikT 9 februari 2012 kl. 20.21 (CET)

I de flesta fall nej - men i vissa fall ägde en familj flera hus och bodde på flera olika adressen medan man var mantalsskriven på en av dem, alternativt kan barnet ha fötts medan man befunnit sig på resa. Men, som sagt, det är undantagfall.--FBQ 9 februari 2012 kl. 21.10 (CET)

Platsen för den rent fysiska nedkomsten kanske inte är så oerhört viktig. Det är väl helt enkelt en anledning till att man i Sverige övergick till att använda begreppet födelsehemort i stället för födelseort. I biografiska artiklar får vi väl helt enkelt använda de uppgifter som finns tillgängliga och inte lägga ner en massa jobb på att försöka finna ut var vederbörandes moder geografiskt råkade befinna sig. Det är ju bara av kuriosaintresse. En massa äldre stockholmare är förmodligen födda i Engelbrekts församling (därför att Allmänna BB låg där), men det räcker väl med Stockholm. Församlingsnivån är rätt ointressant i sådana fall. --Andhanq 10 februari 2012 kl. 09.53 (CET)

WikiWomenCamp, Argentina, May 2012

Hi, I am using Google Translator. I can not speak Swedish. I am helping to organise a conference for women involved with Wikimedia Foundation projects. (http://meta.wikimedia.org/wiki/WikiWomenCamp) If possible, would like a woman from Sweden to attend. It will be an opportunity to gain leadership skills, and to interact with women from other countries who are trying to help improve Wikimedia in their own countries. In preparation for this conference, we are trying to benchmark the participation rates of women on Wikimedia projects, the places women participate and content related to women from specific countries. We have created a page about Sweden at http://meta.wikimedia.org/wiki/WikiWomenCamp/FAQ/Perspectives/Sweden. It would be fantastic if people from Sweden could help improve this page, or create a version that is written in Swedish. Thank you for your help and patience. --22Kartika 10 februari 2012 kl. 17.15 (CET)

Hej, använder jag Google Translator. Jag kan inte tala svenska. Jag hjälper till att anordna en konferens för kvinnor som arbetar med Wikimedia Foundation projekt. (http://meta.wikimedia.org/wiki/WikiWomenCamp) Om möjligt, skulle vilja ha en kvinna från Sverige att delta. Det blir en möjlighet att få ledarskap, och att interagera med kvinnor från andra länder som försöker att förbättra Wikimedia i sina egna länder. Som förberedelse för denna konferens, försöker vi jämföra förvärvsfrekvensen för kvinnor i Wikimedia projekt, de platser deltar kvinnor och innehåll relaterat till kvinnor från vissa länder. Vi har skapat en sida om Sverige http://meta.wikimedia.org/wiki/WikiWomenCamp/FAQ/Perspectives/Sweden. Det skulle vara fantastiskt om människor från Sverige kan bidra till att förbättra den här sidan, eller skapa en version som är skriven på svenska. Tack för din hjälp och tålamod.--22Kartika 10 februari 2012 kl. 17.15 (CET)

Googleöversättningen borttagen eftersom de allra flesta svenskspråkiga wikipedianer troligen finner den engelska texten mer begriplig. /NH 10 februari 2012 kl. 18.46 (CET)

Och tillbakalagd, då vi inte ska förutsätta att användare här kan engelska. Jag blev faktiskt förvånad över hur lite fel det var i maskinöversättningen. Det här med förvärvsfrekvensen blev ju helt fel, men annars är det väl bara lite småfel. ⬤Bοⅰⅵе 10 februari 2012 kl. 19.41 (CET)

Men... om de inte kan engelska, hur ska de då kunna vara med och hjälpa till och översätta? Ah, de kan använda Google Translate. Jag vilar mitt fall. /NH 11 februari 2012 kl. 17.23 (CET)†

Även om de inte kan med att översätta kan det nog vara intressant kunna ta till sig av vad som händer. :-) Obelix 11 februari 2012 kl. 17.24 (CET)

Översättningen av "It will be an opportunity to gain leadership skills" känns som rena snurren dock... -- Lavallen 11 februari 2012 kl. 17.33 (CET)

Nåjo, typisk maskinöversättning till den delen. Och snömos i ursprungsversionen. Under själva evenemanget klarar man sig förhoppningsvis utan kunskaper i engelska - det vore klantigt att förutsätta sådana då man arrangerar evenemanget i Latinamerika. --LPfi 11 februari 2012 kl. 19.36 (CET)

Det bör i så fall vara någon Latina, eller spansktalande kvinna som åker, men en del engelska bör man nog kunna ;-) 178.174.192.190 11 februari 2012 kl. 20.17 (CET)

POV vs. NPOV

1 juni 2010 drogs WP:Projekt neutralitet igång. Vid tiden hade Wikipedia 284 POV-märkta artiklar. Idag har antalet minskats ner till 46 stycken. Det är väldigt positivt för projektet som helhet. Nu efterfrågas dock punktinsatser av gemenskapen där vi i projektet haft svårigheter att lösa POV-knutarna. Det finns 2 artiklar som varit märkta sedan 2009 och 8 stycken som varit märkta sedan 2010. Nedan finns artiklarna listade.

POV-märkt sedan 2009

• Reformationen i Sverige.

  Motivering: Fortarande finns [sic] den del märkliga formuleringar kvar.

  Status: Det finns en diskussion som varit inaktiv sedan 2009.

• Vladimir Lenin.

  Motivering: Bristfälliga källor som exempelvis kontroversiella anti-leninistiska böcker. Stycket om Sovjettiden handlar mest om terror utan att det sätts i sitt sammanhang. Inget om framgångar och motgångar för landet under Lenins tid. Behandlar inget om den politik Lenin förde, eller för den delen Bolsjevikerna i allmänhet. Artikeln borde skrivas om från grunden.

  Status: På diskussionssidan har en anonym användare sagt sig vara intresserad av att åtgärda artikeln, men det hindrar ingen av oss andra att göra det. Artikeln behöver omfattande översyn.

POV-märkt sedan 2010

• Slaget vid Poltava.

  Motivering: artikeln är genomgående skriven från ett svenskt perspektiv. Den ryska stridsplanen saknas helt, uppgifter om de svenska trupperna är mer utförliga, etc.

  Status: Det finns ingen egentlig kommentar till OVIKT-mallen.

• Raskol.

  Motivering: 1800-talsvärderingar

  Status: Artikeln har till viss del omarbetats av mig och jssfrk, men arbetet har avstannat och förstärkning efterlyses. Se diskussionssidan.

• Makedonien (historisk region).

  Motivering: Se diskussion, tydlig tendens i vissa avsnitt och enstaka rösters åsikter som okritiskt beskrivs som sanningar

  Status: Någon egentlig diskussion pågår inte i artikeln, däremot tycks icke-svenskspråkiga användare ha ett visst engagemang, samt att artikeln (antagligen) varit föremål för strid mellan olika intressegrupper. En neutral artikel borde därför arbetas fram och som vi många håller koll på och revertera när stridande grupper för in sitt POV.

• Assyrierna under första världskriget.

  Motivering: Ensidig beskrivning av assyrier som offer

  Status: Inget har i stort sett hänt med artikeln sedan den mallades. Någon diskussion finns inte och artikeln står stilla i utvecklingen.

• Sun Myung Moon.

  Motivering: Kritikavsnittet måste byggas ut och helst slås samman med det lilla bedrövliga avsnittet om religiös diskussion om Moon.

  Status: År 2010 fanns en vilja, enligt diskussionssidan, att skriva artikeln mer neutral men av allt att döma kvarstod POVen.

• Olof Lagercrantz.

  Motivering: Avsnittets kritik av OL och kontroverser runt OL saknas balans av mer uppskattande beskrivningar, och även i karakteristiken är bilden för ensidigt präglad av negativa skrivnignar

  Status: Denna artikel är i stort behov av fler ögon då den nått en situation där en användare (med misstänkt eller bekräftad marionett) stretar emot alla försök att neutralisera artikeln. Något som både påverkat min och Ygers ork i frågan (av allt att döma). Det finns däremot positiva signaler från Ygers sida och han efterlyser hjälp med artikeln.

• Antipsykiatri.

  Motivering: Okritisk hållning generellt och saknar balans i redogörelser och längd, behöver också avsnitt som diskuterar dagens företrädare och motståndare; källor behövs.

  Status: Det finns ingen diskussion alls i dagsläget. Antalet redigeringar som gjorts i artikeln har varit många men inget substantiellt tycks ha blivit ändrat som förändrar artikelns situation.

• Landskap (terräng).

  Motivering: Där förekommer värderande ord som "myt", "fantasiprodukt", "förmenades", "felaktig" och "felsyn". Dessutom finns svepande påståenden som att "man" har gjort en klar gränsdragning mellan naturlandskap och kulturlandskap. Hela detta avsnitt är ifrågasatt. Se diskussionen.

  Status: Sedan snart ett år tillbaka finns ingen diskussion alls i artikeln.

Hjälp

Det skulle vara bra om vi kunde hjälpas åt att åtgärda dessa artiklar. Det är inte bra att låta artiklar ligga för länge med denna typ av problem. Extra prioriterad är artikeln om Vladimir Lenin eftersom det är en basartikel- Välkommen att hugga i! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 10 februari 2012 kl. 17.07 (CET)

Det känns väldigt positivt. Flera Wikipedianer har hörsammat ropet på understöd. Det finns åter diskussion i Raskol, Vladimir Lenin och en artikel (Landskap) har blivit åtgärdad av Ion-5. I artikeln om Olof Lagercrantz‎ har Yger lagt in litteraturtips som kan hjälpa till vid de nödvändiga omskrivningarna av artikeln. Tack allihopa! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 12 februari 2012 kl. 16.38 (CET)

En hel del av de mindre pov-artiklarna är lätta att fixa till, nu när det redan ligger en brasklapp här. (Har precis fixat två av de under 3000b) Adville 12 februari 2012 kl. 16.48 (CET)

Ingen Veckans tävling nästa vecka!

En röd rosett! Till dig?

Det finns ingen veckans tävling nästa vecka, dags för just dig att bli tävlingsledare? Det är extra roligt om någon ny som inte provat på det tidigare gör det, även om tävlingar från gamla tävlingsanordnarveteraner också givetvis är välkomna. Hitta gärna inspiration på Wikipedia:Idéer till veckans tävling. Det finns många områden där en Veckans tävling skulle göra stor nytta! Och förresten, det är inte försent att delta i denna veckans tävling, Wikipedia:Veckans tävling/Biografiska källor, det är helt öppet, vem som helst kan ta sig till ledningen. Skulle inte en röd prisrosett passa bra på din användarsida? / Elinnea 12 februari 2012 kl. 11.00 (CET)

Jag skulle kanske kunna köra en åtgärdsmallartävling till, om ingen annan har någon bättre idé? - Green Yoshi _{brevlåda · bidrag} 12 februari 2012 kl. 11.03 (CET)

Gör gärna det, det är en bred och bra tävling som gör nytta över många områden och som brukar locka många deltagare! Om någon har andra idéer så finns det många tomma veckor framöver också. / Elinnea 12 februari 2012 kl. 11.08 (CET)

När vi nu är igång med robotskapande kunde det kanske vara idé att någon gång köra en tävling kring kvalitetskontroll och tömning av Kategori:Robotskapade artiklar? Lsj 12 februari 2012 kl. 11.32 (CET)

Åtgärdsmallar 4‎ är nu skapad! Nyheterna är bonuspoäng och att robotskapade artiklar finns med. Välkomna imorgon! - Green Yoshi _{brevlåda · bidrag} 12 februari 2012 kl. 13.16 (CET)

Jag skapade också en tävling för v.8 som jag funderat på ett tag men inte vågat skapa. Eftersom det är min första tävling tas gärna råd och tips emot. :) --Lundgren8 (d · b) 13 februari 2012 kl. 01.04 (CET)

Tycker den ser bra ut! Kul att du vågade, hoppas fler går i dina fotspår och också vågar skapa tävlingar. Det är inte särskilt svårt att skapa en tävling och vara tävlingsledare, ofta kan man ta ganska mycket från tidigare tävlingar och sedan anpassa det så det passar det man vill uppnå. / Elinnea 13 februari 2012 kl. 11.32 (CET)

Åtgärda Wikipedias största problem!

Nu är det dags igen! Den här veckan går den fjärde tävlingen Åtgärdsmallstävlingen av stapeln och målet är som vanligt att minska antalet åtgärdsmallar i Wikipedias artiklar. Alla kan delta, det spelar absolut ingen roll om du inte varit med tidigare. Språkvårda, källbelägg, illustrera, kvalitetskontrollera, avfluffa, åtgärda kuriosa, wikifiera, uppdatera och mycket mer! Nytt den här gången är bonuspoäng. Läs mer om detta på tävlingssidan. Varmt välkomna! Green Yoshi 13 februari 2012 kl. 10.06

SvDÅ

Nu har jag i Projekt Runeberg scannat alla årgångar av Svenska Dagbladets årsbok som jag kunnat hitta. Från starten 1923 till upphovsrättens 70-årsgräns 1940 finns bara några få luckor (1925, 1931, 1938, 1940). Årsboken innehåller summeringar av in- och utrikes dagshändelser, biografier över avlidna, händelser inom politik, sport, militär, kyrka, litteratur, musik, teater, radio, vetenskap och våra nordiska grannländer. Här kan man exempelvis läsa hur den nuvarande Slussen byggdes i Stockholmskrönika 1934. Jag hoppas detta kommer till nytta som källhänvisning. Årsböckerna är scannade i svartvitt, precis som Nordisk familjebok, så fotografierna återges dåligt. --LA2 13 februari 2012 kl. 13.31 (CET)

Mer än förträffligt. Projekt Runeberg blir bara en allt större guldgruva! /FredrikT 13 februari 2012 kl. 16.32 (CET)

Tack! Fantastiskt! Detta kan man läsa ett tag. Det verkar som om naturvetenskapen hade betydligt högre status på 30-talet. --Petter 13 februari 2012 kl. 19.24

Labs

Wikimedia Labs är en ny experimentell verksamhet, som i princip har liknande målsättning som den tyska Toolservern, men som drivs av Wikimedia Foundations tekniska personal. Är det någon svensk som redan har hunnit skaffa konto där? Vilka är erfarenheterna? --LA2 13 februari 2012 kl. 21.54 (CET)

Wikimania 2012

Gruppbild från Wikimania 2011 i Haifa

Nu är det dags att börja planera din resa till sommarens Wikimania!

Anmälningssidan har öppnat, om du vill presentera nånting skickar du in ditt förslag, om du tycker det är dyrt söker du bidrag och om du undrar när det är kollar du schemat.

Själva Wikimania är 12-14/7 men se till att boka in några dagar före så att du hinner med träffen i NYC 6-9/7 och hackatonet 10-11/7 samt en dag efter så att du inte missar okonferensen 15/7. Förhoppningsvis ses vi i Washington.

/Haxpett 3 februari 2012 kl. 00.19 (CET)

Som en påminnelse: Stipentieansökningar för resa till Wikimania ska vara inlämnade senast 16:e februari. Här är ansökningsformuläret som ska fyllas i. /Haxpett 14 februari 2012 kl. 13.18 (CET)

MediaWiki 1.19

(Apologies if this message isn't in your language.) The Wikimedia Foundation is planning to upgrade MediaWiki (the software powering this wiki) to its latest version this month. You can help to test it before it is enabled, to avoid disruption and breakage. More information is available in the full announcement. Thank you for your understanding. Guillaume Paumier, via the Global message delivery system (wrong page? You can fix it.). 12 februari 2012 kl. 16.19 (CET)

Jag lägger till Googleöversättning eftersom det tydligen anses förenkla för läsaren (se ovan):

(Ursäkta om detta meddelande inte på ditt språk.) Wikimedia Foundation planerar att uppgradera MediaWiki (programvaran driver denna wiki) till sin senaste version denna månad. Du kan hjälpa till att testa det innan det är aktiverat, för att undvika störningar och brott. Mer information finns i den fullständiga kungörelsen. Tack för din förståelse. Guillaume Paumier, via Global meddelandeleverans system (fel sida? Du kan fixa det.). 12 Februari 2012 kl. 16,19 (CET)

/NH 14 februari 2012 kl. 14.59 (CET)

Artiklars diskussionssidor?

Wikipediafråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Artiklars diskussionssidor?. --MagnusA 15 februari 2012 kl. 15.00 (CET)

En vecka som blockeringsperiod

Diskussion flyttad till MediaWiki-diskussion:Ipboptions#En vecka som blockeringsperiod. --MagnusA 15 februari 2012 kl. 13.31 (CET)

Frihet masskapa artiklar via bot

Lsjbot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) var varit mycket framgångsrik i att skapa bra och substantiella artiklar om fåglar. Då artiklarna dock inte är perfekta behövs efterpatrullering för att fixa språkbrister mm, vilket underlättas av att de genererade artiklarna läggs i en specifik kategori tills de är kontrollerade/justerade, Kategori:Robotskapade fågelartiklar. Nära 1000 artiklar har nu skapats i flera omgångar och under den tiden har koden i boten trimmats in så barnsjukdomarna är åtgärdade. En diskussion har nu startat om skapande av fler artiklar kan ske i massvis, eller om antalet bör begränsas av takten som efterkontrollerats, så antalet okontrollerade vid en viss tidpunkt är begränsat. Då diskussionen är principiellt intressant, så välkomnas fleras åsikter, se Wikipediadiskussion:Projekt_djur#Kvantifiering.Yger 15 februari 2012 kl. 07.17 (CET)

Occupy-rörelsen (vad göra?)

Artikeldiskussion flyttad till artikelns diskussionssida. --MagnusA 15 februari 2012 kl. 13.14 (CET)

Robotskapande av djurartiklar

Vi diskuterade nyligen här (wp:BB#250 000 nya artiklar) om möjligheterna att skapa artiklar med bot. Botskapande har nu provkörts i liten skala av Lsjbot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats), se Kategori:Robotskapade fågelartiklar, och diskuterats på Wikipediadiskussion:Projekt djur. Resultatet är inte perfekt, men borde vara gott nog att bygga vidare på. Vi är nu klara att skapa fågelartiklar en masse, men vill ha gemenskapens konsensus innan jag trycker på startknappen. Lsj 8 februari 2012 kl. 11.26 (CET)

Det är verkligen ett mycket lovande, intressant och värdefullt arbete du satt igång. För masskapande skulle jag dock gärna se att någon av de duktiga som kan området (förutom du) backar upp masskapandet. För fåglar så får ditt mitt fulla stöd om tex AHA backar upp detta.Yger 8 februari 2012 kl. 11.51 (CET)

Det jag lite saknade var att bland annat artikeln Svartmantlad hök inte har uppgifter om utbredningsområde. Det borde framgå att den lever i Indonesien och på Nya Guinea och att det oddsen att hitta den i någon nordisk skog är ganska liten :-) Men även med en del sådana problem tycker jag bot-artiklarna är bättre än inget och ser fram emot projektet - det saknas för många biologirelaterade artiklar för att det skall rimligt att tro att någon kan skapa alla dessa manuellt, och det går som Yger säger att utöka dem senare. Personligen undrar jag om det inte växtriket är ännu sämre företrätt än djurriket, men strunt i det, det kan bli nästa projekt efter att vi har skapat lite fåglar :-)--FBQ 8 februari 2012 kl. 12.12 (CET)

Jag motsätter mig inte projektet, men har kvar de reservationer jag anfört tidigare! Fernbom2 8 februari 2012 kl. 12.19 (CET)

Utbredningsområde tar jag från The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6.. Tyvärr saknas där uppgifter för en del arter, men jag hittar ingen bättre källa som går att ladda ner i användbart format. Det går inte att handplocka uppgifter art för art för ett projekt av den här planerade omfattningen. Översättningen är också ett problem för en bot, ni märker nog att utbredningen är maskinöversatt. Beträffande Ygers fundering så är både AHA och flera andra kunniga aktivt involverade i diskussionen på Wikipediadiskussion:Projekt djur. Lsj 8 februari 2012 kl. 12.24 (CET)

Mer om utbredningsområde: Upptäcker nu att jag missat en sak i Clements -- om en art har underarter så anges utbredningsområde bara för underarterna, inte för hela arten. Ska se hur jag kan få in det i boten. Lsj 8 februari 2012 kl. 13.03 (CET)

Absolut för min del. Vårt syfte är att förse våra läsare med fri information och detta bidrar till att göra just detta med en förhoppningsvis mindre arbetsinsats än normalt. Se bara till att det körs i en hastighet som korrekturläsarna hinner med. :) Njaelkies Lea (d) 8 februari 2012 kl. 13.09 (CET)

Way cool, för att vara lite fånig och engelsk. Ett väldigt intressant och spännande initiativ. Fortsätt såhär, tycker jag. --flinga 8 februari 2012 kl. 15.32 (CET)

Jag är rädd att de här artiklarna drar ner medelvärdet på artiklarnas längd, speciellt vad avser mängden brödtext, vilket drar ner förväntningarna på hur en normal artikel ska se ut. De här artiklarna är väsentligt kortare än de artiklar om USA:s småstäder, som Rambot skapade i engelska Wikipedia 2002-2003. Jag föreslår att skapandet bromsas ned till några tiotal per vecka, så kanske vi kommer på idéer att göra fylligare artiklar efter hand. Jag är skeptisk till idén att ha en separat kategori för "robotskapade" artiklar. Hur mycket mänsklig bearbetning krävs för att den kategorin ska plockas bort? Här kan samma argument föras fram, som rörande {{ugglan}}-mallen --LA2 8 februari 2012 kl. 13.11 (CET)

Jag är imponerad över att roboten öht lyckades skapa en artikel med två meningar brödtext. Jag hade bara förväntat mig faktarutan. Trots det så kanske det kan vara en idé att roboten skapar artiklarna i användarrymden först och att han/hon som kontrollerar och fyller på brödtext flyttar artikeln till huvudnamnrymden när det är gjort? /ℇsquilo 8 februari 2012 kl. 13.36 (CET)

(redkonfl) Jag delar inte LA2s befaran. Att undanhålla encyklopedisk relevant information för de läsare som kan vara intresserade av dessa artiklar, endast på grundval av risken för att de själva börjar skriva korta artiklar låter inte vettigt. Jag tycker ni ska köra på så mycket som möjligt, efter att alla initiala problem undanröjts. Sen är det naturligtvis bättre om artiklarna kan bli fylligare, men de är värdefulla redan i nuvarande skick. ⬤Bοⅳⅰе 8 februari 2012 kl. 13.40 (CET)

(redigeringskonflikt)Det blir en del stubbar, men min åsikt är att det inte gör något när det ger bra fakta. Att det sedan finns en kategori "robotskapad" är för att det skall vara lättare för oss kolbaserade skribenter att hitta och förbättra dessa artiklar (kanske via veckotävlingar eller så). När de sedan är förbättrade skall robotmallen bort. (Jag har förövrigt med varit med i diskussionen och stödjer det. Har en del Biologikunskaper på universitetsnivå) Adville 8 februari 2012 kl. 13.41 (CET)

För övrigt anser jag att artikel-längd är ett uselt kvalitetsmått. -- Lavallen 8 februari 2012 kl. 13.43 (CET)

Som andra: artiklarnas genomsnittliga längd är i sig egentligen ingen kvalitetsaspekt (det varierar beroende på artikelämne och innehåll, tänker jag?). --flinga 8 februari 2012 kl. 15.22 (CET)

Vi diskuterar inte kvalitet, utan längd. De här bot-artiklarna är korta och rätt intetsägande. Det vore bra om de kunde vara lite utförligare, berätta lite mer om sitt ämne. På några veckors sikt kanske vi finner metoder att automatisera skapandet av artiklar som är lite fylligare. Tror ni inte det? Det räcker ju att klicka interwiki-länken till andra språk för att se att det går att skriva mer om varje fågel, än vad den nuvarande botten presterar. --LA2 8 februari 2012 kl. 15.37 (CET)

Eller så kan vi se det som att det skapas artiklar med över 1700 tecken med omkring 15 fakta. Det är betydligt mer än vad gäller för snittet (median) för nya artiklar. Och dessa artiklar kan utökas precis på samma sätt som alla andra nya, även med botar som kompletterar. Och det är så att det är betydligt mer attraktivt för en ämneskunnig att gå in i en uppstartad artikel än att börja från noll. Så jag är övertygad detta är det bästa sättet locka nya bidragsgivare som successivt kommer förlängda dessa artiklar. Yger 8 februari 2012 kl. 15.51 (CET)

Mycket av det som lades in av Rambot skulle nog inte funka så superbra på svwp. Mycket detaljer om etnicitet och inkomst i befolkningen betraktas inte som rumsrent överallt här. -- Lavallen 8 februari 2012 kl. 15.54 (CET)

Jag skulle nog rekommendera lite mer putsande på algoritmerna först. Ovambohök har en konstig mening, och även om det är imponerande att botten lyckats lägga in bilder alls är resultatet inte helt lyckat.

Jag är möjligen tveksam till att skapa artiklar om arter som inte ens har svenska trivialnamn (Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en databas), men det här tycker jag är helt OK.

andejons 8 februari 2012 kl. 16.10 (CET)

Jag håller med om att det är vettigt att prioritera arter som har svenska trivialnamn (som det tydligen heter), men det berör en principiellt intressant fråga. Jag brukar tänka att Wikipedias artiklar skall beskriva relevanta fenomen-i-världen, och inte bara fenomen med svenska begrepp. Detta leder dock till en ibland knivig fråga om hur fenomen som inte har svenska namn ska namnges, men nu är jag ganska långt från ämnet. Ville bara delge min tanke :) flinga 8 februari 2012 kl. 20.34 (CET)

Jag är emot att roboten släpps loss – åtminstone som artiklarna ser ut nu. Den information som den samlade robotartikelmassan kommer representera gör sig helt enkelt bättre och är mer överskådlig i andra former än (hundra)tusentals Wikipediaartiklar. Den som bara är intresserad av den information roboten lägger in vänder sig med fördel direkt till källorna. Däremot kan man kanske låta den arbeta "på begäran" och ta fram ett begränsat antal artiklar åt gången, som sedan faktakollas och utökas för hand. /NH 8 februari 2012 kl. 16.21 (CET)

Utmärkt förslag. En tyglad robot. Roboten får bara producera artiklar om färre än förslagvis 10 artiklar inom kategorin är mallade som ännu ej kontrollerade robotskapade artiklar. Mange01 8 februari 2012 kl. 18.02 (CET)

Om det blir konsensus runt det förslaget, så får någon annan driva det sedan. Jag är inte intresserad av att lägga ner en massa jobb på det här om premisserna är att boten på nåder får skapa 10 artiklar i taget. Då kan man lika gärna skriva för hand. Lsj 8 februari 2012 kl. 19.21 (CET)

Förståeligt, Lsj. Roboten underlättare mycket arbete genom dels skapa infoboxen, som är krånglig att fylla i och många glömmer (se bara Nobelpristagarna, där flera saknar nobel-bilden fast det är lätt att lägga dit-kanske en robot-uppgift att gå igenom den kategorin och lägga in det?) , Att leta bilder är även det en sak som kan vara krånglig. Att det sedan blir stub gör inte så mycket, för som Yger skrev är det ändå 15 olika fakta. Enda "negativa" skulle vara charmen att skapa själv, eller att naturartiklarna blir överrepresenterade. Adville 8 februari 2012 kl. 19.40 (CET)

Som flera andra påpekat så är det trots den något blygsamma längden mycket fakta som samlas i dessa artiklar, fakta som dessutom presenteras på svenska till skillnad från källorna som används. Jag har svårt att förstå invändningarna mot att sådana artiklar skapas så länge någon korrekturläser dem. Vem skulle argumentera för att en motsvarande användarskapad artikel skulle raderas bara för att informationen även går att hitta i någon databas på internet? Vi ska förse svenskspråkiga läsare med fakta, det är vårt syfte och det är vad denna bot ämnar syssla med. Snygg statistik och det eventuella nöjet någon känner i att få skapa artiklar själv är av underordnad betydelse. Njaelkies Lea (d) 8 februari 2012 kl. 19.55 (CET)

Risken är väl snarast att vi skapar artiklar som ingen faktiskt läser. Jag tror nog det finns tillräckligt intresse för dessa arter, men poängen med artiklar om obskyra kemiska föreningar eller insektsarter verkar faktiskt snarast vara att skapa artiklar för statistikens skull. Därav mitt uttalande om trivialnamn ovan - det är i alla fall något av ett tecken på att det finns ett intresse utanför det rent katalogiserande.

andejons 8 februari 2012 kl. 21.44 (CET)

Kan hålla med Andejon om att satsa på arter med svenska trivialnamn (till att börja med), så att det blir lite snävare. Adville 8 februari 2012 kl. 22.57 (CET)

I de fall det finns ett lämpligt projekt borde där finnas en uppfattning om vilka kategorier av artiklar som kan tänkas bli lästa respektive kontrollerade, och i vilken mån botskapade artiklar underlättar eller frustrerar för mänskliga redaktörer. Därför tycker jag att vi inte här skall besluta om vilka artiklar som är lämpliga att skapa, fastän synpunkterna här givetvis är värda att ta hänsyn till. Jag tycker samarbetet kring fågelartiklarna verkar vara gott på Projekt djur och att det utan vidare verkar löna sig att gå vidare där.

Jag håller med Njaelkies Lea om jämförelsen med normala stubbar; då artikelstubbarna håller god standard är det svårt att förstå hur de skulle försvaga Wikipedia. För varje art jag råkar stöta på blir jag glad om den finns beskriven på Wikipedia. Jag, som lekman, skulle knappast hitta databaserna och kanske inte kunna tolka informationen där lika bra som bot och husse. Och databaserna hittas till och med lättare efter att de länkats som källor.

Vad gäller statistik så bör den endast vara ett redskap. Då artiklarna kategoriseras som botskapade bör det dessutom vara lätt att justera statistiken att skilja mellan botskapade och mänskligt redigerade artiklar.

--LPfi 9 februari 2012 kl. 09.00 (CET)

Min slutsats av den här diskussionen är att det finns wp:Konsensus åtminstone för att gå vidare med djur som har svenskt trivialnamn. Medan diskussionen pågått har jag också vidare på algoritmen lite, och även lagt till uppgifter om underarter där sådana finns. Jag kör på med fåglarna till att börja med, där finns svenska trivialnamn i Lista över fåglar. Lsj 9 februari 2012 kl. 16.36 (CET)

Jag är mycket positiv till att vi släpper boten fri, när den har testats och eventuellt förbättrats ytterligare. Detta gäller alla djurarter vars taxonomi det finns en rimlig enighet om i källorna, även dem som inte har svenska trivialnamn. Mina skäl är desamma som de jag gav ovan gällande nlwpartiklarna: Artiklarna tillför information samt länkar till annan information, inom Wikipediorna, systerprojekten och externa källor. Det handlar EMRÅ inte alls om om någon "konstgjord andning" utan om ett positivt bidrag för intresserade läsare. Lsjbots resultat är inte "över förväntan", för jag hade faktiskt rätt höga förväntningar från början, på att vi bland annat skulle överträffa holländarnas stubbar, bland annat genom att kunna få in bilder. Däremot gick det betydligt fortare än vad jag hade väntat mig att åstadkomma detta goda resultat. Är detta verkligen din första bot, Lsj?

Resultatet är alltså redan nu gott nog... men det kan nog må väl av att fler tittar på det och kommer med förslag om hur den kan förbättras ytterligare. (Hur var det t. ex. med länkar till Wikispecies?) Jörgen B 9 februari 2012 kl. 21.55 (CET)

Jag kör på då. Vi har nu artiklar om alla rovfåglar i världen (ordning Accipitriformes). Ska fundera på hur man lägger in wikispecies-länkar och bot-kollar så att en art faktiskt finns på wikispecies. Jodå, det här är min första bot, och också min första erfarenhet av python-programmering. Men jag är ganska händig med programmering i andra språk, och wikimedia har en bra infrastruktur för robotar i pywikipedia. Det var lättare än jag trodde att komma igång. Lsj 10 februari 2012 kl. 09.06 (CET)

Botartiklarna blir bättre än jag trodde, så jobba på :) Men en önskan är att det görs lite enligt principen "en omgång i taget" så att intresserade korrekturläsare hinner med, i alla fall så länge boten måste efterpatrulleras för att rätta till språkliga brister. De två första meningarna går fint, men om utbredningsområde ser jag att det kan bli lite svårbegriplig. Mvh Höstblomma 10 februari 2012 kl. 13.50 (CET)

Jag noterar nu att checkwiki klagar på rubrikstrukturen i de robotskapade artiklarna. Första rubriken Underarter ligger inte på första nivån. Den borde omslutas av == och inte av ===. /ℇsquilo 11 februari 2012 kl. 09.11 (CET)

Noterat tidigare. - Lavallen 11 februari 2012 kl. 09.20 (CET)

Gott! /ℇsquilo 11 februari 2012 kl. 11.06 (CET)

Det görs stora framsteg på sidan Wikipedia:Projekt substubbar/Utan brödtext. Det är nu nästan inga artiklar som har mindre än 55 tecken brödtext, så jag har höjt gränsen till 64 tecken. Det är mycket bättre än för några år sedan då sidan startade; se statistik i högerkanten. Men de föreslagna fågelartiklarna har ju mycket mer än 64 tecken brödtext (bird-text?) och syns tack och lov inte i den här listan. Artikeln Somalivråk har 448 tecken brödtext, och är en av de kortare botskapade som jag hittar. Det finns 119 623 artiklar (en fjärdedel) med mindre brödtext än så. Så även om de här artiklarna drar ner medelvärdet av alla artiklars längd, så ser de ut att vara helt okej startversioner. --LA2 12 februari 2012 kl. 12.28 (CET)

De robotskapade artiklarna är verkligen imponerande! De bygger förstås på arbete annanstans (databaserna, Commons-bilder etc.), men kombinerar dem på ett värdefullt sätt. De är inga höjdare att slöläsa systematiskt, men som enstaka slumpartiklar eller sökträffar då man är intresserad av en enskild art verkar de oftast vara väldigt bra. --LPfi 15 februari 2012 kl. 08.36 (CET)

Medelvärdet på antal artiklar med källa ökar dramatiskt. Liten notering med tanke på medelvärdet över brödtext som diskuterats här ovan.--NERIUM 15 februari 2012 kl. 10.22 (CET)

Jag är riktigt imponerad av artiklarnas kvalité! Men just utbredningsområde-delen måste förbättras, eller åtminstonde ge korrekturläsare en chans att förbättra dessa. Blåmes 15 februari 2012 kl. 17.19 (CET)

Kan man enkelt få roboten att göra följande:

• Syntaktiskt identifiera sannolika områdesbenämningar;
• undersöka om dessa benämningar finns som artiklar på enwp och/eller deras översättningar på svwp;
• länka till denna artikel, om en sådan finns på svwp;
• undersöka huruvida en enwpartikel enligt ovan ligger i någon kategori vars namn innehåller ordet islands eller en svwpartikel enligt ovan har ordet öar eller textsträngen ögrupp i något kategorinamn, och i så fall byta ut bestämningen i mot på? Jörgen B 16 februari 2012 kl. 14.48 (CET)

De första tre stegen jobbar jag på, men det är ganska så komplicerat. Det bästa som går att göra är nog att fixa länkar till de områdesbenämningar som består av ett enda ord. Fleordiga benämningar blir kombinatoriskt alldeles för bökigt, och med ett ord fångar man åtminstone upp de flesta länder. Däremot tror jag det är dödfött att försöka få en bot att sätta rätt preposition. Prepositioner är mycket svårt även för människor som lär ett nytt språk, just för att reglerna är både subtila och fulla av undantag. Minns alla evighetsdiskussioner vi har haft här om "i" kontra "på" diverse öar. Lsj 16 februari 2012 kl. 14.54 (CET)

Fiktiva dvärgar

Om någon har en (hyggligt välgrundad) åsikt om vilka dvärgar från Tolkiens böcker det är rimligt att skriva om är vederbörande varmt välkommen till Diskussion:Lista över dvärgar i Tolkiens Midgård. - Tournesol 16 februari 2012 kl. 14.17 (CET)