Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/November

Artikelräknaren

Som en del kanske har märkt, och som diskuteras här och här, så funkar inte artikelräknaren som man bl.a. hittar under flikten historik (staplarna flyttar sig). Det är ett verktyg som jag tror många har glädje av, men det är förstås en stor sak för en enda person att driva gratis på fritiden. Henrik som driver artikelräknaren för alla språk verkar ha lagt ner Wikipedia, sedan mars 2011.

Vore inte detta verktyg något som Wikimedia skulle kunna sköta? Jag brukar stimulera mig själv till att skriva genom att se hur många läsare en artikel har, men det är också intressant rent statistiskt att se hur många läsare t.ex. Tomas Tranströmer fick när hans Nobelrpis meddelades.--217.214.224.79 14 oktober 2011 kl. 07.59 (CEST)

Jag har nu mailat Erik Zachte som har hand om Foundations statistik och uppmärksammat honom på att diskussionen startat igen. Jag meddelar när jag får svar.//Hannibal 14 oktober 2011 kl. 09.35 (CEST)

Artikelräknaren är tillbaka!--217.214.229.50 18 oktober 2011 kl. 05.29 (CEST)

Svenskt porträttgalleri

Jag har hittat några volymer av Svenskt porträttgalleri på nätet som innehåller bilder av acceptabel kvalitet: Bankmän, Riksdagsmän 1 och Riksdagsmän 2. Jag har de senaste dagarna laddat upp c:a 50 bilder därifrån till Commons, men det finns mängder av andra för dem som vill illustrera biografiska artiklar. /Annika 18 oktober 2011 kl. 19.26 (CEST)

Konstiga trasiga omdirigeringar

Om man går in på Special:Trasiga omdirigeringar så finns en massa tomma rader som visar på någon sorts konstiga trasiga omdirigeringar som inte går att komma åt. De flesta är bara tomma rader. Vad har hänt? Och hur fixar vi detta?--Bruno Rosta 14 oktober 2011 kl. 01.27 (CEST)

Det verkar vara ett fel i programvaran (Mediawiki) och därmed ett problem vi delar med fler språk. Se Bug 31249 - Special:BrokenRedirects broken since 1.18. /Mikael Lindmark 14 oktober 2011 kl. 07.19 (CEST)

Buggen blev fixad 2011-10-15. /Mikael Lindmark 19 oktober 2011 kl. 19.32 (CEST)

Behöver hjälp med referenser till Occupyrörelsen-artikeln

Nyskapad artikel. Jag antar att detta bör beskrivas som en rörelse, för det första, med en separat artikel om rörelsen som helhet. Därav Occupyrörelsen. Från spanska wikipedia kopierade jag över en lista där det framgick hur många demonstranter det varit i olika städer den 15:e. Det funkade att översätta, men oturligt nog så blev det lite knas på referenserna. Om nån har lite tid vore det trevligt att få hjälp med det. --Mats33 18 oktober 2011 kl. 22.18 (CEST)

... och den hjälpen ges förstås helst på artikelns diskussionssida (om inte rentav i själva artikeln). :-) --MagnusA 18 oktober 2011 kl. 22.25 (CEST)

Jag har flyttat över {{Cita web}} för att det ska bli lättare att kopiera över referenser från eswp. JAg tar gärna emot hjälp att översätta den här mallen med hjälp av mallöversättningsboten. Min spanska är mycket svag, så jag kan behöva en del hjälp där. -- Lavallen 19 oktober 2011 kl. 14.23 (CEST)

Användarnamnsfilter

På MediaWiki-diskussion:Titleblacklist har jag föreslagit att MediaWiki:Titleblacklist tas i bruk för att hindra registreringen av olämpliga användarnamn. 81.227.149.200 15 oktober 2011 kl. 18.57 (CEST)

Tycker inte det är en bra idé. Det tydligaste exemplet på det är väl att User:Nicke L tidigare hette Nicke Lilltroll, men tvingades byta namn efter blockeringshot på enwp. Det är bättre att sånt här genomförs av människor än av robotar. /Grillo 15 oktober 2011 kl. 19.44 (CEST)

En snabb titt i blockeringsloggen visar att antalet blockeringar för olämpligt användarnamn är ungefär en om dagen i snitt. Det klarar vi av att hantera för hand, i synnerhet som många inte kunde ha fångats av ett filter ändå. Lsj 15 oktober 2011 kl. 22.52 (CEST)

För nyfikenhets skull. Vad var det som gjorde att enwp ansåg lilltroll vara ett olämpligt användarnamn? Adville 17 oktober 2011 kl. 10.59 (CEST)

Sammanblandning med internettroll, som kallas troll på engelska, och inte har något med sagoväsen att göra utan med "trolling", alltså snarast tråla eller "ro drag" med många krokar ute. Trots att "troll" även i engelskan kan betyda "mytologiskt sagoväsen" av ungefär samma sort som våra skogstroll och tandtroll är ordet inte lika vanligt i de sammanhangen på engelska som på svenska.--LittleGun 17 oktober 2011 kl. 13.43 (CEST)

Så det är alltså (en slags) dörjning som troll ägnar sig åt? Det visste jag inte innan, intressant! :) --flinga 18 oktober 2011 kl. 17.53 (CEST)

Japp!. Fast det heter ro drag på framsidan.--LittleGun 18 oktober 2011 kl. 23.45 (CEST)

Enwp trodde naturligtvis att det var ett troll som hade registrerat sig under sitt riktiga namn och inte under en pseudonym :) --Xauxa 20 oktober 2011 kl. 17.45 (CEST)

Klimatförnekare som alternativ benämning på klimatskeptiker

Inledningen av artikeln Klimatskeptiker har varit:

Klimatskeptiker kallas ibland personer som är skeptiska mot en eller flera vanliga vetenskapliga eller politiska uppfattningar om klimatförändringar orsakade av människan.

... men nu har "eller klimatförnekare (pejorativ term)" lagts till som alternativ benämning.[1]

Vad jag och ett par andra anser om tillägget finns på diskussionssidan under rubriken Introt. Jag tror att det kan vara bra om några fler säger vad de tycker i frågan. --Carl von Blixen 16 oktober 2011 kl. 23.04 (CEST)

Det kanske är bättre att ta frågan här, då ett beslut om huruvida en pejorativ term skall få vara eller inte vara en del i en ingress kan och får konsekvenser för fler artiklar än just den som behandlar klimatskeptiker. Den borde nog föras på bybrunnen. Ifall det inte handlar om en principdiskussion, vilket skulle vara klokt om det gjorde, känns det tidigt att ta en blänkare till Bybrunnen för en diskussion som inte gått i stå i artikeldiskussionen. dnm ^{(d | b)} 16 oktober 2011 kl. 23.35 (CEST)

Jag tycker båda namnen är gravt missvisande. Jag tror inte att det finns någon som förnekar eller ens är skeptisk till att det finns klimat. Klimatförändringar orsakade av mänsklig påverkan däremot... /ℇsquilo 17 oktober 2011 kl. 09.56 (CEST)

Jag håller med och gissar att båda är pejorativa från början. Möjligen har klimatskeptiker själva använt sig av det och det har blivit accepterat. Annars är ju språk ofta missvisande, jämför polisvåld och kvinnovåld. I ena fallet är det poliser som utöver våld och i det andra kvinnor som utsätts för våld. Så länge det inte är wikipedia som instiftar termen är det bara att (o)gilla läget.--LittleGun 17 oktober 2011 kl. 13.46 (CEST)

"Skeptiker" behöver i sig faktiskt inte alls vara ett pejorativt attribut i "vetenskapliga" kretsar; men "förnekare" är en helt annan sak. Jörgen B 19 oktober 2011 kl. 17.43 (CEST)

Helt klart, fast att vara skeptisk till (att det finns) klimat är en annan femma...--LittleGun 19 oktober 2011 kl. 23.10 (CEST)

Nu är ju förvisso den problematiken inte aktuell. Vi bör undvika att bryta ner ord i beståndsdelera och se orden var för sig och därefter bedöma det sammansatta ordet. Klimatskeptiker innebär inte på något sätt att man är skeptisk mot klimat, men lika fullt kallas de som ifrågasätter eller förnekar mänsklig påverkan på klimatet för just klimatskeptiker. dnm ^{(d | b)} 20 oktober 2011 kl. 14.55 (CEST)

Dubbelkategorisering?

Jag undrar hur vi ser på dubbelkategoriseringar, om vi tänker oss artikeln om Håkan Juholt där artikeln är kategoriserad dels i Kategori:Svenska partiledare men också i Kategori:Socialdemokraternas partiledare. Den senare kategorin är också en underkategori till den förra. Min fundering här är då ifall exempelvis Håkan Juholt bör finnas med i båda kategorierna? I den förra ges då en samlad bild av den svenska partiledarskaran medan den senare endast visar vilka som varit ledare för respektive partier. Hur ser vi på detta? Vänligen dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 14.34 (CEST)

Som jag förstått våra grundläggande principer för kategorisering bör Juholt ligga endast i den "undre" kategorin (Kategori:Socialdemokraternas partiledare). Samtidigt håller jag med Dig om att det kan bli översiktlighetsproblem när man har alltför många små underkategorier på alltför många nivåer. Jag tror dock att lösningen det senare problemet snarare är att slå ihop alltför små kategorier än att börja dubbelkategorisera. /FredrikT 17 oktober 2011 kl. 14.49 (CEST)

Ett problem med kategorisammanslagning är om kategorierna har flera föräldrar. Här gissar jag att "Socialdemokraternas partiledare" även ligger i "Kategori:Socialdemokrater" eller liknande, och där ska ju inte "Svenska partiledare" ligga. Så vid en kategorisammanslagning får man i så fall gå in i varje enskild artikel och lägga till "Kategori:Socialdemokrater", om man skulle slå samman kategorierna. Annars håller jag med om alltför små kategorier ofta inte är till nytta. Ḇọⅳⅰḙ 17 oktober 2011 kl. 17.20 (CEST)

@Fredrik T: Det finns ett uttryck jag hört några gånger "En gång partiledare, alltid partiledare", och det är nog sant på så vis att titeln aldrig försvinner även om det sätts ett f.d. framför. Så plural i all ära; det hade nog varit "bäst" men det är inte nödvändigt. Däremot håller jag med dig om att allt för små kategorier inte är nödvändiga och fyller ingen god funktion. I detta fall tycker jag dock att det har sin givna funktion. Jag kör helt enkelt på att "dubbelkategorisera" så att de hamnar i Kategori:Svenska partiledare och respektive partiledarfack. Översikten har ju sin vinst den med, liksom den specifika kategoriseringen. Jag kände mig dock lite osäker på detta och var kluven. dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 17.46 (CEST)

Dnm, jag måste tyvärr erkänna att jag inte alls hänger med i vad Du menar detta Ditt resonemang om "plural" och "en gång partiledare...". Vad i mitt tidigare inlägg syftar detta på? "Partiledare" heter väl samma sak i singular och plural, och självfallet skall vi inte plocka ut folk ur en kategori för att de byter yrke, går i pension eller dör, men något sådant har jag väl aldrig antytt? /FredrikT 17 oktober 2011 kl. 22.28 (CEST)

Det var bara jag som kopplade fel. Jag tänkte inte på själva ordet "partiledare" utan snarare på "socialdemokraternas" som vissa kanske skulle vilja skulle stå "socialdemokratiska". Det är säkert här min förvirring låg. Ursäkt. :) dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 23.17 (CEST)

Jag håller med om att dubbelkatorisering bör undvikas och jag kan inte se att det är befogat med ett undantag i just det här fallet. Jag tycker det är mer översiktligt att sortera partiledare efter parti, eftersom partiledarrollen är så starkt knuten till just partiet. Att blanda partiledare från alla möjliga olika partier i en kategori ser jag inget självändamål i. Sen behöver man ju inte skapa underkategorier i de fall det bara finns någon enstaka artikel att kategorisera, de kan få ligga kvar i huvudkategorin. Just nu blir ju dessa artiklar dock svårare att hitta eftersom de inte finns i någon underkategori och konkurrerar med dubbelkategoriserade artiklar i huvudkategorin. Albino 17 oktober 2011 kl. 22.09 (CEST)

Det beror som sagt på hur man ser det. Man kan vilja se alla samlade också, vilket är en preferens jag har, precis som jag även vill kunna se dem åtskilda efter parti. Dubbelkategorisering kan i sådana fall vara nödvändig och bra, men smaken här är ju olika från person till person. Jag vet dock inte vad våra "regler" på området säger (måste jag erkänna). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2011 kl. 23.17 (CEST)

Jag kan tänka mig att dubbelkategorisering ibland är ändamålsenlig, men Albino pekar på ett typiskt problem: om överkategorin får någorlunda många artiklar försvinner både de vars parti inte har någon underkategori och nya artiklar som inte kategoriserats i underkategorin. Kategoriträdet blir helt enkelt snabbt närmast omöjlig att underhålla. --LPfi 18 oktober 2011 kl. 07.11 (CEST)

Jag har svårt att se att dubbelkategorisering är motiverad i just detta fall, och det finns goda skäl för att behålla underkategorierna. Vad gäller översiktlighet, så har man väl möjligen ibland behov av att enbart få se en lista över nuvarande partiledare. Detta löses enklast just med en Lista över nuvarande partiledare i Sverige.

Namnen på underkategorierna bör faktiskt ändras, så att det tydligt framgår att det inte är socialdemokraterna eller centerpartiet i Finland som avses. De finlandssvenska namnen på finländska riksdagspartier är ofta rätt snarlika de svenska. Jörgen B 18 oktober 2011 kl. 23.07 (CEST)

Jag kan inte heller se dubbelkategoriseringen som motiverad. Fernbom2 18 oktober 2011 kl. 23.11 (CEST)

Det här riskerar att krocka med den ofta förfäktade åsikten på SFFR, att listor som kan ersättas av kategorier bör så också ersättas. Detta är just en sådan lista som kommer ge lite eller inget mer än vad en kategori gör. Dubbelkategoriseringen som sådan ser jag inget som helst problem med. Däremot är det riktigt att risken är just sådan som LPfi beskriver, och därför det enda negativa i dubbelkategoriseringen. Går det att komma runt på något annat sätt än en lista? Alternativet om en samtliag partiledare/sekreterare eller övriga partiledare/sekreterare är dock inte speciellt snyggt eller en bra lösning, även om den skulle vara hemskt enkel. dnm ^{(d | b)} 19 oktober 2011 kl. 14.02 (CEST)

Vad är behovet? Det går väl alldeles utmärkt att gå runt i alla underkategorier om man letar efter svenska partiledare. Fernbom2 19 oktober 2011 kl. 14.05 (CEST)

Behovet kan vara att inte behöva lägga ned för mycket tid.

Dnm: Jag är nog inte riktigt lika listfientlig som en del andra..., men visst, som vanligt går det att lösa även med kategorier. Man kan skapa en Kategori:Nuvarande svenska partiledare. Den "dubbelkategorisering" som då blir följden är helt enligt vår praxis; en förgrening och ett senare återsamlande på högre nivå. (Något särskilt behov av en lista/kategori för förutvarande svenska partiledare ser jag inte.)Jörgen B 19 oktober 2011 kl. 17.50 (CEST)

Det finns ett starkt skäl att inte frångå praxis. När en redigerare som inte har råkat läsa just den diskussion som lett fram till undantaget får syn på dubbelkategoriseringen i någon artikel så kommer den raskt att försvinna och snart har man dubbelkategorisering av endast en andel av de aktuella artiklarna. Då försvinner alla eventuella översiktsvinster. /Dcastor 19 oktober 2011 kl. 18.21 (CEST)

Rimligtvis borde resultatet av diskussionen beskrivas på kategorisidan och eventuellt själva diskussionen länkas på kategorins diskussionssida. Detta görs tyvärr sällan, och kategorisidan kollas inte alltid vid (om)kategorisering. Dubbelkategorisering borde, i de få fall den är befogad, noteras mycket tydligt på relevanta sidor. --LPfi 20 oktober 2011 kl. 09.27 (CEST)

Länkröta BBR

I dag har Riksantikvariets bebyggelseregister genomgått en större uppgradering (läs här), vilket tyvärr har fått till följd att gamla länkar dit inte längre fungerar. Det är riktigt illa för oss som jobbat mycket med kyrkor och andra byggnadsminnen, till exempel i samband med Wiki Loves Monuments. Finns det någon möjlighet att ändra länkar till BBR så att de pekar rätt? Varje länk innehåller ju byggnads- eller anläggnings-ID, så det borde gå, men jag kan ingenting om robotar och sådant. /jssfrk (d|b) 18 oktober 2011 kl. 15.25 (CEST)

Det är alltid trist med länkröta. Tyvärr något vi kommer att få leva med när vi har externa länkar. Jag har åtminstone fixat till Mall:Infobox kyrka, så referenser från den mallen verkar fungera nu. Hur vi skall göra med länkar som inte går via mall har jag inte koll på. --// jorchr 18 oktober 2011 kl. 18.35 (CEST)

Finns hjälpmedel att hitta dessa. Lägg en WP:RH så får du se om ngn nappar. -- Lavallen 18 oktober 2011 kl. 18.39 (CEST)

Har även fixat mallen Mall:BBR. Finns fler mallar? --// jorchr 18 oktober 2011 kl. 18.44 (CEST)

BBR-mallen på Commons är nu ändrad pss mallen här. Är det mer i commonsmallen som behöver uppdateras? --MagnusA 18 oktober 2011 kl. 19.12 (CEST)

Riksantikvarieämbetet är underrättade och de ska titta på det. --Ainali 19 oktober 2011 kl. 16.44 (CEST)

Man kan säga att BBR-mallarna och bbr-parametern till infoboxar är början av ett stort arbete att städa upp bland de externa länkar till byggnadsminnen som fanns tidigare. (Motsvarande vad som gjordes för några år sedan med länkar till IMDb.com från filmrelaterade artiklar.) Att BBR var skakigt upplevde vi redan i augusti, eftersom kyrkorna i Strängnäs och Linköpings stift saknades då. Kanske är det bäst att vänta några månader tills hela havet har slutat storma, för att slippa göra om arbetet flera gånger. --LA2 20 oktober 2011 kl. 18.51 (CEST)

Logg på utvald artikel på huvudsidan?

Finns det någon logg där man kan se vilka artiklar över tiden som valts som "Utmärkt artikel" på huvudsidan ..? Schh 20 oktober 2011 kl. 03.05 (CEST)

Wikipedia:Utvald artikel och arkiven där? /Julle 20 oktober 2011 kl. 03.16 (CEST)

Efter 2009 har de utvalda inte loggförts lika noggrant som tidigare. På Wikipedia:Utmärkta artiklar/Differens kan man se när de nuvarande utmärkta artiklarna senast var på huvudsidan, och vill man veta exakt vilken artikel som var vid ett visst tillfälle kan man hitta det i historiken till Mall:Utvald artikel. Ḇọⅳⅰḙ 20 oktober 2011 kl. 08.14 (CEST)

Wikipedia påverkat livet för någon?

Finns det någon berättelse om hur Wikipedia har påverkat tillvaron för någon signifikant?, t.ex elever kan ju i dagsläget nästan läsa in allt från wp. Schh 15 oktober 2011 kl. 18.31 (CEST)

Förra terminen köpte jag inte böckerna när jag studerade medicin (anatomi), utan lyssnade på föreläsningarna, laddade ner instuderingsfrågorna och satt och läste på enwp och forskarsidor och skrev för fullt på svwp. Blev en del nya artiklar och mycket förbättringar+ att det resulterade i enbart godkända tentor (kunde ej få mer än G i betyg även om lärna gav VG på uppgifterna). Så ja, det påverkade mig positivt. Nu läser jag programmering och där går det inte att redigera lika mycket för det är ett handarbete och inte råplugg... Adville 18 oktober 2011 kl. 23.27 (CEST)

Intressant!, antar att det blev en del medicinartiklar på wikipedia ;) Vad är det förutbildning som kombinderar anatomi/medicin med programmering? Schh 21 oktober 2011 kl. 00.41 (CEST)

Artiklar om privat egendom

Har vi egentligen riktlinjer angående artiklar som beskriver privategendomen av enskilda personer? Jag fick mejl av ägaren till den byggnadsminnesmärkta villan Gransäter som är rädd att den av mig skapade artikeln drar inbrottstjuvar till området. Personen undrar om artikeln möjligen kan raderas. Vad kan ägaren begära angående artikelns innehåll? Jag kommer till exempel ihåg att tyska tomtägare fick möjligheten att deras hus blev suddade på Google Street View när de beställer detta. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 oktober 2011 kl. 17.41 (CEST)

Såvitt jag vet har vi inga riktlinjer. Nu är ju inte vår artikel det enda som finns om denna villa på nätet, en googling ger bland annat träffar på Stockholms läns museum med massa bilder och text och såklart i bebyggelseregistret med omfattande beskrivning. Sedan finns det ju också en bok utgiven som jag kan anta innehåller en hel del information. När du säger tyska tomtägare, menar du tyskar som äger tomt i Sverige eller personer som äger tomt i Tyskland? --Ainali 20 oktober 2011 kl. 18.26 (CEST)

Jag anser det självklart att ägarna inte skall påverka om det skall finnas en artikel eller inte - lika lite som någon person skall bestämma om det skall finnas en artikel här - det skall relevanskriterierna göra.--FBQ 20 oktober 2011 kl. 19.21 (CEST)

Instämmer med FBQ. Jag ser inte att du har skrivit något i artikeln som skulle vara särskilt lockande för inbrottstjuvar, artikeln fokuserar ju på byggnadens arkitektur, det brukar väl knappast vara något som lockar inbrottstjuvar? Köper man ett hus ritat av en välkänd arkitekt får man räkna med att huset blir omskrivet i böcker och uppslagsverk. / Elinnea 20 oktober 2011 kl. 19.29 (CEST)

Tack för alla svar hittills, informationen om Google Street View syftade på Tyskland, hur det är i Sverige vet jag inte. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 oktober 2011 kl. 20.12 (CEST)

Angående inbrott så blir ju det i sådana fall ett stort problem för våra kyrkoartiklarna. Kyrkorna är ofta måltavlor för stöldräder och innehåller mängder med värdefulla kulturföremål. Men wikipedias artiklar kan ju inte gärna censureras kring kyrkornas kulturskatter bara på grund av stöldrisken.--FBQ 20 oktober 2011 kl. 21.29 (CEST)

Och beträffande Google Street View handlar det ju snarast om att bilderna där är tagna urskillningslöst, och inte fokuserar på särskilt kulturhistoriskt intressanta byggnader. Antar i sådana fall att det är fotografierna i artikeln som är det som skulle kunna komma att ifrågasättas, ifall de visar detaljer som skulle kunna vara intressanta för en inbrottstjuv, och om det inte skulle gå att illustrera artikeln med andra bilder. Det här är juridik jag inte är insatt i. Skulle wikipedia kunna stämmas för att man lagt upp bilder som illustrerat hur larmsystemet i villan är uppbyggt och hur en inbrottstjuv kan ta sig förbi det? --FBQ 20 oktober 2011 kl. 22.25 (CEST)

Google streetview kan fånga situationer som kan vara integritetskränkande. Men artikeln om Villa Gransäter håller sig strikt till arkitektur, användning och lokalisering. Information saknas om ägare, inkomst, föremål, eller bild på ägaren osv.. att artikeln skulle leda till något signifikant problem verkar långsökt. Skatteverkets offentliga information är sannolikt ett värre problem med en faktor 100x. Någon som har argument emot detta? (nyfiken!) Schh 21 oktober 2011 kl. 00.37 (CEST)

Villa Gransäter är kulturminnesmärkt och ingår därmed officiellt i det svenska kulturarvet. Det förvånar inte om ägarna till sådana objekt gärna noterar detta vid middagsbjudningar och i mäklarkontakter, men det innebär också att man får lov att finna sig i att det föreligger ett allmänintresse för byggnaden. /Dcastor 21 oktober 2011 kl. 04.02 (CEST)

Några exempel på privatägda byggnader: Trolleholms slott, Marsvinsholms slott, Dybäcks slott, Kulla Gunnarstorps slott, Krageholms slott, Osbyholms slott, Häckeberga slott. Skulle vi ta bort dessa artiklar om ägarna hörde av sig med ömmande skäl? Rimligtvis inte. Kunskap kan alltid missbrukas, men om vi inte tror på att sprida den trots det blir det svårt att driva Wikipedia. /Julle 21 oktober 2011 kl. 05.21 (CEST)

Jag vill i den här diskussionen bara peka på artikeln om Streisand-effekten.//Hannibal 21 oktober 2011 kl. 20.01 (CEST)

Bilracing

Hitflyttad från Wikipediadiskussion:Bybrunnen#Bilracing. --MagnusA 20 oktober 2011 kl. 22.54 (CEST)

Jag är lite fundersam över Formel 1-nojan här på Wikipedia. En racerförare, stall eller tillverkare kan vara hur framgångsrik som helst i sportvagns-VM, i USA, i rally, eller nåt. Men det som tas upp mest är den (halva) misslyckade Formel 1 säsongen dom kanske haft. Ett lysande exempel är Leo Kinnunen, som körde sportvagns-VM för Porsche, och vann bla Daytona 24-tim, Monza 1000 km med mera, och var med att ge Porsche världsmästerskapet. Men det står nästan bara om den halva misslyckade Formel 1 säsongen han råkade ha. Hur kommer det sej? Delta (diskussion) 20 oktober 2011 kl. 22.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kanske beroende på nationaliteten? Artikeln på på wikin handlar om F1. Hasse A 20 oktober 2011 kl. 22.29 (CEST)

Jag kan inte göra något annat än att hålla med dig. Den användaren som skapade alla dessa gamla racerförarartiklar verkar bara ha riktat in sig på Formel 1, tyvärr. Du får jättegärna hjälpa till att fylla på dem. Det hade behövts en till bilsportredigerare. - Green Yoshi (^d_b) 20 oktober 2011 kl. 22.49 (CEST)

Det beror på att Wikipedia skapas av användarna, och vi har haft en väldigt engagerad användare som är intresserad av F1, och har tagit sig tid att skapa artiklar om allt som är relaterat till F1, även om förare som bara gjorde en halv misslyckad F1-säsong. Tyvärr har de som är intresserade av andra grenar av bilrejsing inte skrivit alls lika mycket, vilket tyvärr gör att det blir lite skevt i urvalet av information. Men alla är välkomna att fylla på med mer information som gör artiklar mer rättvisande. Ḇọⅳⅰḙ 21 oktober 2011 kl. 08.24 (CEST)

Det hela liknar den situation vi har för skådespelare där en användare för några år sedan väldigt flitigt förde över uppgifter om svenska filmroller från SFDb men inte gjorde några försök att komplettera dessa uppgifter med fakta om t ex personernas teaterkarriärer, filmroller i andra länder etc eller helt andra huvudsakliga sysselsättningar (t ex har en hel del kändare svenska jazzmusiker haft artiklar här som ursprungligen mest handlat om att de haft en biroll som "musiker" i filmen-si-och-så). /FredrikT 21 oktober 2011 kl. 09.29 (CEST)

Det går att hitta mängder med andra exempel, och är inte helt ovanligt beroende på hur wikipedia fungerar. Ett annat exempel var drottningar som vunnit sin position av berömmelse genom att bli gifta med personer som saknade artiklar, beroende på en användares i övrigt mycket lovvärda arbete med kvinnor genom historien. Psalmförfattare har jag hittat mängder där personen egentligen är mer känd som filosof eller kanske ämbetsman och reformator, men där artikeln enbart handlar om personens psalmer. Mitt eget arbete med artiklar från svensk uppslagsbok åstadkommer också sådant, det är ju inte så att 80% av Franska akademiens ledamöter eller Ungerns utrikesministrar har ett efternamn som börjar på A-F, utan är helt och hållet mitt fel. Man kan hoppas att de värsta exemplen alla fall inom viktiga områden är sådant som kommer att försvinna med tiden.--FBQ 21 oktober 2011 kl. 10.29 (CEST)

Radering för att få börja ny artikel

Jag har på sistone ibland stött på önskemål att få en sida (vanligen en omdirigering) raderad för att någon vill starta en ny artikel. Jag upplever att det strider mot vår praxis och mot vår målsättning att spara historik.

Det handlar alltså om att en del användare vill få äran av att skapa en ny artikel då de de facto skapar en ny artikel. Då man gör en omdirigering till en artikel eller ersätter en substub med en artikel syns det ju inte som nya artiklar i historiken.

Det är helt rätt att man skall kunna få äran av en ny artikel då man skriver en, men att åstadkomma det genom raderingar tycker jag är olämpligt. Det döljer historia som borde få vara synlig (om man inte återställer efteråt), skapar extra arbete och försvårar artikelskapandet (man måste vänta på åtgärden). Och hur är det med dem som inte begär raderingar? Statistiken blir än mer felvisande om en del "korrigerar" statistiken för sin del och andra inte.

Och hur omfattande artiklar kan man radera? Räcker det att man skriver den nya artikeln från tomt bord, också om det fanns en rätt lång artikel från förut? Eller måste det vara en substub? En substub om något annat?

Till verkligheten på Wikipedia hör att det finns substubbar och omdirigeringar. En del skapar nya substubar och får bra artikelskaparstatistik, andra skriver om substubbarna till bra artiklar och får ingen artikelskaparstatistik (också om de skriver om artiklarna från grunden, också om de fått idén att skapa artikeln utan att se substubben). Jag tycker det är den verklighet vi får leva med tills vi får bättre verktyg för statistiken.

Lägg gärna de nyskapade artiklarna i en lista på din hemsida, oberoende om det fanns en omdirigering med samma namn förut eller inte! Den listan kan ge en riktig bild av artiklarna du skapar (om du underhåller den), den automatiskt genererade statistiken visar hur som helst fel.

--LPfi 20 oktober 2011 kl. 15.19 (CEST)

Ingen anledning alls för infon om vem som skapat arikeln finns i historiken. Dessutom kan det vara av intresse att se vem som tidigare omdirigerat artikeln. --NERIUM 20 oktober 2011 kl. 15.25 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Enligt mig är raderingar OK i situationer där det handlar om omdirigeringar och kanske substubar, men inte annars. Det handlar inte bara om redigeringshistoriken, det handlar om de olika verktygen som toolserver.org som inte "registrerar" att man skapat en artikel. De som är filtidiga att göra omdirigeringar kommer i framtiden ha "skapat" många artiklar medan dem som skapat artiklarna i själva verket inte har skapat nära någon. Jag har flera gånger tidigare skapat artiklar i omdirigeringar, för dessa har jag inte fått någon erkändhet vilket givit avtryck i kritik som riktats mot mig om att skapa för få artiklar. Jag har därför för egen del slutat skapa artiklar i omdirigeringar eftersom det visat sig extremt otacksamt (det hänvisas alltid till den genererade statistiken när kritik skall framföras). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 20 oktober 2011 kl. 15.29 (CEST)

Jag kan inte se att uppslagsverket vinner något på att raderingar sker i sådana här fall, och administrativa verktyg som raderingar bör användas just för uppslagsverket bästa. Olika sorters statistik över vem som gjort flest redigeringar, skapat flest artiklar, etc ligger långt utanför det vi primärt sysslar med (att skriva ett uppslagsverk) och bör inte få påverka hur vi hantera väsentliga frågor som raderingar.--Ankara 20 oktober 2011 kl. 15.38 (CEST)

Ifall en utebliven radering gör att en artikel inte skapas anser jag att det skadar uppslagsverket kvalitativt och gränslöst mycket mer mer än en eventuell raderad omdirigeringshistorik. Frågan som bör ställas är ifall omdirigeringshistoriken är viktigare för uppslagsverket än en faktisk artikel? dnm ^{(d | b)} 20 oktober 2011 kl. 15.49 (CEST)

Som Ankara, luktar ren fåfänga. Jag ser inga belägg för att artiklar inte skulle skapas bara för att det fanns en omdirigering innan.--LittleGun 20 oktober 2011 kl. 15.52 (CEST)

Jag tycker nog en artikel skapas när antalet byte går från 40 till 2000, inte när det står ett N i SÄ. Om toolservern inte kan fatta det, så är det den som ska programmeras om. - Lavallen 20 oktober 2011 kl. 15.54 (CEST)

Instämmer med Lavallen! För det första är statistikredskapet felprogrammerat. För det andra är wikipedia en kunskapssajt, inte någon pacman lik statistikspel. Dessutom som en del skriver så behöver man ibland använda historiken för att få reda på när saker gjordes. Detta verkar vara ett riktigt SLUTTANDE PLAN! Schh 21 oktober 2011 kl. 00.25 (CEST)

Lista överskrivna omdirigeringar med nya artiklar på respektive användarsida om användarna anser sig behöva visa att de startar artiklar.--LittleGun 20 oktober 2011 kl. 15.56 (CEST)

Jag instämmer med Ankara och LittleGun. Visst har Lavallen en poäng, men skapandet av omdirigeringen är många gånger rent faktiskt det som får artikeln att komma till och inte tvärtom ett hinder för detta! Fernbom2 20 oktober 2011 kl. 15.57 (CEST)

Även jag instämmer med Ankara och LittleGun. Tycker även att det finns ett värde i att kunna se t ex hur länge det har dröjt från att en omdirigering skapades tills dess att den blev en egen artikel. Glöm inte att en del omdirigeringar också en gång i tiden kan ha varit en egen artikel förut också men sedan infogats någonstans, och då behöver vi ha tillgång till den gamla redigeringshistoriken. /FredrikT 20 oktober 2011 kl. 16.03 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Kalla det föraktfullt för fåfänga, men det leder inte till något gott LittleGun. Jag har lyft detta utifrån problem jag upplevt i hur olika användare agerat i detta projekt. Jag vill inte orättfärdigt bli kritiserad i ren småaktighet i framtiden. Det är därför jag slutat lägga energi på göra artiklar till omdirigeringar för länge sedan även fast jag hittat väldigt många som skulle kunna få egna bra artiklar inom mitt kompetensområde. Det är helt enkelt inte något som premieras hos kritiker. Detta förhindrar givetvis inte er eller någon annan att skapa artiklar där jag tänkt skapa ifall omdirigeringarna fick ersättas genom att de raderades. Det här är en diskussion jag och Fernbom2 tangerat ett par tillfällen. dnm ^{(d | b)} 20 oktober 2011 kl. 16.06 (CEST)

Det var inte min mening att vara föraktfull. Även jag är fåfäng om det är någon tröst. Vill du inte orättfärdigt bli kritiserad för småaktigighet (fåfänga?) verkar rätt väg snarare vara att skapa artiklar av omdirigeringar, enligt kommentarerna ovan.--LittleGun 20 oktober 2011 kl. 16.11 (CEST)

Var finns all denna kritik dnm refererar till? Mitt förslag är att användaren flyttar den tidigare omdirigeringen till ett annat tomt uppslagsord. Då finns historiken kvar där, medan det gamla namnet automatiskt blir en ny artikel när den sedan fylls med innehåll. Man ser flytten i början, men den som skriver texten krediteras om vederbörande utfört åtgärden. Fernbom2 20 oktober 2011 kl. 16.16 (CEST)

Jag undrar detsamma! Låt oss få veta vilka som använder ett så trubbigt hjälpmedel som den mekaniska artikelskaparstatistiken för att kritisera medwikianer!

Jag får ibland uppfattningen att vissa mycket unga nybörjare uppfattar wp ungefär som ett datorspel, där det gäller att samla poäng och nedkämpa fiender för att kunna gå vidare till nästa nivå (administratörskapet:-). Detta är dock något vi oftast kan ha överseende med. Förhoppningsvis finner dessa nybörjare så småningom ett egenvärde i känslan av att ha bidragit till detta kunskapsprojekt. Dnm, om det handlar om kritik baserad i den missuppfattningen, så le bara milt! Jörgen B 20 oktober 2011 kl. 16.50 (CEST)

Jag har gjort en egen sida, och där håller jag koll på mina nyskapade sidor. Där lägger jag även in redirects som jag gör till egna sidor. Det fungarar för mig och är kul att se hur detr växer, även om jag har kallat mina egna skapade redirects för nya sidor med ;-) Artiklar skapade av Adville Det löser problemet, och "datorspelsanvändarna" plockar poäng på det sättet+ med statistikrutan som visar antalet redigeringar. Det är kul att se hur det ökar (finns på min sida med) Adville 20 oktober 2011 kl. 20.02 (CEST)

Jag har aldrig noterat det här fenomenet? Någon som kan ge ett exempel? Spontant verkar det väldigt onödigt. Vi är här för att göra uppslagsverket bättre, inte för att boosta våra egon. För övrigt anser jag att egot boostas precis lika mycket av att göra artikelförbättringar, oavsett om det står ett litet N bredvid artikeln i SÄ eller inte. /Grillo 21 oktober 2011 kl. 01.03 (CEST)

Instämmer, och jag tycker känna igen en viss personlighetstyp som kan ha sådana här behov. :-) Schh 21 oktober 2011 kl. 01.18 (CEST)

Listor av typen "Artiklar skapade av mig" kan vi se lite varstans bland användarsidorna, inte bara bland "vissa mycket unga nybörjare", även om de flesta jag har sett uppdateras manuellt. Till och med jag har en liknande lista trots att jag förmodligen, totalt sett, ägnar mer tid att ta bort "information" (klotter, reklam, ...) än åt att tillföra ny. Verifieringen finns i respektive artikelhistorik även om knappt någon explicit faktiskt hänvisar dit. Det är lättare att hitta signifikanta informationstillskott från en viss användare där än att hitta motsvarande i listan över samtliga redigeringar gjorda av användaren (Special:Bidrag).

För mig är listan en påminnelse om vad jag faktiskt har tillfört (egot!) och ett enkelt sätt att hålla lite koll på "egna" artiklar, men även en möjlighet för andra att titta i eftersom den delvis speglar intresseområden.

Verktyget som mekaniskt räknar antalet N-poster finns visserligen med på sidan, åtminstone på min, men då enbart som ett av flera verktyg inför uppdateringen av listan, inte som någon slags "poängräknare". Personligen räknar jag större utökningar mycket tyngre än nya omdirigeringar och grensidor (även om de senare naturligtvis också är mycket viktiga för att leda läsaren rätt) vare sig utökningen utgår från ingenting (en N-post), befintlig omdirigering, ((sub-)stubbe eller icke-stubbe. Tyvärr har jag själv inte tillräckligt tålamod och formuleringsförmåga för att hålla på så mycket med sådant, men är mycket imponerad av dem som har det. --MagnusA 21 oktober 2011 kl. 10.15 (CEST)

Jag tycker att MagnusA kommer med bra synpunkter och håller med. Jag har också haft listor över artiklar jag skapat och det har jag inte haft för att visa på duktighet eller för att bättra på mitt eget ego, utan för att plocka fram en wikipediaidentitet. De flesta av oss är helt anonyma, åtminstone utåt sett och onwiki, och när användarna är anonyma får man istället kännedom av användare genom att läsa en presentation av dem som wikipediaanvändare, och i den prestationen kan ett urval av artiklar man skapat vara en given del. Obelix 21 oktober 2011 kl. 19.43 (CEST)

Diskussionen ovan handlar alltså om folk som raderar en omdirigering för att sedan starta en ny artikel under grundordet, alternativt folk som blir arga på andra användare för att de skapar omdirigeringar. Inget av dessa fenomen har jag någonsin stött på, men det verkar som om vissa råkat ut för det/själva gjort såhär. Kan någon ge något exempel på detta? Båda agerandena är för min del fullständigt oacceptabla. Självklart kan man lista artiklar man bidragit huvuddelen till eller skapat på sin användarsida, det har inget med saken att göra. Att använda en automatgenererad lista för att framhäva sig själv eller som verktyg för att kritisera någon annan är även det fullständigt oacceptabelt. Används dessa listor på det sättet bör listorna förmodligen raderas. Det är ungefär lika fånigt som de småbråk jag sett på veckans tävling på sistone. Wikipedia är ett uppslagsverk, ingen tävling. Vi ska vara snälla och uppmuntrande mot varandra, inte småaktiga. /Grillo 22 oktober 2011 kl. 09.42 (CEST)

Mall som visar "antalet dagar sedan"?

Jag söker en mall som motsvarar denna. Av att dömma från interwikilänkarna saknas denna mall på svwp. Någon som isåfall känner sig manad att översätta den? Blåmes 21 oktober 2011 kl. 18.35 (CEST)

Tyvärr verkar många goda användare inte inse att det finns lika goda skäl att förse mallar och kategorier med interwikilänkar, som det finns för artiklar. Det medför att man måste leta runt på obskyra platser för att hitta systermallar och systerkategorier; alternativt att man i onödan skapar dubletter.

Jag lyckade hitta den existerande Mall:Dagar från idag. (Jag tänker strax iwlänka den, om det går!) Duger den? Annars kanske någon annan mall i Kategori:Datummallar kan fungera! Jörgen B 21 oktober 2011 kl. 21.44 (CEST)

Så fiffig var inte jag, så jag gav mig på att översätta mallen. Inte mallen Start date and age utan Time ago som jag uppfattade skulle passa behovet. Den heter Tid sedan och har möjlighet även att titta in i framtiden och ange tiden med olika sorter. (Klockslag fungerar också, fast bara om man gillar UTC.) Några exempel: {{Tid sedan|2011-01-01}} ger för 13 år sedan, {{Tid sedan|2011-01-01|enhet=veckor}} ger för 722 veckor sedan, {{Tid sedan|2011-01-01|enhet=dagar}} ger för 5054 dagar sedan, {{Tid sedan|2011-12-24|enhet=dagar}} ger för 4697 dagar sedan, {{Tid sedan|2011-12-24 15:00|enhet=timmar}} ger för 112724 timmar sedan. /Larske 21 oktober 2011 kl. 22.07 (CEST)

Tänkte du på att iwlänka den till Time ago, och att lägga in den i lämplig kategori? :-) Det finns plats för fler mallar! Jörgen B 21 oktober 2011 kl. 23.03 (CEST)

Jag tänkte göra dokumentationssidor om det visar sig att mallen fyller ett behov, men det är mycket möjligt att jag hade missat det där med iw och kategorisering, så bra att du påpekade det. Hur stora skillnader (i funktion) får det vara mellan mallar för att man fortfarande ska iwlänka dem? /Larske 21 oktober 2011 kl. 23.41 (CEST)

Tja, du får väl slå upp i regelboken, som som bekant styr allt vi gör in i minsta detalj:-) Allvarlig talat, så är det självklart en bedömningsfråga från fall till fall, och beror för min del mest på vad jag hittar, på båda wikipediorna, när jag har letat runt litet. Nästan alltid finns det minst en mall på en-wp som ligger rimligt nära den mall på en nordisk wp jag just tittar på, till ändamål och i funktion. Finns det flera kandidater, så länkar jag dem jag tycker är mest likartade. Det är oftast bättre med en rimligt vettig länk än ingen länk alls; och eftersom programmeringen ofta är olika, så är funktionerna normalt inte exakt identiska heller.

Skillnaderna ändras dessutom med tiden. Enwptidsmallar använder till exempel numera ibland en speciell mall för att få rätt numerus på vissa nyckelord (alltså "1 month" men "2 months"). Att döma av diskussionskommentarer och historik, är detta relativt nytt. Därmed ändrades ju funktionaliteten en aning; men självklart tog de som gjorde ändringen inte bort interwikilänkarna bara därför.

Undvik dubbleringar, att två sidor i en wp har samma systersida i en annan, och liknande inkonsekvenser! I övrigt gör "en iwlänk för mycket" knappast skada; och som vanligt är ju den som kommer på ett bättre sätt att organisera sambanden på välkommen att ändra. M. v. h., Jörgen B 22 oktober 2011 kl. 19.18 (CEST)

PS: Mången enwpmall är skrivskyddad; men då brukar den inkludera iwlänkarna från dokumentationsfilen. Det är alltså då i denna man lägger till svwplänken. Jörgen B 22 oktober 2011 kl. 19.22 (CEST)

Hjälp med språkvård

Någon som känner sig villig att hjälpa till med att förbättra språket i artikeln Titanic? Har den senaste tiden försökt förbättrat språket och källorna, skulle vara tacksam om fler kunde hjälpa till. Coffa92 22 oktober 2011 kl. 14.00 (CEST)

Har inte tid och möjlighet själv, men jag har lagt upp artikeln på Wikipedia:Projekt språkvård som en artikel att fokusera på och samarbeta kring. Förhoppningvis är det någon eller några som har tid, ork och lust att göra detta. / Elinnea 24 oktober 2011 kl. 21.11 (CEST)

Veckans tävling

Det är söndag kväll och vi har ingen Veckans tävling inför nästa vecka. Det finns dock många olika tävlingsmoment som vore välkomna. Titta gärna på Mall:Veckans tävlingstabell om det är nån tävling där som kan vara värd att köra i repris eller hitta på nån ny tävling. Kanske nåt med basartiklar, substubbar, artikelförlängning, skapa artiklar av rekommenderad-kvalitet eller kanske nån fototävling, typ fotografera sånt som finns i Kategori:Illustrationsbehov. Har du aldrig varit tävlingsledare så hjälper jag gärna dig att utforma en tävlingssida (som du sen givetvis kan ändra på hur mkt du vill) Det är roligt om fler provar på att leda Veckans tävling! Se gärna Wikipedia:Idéer till veckans tävling där du kan få inspiration. Det finns hur många saker som helst som man kan göra en veckans tävling av! / Elinnea 23 oktober 2011 kl. 18.58 (CEST)

Jag har lagt upp en tävling, här, men kan flytta den en vecka om någon annan som inte varit tävlingsledare eller gärna vill ha en tävling kommande vecka gör en tävling, eftersom jag räknar med att ha ganska mycket att göra på jobbet under veckan. Blir det den här tävlingen är jag tacksam om någon ändrar i mallen för aktuell tävling i morgon. Mvh Höstblomma 23 oktober 2011 kl. 19.26 (CEST)

Låter som en bra tävling! / Elinnea 24 oktober 2011 kl. 21.07 (CEST)

När? Var? Vem?

Den här veckans tävling jobbar på att konkretisera Wikipedia och vill minska antalet {{när}} {{var}} och {{vem}} mallar i uppslagsverket! Välkommen att delta i tävlingen, anmäler sig gör man genom att skriva upp sina bidrag på tävlingssidan! Mvh Höstblomma 24 oktober 2011 kl. 16.42 (CEST)

Många bra nya bilder men hur göra dem tillgänliga?

Jag har råkat hitta en kategori på Commons som innehåller uppemot 3000 mycket bra och efterfrågade bilder. Bland andra finns här bilder (tagna de senaste tre veckorna) på mer än hälften av de objekt jag tänkt skulle ingå i fotosafarin i Markaryd!! Men hur är det tänkt de skall komma in i Wikipedia: kategorier saknas nästan genomgående, de flesta är heller inte upplagda i någon artikeln man kan hitta dem. Och tex Ås kyrka krävs en del länktryckningar för att veta vilken av de fyra Ås kyrka den är. Finns det någon plan att kategoriser bilderna?Yger 27 september 2011 kl. 12.39 (CEST)

De flesta av bilderna kommer från Wiki Loves Monument där Category:Protected buildings in Sweden är förinställd för de som laddat upp byggnadsminnen. Det gjordes ett försök förra veckan med en tävling men det blev tyvärr få bidrag. Det finns också tävlingskategorin på Commons:Category:Images from Wiki Loves Monuments 2011 in Sweden att gå igenom.--ArildV 27 september 2011 kl. 12.49 (CEST)

Det krävs nog en del krafttag för att få in alla fina bilder i uppslagsverket. Även kategorisering på Commons behövs. commons:Category:Images from Wiki Loves Monuments 2011 in Sweden är aktuell kategori. Över 2 500 bilder hittills! /jssfrk (d|b) 27 september 2011 kl. 13.10 (CEST)

Och jag ser att jag upprepar sånt Arild redan sagt. Ursäkta min brist på läskunnighet. /jssfrk (d|b) 27 september 2011 kl. 13.17 (CEST)

Förbindelselänken borde vara artiklarna under Kategori:Listor över byggnadsminnen i Sverige. Kanske borde varje rad i listorna innehålla en länk till en commons-kategori? Eftersom varje byggnadsminne kan ha flera bilder (nu eller i framtiden), så bör väl varje byggnadsminne också ha en egen kategori på Commons? --LA2 27 september 2011 kl. 16.10 (CEST)

Båda LA2:s förslag låter vettiga. Det vore även önskvärt att lägga till commonscat på samtliga berörda artiklar på WP, kanske kunde det göras med bot? /jssfrk (d|b) 27 september 2011 kl. 16.18 (CEST)

Det är väl det som {{commonscat}} är till för? /ℇsquilo 27 september 2011 kl. 21.18 (CEST)

Jo, visst är det det. Det är bara det att det är ett sånt hästjobb att jag ville påpeka det så att flera kanske ville hjälpa till. /jssfrk (d|b) 27 september 2011 kl. 22.55 (CEST)

Många värdefulla bilder har tillkommit projektet på senaste tiden genom tävlingen, men jag måste säga att jag tycker att det är lite märkligt att vissa användare (verkar vara bilder från samma användare) har "dumpat" bilder i kategorin, och lämnat dem okategoriserade och ibland utan ens ett vettigt sökbart filnamn. Förväntar man sig att andra skall göra grovjobbet? Att ladda upp många bilder är inget svårt, det är det andra som tar tid. Jag hjälper hur som helst gärna till att få ordning på dem. Finns det något bra sätt att se vilka som redan är genomgångna? --I99pema 28 september 2011 kl. 19.47 (CEST)

Ja, det är nån som verkligen gillar Rådhuset i Stockholm... Jag vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till de bilderna, de flesta är verkligen meningslösa. För att hitta okategoriserade filer kan man köra CatScan på kategorierna commons:Category:Media needing categories as of 26 September 2011 (osv.) och commons:Category:Images from Wiki Loves Monuments 2011 in Sweden, så får man upp de som behöver åtgärdas ett datum i taget. Om man annars snubblar över en okategoriserad fil är det troligen en ovan användare som lagt upp den, så då kan man kolla den personens andra bidrag också. /jssfrk (d|b) 28 september 2011 kl. 21.47 (CEST)

Användaren commons:User:Socrates se hörsammar tyvärr inte uppmaningarna om att kategorisera bilderna. Jag har gått igenom ett hundratal och flyttat dem till rätt plats, men nya stora batcher, vad det verkar som utan någon egen gallring bland bilderna, fortsätter att laddas upp. Vet inte riktigt hur man skall agera i detta. Förslag? --I99pema 30 september 2011 kl. 08.47 (CEST)

Jag har nu också försökt påtala problemet för användaren på Commons (även på engelska). Vi får se vad som händer. Jag börjar nästan luta åt att filerna bör massraderas; många av bilderna är usla, och den stora mängden gör kategorierna överfulla och skymmer de bra bilderna. /jssfrk (d|b) 30 september 2011 kl. 17.30 (CEST)

Jag tycker att vi kan vara ganska hänsynslösa när det gäller att anmäla oanvändbara bilder för radering. /ℇsquilo 30 september 2011 kl. 23.12 (CEST)

Jag har nu i alla fall fått kontakt med användaren, se commons:User talk:Socrates se. På Wiki Loves Monuments står det "Ta gärna flera bilder ur olika perspektiv, gärna också på intressanta detaljer", vilket användaren har tolkat ordagrant (eller övertolkat, beroende på hur man ser det). Nu är ju tävlingen i princip över, och i den mån användaren kommer att ladda upp fler bilder vet den vad som gäller, men vad gäller radering eller icke tror jag det är bättre om någon annan, mer commonsbevandrad och med mindre bagage i frågan, fattar besluten. Vissa av bilderna är riktigt bra, men många är mer eller mindre oanvändbara. /jssfrk (d|b) 1 oktober 2011 kl. 00.11 (CEST)

Utan att ta ställning till den användarens bilder vill jag påpeka att Commons inte bara förser Wikipedia med bilder. Det är väldigt bra om Commons har tillräckligt med bilder för att illustrera en bok om ett enskilt "monument" (och fortfarande ge redaktören möjlighet att välja bland bilderna). Bilder från olika år, under olika årstid och väderlek och från olika vinklar, samt bilder av olika detaljer, kan alla vara nyttiga.

Därmed inte sagt att man skall ladda upp hela "rullen". Fotografen har ju ofta många snarlika bilder, som snarast skiljer sig genom hur lyckade de blev. Det stora arbetet är att beskriva och kategorisera bilderna så att användare hittar just den bild de vill ha. Hundra bilder av samma monument kan vara nyttiga, men då skall de också kunna beskrivas olika, och det är ofta fotografen som bäst kan beskriva bilderna (om man inte vet vad man fotograferar är chansen mycket mindre att bilderna blir nyttiga).

I efterhand är det sällan värt att begära bilder raderade, annat än uppenbart misslyckade bilder. Flera mänskor måste sätta sig in i om bilden verkligen helt ersätts av de andra liknande bilderna - och bilden blir ändå kvar på servern (otillgänglig för vanliga användare, men tillgänglig för administratörer).

--LPfi 1 oktober 2011 kl. 13.15 (CEST)

I mallen commons:template:BBR kategoriseras varje enskild mediafil i commons:Category:Protected buildings in Sweden (eller i bästa fall i någon av dess underkategorier). Varför det? Kategorin blir överbefolkad och gör det meningslöst att samla bilder som föreställer samma byggnadsminne i kategorier och lägga den kategorin i ovan nämnda kategori. --MagnusA 3 oktober 2011 kl. 00.02 (CEST)

Det har även jag reagerat på. BBR-mallen har tydligen en mängd parametrar, men ingen har använt dem. Bäst vore nog att plocka bort Protected buildings-kategorin ur mallen, men först efter färdig kategorisering. Det är massor kvar att göra där. /jssfrk (d|b) 3 oktober 2011 kl. 01.00 (CEST)

Alla mediafiler (File:) som använder den BBR-mallen blir även kategoriserade i commons:Category:Protected buildings in Sweden with known IDs. Det borde väl räcka med en hänvisning från "... in Sweden" till "... in Sweden with known IDs" så kan vi plocka bort den första kategoriseringen och ändå kunna fortsätta med hästjobbet? --MagnusA 3 oktober 2011 kl. 04.43 (CEST)

Det verkar som att BBR-mallen försöker kategorisera enbart om filen i övrigt inte är kategoriserad. Detta verkar dock inte fungera, se exempelvis Fil:Skinnskattebergs station.jpg som ligger i "sin" stationskategori, men ändå fortfarande ligger kvar i "Protected buildings in Sweden". Eller vad gör jag för fel? Extrakategoriseringen verkar inte göra nytta, är snarare ivägen. --MagnusA 3 oktober 2011 kl. 08.04 (CEST)

Det stämmer inte att BBR-mallen bara kategoriserar om filen saknar andra kategorier. Enligt dokumentationen används parametern "nocat" för att hindra kategorisering, och parametern "county" för att kategorisera efter län. Dessa har dock använts i mycket få fall. Jag håller vid närmare eftertanke förresten med om att "with known IDs" skulle räcka, eller för den delen bara WLM-kategorin. /jssfrk (d|b) 3 oktober 2011 kl. 08.33 (CEST)

Aah, tack! Jag observerade inte att nocat var en parameter (med tre måsvingar) utan jag tittade på mallen nocat. Inte undra på att jag inte fick det att gå ihop... "with known IDs" verkar vara sorterad på id så det borde gå att lätt hitta specifika byggnadsminnen där. --MagnusA 3 oktober 2011 kl. 09.03 (CEST)

En annan sak relaterad till WLM: Commons:User:ClaraRuyter har laddat upp flera bilder under samma namn så att endast den senast uppladdade "existerar", se filhistoriken i hans/hennes galleri. De borde brytas ut till flera separata filer på commons. Någon som har koll på hur man gör detta på bästa sätt? Och som kan kontakta personen? Iusethis 3 oktober 2011 kl. 12.11 (CEST)

Detsamma gäller File:Morjärvs kyrka.jpg av commons:User:Krutberg. /jssfrk (d|b) 3 oktober 2011 kl. 13.17 (CEST)

Det kanske finns ännu fler exempel isåfall. Går det att med en bot på något sätt gå igenom bilderna från WLM och kolla upp liknande fall? Går det att förtydliga den förklarande texten i uppladdningsformuläret om att en fil med samma namn redan finns, eller att göra den mer synlig?

Det känns i alla fall väldigt glädjande att så många nya konton har laddat upp bilder i och med tävlingen, hoppas att några fortsätter att ladda upp bilder och/eller bidra till Wikipedia på andra sätt. Kan fler tävlingar vara ett sätt att locka hit fler användare? Det var ju många nya användare som deltog i astronomitävlingen också. Iusethis 3 oktober 2011 kl. 13.57 (CEST)

Hur är det med dessa bilder, är det bara för exempelvis mig att ladda upp de överskrivna versionerna och hänvisa till ClaraRuyter och Krutberg som skapare, eller blir det tokigt med licensen på något vis? Jag ställer frågan på commons:Commons:Bybrunnen också. /jssfrk (d|b) 4 oktober 2011 kl. 10.39 (CEST)

Ledsen att jag missat denna diskussionen fram tills nyss. {{BBR}} pa Commons sorterar som namnt efter lan och kategoriseringen can plockas bort med nocat. Anledningen till att jag la in detta var for att lan (och typ) anda maste lagga in for att fa ratt pa lanken listorna pa sv.wiki. Vad jag inte tankte pa ar att det ar omojligt att anvanda Cat-a-lot i en kategori dar bilderna har hamnat p.g.a. en mall (aven om man lagger till en ny kategori utan att plocka bort den gamla). Om lankarna till sv.wiki bedoms som oviktiga sa kan jag plocka bort county parametern (och darmed aven den automatiska "in sweden" kategoriseringen och ersatta dem med manuella kategorier som sedan kan redigeras som vanligt.

For kategorier som hor till ett specifikt byggnadsminne far ni garna lagga in {{BBR}}-mallen (med id) direkt i kategorin (men plocka inte brot den fran bilden). Detta gor att monumentdatabasen kan utokas med ett kategorifalt i framtiden, nagot som diskuterats som hastigast under tavlingen. Forhoppningsvis kan man sedan bygga verktyg som foreslar kategorier baserat pa om id-nr matchar det hos en kand kategori. /Lokal_Profil 4 oktober 2011 kl. 13.40 (CEST)

Bada paragraferna ovan galler aven for fornminnen markta med {{Fornminne}} pa Commons. /Lokal_Profil 4 oktober 2011 kl. 13.41 (CEST)

Hej alla. Av en tillfällighet hamnade jag hit och fick läsa diskussionen.Det är jag commons:User:Socrates se som är den ”usla” användaren som till en början, i tävlingen ”Wiki loves Monument” laddade upp en massa bilder utan att placera de i kategorier eller ge relevanta namn. Jag är ny i Wikimedia som aktiv användare, men jag har konto i Wikipedia sen starten (annat namn) men aldrig bidragit med någonting. Jag har redan haft en diskussion med användarna jssfrk I99pema och bad om ursäkt och tackade dem för att de hjälpte till med att organisera flera av mina bilder. Jag har själv ändrat namn på de bilderna som inte hade relevant titeln, (enligt anvisningar) samt laddade upp en massa bilder på rätt sätt. Jag blev väldigt ledsen, inte så mycket för kritiken angående kategorierna, utan för att jag fick höra att mina bilder var värdelösa och oanvändbara. Jag håller inte med och detta har jag förklarat till båda användarna. Jag vet inte om jag har övertolkat tävlingens uppmaning om att ”flera bilder och gärna från olika vinklar” men jag tror inte att någon kommer att ta skada om det finns flera bilder än inga bilder alls av ett monument. Jag har trots allt bidragit med några unika bilder av Mikaelskapellet och ”Nederland mindre 9-Christian Erikssons bostad och ateljé”. Man kan i efterhand radera om någon bild inte håller måttet eller är en dubblett. Jag skulle radera visa bilder om jag kunde, men fortfarande förstår jag inte riktig hur.

Ni som är aktiva och duktiga på Wikipedia/Wikimedia, måste ge nya användare möjligheten att lära sig genom sina misstag. Visa lite tålamod och ha inte så bråttom med att fördöma och förkasta andras bidrag. Ni gör en fantastisk insats och det behövs flera användare som kan hjälp till med den. Jag kommer att fortsätta att bidra med bilder till Wikipedia (färre bilder, relevanta och av bättre kvalité) nu när tävlingen är slut. Ge mig bara lite mer tid att lära mig ”hantverket” bakom det gemensamma projektet, som trots allt bygger på frivillighet och engagemang. Tack för ordet och må så gott. Socrates se 5 oktober 2011 kl. 22.14 (CEST)

@Socrates.se: Hej. Först och främst så vill jag tacka dig för alla bilderna du laddade upp under tävlingen. Även om inte alla bilderna kommer till nytta på Wikipedia så ser jag ändå inte det som ett problem att du laddat upp många bilder av samma ställe. Wikimedia Commons är tänkt som en bildbank för mer än bara Wikipedia och olika återanvändare har behov av olika bilder. Namngivningen och kategoriseringen är något som du är långt ifrån unik i att ha missat. Namngivningen kan till stor del fixas via bot och kategoriseringen är långt ifrån alltid självklar, speciellt eftersom kategoriseringsfältet tyvärr var dolt under uppladdningen. Som du sa så lär man sig allt eftersom. Det viktiga är att det finns nått sätt att identifiera bilderna vilket med dina bilder alltid var fallet =) Jag är glad att du trots allt fortfarande är intresserad av att bidra och ser fram emot att se många fina bilder framöver.

Så till Commons kategoriseringen via BBR-mallen. Som en början till att fixa detta problemet så planerar jag att plock bort den förvalda kategoriseringen (Protected buildings in Sweden) från mallen och istället lägga in den direkt på bildsidan (om bilden inte redan ligger i en "Protected buildings in ..."-kategori). Detta innebär att det fortfarande kommer att finnas många bilder i den kategorin men efteråt kan de åtminstone kategoriseras som vanligt med de vanliga verktygen. /Lokal_Profil 9 oktober 2011 kl. 17.22 (CEST)

Kategoriseringen efter lan ar nu helt utplockad ur BBR och Fornminnesmallen. Med andra ord sa kan HotCat etc. anvandas som vanligt. /Lokal_Profil 25 oktober 2011 kl. 15.04 (CEST)

Angelägna artiklar - går det att skapa en sådan robot?

Går det att skapa en robot som skapar en lista över artiklar som saknas på sve.wiki men som förekommer på många andra språk? Jag kan tänka mig att om en företeelse har en artikel på 15 andra språk så är det något som borde finnas på svenska. Är det ens möjligt att genomföra något sånt här? --AHA 8 oktober 2011 kl. 10.53 (CEST)

De mest saknade artiklarna efter antalet iw-länkar finns på meta:Common Interwiki links#sv. Annars finns det toolserver.org/~magnus/joanjoc/sugart.php?uselang=en. --Fredde^✔ 8 oktober 2011 kl. 11.00 (CEST)

Tack Fredde, men jag förstår inte riktigt. När jag tittar på meta:Common Interwiki links#sv så listas en mängd artiklar som redan finns på sv.wiki - några av de översta som nämns är Irland, kål och salt etc. Vad gäller det andra förslaget så förstår jag inte hur jag ska kunna söka på artiklar som har länkar till 15 språk eller fler, men inte förekommer på sv.wiki. Mvh --AHA 8 oktober 2011 kl. 11.09 (CEST)

Listan på meta ser inte ut att ha uppdaterats sedan augusti 2010. -- Lavallen 8 oktober 2011 kl. 12.50 (CEST)

Ok, men går det att fixa en sådan lista/robot bara för sv.wiki? Du Lavallen, kanske är rätt person att fråga? Jag kan tänka mig att en sådan lista skulle kunna vara mycket hjälpsam. Man kanske för enkelhetens skull utgår från eng.wiki, trots att man då kanske missar några artiklar.--AHA 8 oktober 2011 kl. 13.33 (CEST)

Det går, använd XML dumpen av en-wp. Dom artiklar som har mer X interwiki länkar men som saknar sv-wp länk listas, problemet löst. Om du har dataresurserna att göra det.Schh 8 oktober 2011 kl. 17.40 (CEST)

Schh's lösning har stora poänger. Jag tror att de som är kunniga och har tillgång till toolservern eller en enwp-dump kan göra det här ganska smidigt. (Jag har varken det ena eller det andra.) Innocent bot kan tugga igenom alla 3,7 miljoner artiklar på enwp, men det är absolut ingen effektiv lösning. -- Lavallen 8 oktober 2011 kl. 18.09 (CEST)

Jag är helt okunnig om vilka möjligheter som finns och hur det kan förverkligas men jag tror jag förstår Schhs lösning. En ytterligare fråga bara - skulle denna lösning innebära att listan är statisk - dvs att man måste göra om proceduren för att uppdatera listan? Det är ju isåfall inte optimalt men kanske något man får leva med. --83.226.117.62 8 oktober 2011 kl. 20.12 (CEST)

Ja, lösningen innebär att listan är statisk, men det går ju att be roboten att uppdatera listan varje gång en ny dump skapas. Ḇọⅳⅰḙ 8 oktober 2011 kl. 20.25 (CEST)

Siden dette er et felt jeg interesserer meg for var jeg nysgjerrig nok til å teste ut denne typen spørringer på toolserveren. Løsningen Schh foreslår er enkel og grei, og er den jeg har testet ut. Resultatet er at det kreves en filtreringsrunde til, fordi mange av artiklene som kommer opp allerede eksisterer på sv-WP, men er omdirigeringer eller lignende. For eks fra tt-WP (fordi den er relativt liten og dermed fungerer fint som testcase) er topp 5 (med antallet linker i parentes): ISO 3166-1 (95), .ee (70), .eg (69), Ágreda (69), og .er (68). Som dere ser så eksisterer de fleste av disse, unntaket er en kommune i Spania (artikkelen eksisterer heller ikke på no-WP ser jeg).

Lignende problemer finner vi om vi bruker nn-WP som kilde (jeg var nysgjerrig på om SQL-fu'en min skalerer, og jeg merket at det tok 32 minutter for serveren å gi meg svarene), topp 10 er nn:And (78, sv-WP har And som "förgreningssida" som linker til Änder, kanskje førstnevnte burde vært linket fra nn-WP?), nn:Kvitkål (77), nn:Ágreda (69, igjen), nn:Adradas (66), nn:Miljø (61), nn:Abejar (60), nn:Centimeter (57), nn:Alentisque (57), nn:Soria (55), og nn:Mikrometer (55).

Det er selvfølgelig på ingen måte uoverkommelig å generere en liste over artikler som mangler link til sv-WP og så filtrere ut de som allerede eksisterer, men det siste steget er altså nødvendig. For øvrig er det mange artige problemstillinger relatert rundt dette med linker mellom språkversjonene av Wikipedia, Brent Hecht ved Northwestern University har publisert noen artikler om dette (blant annet om hva som mangler i en-WP). Mvh, Nettrom 8 oktober 2011 kl. 22.58 (CEST)

Spännande att du gjort ett första försök Nettrom! Vi får väl se om det kommer upp några lösningar på hur man skulle kunna gå vidare. Mvh --AHA 9 oktober 2011 kl. 13.44 (CEST)

Drar dette tilbake til venstremargen, jeg. Siden jeg var veldig nysgjerrig på hvor vanskelig dette problemet er å løse skrev jeg litt kode for å generere en slik liste, og startet med Norsk Wikipedia, fordi den ikke er så alt for stor, og fordi jeg da kan se noen av problemene selv. En første liste ligger nå på Användare:FörslagsBot/Listor/Norska saknade artiklar, og som vi alle sikkert ser med en gang så må jeg lære systemet å oversette "Miljø" til "Miljö" om dette skal ha noe for seg, ettersom listen baserer seg på likhet mellom titler. Tar gjerne imot kommentarer, la for ordens skyld også inn et kommentarfelt i listen slik at de som vil kan gå inn og for eks peke på en artikkel som det burde vært treff på ("Miljö" er et slikt eksempel), eller der hvor emnet dekkes av en artikkel med en annen tittel. Mvh, Nettrom 14 oktober 2011 kl. 02.05 (CEST)

Forsøkte å lage samme type liste med Engelsk Wikipedia som kilde, men programmet mitt skalerer ikke til en så stor Wiki. Kommer til å gjøre noen modifiseringer og forsøke på nytt. Nettrom 15 oktober 2011 kl. 15.16 (CEST)

Verktyget kan helt klart även användas för att uppmärksamma på saknade wikilänkar. Håller tummarna för att du lyckas få ihop ett program som klarar av att utgå ifrån eng.wiki och som även orkar att lista de artiklar som har så få som kanske 15 iw-länkar eller så. De högst rankade verkar överlag handla om olika förhållningssätt på de olika språkens wikipedior, mer än faktisk avsaknad av artikel/information - se exempelvis kalvinism. Mvh --AHA 16 oktober 2011 kl. 17.02 (CEST)

Jeg jobber fortsatt med å få en løsning som fungerer også med en-WP som kilde. Har et program som fullfører jobben, men listen var ikke korrekt. Skal i neste omgang også lage en lengre liste (for eks top 1000) så kan vi se om det er noe mer interessant der. Kan for eksempel godt være at antallet språklinker for de mer nyttige artiklene er 80-90% av den høyest rangerte. Mvh Nettrom 25 oktober 2011 kl. 16.28 (CEST)

Da har jeg fikset mine bugs og satt igang programmet, forhåpentligvis har vi noen resultater i morgen. Mvh, Nettrom 25 oktober 2011 kl. 17.50 (CEST)

Jeg har nå lagt opp listen med de tusen høyest linkede artiklene, og delt listen opp i ti deler med hundre artikler i hver, se Användare:FörslagsBot/Listor/Engelska saknade artiklar (1-100) til og med Användare:FörslagsBot/Listor/Engelska saknade artiklar (901-1000) (det er linker til forrige/neste liste i bunn av hver liste). Interessant å se at den høyest linkede artikkelen har 90 linker, mens det allerede på første side er nede i under halvparten av det (42). Mvh, Nettrom 26 oktober 2011 kl. 17.24 (CEST)

Hundratals redigeringar av oinloggad om Rumänien och Östeuropa

Den senaste veckan har 81.229.43.123 gjort hundratals redigeringar i artikleln om Rumänien och några relaterade artiklar. Användaren började redigera efter att en tidigare användare (som ertappats med plagiat) hade blockerats och har skrivit en del märkliga redigeringskommentarer. En del redigeringar verkar inte syfta till att ge en så balanserad och neutral bild som möjligt av Rumänien, bland annat verkar källor ha använts tämligen selektivt för att kunna kategorisera Rumänien som en del av Centraleuropa och inte en del av Östeuropa.

Jag tror det vore bra om någon eller några kunde granska de ändringar som gjorts i artikeln för att avgöra dels om ändrinarna är källbelagda, dels om källorna verkar vettiga och dels om källorna verkar valda för att passa den artikel man vill skriva snarare än tvärtom. - Tournesol 25 oktober 2011 kl. 16.05 (CEST)

Användaren verkar dessutom ha gjort en del ändringar på ren kollisionskurs med rätt tunga referenser. - Tournesol 25 oktober 2011 kl. 17.40 (CEST)

Verkar vara lika bra att snabbåterställa redigeringarna. /Grillo 25 oktober 2011 kl. 19.28 (CEST)

Efter att ha tittat igenom redigeringarna från användaren kan jag inte annat än instämma med föregående talare. Återställ och kontakta IP-numret på lämpligaste vis. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 oktober 2011 kl. 19.42 (CEST)

Jag håller med, fast när det gäller romerna noterar jag nu att användaren källbelagt från Britannica, som hävdar 2-5 miljoner romer. NE säger uppemot 20 miljoner. /jssfrk (d|b) 25 oktober 2011 kl. 19.50 (CEST)

Är ni allihopa "blinda". Ser ni inte vad jag i själva verket gör? Spola tillbaks och försämmra artikeln det är vad ni gör. Vad är det för professionellt arbete? Det är jag som ser till att det faktiskt händer något. Varför börjar ingen av er jobba själv på: riktigt!

Och REGLER säger att så länge jag håller mig till KÄLLOR så får texten stanna! Det känns löjligt att behöva förstora upp ord för att ni ska fatta.

Kan ni RESPEKTERA och ACCEPTERA mitt jobb?--81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 11.42 (CEST)

Och när användare rullar tillbaka artikeln försvinner även 20 källor! Kallar någon det för professionellt arbete? Jag tror det är dags att kontrollera källorna innan ni ger er på hela artikeln --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 11.55 (CEST)

Samtliga användare ovan är flitiga bidragsgivare till Wikipedia. Förklara vad det är du vill göra istället och varför. Dina redigeringar anses just nu problematiska och det måste du bemöta. Riggwelter 26 oktober 2011 kl. 12.16 (CEST)

Håller med föregående, se dessutom Wikipedia:Trovärdiga källor. Tomas e 26 oktober 2011 kl. 13.22 (CEST)

Ännu en gång det är inte ni som skrivit texten eller ansträngt er. Ännu en gång är det jag som ansträngt mig för artikeln Rumänien. Då förtjänar jag lite beröm och respekt också. --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 13.24 (CEST)

Beröm och respekt är något man förtjänar efter hand förutsatt at det man gör är bra och där är vi inte ännu. Du har fortfarande inte svarat på vad det du är du vill göra med artikeln och varför. Du har heller inte försvarat de av dina ändringar som går emot tunga referenser, vilket konstateras ovan. Riggwelter 26 oktober 2011 kl. 13.31 (CEST)

Måste ni ens fråga? Är inte det ganska så uppenbart för er vid det här laget? --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 13.33 (CEST)

Jag tycker det verkar uppenbart att vi har med ett barn eller troll att göra. Skall vi blockera och gå vidare om användaren inte övergår från att kräva till att förklara? - Tournesol 26 oktober 2011 kl. 13.35 (CEST)

Japp. ÅBG. Riggwelter 26 oktober 2011 kl. 13.40 (CEST)

Vad lat du är. All min text utgår från de 50 källorna som jag bad er granska! Har någon gjort det?. källorna är inte utvalda för att passa den artikel. --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 13.41 (CEST)

Skall vi begära IP-koll mot de konton som var igång i Rumänien-artikeln härom veckan också? - Tournesol 26 oktober 2011 kl. 13.42 (CEST)

Dom tillhör mig och en medarbetare. --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 13.43 (CEST)

Vad betyder "medarbetare"? Vem arbetar ni för? - Tournesol 26 oktober 2011 kl. 13.44 (CEST)

Vi arbetar för oss själva men framför allt för Wikipedia. Vi har som mål att förbättra Wikipedia för vi gillar wiki jätte mycket. och det är ingen som sagt till oss Nu gör ni det här och det här. Ingen skola. Wikipedia är vårat intresse. --81.229.43.123 26 oktober 2011 kl. 13.49 (CEST)

Du eller jag, Tournesol? Riggwelter 26 oktober 2011 kl. 13.53 (CEST)

Jag har lagt sex månader. Den anonyme får på sin användardiskussionssida förklara de två kontonas beteende (med copyviotexter och -bilder) om det skall bli tal om avblockering. - Tournesol 26 oktober 2011 kl. 13.55 (CEST)

Terms of Use update

I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.

Hello, The Wikimedia Foundation is discussing changes to its Terms of Use. The discussion can be found at Talk:Terms of use. Everyone is invited to join in. Because the new version of Terms of use is not in final form, we are not able to present official translations of it. Volunteers are welcome to translate it, as German volunteers have done at m:Terms of use/de, but we ask that you note at the top that the translation is unofficial and may become outdated as the English version is changed. The translation request can be found at m:Translation requests/WMF/Terms of Use 2 -- Maggie Dennis, Community Liaison 27 oktober 2011 kl. 03.18 (CEST)

Juholtaffären

Är det bara jag som reagerar över artikeln Juholtaffären? Vi ska inte dra upp diskussionen om att skriva om pågående händelser igen, men nu rör det en speciell typ av händelse. Det är ännu inte ens klarlagt om detta blir en "affär" att tala om i efterhand. Men mest allvarligt är att artikeln i sig bidrar till att göra det till en affär. Wikipedia skildrar nu inte bara, utan är en påverkande faktor. Jag tycker att det är beklagligt att artikeln får ligga kvar och helt utan reaktioner. Popperipopp 12 oktober 2011 kl. 19.14 (CEST)

Med tanke på hur mycket som skrevs om Sven Otto Littorin har jag svårt att bli upprörd över artikeln, men jag håller med om att den är onödig i detta skede. En politisk affär är det dock redan, alldeles oberoende av Wikipedia. Fernbom2 12 oktober 2011 kl. 19.17 (CEST)

Att döpa en artikel till "-affären" - åtminstone så länge det inte är ett mycket vedertaget namn på just den händelsen - är sensationalistiskt, inte encyklopediskt och, som Popperipopp påpekar, lite av att själva ta ställning (vilket neutraliteten talar emot). Ska vi ha en artikel alls? Nja. Vid sådana här händelser brukar ju informationen främst läggas i artikeln om personen, och inte anses tillräckligt för en egen artikel, åtminstone inte förrän det tagits upp av andra källor som inte har nyhetsförmedlingskaraktär. Calandrella 12 oktober 2011 kl. 19.20 (CEST)

Wikipedia bör inte använda ett språk som hör hemma i kvällstidningarna. Inte ens dagstidningarna vill använda det språket, och även där förekommer diskussioner liknande denna. "Ska verkligen vi journalister bidra till händelser, eller ska vi belysa dem?" Kvällstidningarna är ju däremot en del av nöjesindustrin och det är strikt marknadsmässiga beslut som fattas där. Nu är ju Wikipedia unikt som uppslagsverk eftersom händelser läggs ut omedelbart. Wikipedisterna är verkligen på hugget, artikeln om ESC-finalen med tabeller och allt lades ut två minuter innan vinnarna hade sjungit sin låt igen. Men notera att Wikipedia på intet sätt hade kunnat påverka utgången av tävlingen. I övrigt så får vi väl fundera över de argument som läggs fram här. Någon tycker att det kan ha ett värde att Wikipedia levererar ett tidsdokument, att man i framtiden kan gå tillbaka och studera hur affärer beskrevs just när de pågick. Men det är ett tankefel eftersom artiklar hela tiden redigeras om, och det är få som kommer på tanken att bläddra tillbaka till de tidigaste versionerna av artikeln. Artikelnamn tenderar att bita sig fast längre än innehållet, helt enkelt på grund av att det är färre som kan ändra artikelnamnet än innehållet. --Caspiax 28 oktober 2011 kl. 08.41 (CEST)

Jag lade in en SFFR, eftersom jag anser att det bör väntas tills det går att skilja på fakta och rykten. 1-2 veckor, och den som skapade artikeln skriver att hen arbetar med artiklar om kristdemokraterna gör det ännu mer politiskt att ha en sådan artikel. Wikipedia skall vara opolitisk och neutral. (följ länken) Adville 12 oktober 2011 kl. 19.27 (CEST)

Om man nu som läsare vill veta vad det rör sig om istället för att försöka reda ut det via miss-media, hur gör man då? Schh 12 oktober 2011 kl. 21.31 (CEST)

För det har vi Wikinews. {{Sertion|♥}} 12 oktober 2011 kl. 22.14 (CEST)

Och det fungerar även om 4 år? Schh 13 oktober 2011 kl. 04.34 (CEST)

Om alla wikipedianer som vill göra wikipedia till en nyhetssida istället skapade dessa artiklar och inlägg på wikinews så skulle det projektet till och med vara mycket framgångsrikt om fyra år.

Att skapa nyhetsartiklar på wikipedia med innehåll som hetsats fram av "miss-media" som källa reder inte ut någonting.--LittleGun 13 oktober 2011 kl. 07.59 (CEST)

Skulle vi kunna införa en regel att artiklar inte bara får bygga på webb- eller tidningskällor, utan måste referera till minst en bok? Vivo 13 oktober 2011 kl. 11.20 (CEST)

Trodde vi lämnat 1990-talet för länge sedan.. då fanns det förlagschefer som bestämde den officiella sanningen och inte hadde alltför bråttom heller.Schh 13 oktober 2011 kl. 17.30 (CEST)

Man kunde vara frikostigare med Mall:Wikinewsflytt och sedan också genomföra flytten. Edaen 13 oktober 2011 kl. 11.27 (CEST)

Att ha några regler av typen "minst en bok" kommer aldrig att fungera. Skulle vi till exempel skippa artiklar om jordbävningen i Japan ända tills böcker behandlar ämnet? Kan vi inte försöka att utgå mer ifrån en artikels notabilitet istället för tillgången till källor? Naturligtvis måste det finnas åtminstone några seriösa källor för att en artikel ska kunna finnas, men ett ämne kan förtjäna en egen artikel utan mängder av källor. Det är inte heller säkert att ett ämne alltid platsar på WP bara för att det nämns i massor av bra källor.

Om en jordbävning har 1000 döda så bör det väl vara tillräckligt för att artikeln ska få finnas? Ämnet har ju redan då tillräcklig relevans och vi vet att man kommer tala om den även om tio år.

Om ett ämne är "stort" endast för att en massa rykten sprids i media en kort period så bör det förmodligen inte ha en egen artikel. Om affären får konsekvenser, till exempel Juholts avgång, så kanske den kan vara berättigad en egen artikel. Om affären fortsätter att nämnas gång på gång i media även efter ett halvår så kanske den bör ha en egen artikel. Iusethis 13 oktober 2011 kl. 12.54 (CEST)

Det här är relevant för en egen artikel redan i dagsläget: det är en enorm politisk skandal, någonting som tas upp av i princip samtliga politiska kommentatorer, en strid inom Sveriges största parti inför öppen ridå, och där vad som skiljer de politiska kommentatorerna åt är om det i bästa fall är en tung, tung black om foten för Juholt under valet 2014, eller om det är omöjligt för honom att sitta kvar. Att säga att det här påverkar är inte att snegla i sin kristallkula: det är att lyssna på vad landets samlade politiska bedömare hävdar. Huruvida den bör skrivas nu, eller om man skall vänta ett litet tag tills krutröken lagt sig och man faktiskt kan se någonting, är däremot en annan fråga. /Julle 13 oktober 2011 kl. 13.35 (CEST)

Håller med Julle på båda punkterna.--FBQ 13 oktober 2011 kl. 13.52 (CEST)

Jag anser att man bör vänta ett tag med att skriva den här typen av artiklar, ett halvår kanske. Då har man bättre koll på hur stor relevansen är.--Balzac 13 oktober 2011 kl. 15.21 (CEST)

Ett problem med det, som påpekats i SFFR-diskussionen, är att de artiklarna sällan får så mycket uppmärksamhet. Det är nu det finns en energi kring att skriva dem. Däremot bör man i så fall alltid gå igenom dem senare och redigera dem. /Julle 13 oktober 2011 kl. 16.01 (CEST)

Skall vi skriva artiklar bara för att de väcker uppmärksamhet? Är det inte viktigare att de är korrekta? Jag tror det är väldigt svårt att skriva korrekta artiklar om sådana här skeden. Risken är att vi bidrar till att sprida, och i läsares ögon bekräfta inkorrekt information som senare visar sig vara felaktig.--Balzac 13 oktober 2011 kl. 16.12 (CEST)

Nej, vi skall skriva en artikel om det här därför att det är ett ämne som är encyklopediskt relevant. Men visst är det en bra invändning. Jag vill bara påpeka att "vi kan göra det om ett halvår istället" inte nödvändigtvis betyder att det blir gjort då. /Julle 13 oktober 2011 kl. 16.14 (CEST)

(redigeringskrock) All förskjutning är godtycklig. 1 år? Varför inte 2 år? 50 år? Wikipedias styrka är att vi är snabba och många som kollar varandra. Vad många här kanske inte känner till är att orsaken att någon här över huvud taget (bortsett från LA2 möjligen) hört talas om Wikipedia är 11 september-attackerna, där Wikipedia snabbt blev den bästa källan till allsidig information, eftersom den uppdaterades ständigt och hade som mål att vara neutral, snarare än nyhetssidorna som ofta hade en vinkel åt ena eller andra hållet (har jag läst i alla fall). Låt oss istället för att hänvisa till Wikinews, som i stort sett är död, och en måhända fåfäng idé på svenska, fortsätta att skriva sådana här artiklar och låta mängden skribenter och våra riktlinjer om neutralitet och verifierbarhet styra oss. Tack för ordet.//Hannibal 13 oktober 2011 kl. 16.19 (CEST)

Håller med Hannibal, och en del tidigare skribenter i samma riktning. När jag slår upp Juholt så vill jag veta att det är ett mediedrev, varför ett sådant har uppstått t.ex med påstått felaktiga ersättningar för tjänstebostad. Likaså vilka påståenden man har lagt fram. Oavsett sanningen i sak så påverkar mediastormen och påståendena i sig, och bör klargöras så att man kan skaffa sig en uppfattning om vad det rör sig om. Står det absolut inget så blir man fundersam hurvida det är symatisörer som "städar" eftersom medieuppmärksamheten är så enorm. Vräks det istället på med allehanda tomma påståenden utan vettiga källor så undrar man istället om det är motståndare som har skrivstuga istället. Det är en fajt på högsta nivå så det finns gott om olika politkska läger och dessutom resurser både i pengar och personer bakom. Sen ska man förstås ha solklart för sig att media snedvrider allt och saknar alltför ofta adekvat faktakontroll. I det avseendet kan wp göra en bättre insats. Utkomsten är ännu okänd, däremot kan man fastslå vad som påverkar utkomsten.Schh 13 oktober 2011 kl. 17.30 (CEST)

Bra skrivet Hannibal m.f. Så snart ett ämne har tillräcklig relevans bör det kunna få en artikel! Iusethis 13 oktober 2011 kl. 16.35 (CEST)

Men hallå - wikipedia är ett uppslagsverk inte en nyhetstjänst! Som läsare har man olika förväntningar och krav på dessa...--Balzac 13 oktober 2011 kl. 16.45 (CEST)

Och i en omvärld som förändrar sig snabbt behövs nutidsverk.Schh 13 oktober 2011 kl. 17.33 (CEST)

Instämmer med Hannibal et al. Jag vill visserligen inte se skvallertidningsuppgifter om nu levande personer på Wikipedia (se WP:BIO), och jag vill att Wikipedia ska vara mer neutral än tillfälliga mediadrev (enligt WP:NPOV), men i övrigt ser jag ingen nackdel med att sådant som stora nyhetsredaktioner tar upp också får plats här. Så snabbt som möjligt. Fördröjningen av Breiviks artikel genom radering i två dygn var onödig och kunde ha hanterats genom att lägga in lite förbehåll i artikeln istället. Enwp är mer liberala än svwp - jag ser inte att det har drabbat den på något vis.

Folk hittar inte till Wikinews därför att Googlesökningar rankar Wikipedia högre. Varför läsa Wikinews när det mesta ändå står på Wikipedia, särskilt på enwp? Varför ska jag bidra till Wikinews om jag vill ha ett stort genomslag för min text? Wikipedia konkurrerar generellt ut alla andra wikier med överlappande syfte, och bör tillåtas göra det. Vi ska inte ge wikinews konstgjord andning genom att förbjuda källbelagda nyheter på Wikipedia. Det som skiljer Wikipedia från wikinews bör främst vara ett starkare krav på etablerade källor. Den dag wikinews blir en sajt där verkligen ögonvittnesskildringar publiceras, och twitter och facebook duger som källor, så kommer den att fylla en verklig funktion. Mange01 13 oktober 2011 kl. 18.11 (CEST)

Man kanske kunde ha en "löpsedel", transkluderad från Wikinews, i artiklar som behandlar aktuella ämnen för att dra intresserade till det systerprojektet. Edaen 13 oktober 2011 kl. 18.15 (CEST)

När det gäller snabbhet så är det viss skillnad på att skriva in fotbollsresultat och 12-poängare i melodifestivaler mot att återge journalisters spekulationer. Det senare ser jag inte så stort encyklopediskt värde av... -- Lavallen 13 oktober 2011 kl. 20.40 (CEST)

Viktigast av allt är att inte använda sig av kvällspressen som källa. --NERIUM 17 oktober 2011 kl. 11.00 (CEST)

Det är egentligen ganska spännande att det pågår en annan diskussion, där många anser att skolor ska hänskjutas till den större artikeln om kommunen, men en vanlig uppfattning här är att en liten del av en biografi (denna och tidigare, t.ex. om Littorin) ska få en egen artikel och oproportionerligt utrymme mot övrigt liv och verk. Min åsikt är inte att något ska mörkas, men behöver inte mer än nämnas, och att ett uppslagsverk främst ska vara ett ställe för bakgrund och fördjupning (biografin och möjligen liknande händelser i ett historiskt perspektiv), och de ytligare frågorna vara i nyhetsmedia (händelsen). Vivo 13 oktober 2011 kl. 18.50 (CEST)

Jag tror att frågan om att det är lättare att verifiera "affärerna" än skolorna är nyckeln. Folk gör det som är lätt först/snabbare. Och hade det varit så att massorna som kommer in och skriver om affärerna hade gjort ett riktigt dåligt jobb, som det är brukligt när det gäller skolorna ("X-skolan är bäst"), så hade jag hållit med, men nu verkar de flesta åtminstone försöka skriva neutralt, även om de inte alltid lyckas.//Hannibal 14 oktober 2011 kl. 09.39 (CEST)

Det blir ändå oproportionellt mycket av det "dumma" en person har gjort som lyfts fram med dessa egna artiklar om affärer och skandaler, inte det "braiga", det som personen själv har gjort som påverkar resten av världen. Kanske en spegling av vad massmedia är intresserade av (sälja), kanske en spegling av vad kreti och pleti (eller meningsmötståndare) vill syssla med (skvaller), vad vet jag. Så fort det händer något som skulle kunna påverka en kändis negativt verkar det bli det rusning till den artikeln och ofta ska det helst skapas en egen artikeln om saken. Det är åtminstone mitt intryck. --MagnusA 14 oktober 2011 kl. 10.18 (CEST)

Jag har tidigare tyckt att vi skall vänta med pågående skeenden, men Hannibal har utan vidare viktiga synpunkter. Kanske vi är tvungna att hantera wikinews-funktionen här, för att kunna göra något konstruktivt istället för att slåss om huruvida artikeln skall raderas och när den får återuppstå. Vi skulle alltså radera "nyhetstjänst" från WP:INTE.

Om "affärer" hanteras i egna mallmärkta artiklar kan man låta huvudartikeln vara ifred och vi slipper att de vinklade eller felaktiga uppgifter som också cirkulerar i pressen läggs in där. Vi måste då acceptera att en artikel om ett "pågående skeende" har sämre källor och sämre balans än vad vi annars accepterar i våra artiklar (men kan försöka peka ut spekulation och icke-bekräftade uppgifter).

Wikinews skulle då vara ett icke-nödvändigt komplement, där man publicerar ögonblicksbilder och till exempel just ögonvittnesskildringarna (som också om de vore verifierbara inte ryms i en wikipedia-artikel) - med en hänvisning till den uppdaterade sammanfattningen på Wikipedia.

--LPfi 17 oktober 2011 kl. 10.19 (CEST)

Återigen har vi anledning att ställa oss frågorna vad är syftet och vad tillför det Wikipedia att det i ett tidigt skede finns en artikel som handlar t ex om Juholtaffären? Dessutom: Hur garanterar vi kvalitén på det som vi ger oss på att beskriva, utan förstahandsinformation eller närmare insikt i frågan? Hur kan vi sammanfatta ett skeende där det ännu inte är klarlagt vad som egentligen har hänt eller hur frågorna och svaren ska kunna nyanseras? Den professionella nyhetsjournalistiken förmår i många fall inte att hantera sådana här faser av komplicerade händelser på ett rättvisande sätt. Hur ska då Wikipedia, som skrivs av amatörer som endast har möjlighet att referera denna ofta bristfälliga medierapportering, klara av det?

Sedan är det en helt annan sak att Wikinews på många sätt är ett hopplöst projekt, som inte heller är anpassat till en seriös kunskapsförmedling. Det kan nog få somna i tysthet. Vi som medverkar här har inget ansvar för att underhålla det.

Jag ställer mig också tveksam till att vi efter mallmärkning, men med "berått mod", skulle släppa fram artiklar som man själv känner/vet kan innehålla brister och tveksamheter. Även här - vad är nyttan och hur hanterar man ansvaret gentemot den informationssökande? Om vi ser skäl att upplysa läsarna om att artikeln kan innehålla tveksamma uppgifter så måste vi väl antingen radera den, eller berätta vilka uppgifter som vi syftar på? Om det är okänt blir ju hela artikeln meningslös.

Även om Wikinews har brister förtjänar Wikipedia ett bättre öde än att belastas av trovärdighetsproblem som har sin grund i att det är skillnad på, å enda sidan, löpande nyhetsrapportering och, å andra sidan, encyklopediska sammanfattningar och analyser. Janders 17 oktober 2011 kl. 13.35 (CEST)

Jag är tveksam till om det är Wikipedias uppgift, men en förtjänst med den här typen av artiklar, som skrivs medan händelserna utvecklar sig, är att det långt efteråt blir möjligt att få en bild av hur saken framstod när den hände. Edaen 17 oktober 2011 kl. 13.42 (CEST)

Sättet att dokumentera biografiradering skadar anseende?

Är det helt och hållet otänkbart att sådant här skulle kunna skada en levande persons anseende? Kan det dokumenteras här på ett mer omtänksamt, hänsynsfullt sätt, tydligare? Behöver man vara WP-expert för att fatta att detta inte är kränkande? Är i så fall merparten av våra läsare WP-experter? Är jag helt ute och cyklar nu igen? SergeWoodzing 22 oktober 2011 kl. 16.27 (CEST)

PS Nu har jag gjort denna ändring för att försöka minska ev. skada. SergeWoodzing 22 oktober 2011 kl. 16.31 (CEST)

Jag tror nog faktiskt att de flesta förstår att "klotter/test" syftar på artikeln, och inte på personen. /Grillo 22 oktober 2011 kl. 16.35 (CEST)

När den typen av artiklar dyker upp är det svårt för den som raderar att tolka det som något annat än test/klotter eller liknande. Det har givetvis ingen bäring på artikelsubjektet, utan på innehållet. Kränkande? Tveksamt. Då tycker jag man känner efter lite väl mycket. Jag ansluter mig till Grillos uppfattning. Riggwelter 22 oktober 2011 kl. 16.37 (CEST)

Jag kan också bara hålla med Grillo. När man var ny här var det en del som var svårt att förstå sig på med wikikulturen, men inte det här. Obelix 22 oktober 2011 kl. 16.38 (CEST)

OK tack! - Men är ni helt säkra på att ni sätter er in den vanlige WP-läsarens (inte de som bidrar som användare) eventuella uppfattning av sådant här? Den stora massan/majoriteten? Den som exempelvis bara vill se om det finns någon artikel om Arvidsson och läsa en sådan om den finns? Ursäkta poängteringen och ha tålamod med mig, är ni snälla! Den som inte har någon aning om vad wikikultur är och inte heller vad vi i den kulturen menar med "test/klotter"? Jag (som har varit användare i över 4 år) vet inte hur man hittar vad det var för artikel, eller eventuell diskussion om raderingen, så det enda jag ser är att det tydligen har funnits något om honom som har raderats (därför att någon har klottrat?). SergeWoodzing 22 oktober 2011 kl. 17.10 (CEST)

Håller med Grillo m.fl. Den här typen av raderingar görs dagligen, när Pelle i 9a skriver en artikel med dumheter om Nisse i 9b och får den raderad som klotter. Senaste jag hittar med både för- och efternamn är Hajar rashidi, som torde vara lika identifierbar som Arvidsson. Vad är det för speciellt med Arvidsson som gör att vi borde ta extra hänsyn till honom? Den raderade texten är inte, och skall inte vara, tillgänglig för allmänheten. Eventuella diskussioner om raderingar behålls däremot alltid tillgängliga, och i så fall är diskussionsfliken blå, men både Rashidi och Arvidsson raderades utan diskussion, båda var uppenbara fall för snabbradering. Lsj 22 oktober 2011 kl. 17.27 (CEST)

Tack igen! Uppskattar allt intressant inputt om detta. Men Arvidsson, som ett mkt bra exempel för detta jag tog upp, har arbetat som konferencier och underhållningsartist och förmedlare sedan 1960-talet och är vida känd i artist- och journalist- och företagskretsar i Sverige, Danmark och Norge. Inget syns just om honom på Google, men han har i det tysta varit mycket framgångsrik, och bland hans 1100 Facebook-vänner hittar man hela gräddan i den kategorien. Det är sådana potentiella WP-läsare jag är lite ängslig för, mest för WPs skull. Hade det gällt 9e-klassare och dylika personer så skulle jag knappast ha tagit upp detta (men det vet kanske bara sådana personer som känner mig). Sincerely, SergeWoodzing 22 oktober 2011 kl. 19.22 (CEST)

Följer man SergeWoodzings andra länk (den under PS ovan), så förstår man problemet bättre, tror jag. Det är väl närmast just i situationen när man tycker att man har skäl att lägga in en rödlänk till en persons namn, som problemet kan uppstå.

I just det här fallet kanske du kan lösa det genom att skriva en liten artikel om personen i fråga, eftersom du tycks känna till en del. Det har man dock inte alltid tid eller möjlighet till. Önskemålet vore väl i så fall snarare något "mjukare" alternativ till rödlänkning; vilket antagligen är möjligt men besvärligt att åstadkomma. Jag är dock inte säker på att problemet är tillräckligt stort för att motivera den arbetsinsatsen. Har du träffat på detta problem med personnamnsrödlänkar ofta? Jörgen B 22 oktober 2011 kl. 19.37 (CEST)

Alternativet att skriva en liten artikel om Arvidsson förutsätter att personen är relevant, vilket är långt ifrån uppenbart, och att det finns ordentligt med källor, vilket google-tystnaden talar emot. Det förutsätter också att det inte föreligger någon intressekonflikt om Woodzing skriver om honom, vilket inte heller är uppenbart. Lsj 22 oktober 2011 kl. 22.04 (CEST)

PS: Svwp ska inte särbehandla någon därför att denne sägs ha inflytelserika vänner! Om raderingsförklaringen är kränkande för Arvidsson (vilket jag inte tycker) så är den precis lika kränkande för Rashidi i 9a. Lsj 22 oktober 2011 kl. 22.07 (CEST)

Jag kan inte skriva den artikeln av ovan angivna skäl. Men ingen har väl antytt här att någon ska särbehandlas av det där skälet? Inflytelserikas personers intryck av WP tycker jag kan vara något att tänka efter litet på, i sådana här fall. Av flera goda skäl. Tack Jörgen B för ditt konstruktiva intresse för problemet! SergeWoodzing 23 oktober 2011 kl. 03.19 (CEST)

Jag kan inte låta bli att påpeka att just SergeWoodzing även tidigare har reagerat på liknande sätt på en i mitt stycke "teknisk" metatext som används för den rena Wikipediaunderhållet och inte är något uttalande om personen i sig, eller kommer i närheten av att vara förolämpande eller förtalande i laglig eller pressetisk mening. I november 2009 hade vi ett litet utbyte på enwp om parametern "importance", som är standard i enwp:s projektmallar, föranlett av att han menade att "importance=low" kunde väcka anstöt hos artikelsubjektet. Nu liksom då har jag egentligen rätt svårt att förstå reaktionen, men uppenbarligen tolkar SergeWoodzing dessa metatexter/meddelanden annorlunda än de flesta andra etablerade användare. Tomas e 23 oktober 2011 kl. 13.20 (CEST)

Och det är inte Wikipedias uppgift att fjäska för "inflytelserika" personer. /Grillo 23 oktober 2011 kl. 15.13 (CEST)

 Gillar /Nesse 23 oktober 2011 kl. 15.23 (CEST)

 Gillar SergeWoodzing 24 oktober 2011 kl. 09.46 (CEST) som avskyr alla sorters fjäsk, men inte tycker att stor försiktighet med anseendet är samma sak. Tack Tomas e för ett balanserat inlägg utan påhopp! Dina åsikter är värda att respekteras eftersom du visar att du respekterar andras åsikter även om du inte förstår dem. Jag försöker hela livet träna upp mig på det.

PS Behöver nog även träna upp mig på tydlighet. Trodde att det framgick här att det inte är "de flesta andra etablerade användare" som jag oroar mig för utan den stora massan = de som bara läser men inte bidrar, och som inte har någon aning om vad "dessa metatexter/meddelanden" är för något eller hur de ska tolkas rätt enligt WP-expertisen. SergeWoodzing 24 oktober 2011 kl. 09.52 (CEST)

(har en känsla av att jag kommer få ångra det här inlägget...) När ska du någonsin sluta antyda att folk är respektlösa och inte tar dig på allvar, bara för att de inte håller med dig? Jag kan poängtera att om man söker på ett artikelnamn får man inte ens upp information om att artikeln har raderats, man får bara upp en lista över sökresultat. Bara om man fyller i artikelnamnet i adressraden eller klickar på en röd länk kommer raderingsmotiveringen upp. Och jag undrar fortfarande vilken levande människa som skulle förstå orden "klotter/test" som ett omdöme om personen. Hur kan en person vara "klotter" eller "test"? /Grillo 24 oktober 2011 kl. 14.22 (CEST)

Tja, jag tycker nog att han försökte svara på ett sådant vis du efterlyser i sitt tack till Tomas e, där han faktiskt också nämner sina egna tillkortakommanden. Grillo, jag tycker att ditt inlägg vrider diskussionen från att handla om sak till att handla om person på ett sätt som denna gång var mindre befogat. Är du av annan åsikt, så får du gärna "skälla ut mig" - men jag föreslår att du då gör det på min diskussionssida, för att hindra bybrunnstråden att urarta. SergeWoodzing, jag föreslår att du inte alls kommenterar Grillos senaste inlägg i denna tråd, av samma skäl.

Åter till sakfrågan: SergeWoodzing bedömde personen som intressant nog för att länka till honom. De skäl han räknar upp ser seriösa ut; om de räcker eller inte är inte i första hand en fråga för BB. Om han bedömer att han inte bör skriva en liten artikel av intressekonfliktsskäl, så kanske det också var olämpligt att lägga in länken; tydligen har personer olika åsikter om huruvida personen är intressant nog, och SergeWoodzing har förmodligen lika goda skäl att ligga lågt i den diskussionen. Därför kanske det är bäst att han avstår från att länka till denna person, till dess eventuellt andra wikipedianer har skapat en artikel.

Jämförelsen med "Rashidi i 9a" är helt inadekvat. Det finns inget skäl alls att skapa länkar till den personen; ingen seriös skribent bedömer det som att någon nog i framtiden skriver en artikel om just denna niondeklassare (om inte vederbörande senare i livet gör sig känd nog av helt andra skäl).

Slutsatsen av det hela blir EMRÅ snarast, att vi kanske skall vara försiktigare med att länka till personer, om vi märker att länken är röd. Möjligen kan det vara värt att följa den röda länken för att se efter om det finns någon raderingshistorik, och kanske till och med någon sparad raderingsdiskussion. Gör det det, så kan vi kanske avstå från att länka till namnet, om vi inte räknar med att själva skriva en artikel (som vi räknar med inte kommer att raderas). Däremot tror jag att SergeWoodzings förslag innebär för mycket arbete med ändrad mjukvara, och ändå riskerar att lämna möjligheter för mindre vana wikipediabrukare att missförstå innebörden.

Med vänlig hälsning till samtliga inblandade, Jörgen B 24 oktober 2011 kl. 18.16 (CEST)

Vi bör absolut inte låta bli att rödlänka, det skapar otroligt merarbete när sidan omsider upprättas! Förutom de uppenbara nackdelarna med att inte länka ett saknat uppslagsord så besöks rödlänkar sällan (man måste som sagt aktivt klicka sig till en tom länk, raderingskommentarer kommer inte upp i sökningen), och dessutom förstår jag inte hur någon människa kan tro/tycka att "klotter/test" skadar någons anseende. Har det här "problemet" uppstått i verkligheten, eller spekuleras det bara hej vilt om vad folk eventuellt kan tänkas tycka? Om det rör sig om det senare menar jag att vi kan ta diskussionen när (och om!) någon verkligen klagar. /jssfrk (d|b) 24 oktober 2011 kl. 20.02 (CEST)

Tack Joergen B för ett mycket konstruktivt inlägg! Om man lugnt och sakligt följer de två länkarna i mitt korta inledande inlägg ovan, förstår man vad det är vi diskuterar så pass bra att man kan diskutera det så här konstruktivt. Visste inget om den raderade artikeln dådet skedde, men jag hade mycket väl kunnat vara mer försiktig när jag la in länken på Commons. Tar till mig den kritiken och hoppas andra kan uppskatta din goda avsikt. SergeWoodzing 24 oktober 2011 kl. 20.09 (CEST)

Hur "sällan" besöks rödlänkar? Finns statistik för sådant? Och hur många vanliga läsare i den stora massan fattar att "klotter/test" absoluuuut inte är nedsättande. Statistik? Spekulation? Försvar av status quo och experternas bekväma praxis? Sakfrågan, sakligt, om jag får be! SergeWoodzing 24 oktober 2011 kl. 20.13 (CEST)

(Statistik om Arvidsson: 9 gånger 2009, 41 2010 och 1-2 gånger i månaden under 2011 tills han drabbas av Streisandeffekten i oktober. /Haxpett 25 oktober 2011 kl. 21.49 (CEST))

Till oss som inte förstår, hur menar du att "klotter/test" skulle vara nedsättande? /Grillo 25 oktober 2011 kl. 01.00 (CEST)

Skulle lätt kunna uppfattas, inte skulle vara. Det är det som det handlar om här, jag varnar (särskilt ev hemmablinda) för vad jag anser lätt kan uppfattas som skadligt, både för artikelsubjekten och för svWP. Jag klankar/klagar/klandrar alltså inte, bara varnar för något som jag inser/anser kan vara illa och kanske kan göras bättre. Ledsen om synpunkten/åsikten/varningen bara har uppfattats som klagomål av några av er. Har verkligen försökt uttrycka mig så tydligt jag kan. När kan "klotter" uppfattas som annat än negativt? SergeWoodzing 25 oktober 2011 kl. 01.26 (CEST)

Okej, jag frågar igen: hur skulle "klotter/test" kunna vara nedsättande om en person? Inget av orden kan appliceras som personomdöme. Har du några faktiska exempel då någon har känt sig stött över en sådan här situation, eller handlar det om en helt hypotetisk situation? I vilket fall, så är raderingsmotiveringar och hur de visas något som per standard syns där de gör. Om man önskar ändra på detta, är det i sin tur en väldigt lång principdiskussion, som dessutom skulle behöva avslutas med en ändring i mjukvaran. Jag anser inte att det är värt att lägga denna diskussionstid på en helt hypotetisk situation. Så så länge det inte finns något konkret fall att peka på kommer vi förmodligen inte komma någonstans här. /Grillo 25 oktober 2011 kl. 05.41 (CEST)

Avindenterar Ok, jag förstår att du skriver det här som ett påpekande och inte som ett klagomål, men jag förstår fortfarande inte vad du bygger det på. Hur kan kommentaren "klotter/test" (som för övrigt bara syns om man aktivt försöker återskapa artikeln) uppfattas som nedsättande? /ℇsquilo 25 oktober 2011 kl. 07.13 (CEST)

Sakupplysning till Esquilo: På sv-wp behöver man inte "aktivt försöka återskapa artikeln" för att hamna i redigeringsläge om man klickar på en rödlänk; det sker automatiskt, och då kommer också automatiskt varningen för återskapande upp, om en artikel med detta namn har raderats. På vissa andra wikipedior (t. ex. fo-wp) får man i stället bara upp ett meddelande om att sidan inte finns, och måste aktivt välja ett alternativ "skapa sidan" e. d. för att övergå i redigeringsläge. Jag kontrollerade detta en gång till nyss, genom att klicka på Polopoly (en rödlänk under föregående rubrik). Prova att göra detsamma, så får du se!

Jag har tänkt på möjligheten att ändra inställningen på sv-wp av vad som händer om man följer en rödlänk; det kräver inte mycket programmering, men innebure EMRÅ en klar försämring. Jag tycker att det oftast är alldeles utmärkt att man får en uppmaning att redigera så snart man följer en rödlänk; det är också ett sätt att tydliggöra för "vanliga läsare" att det inte är någon skillnad mellan "vanliga läsare" och "wikipediaredaktörer".

Vad gäller SergeWoodzings uppfattning att information om klottet/test o. d. kan misstolkas, så är jag beredd att hålla med. Min erfarenhet är att det mesta kan misstolkas, även sådant man anstränger sig kraftigt för att göra omisstolkbart. Däremot tror jag - som jag skrev ovan - att problemet inte är så stort. Allt detta är tro, och bygger inte på någon som helst statistik (men däremot på mångårig lärarerfarenhet). Jörgen B 25 oktober 2011 kl. 15.18 (CEST)

Min erfarenhet är tvärt om att det oftast är välvilliga men okunniga personer som "tror" att saker och ting "skulle kunna" missuppfattas av andra. Vilka dessa "andra" är är oftast oklart, men i de fall där de är klart utpekade ställer dessa sig oftast helt frågande till den presumtiva missuppfattningen. Nogger Black är ett typexempel som de flesta nog känner igen.

Huruvida man hamnar i redigeringsläge eller inte när man kommer till en artikel som inte finns beror på hur man hittade dit. Men i båda fallen så syns eventuella raderingskommentarer numera. /ℇsquilo 25 oktober 2011 kl. 15.48 (CEST)

Grillo: klotter uppstår ju inte av sig självt. Det måste ha funnits någon klottrare med i bilden, och det framgår inte vem det var eller varför det står "klotter". Det kan väl inte vara otänkbart att många tror att det gäller biografisubjektet självt, eller någon som ogillar denne eller gillar denne för mycket, som har någon ankytning till eller åsikt om denne?

Att detta diskuteras sakligt av ett flertal användare med mycket större erfarenhet än mitt, det uppskattar jag mycket, i vart fall. mvh SergeWoodzing 25 oktober 2011 kl. 22.04 (CEST)

I just det här fallet var det en oinloggad (IP-adress från Telia) som i februari 2010 hade skrivit ett (positivt) värdeomdöme, förmodligen om artikelsubjektet, en halv mening. Om den oinlggade syftade på personen som finns i Southerly Clubs bildsamling eller inte vet bara denne. Någon artikel var det i vilket fall inte, inte ens en substubb, så raderingen som sådan var berättigad.

"Klotter/test" är en av flera standardtexter den raderande administratören kan välja bland, så den texten är inte något denne har formulerat själv (lista med alla förvalda alternativ). --MagnusA 25 oktober 2011 kl. 22.34 (CEST) PS Man måste inte använda någon av de förvalda alternativen, men det sparar mycket tid jämfört med att skriva samma sak om och om igen. /DS

Esquilo: Vi (åtminstone jag och några till) resonerar här om vad som händer om man klickar på en rödlänk. Finns det i det fallet någon möjlighet att inte hamna i redigeringsläge på sv-wp, så har nog åtminstone inte jag träffat på den.

MagnusA: Intressant! I den mån kommentarerna beror på att administratörer väljer ett förinställt alternativ, så skulle man faktiskt kanske kunna göra något med rimligt små arbetsinsatser; nämligen, skapa ytterligare något förinställt alternativ... Jörgen B 25 oktober 2011 kl. 23.30 (CEST)

Kanske ska förtydliga lite, utifallatt det inte framgick ovan: När en administratör står i begrepp att att radera en sida kommer det bland annat upp två fält. En drop-downmeny med ett antal förvalda motiveringar som brukar passa någotsånär till de de flesta vanligt förekommande anledningarna, se den länkade listan ovan. Det andra fältet är ett fritextfält där man kan komplettera det utvalda alternativet och/eller skriva en egenformulerad motivering. Innehållet i de båda fälten bildar tillsammans den raderingsmotivering som syns i loggen efteråt. --MagnusA 26 oktober 2011 kl. 00.04 (CEST)

Lösningen på problemet är inte att skapa ett nytt alternativ. Raderingsmotiveringen var antagligen träffande. Alternativet bör ersätta detta för att göra nytta. Jag ser inte det otydliga eller risken för missförstånd, så jag har svårt att formulera något bättre, men om någon hittar på en bättre (tillräckligt allmän) formulering går det lätt att ändra (i menyn och på sidan där formuleringarna förklaras). --LPfi 26 oktober 2011 kl. 14.18 (CEST)

"Träffande" enligt och för vana WP-redaktörer, ja, i deras ögon. Men snälla, det är inte om dem som min oro handlar. Kan vi inte vara överens om varför jag tog upp detta överhuvudtaget? Det handlar om den breda massan läsare och vad de lätt kan få för intryck av sådant här. Om vi bryr oss om den grundläggande anledningen till denna diskussion så kan vi komma vidare - jag ser en bra början, och tackar uppriktigt för den biten. SergeWoodzing

Ärendet handlar uppenbarligen om huruvida en raderingskommentar kan vara negativ för en levande person och skada denne. Jag tror inte att kommentaren skadar personens renommé i någon större utsträckning. Kommentaren handlar om artikeln, inte personen. För övrigt verkar BA ha ungefär samma encyklopediska relevans som Lars Jacob, alltså mycket tveksam. Om nu någon med lämpliga verktyg kan och vill, är lösningen att själva raderingskommentaren raderas/osynliggörs. Då får vi det här delikata ärendet ur världen. Imperto 26 oktober 2011 kl. 15.44 (CEST)

Raderingskommentaren är nu dold (loggutdrag). Det syns att att något är borttaget och det kan måhända väcka nyfikenhet, men det är nog ändå vad vi kan göra. --MagnusA 26 oktober 2011 kl. 16.14 (CEST)

Imperto, menade du att man i allmänhet skulle göra så att raderingskommentarerna inte syns, när man hamnar i redigeringsläge därför att man har klickat på en rödlänk? I så fall riskerar vi att bli av med ett redigeringshjälpmedel, som jag personligen tycker gör en viss nytta.

Det är klart att om man kunde ersätta det automatiska uppvisandet av raderingskommentarer med att man aktivt måste göra något för att få se kommentarerna, så skulle det vara en förbättring. Det kunde betyda att det såge ut som det gör nu, om man skulle klicka på "se i raderingsloggen", medan däremot motiveringarna ej funnes på den raderingsloggskopia som dyker upp påredigeringssidan. Jag undrar dock om inte det kräver mer förändringar av mjukvaran än vad vi vill lägga ned på detta.

LPfi, förlåt min okunskap: Är de förvalda alternativtexterna "substade" eller inte? Med andra ord, om vi ändrar formuleringen i ett av de förvalda alternativen, kommer då alla tidigare kommentarer som innehåller detta förval att vara oförändrade, eller kommer de också att ändras? Jörgen B 26 oktober 2011 kl. 17.02 (CEST)

Utan att veta helt säkert, så är jag ändå ganska övertygad om att texterna "substas", d v s att kommentarerna i raderingsloggen inte ändras i efterhand om våra förvalda textförslag ändras. Ḇọⅳⅰḙ 26 oktober 2011 kl. 18.54 (CEST)

Jag kollade äldre raderingar i loggen, innan vi senast ändrade raderingstexterna. Raderingsloggen ändras inte retroaktivt. Lsj 26 oktober 2011 kl. 18.59 (CEST)

Jag tycker hela diskussionen ovan känns märklig och väldigt lång med tanke på det triviala i ämnets natur. Nu har ett undantag gjorts för SergeWoodzings vän. Det må ha varit ett smidigt sätt att lösa denna diskussion sprungen ur intressekonflikt, men hur hanteras liknande saker i framtiden? Jag är av uppfattningen att åtgärden som nu vidtagits är ett undantag, och bör undvikas ifall skälen inte är väldigt goda. I detta fall saknades alla rimliga skäl varför jag egentligen ifrågasätter att raderingskommentaren osynliggjorts för den vanliga artikelskribenten. Det ser märkligt ut och skapar en rad frågetecken (vad döljer sig för känsligt där bakom strykningen egentligen?), samt att risken att en ytterligare liknande artikel uppstår ökar. dnm ^{(d | b)} 26 oktober 2011 kl. 17.22 (CEST)

Jag delar dnm:s uppfattning ovan. Det var olyckligt att falla till föga för Woodzings (sannolikt IK-grundade) påtryckningar, och det här får absolut inte bli prejudicerande! Jag ser det också som synnerligen olyckligt om vi ändrar den rättframma och användbara raderingsorsaken "klotter/test" till någon eufemism. Likaså bör vi inte ändra så att raderingskommentarerna inte syns när någon försöker återskapa en raderad artikel. Lsj 26 oktober 2011 kl. 17.39 (CEST)

Jag blev trots allt förvånad att någon med möjlighet att stryka/dölja redigeringskommentarer nappade på mitt "förslag" och vidtog den administrativa åtgärden. Som svar på frågan från JoergenB vill jag anföra att jag endast syftade på detta specifika fall. Det får definitivt inte bli något prejudikat. Raderingskommentaren bör nog återställas, ja. Kan SW:s, som det formuleras ovan, sannolikt IK-grundade påtryckningar vara en fara för wikiprojektet? Imperto 26 oktober 2011 kl. 19.45 (CEST)

Vill bara hålla med om vad dnm och Lsj skrev ovan. Tomas e 26 oktober 2011 kl. 19.47 (CEST)

Det konstateras att biografitikelns subjektperson är min vän. Det konstateras att det råder "intressekonflikt", och det konstateras att jag utövat "påtryckningar". Sedan rundas det hela av med att jag kan "vara en fara för wikiprojektet". Blockering på gång nu igen?

Vad enormt trist att allt det goda som vissa användare har försökt tillföra den här diskussionen bara utmynnar i obevisliga spekulationer om, och oförskämda beskyllningar mot mig. Jag skulle lika gärna kunna vara blockerad, åtminstone från den här sidan, för någon nytta lyckas jag ju aldrig göra här. Hälsar en mycket ledsen SergeWoodzing 26 oktober 2011 kl. 21.29 (CEST)

Jag tolkade det här inlägget som att du bekräftade den intressekonflikt som jag tidigare bara undrat över, inte konstaterat. Och när du driver en fråga på ett sätt som får en att undra över intressekonflikter, så är det inte oförskämt att yttra den undringen. Lsj 26 oktober 2011 kl. 22.24 (CEST)

Om man är mer intresserad av att analysera mig, ja, än att ägna sig åt det problem som jag ser som värt att diskutera i sak, oavsett vem som tar upp det. Men tack, ändå, för din förklaring! Det var närmast relevansen (inga Google-källor) som jag lärt mig vara varsam med. Om jag hade hittat bra Google-källor skulle jag inte ha tvekat att lägga upp en artikel i detta fall, eftersom jag känner till den personens stora insatser i underhållningsbranschen pre-Google. Många som lyckades pre-Google diskrimineras, och det lider svWP av. Ursäkta min åsikt!

Det var närmast att jag skulle ha lyckats med "påtryckningar" som jag tar som en grov oförskämdhet, inte bara mig mot mig. SergeWoodzing 26 oktober 2011 kl. 22.47 (CEST)

Skall vi försöka lösa själva problemet. Jag och många med mig ser det som ett icke-problem, men det kan bero på att jag har svårt att se med en utomståendes ögon. Men det förmodade problemet är en raderinskommentar som kan missförstås. Som jag ser det finns fyra möjligheter:

1. Att helt dölja kommentarerna, vilket jag ser som mycket olämpligt (jag hoppas att också den ovan diskuterade kommentaren återställs).
2. Att dölja kommentarerna för den som följer en rödlänk. Den som ämnar skapa en artikel bör kunna se orsaken till att en tidigare version raderades, för att kunna ta hänsyn till det.
3. Att i fortsättningen använda tydligare kommentarer
4. Att strunta i problemet.

Det första och - beroende på teknisk lösning - det andra alternativet kräver att man ger starka argument för att ändringen behövs. Jag ser det som osannolikt att en ändring godkänns.

Det tredje alternativet ser jag som SOFIXIT. Det är i första hand den som ser ett problem i formuleringen som är skyldig att hitta en bättre. Jag må ha låtit arrogant ovan och låta arrogant nu, men varför är det jag (i blindo) och inte frågeställaren (som rimligen förstår problemet) som skall göra det arbetet. MediaWiki:Noarticletext (finns en deletedarticletext?), MediaWiki:Deletereason-dropdown och Wikipedia:Raderingsförklaringar torde vara de sidor som berörs.

Och så har vi det fjärde. Om den nuvarande formuleringen är den bästa vi kan hitta på och ingen heller har idéer om hur man kunde undvika att visa kommentarerna i onödan eller i olämplig kontext så får saken vila.

--LPfi 27 oktober 2011 kl. 12.08 (CEST)

Förhoppningen i punkt 1 nu åtgärdad. --MagnusA 28 oktober 2011 kl. 07.58 (CEST)

MediaWiki:Newarticletext är nog också berörd. --MagnusA 28 oktober 2011 kl. 08.10 (CEST)

Och kanske framförallt MediaWiki:Recreate-moveddeleted-warn (eller -warn/sv?):

Varning: Du återskapar en sida som tidigare raderats.

Du bör överväga om det är lämpligt att fortsätta redigera den här sidan. Raderings- och sidflyttningsloggen för den här sidan visas här som hjälp:

Jag ändrar texten lokalt (på den förra), så får ni säga vad ni tycker. Om det är ok så kanske det borde ändras också i MediaWiki självt. Se t.ex. Kategori:Wikipedia:Språkvård 2009-02 hur det ser ut när man klickar en rödlänk.

--LPfi 28 oktober 2011 kl. 08.52 (CEST)

Vi har redan haft omfattande diskussioner om raderingsmotiveringar under det här året. Den diskussion som började på wp:BB och fortsatte på MediaWiki-diskussion:Deletereason-dropdown#Raderingsmotiveringar ledde fram till skapandet av Wikipedia:Raderingsförklaringar. Ytterligare diskussion för en månad sedan här: MediaWiki-diskussion:Deletereason-dropdown#Märkliga raderingsmotiveringar. Jag ser konsensus ur de diskussionerna som dels skapandet av wp:RF, dels en uppmaning till administratörer att vara varsammare i valet av raderingskommentar. I allt väsentligt motsvarar detta LPfi:s alternativ 3. Att däremot låta bli att beteckna klotter som klotter vore inte alls att göra kommentarerna tydligare. Lsj 27 oktober 2011 kl. 14.05 (CEST)

Initialer

Jag vet inte riktigt var man ska fråga om detta, så jag försöker här.

Är det någon regel om att en massa holländare bara ska namnges med efternamn samt med första bokstaven i varje förnamn? Till exempel finns det en artikel om M.C. Escher istället för Maurits Cornelis Escher. Senare i artikeln talas det om hans son, som där kallas G. A. Escher istället för en:George Arnold Escher. Är det bara att döpa om?

För övrigt är det inkonsekvens i artikeln. "M.C. Escher" står utan mellanrum mellan punkt och "C" medan "G. A. Escher" har mellanrum mellan punkt och "A". Vad är det egentligen som är riktigt? --Stefan2 28 oktober 2011 kl. 16.51 (CEST)

Riktlinjen heter Wikipedia:Personnamn, se i synnerhet avsnittet om initialer. Det är principen om minsta möjliga förvåning (POMMF) som råder, därför heter artikeln H.C. Andersen på svenska och danska men Hans Christian Andersen på engelska (eftersom namnet oftast skrivs så i engelska översättningar). För namnformer på svenska, sneglar vi också på hur Nationalencyklopedin och Libris (bibliotekskatalog) har gjort. Svenska Wikipedia undviker mellanslag i initialer, alltså M.C. Escher och H.C. Andersen. --LA2 28 oktober 2011 kl. 20.23 (CEST)

Trasiga DN-länkar

DN har ändrat på sin webbplats så att många länkar dit inte fungerar längre. De trasiga länkarna finns listade på Special:Länksökning. Jag vet inte om det finns något lätt sätt att fixa dem. 90.229.129.137 22 oktober 2011 kl. 12.47 (CEST)

Jo, de bytte format i början av året. Såvitt jag minns kom vi då fram till att formatet är helt förändrat, och att det inte finns något sätt att ändra på länkarna automatiskt. Alla DN-länkar måste rättas manuellt. Det är ett ofog, och man kan tycka att en av Sveriges största tidningar borde veta bättre. /Grillo 22 oktober 2011 kl. 21.34 (CEST)

Ett motdrag jag sett på wp-en är att inkludera ett längre citat i referenstaggen av det som man refererar till. Schh 23 oktober 2011 kl. 04.13 (CEST)

En av Sveriges största tidningar borde måhända veta bättre. Å andra sidan så har hela Mariebergs-koncernen kastat ut Polopoly, något som jag har full förståelse för att de gjorde. De nya länkarna är faktiskt mer intuitiva. /ℇsquilo 23 oktober 2011 kl. 22.43 (CEST)

Jag har varit i kontakt med redaktionschefen på DN, Björn Hedensjö, och de ska börja titta på det. --Ainali 25 oktober 2011 kl. 16.13 (CEST)

Är det med Waybackmachine man löser detta? Det måste i och för sig vara tusentals länkar att fixa. Fördelen med DN är att artiklarna förhoppningsvis oftast finns i papperstidningen inom någon dag eller två efter att de placerats på nätet, så referenserna är inte värdelösa. --Stefan2 28 oktober 2011 kl. 16.55 (CEST)

Artiklarna finns kvar, de har bara bytt adress. Om man har källhänvisat ordentligt - artikelns titel och datum framförallt - är det bara att söka upp den i artikelarkivet och justera adressen. Plrk 29 oktober 2011 kl. 10.31 (CEST)

Elitserier o.dyl. efter kön

Diskussionen återupplivad och flyttad till Wikipedia:Bybrunnen#Elitserier o.dyl. efter kön. 2 februari 2012 kl. 18.44‎

Språkvård

Nu finns det
285 artiklar
kvar att att språkvårda!

Vi är halvvägs genom månaden och Månadens kvalitetsprojekt, vilket är Wikipedia:Projekt språkvård. Antalet artiklar har minskat från 312 till 263. För att ge det en extra skjuts så är Veckans tävling inriktad på språkvård. Wikipedia:Veckans tävling/Språkvård oktober 2011. Just nu finns 263 artiklar att språkvårda. Man får bonuspoäng om man åtgärdar de artiklar som varit märkta längst eller om man åtgärdar basartiklar. Var gärna med, du också! / Elinnea 17 oktober 2011 kl. 12.57 (CEST)

Ska vi försöka få ned siffran under 200 innan månaden är över? Ta de som märkts för länge, länge sen, eller de som nyss märkts upp. Eller basartiklarna, de kortaste eller vilka du vill! / Elinnea 30 oktober 2011 kl. 15.45 (CET)

1.000.000.000 accesser på ett år

Denna månaden ser det ut som sv:wp kommer få rekordmånga accesser och vi för första gången passerar gränsen 1 miljard accesser på ett år. Ökningen av besök har varit relativt konstant +10 % om året de senaste 3-4 åren, vilket är mycket bra med tanke på att vi funnits en tid (en:wp, Jp:wp och de:wp har i år vikande besökssiffror). I siffertrilleriområdet kan vi också se att vi nu i tre månader i följd skapat fler nya artiklar/dag än no:wp, medan det under nära två år innan dess var tvärtom.Yger 29 oktober 2011 kl. 21.26 (CEST)

Blev det inte en nolla för mycket där? Jag tycker att det ser ut som att vi närmar oss hundra miljoner accesser i år. /ℇsquilo 30 oktober 2011 kl. 11.19 (CET)

nej det är nära 100 miljoner per månad.Yger 30 oktober 2011 kl. 11.20 (CET)

Hur är accessen för alla språkversioner av wikipedia? kanske är det så att intresset flyttar från wp-en/de/jp till lokala (moders)språk? Hur är accessen till jämförbara källor? eller det kanske bara är mindr aktivitet pga lågkonjuktur?Schh 31 oktober 2011 kl. 00.36 (CET)

Intressant frågeställning. Det finns indikationer från Sverige på en, i sig liten trend, att fler söker sig till sv:wp på en:wps bekostnad. Ru:wp och es:p ökar mycket kraftigt liksom mindre versioner som indonesiska, som mycket väl kan vara kopplad att personer från de regionerna söker sig till dessa språkversioenr på en:wps bekostnad.Yger 31 oktober 2011 kl. 09.49 (CET)

Det skulle i så fall vara en naturlig utveckling då projektet mognar: så länge de andra språkversionerna var klart sämre var det naturligt att läsa den engelska versionen, och samtidigt bidra där. Många bidrar också hellre till ett bra projekt än till ett i barnaskorna. Nu när vi har god struktur på arbetet och våra brister syns främst i mer udda artiklar blir det mer attraktivt att läsa och skriva på sitt eget språk. --LPfi 31 oktober 2011 kl. 11.55 (CET)

Frågan är vilka som skulle flytta från japanska Wikipedia till vilka språk. Det är inte ett jättestort språk utanför Japan. /Julle 31 oktober 2011 kl. 16.25 (CET)

Ta dig till vardags

Frågan flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Ta dig till vardags. --MagnusA 31 oktober 2011 kl. 18.01 (CET)

Filmens 1900-tal

Den 1-2 december (torsdag-fredag) arrangerar Kungliga biblioteket konferensen Filmens 1900-tal, fri entré. Vad har det med Wikipedia att göra? Tyvärr ingenting i dagsläget. Ingen av presentationerna i konferensprogrammet handlar om Wikipedia! Men det borde finnas goda chanser att koppla filmhistorien till Wikipedia. Vi har massor av artiklar om filmer, filmskapare, skådespelare och filmår. Flera av filmerna på http://filmarkivet.se/ är fria från upphovsrätt och kan återanvändas, hela eller i delar, i Wikipedia. Se t.ex. artikeln Volvo PV36. Men det krävs att någon/några filmälskare i Wikipedia tar sig samman och knyter rätt kontakter hos KB och Svenska Filminstitutet (som gemensamt driver Filmarkivet.se). --LA2 1 november 2011 kl. 05.42 (CET)

Plagiat och VNA

Jag har på VNA noterat att användare Quadrigarius‎ (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) i flertalet bidrag "nyskapade artiklar" skapat dessa genom att direkt kopiera text från bland annat http://www.lagen.nu och http://www.notisum.se. Jag betrakta detta dels som ett plagiat men även ett brott mot syftet med VNA. Medan andra användare skriver artiklar skapar alltså Quadrigarius‎ genom att kopiera in text skriven av andra (och "vinner" priser genom detta). Artiklarna saknar också nödvändig wikifiering. Jag är osäker om det är plagiat att kopiera från de två ovanstående sidorna men det är definitivt något som snedvrider VNA.

Ett kort utdrag som exempel på vad jag menar är nedan:

Ett färskt exempel på mellandom är Nacka tingsrätts mellandom i mål T3839-07 som faställt att amerikanska domstolsavgöranden - i vilka Håkan Lansoch hans bolag dömts att betala ett amerikanskt dataföretags rättegångskostnader - ska läggas till grund för en svensk dom utan prövning av det bakomliggande rättsförhållandet. Ett annat exempel på mellandom utgör Luleå tingsrätts mellandom i mål F 2851-06. En annan typ av mellandom behandlas i "Obducentens och allmänläkarens skadeståndskrav är inte preskriberat" (Advokaten nr 5 2008).

Texten ovan återfanns både i Wikipediaartikeln Dom (domstol) och http://www.lagen.nu. Detta är gjort utan att källa angivits och är ett plagiat. När det dessutom kom till artikeln som exemplet är ifrån ersatte användaren allt som var skrivet och källhänvisat i artikeln med egen kopierad text och angav artikeln som nyskapad i själva tävlingen.

Kan någon förtydliga vad som gäller kring detta? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 29 oktober 2011 kl. 20.11 (CEST)

När det är kopierat från en annan webbplats tycker jag att det är snabbradering som gäller. - Green Yoshi (^d_b) 29 oktober 2011 kl. 20.26 (CEST)

Jag har markerat alla artiklar som i sin helhet eller till sin absoluta del är plagiat, i andra fall har jag mallat avsnitt. På VNA har jag strukit över bidragen med hänvisning till just detta problem. Jag föreslår också snabbradering. Det besvärliga här är att jag tror detta har gjorts i många fall av nyskapta artiklar från användarens sida. Kanske en större genomgång är nödvändig? dnm ^{(d | b)} 29 oktober 2011 kl. 20.29 (CEST)

Kanske är kopior, men är det olaglig kopiering? Namnet Quadrigarius tycker jag att jag känner igen, och jag har svårt att tro att hen skulle göra detta om hen inte trodde sig hara lagen på sin sida. -- Lavallen 29 oktober 2011 kl. 20.34 (CEST)

Enligt Lagen.nu (även den skapad av Quadrigarius‎) verkar det vara tillåtet att kopiera lagarna, om jag förstår det rätt. Det tar nog lite tid att gå igenom alla användarens 319 artiklar, men om det rör sig om plagiat är det väl nödvändigt. Håller dock med Lavallen. - Green Yoshi (^d_b) 29 oktober 2011 kl. 20.41 (CEST)

kanske ska förtydliga att det är artikeln lagen.nu som Quadrigarius har skapat. Själva webbplatsen är det någon annan som står för, såvitt jag kan utläsa. --MagnusA 29 oktober 2011 kl. 20.59 (CEST)

Ren lagtext är alltid fritt fram att kopiera. Det är yttrande av svensk myndighet. -- Lavallen 29 oktober 2011 kl. 20.44 (CEST)

Om nu den saken är utagerad och detta stämmer och även gäller för text från http://www.notisum.se så återstår problemet med VNA samt att man ersätter källbelagd encyklopedisk text med kopierad lagtext, och även kan delta med dessa i VNA som nyskrivna. Den senare biten borde förtydligas att det inte är OK och i övrigt bör källangivelserna vara väldigt tydliga, precis som ugglansymbolen som finns borde vi ha en symbol för text kopierad från dessa två nätsidor. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 29 oktober 2011 kl. 20.57 (CEST)

Jag blev störd när jag för några dagar sedan läste artikeln Dom (domstol). Först tänkte jag försöka förbättra den men jag fann att den var så undermålig så jag skrev istället följande text på Diskussionssidan.

"Denna artikel saknar all systematik. Den skiljer inte på den historiska aspekten eller den internationella aspekten eller den svenska aspekten som framför allt kommer till uttryck i Rättegångsbalken.

Artikeln saknar dessutom i stort sett källor. Nationalencyklopedin är ingen källa när lagtexten existerar. Vi har faktiskt lagtext i Sverige (30 kap RB) som reglerar domens innehåll. Så kallade noter leder till något sökregister på Umeå universitet. Bevare oss för sådant. Kort sagt. Denna artikel borde deletas och aldrig väckas till liv igen."

I morse tog jag tag i artikeln och började från början.

Jag använder lagen.nu flitigt. Nu är det så att det är jag som har skrivit kommentaren till Rättegångsbalken på lagen.nu. Jag har kopierat mig själv vilket torde vara tillåtet. Jag kunde ha skrutit lite men det avstod jag från.

///Mvh--Quadrigarius 29 oktober 2011 kl. 21.40 (CEST)

Jag blir också störd när folk använder tredjehandskällor (ofta tiondehands) istället för att själv läsa tydligt skrivna lagar. Men det finns en klar risk att bli anklagad för plagiat när man publicerar text på flera ställen under olika namn. Det är klart att man får plagiera sig själv juridiskt och moraliskt sett, men för oss som inte vet vem som är vem är det problematiskt. --LPfi 29 oktober 2011 kl. 21.47 (CEST)

@Quadrigarius: Man ska inte lägga in för mycket värderingar, men jag kände spontant att artikeln blev sämre sett utifrån vad Wikipedia är för typ av "publikation". Ifall jag vill läsa lagboken går jag till en lagbok eller motsvarande nätupplagor. Men i en encyklopedi vill jag läsa encyklopediskt skriven text som förklarar uppslagsordet utan att ta in en massa paragrafer med mera.

Den leder inte till något sökregister vid Umeå universitet, den leder till NE vars inloggning skett via universitetsbiblioteket vid Umeå universitet. Det är en väldig skillnad. NE:s artiklar i berörda ämnen är encyklopediska, och mycket bra och informativa, medan många av våra relaterade artiklar under samma uppslagsord ofta bara består av inkopierade lagtexter. Det är något vi borde undvika.

"Bevare oss för sådant" ett lite mer respektfullt förhållningssätt skulle åtminstone jag uppskatta. dnm ^{(d | b)} 29 oktober 2011 kl. 22.30 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Dessa diskussioner blev enklare om man skiljde mellan plagiat och upphovsrättsbrott. Om man inte anger källan uppger man implicit att man själv är upphovsman och då är det plagiat. Det är dessutom ytterst sällan ändamålsenligt att använda text på Wikipedia utan att skriva om den.

Själva lagtexterna är utan upphovsrätt (inte som yttrande utan som författning), men därmed är det inte klart att allt material på webbplatsen är det. Artikeln lagen.nu verkar förvirrad och ger inget svar på upphovsrättsfrågan, men webbplatsens egen presentation ger vid handen att materialet är automatiskt genererat utgående från handlingar utan upphovsrätt. I så fall torde texterna i sig vara fria, men sammanställningen behöver inte vara det.

--LPfi 29 oktober 2011 kl. 21.43 (CEST)

Vad är det för befängd idé att åberopa Nationalencyklopedin som rättskälla. En domare, åklagare eller advokat som gjorde det skulle i bästa fall bli utskrattad. För gällande svensk rätt är SFS den främsta rättskällan. Den får man tillgång till i konsoliderad form bland annat genom lagen.nu. Den kompletteras med förarbeten av typ, betänkanden, propositioner, utredningar, sakkunnigutlåtanden mm samt vägledande rättsfall (prejudikat). Den som inte förstår detta bör nog avhålla sig från att skriva om juridiska frågor. Vad gäller artikeln Dom (domstol) så leder länkarna till NE till Umeå Universitet där man mot avgift kan logga in. Var god förklara meningen med sådana länkar! Slutligen. Beskyll mig aldrig för att nyttja Notisum. Jag har aldrig nyttjat Notisum dels för att layouten är så ful, dels för att man inte kan komma åt rättsfall dels för att Notisum saknar kommentarer. Notisum hävdar också att Notisum har copyright till lagtexten. Detta är lögn. Texten är fri enligt Rättsinformationsförordningen.

Användare:Dnm har uppenbarligen tagit illa vid sig. Jag noterar att han i sin illvilja har startat en vendetta mot mig. Han har bland annat lagt in Plagiatpladaskan på dessa artiklar Faderskapsbekräftelse, Föräldrabalken, Rättsinformationssystemet i Sverige och Blodundersökning. Dock har han missat Förvaltningsprocesslagen och Miljöbalken som också bygger på lagtext och rättsfall. ///Mvh--Quadrigarius 30 oktober 2011 kl. 07.26 (CET)

"Illvilja" och "vendetta" är hårda uttryck, särskilt för att komma från en juridiskt skolad person med lång erfarenhet. Fundera gärna på om du inte borde mildra formuleringarna något.

Vad gäller upphovsrättsliga aspekter: Lagen.nu har en förvånansvärt oklar skrivning om detta:

Lagen.nu har inget eget upphovsrättsligt skyddat material, men möjligtvis kan informationsförädlingen och sammanställningen lyda under s.k. databasskydd. Var och en tillåts (och uppmuntras!) dock att ta information härifrån och vidareanvända den hur som helst.

Det verkar som om Lagen.nu vore någon sorts wiki. Det är därför tänkbart att skrivningen ovan bara är avsedd att täcka eventuell ytterligare upphovsrätt, som skulle kunna ha tänkts tillkomma Lagen.nu i stället för de enskilda bidragsgivarna. Det verkar dock ifrån detta citat mycket oklart huruvida de enskilda bidragsgivarna underförstått kan anses ha lämnat rätten till kopiering på wp (med Creative-commonslicens) öppen, i den mån deras egna kommentarer eller sammanställningar uppnår "verkshöjd" (vad nu detta är...). Jag tycker nog att detta borde klargöras bättre på Lagen.nu.

Oklarheterna förvånar mig faktiskt. Jag har varit med om att material från en anarkistisk wikipedia raderats som "plagiat", därför att de såpass tydligt tog avstånd från kopieringsrättsregler att de underlät att ha egna skrivningar om rätten till deras material, och därmed underförstått förbehöll sig rättigheterna; men det är förvånande om jurister gör sig skyldiga till liknande grodor. Kanske har jag missförstått det hela, men i så fall skulle jag gärna se att någon förklarade hur.

Kommentarer av det slag dnm citerar ovan, med avseende på begreppet mellandom: Jag är inte jurist. Jag skulle gissa att förklarande kommentarer av denna typ uppnår tillräcklig "verkshöjd" för att täckas av upphovsrättsligt skydd. I den mån kommentarerna är Domstolsverkets "egna" (författade i tjänsten av dess medarbetare), så litar jag helt på uppgiften att Domstolsverkets egna offentlighetsregler tillåter återgivande. Jag förstår dok inte riktigt vad Dnm hävdar gäller för den text h*n citerar. Är den ordagrant hämtad från Lagen.nu eller Notisum? Jag hittade ingen sådan text vid begreppet "Mellandom" under Lagen.nu (bortsett från att de länkar till vår sida, förstås). Jag skulle gärna vilja få detta utrett.

Allmän kommentar: Tanken med tävlingarna var väl inte att man skall börja bråka om dem... Jörgen B 30 oktober 2011 kl. 12.39 (CET)

@Jörgen B: Ja den är ordagrant hämtad, dvs. kopierad rakt av.

Citat, Lagen.nu: Ett färskt exempel på mellandom är Nacka tingsrätts mellandom i mål mål T3839-07 som faställt att amerikanska domstolsavgöranden - i vilka Håkan Lans och hans bolag dömts att betala ett amerikanskt dataföretags rättegångskostnader - ska läggas till grund för en svensk dom utan prövning av det bakomliggande rättsförhållandet.

Ett exempel på mellandom utgör Luleå tingsrätts mellandom i mål F 2851-06.

En annan typ av mellandom behandlas i "Obducentens och allmänläkarens skadeståndskrav är inte preskriberat" (Advokaten nr 5 2008)

Citat, Quadrigarius tillägg till artikeln Dom (domstol) Ett färskt exempel på mellandom är Nacka tingsrätts mellandom i mål T3839-07 som faställt att amerikanska domstolsavgöranden - i vilka Håkan Lansoch hans bolag dömts att betala ett amerikanskt dataföretags rättegångskostnader - ska läggas till grund för en svensk dom utan prövning av det bakomliggande rättsförhållandet. Ett annat exempel på mellandom utgör Luleå tingsrätts mellandom i mål F 2851-06. En annan typ av mellandom behandlas i "Obducentens och allmänläkarens skadeståndskrav är inte preskriberat" (Advokaten nr 5 2008).

Som du kan se är det frågan om en kopia. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 14.10 (CET)

@Quadrigarius: Självklart finns det ingen illvilja eller vendetta i det hela. Läs inte in för mycket i kritik som riktas mot något som framstår som konstigt, åtminstone i mina ögon. Att ersätta encyklopediskt material med inkopierade lagbokstexter är inte bra enligt mig. Wikipedia är ingen lagbok.

NE är en betaltjänst ifall du vill ha tillgång till hela och fler artiklar. NE finns i regel gratis och tillgängligt vid bibliotek, genom att jag har inloggningsrätt på NE via UB vid Umeå universitet blir det också genom deras proxy. Länken är dock lika legitim som om du skulle refererar till NE i tryckt form. Bara för att jag inte köpt böckerna kan jag inte hävda att bokreferensen är illegitim.

Vad gäller layouten så kommer den sällan eller aldrig med när man kopierat in lagtexter. Se exemplet under rubriken Återkommande problem med artiklar som avhandlar juridik på det där sättet bör inte Wikipediaartiklar se ut, enligt mig.

Orsaken varför jag "missat" artiklarna är att jag inte har någon vendetta och inte är ute efter att sätta dit dig på något sätt, varför jag inte heller gått igenom samtliga dina artiklar. Jag är helt enkelt orolig för att Wikipedia begår upphovsrättsbrott. Dessa mallar är endast inlagda i preventivt syfte för att skydda uppslagsverket så att fler ägnar sina ögon åt ett eventuellt problem. Ifall du känt dig påhoppad av detta eller kränkt ber jag om ursäkt för det. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 14.10 (CET)

Vad gäller just lagtexterna upprepar jag som flera andra redan har sagt, de är undantagna från upphovsrättslagen och brott kan inte begås genom att kopiera dem (URL §9). --Ainali 30 oktober 2011 kl. 15.21 (CET)

Ingen säger något annat i den frågan. dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 15.44 (CET)

Dnm: Tack för exemplifieringen! (Det är inte särskilt självklart att stycket skulle återfinnas under "Rättegångsbalken"; och sökningar av inkopierad text är besvärliga och ger ofta besynnerliga resultat, antingen för att jag eller sökmotorn är klumpig; så jag är glad när jag slipper göra om en annans sökning.)

Quadrigarius: Texten är uppenbart kopierad. Du anger ovan att du är upphovsperson; även i så fall bör du ange källa, under rubriken Källor; t. ex.;

"Texten bygger delvis på material från Lagen.nu, som fritt får återges [under villkor si och så] på grund av att [orsak]".

Titta gärna på hur vi hanterar fritt material i andra fall; titta t. ex. på {{Ugglan}}, och några av de artiklar som använder mallen!

Det är mycket möjligt att vi är petigare än vad som behövs. Orsaken är (enligt min ringa åsikt) i hög grad de rätt offensiva tendenserna från en del företrädare för upphovsrätt. Det som verkligen skulle kunna sänka Wikipedia är att vi förlorade ett maffigt upphovsrättsmål i USA. Därför gör vi så gott vi kan och förstår för att undvika att bryta mot upphovsrättslagstiftning, både här och over there; och är mer beredda att fälla än att fria i tveksamma fall.

För att vi skall kunna fortsätta att använda Lagen.nu som källa även till kommentarsformuleringar, så vore det bra om de klargjorde rättsläget ännu litet tydligare. Jag har nu äntligen - efter att ha letat på rätt krokiga vägar, hittat denna skrivning om upphovsrätten på Lagen nu:

Allt upphovsrättsskyddat material som finns tillgängligt under https://lagen.nu/wiki/ är licensierat under licensen "Creative Commons Erkännande-Dela Lika 2.5 Sverige" (cc-by-sa)....

Det hade varit betydligt bättre om jag hade kunnat hitta detta i samband med den mycket vaga beskrivning jag återger ovan (som tycks vara avsedd för Lagen.nu:s läsare), i stället för att behöva rota under er Deltagarportal, för att hitta en text som bara tycks vända sig till skribenterna på Lagen.nu. Det finns alltså en licensiering (nämligen Creative Commons - share alike); om denna inte hade varit så undangömd så hade vi sluppit en del av diskussionen ovan.

Quadrigarius, kan du (som "deltagare") ta upp en diskussion om detta på något deltagarforum för er bidragsgivare på Lagen.nu, så vore mycket vunnet.

I övrigt tycker jag att problemen med "plagiat" och "upphovsrättsbrott" i och med detta är ur världen vad gäller texter från Lagen.nu. Vi kan utan vidare använda dem, skulle jag tro, men bör ange att vi har gjort så under Källor, där normalt både Lagen.nu och Domstolsverket torde böra attribueras. (Använder vi texterna utan att ange källor, så kan vi göra oss skyldiga till plagiat, även om vi inte kränker upphovsrätten; se LPfis inlägg ovan.) Jörgen B 30 oktober 2011 kl. 16.05 (CET)

Texterna från Lagen.nu kan användas endast om de skrivs om för att språkligt och funktionsmässigt passa in i en encyklopedi av Wikipedias typ. Vi är ingen lagbok och texten ovan är en ledande argumentation, som i sak inte ifrågasätts men rent språkligt kan framstå som POV. dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 16.45 (CET)

Återkommande problem med artiklar som avhandlar juridik

Bör artiklar på Wikipedia se ut på detta vis? Rättegång i brottmål Nu tillhör denna artikel på inget sätt något av de värsta ur dispositionshänseende, men visar ändå på ett betydande problem. Artikeln blir inte lätt att ta sig igenom och den följer inte hur artiklar generellt ser ut här på Wikipedia. Vad har vi för mål med dessa artiklar? I vissa fall är de också kopierade rakt av som jag påpekat tidigare. dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 00.23 (CEST)

Kan du mer precis med exempel (med direkta länkar till båda textställena) exemplifiera hur de är "kopierade rakt av"? (Frågan gäller självklart inte själva lagtexterna; att de är fria och gärna kan citeras i våra artiklar är uppenbart, eller hur?) Jörgen B 30 oktober 2011 kl. 12.39 (CET)

Frågan under denna rubrik handlar inte om kopiering rakt av eller inte, utan om disposition och layout. Men om du vill se hur de är kopierade rakt av. Titta på en specifik fotnot och till vilken text den är kopplad. Kopiera texten på WP och gå till källan och använd sökfunktionen. Då kommer det bli oerhört tydligt. Detta finns i nära alla besläktade artiklar. Det är inte encyklopediskt enligt mig. Vi är ingen lagbok. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 13.47 (CET)

Observera att jag undrar detsamma under den övergripande rubriken. I övrigt lyckades jag - som du kan se där - inte återfinna den första text du verkade att ange som plagiat.

Plagiatfrågor är vidare EMRÅ alltid överordnade frågor om lämplighet i layout och språk, liksom frågor om i vilken mån man bör bygga vidare på det befintliga materialet. Du skriver (under denna sektion) att texter är "kopierade rakt av"; jag tror att de allra flesta uppfattar det som den allvarligare invändningen. M. v. h., Jörgen B 30 oktober 2011 kl. 14.09 (CET)

Jo men jag delade av just för att en del av min fråga behandlade just layoutproblematik, och riktigt noterat är det så att det är den allvarligare invändningen, men det är å andra sidan inte fokuset. Att du inte hittade det jag citerade ovan beklagar jag; jag borde lagt in en länk, men som du ser nu har jag kopierat från lagen.nu i mitt andra svar till dig här ovanför. Du kan jämföra om du anser att det är plagiat eller inte. Jag la även in en länk i ordet "lagen.nu". Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 14.48 (CET)

OK, med den allvarligare frågan nu avklarad (vide supra:-) [svatin för "Se ovan", underförstått i föregående avdelning]), så har vi detta med språket och layouten:

Vad gäller språket, så kan jag nog delvis hålla med Quadrigarius. Försöken att skriva på ett begripligare språk leder ibland till att texternas innehåll blir snömos. Fördelen med ett mer "juridiskt" språkbruk, är att termerna torde vara betydligt tydligare definierade.

Det hindrar inte att även tämligen väldefinierade termer kan vara svåra att ta till sig för ovana läsare. Detta motiverar nog rätt mycket fler wp- och/eller wiktlänkar i artiklarna. Quadrigarius, även att använda yrkar i stället för något oprecisare (som kräver) kan innebära en onödig svårighet, utan länkning; och det verkar inte att finnas någon vettig länk ännu. (Yrkande finns, men tar enbart upp användningen i föreningssammanhang o. d..)

Quadrigarius: Vad gäller layouten, så verkar du att ha missat kritiken. Jag ser att du här har tagit bort {{Kvalitetskontroll|Inga stycken}}, eftersom du tyckte att den var obegriplig. Kritiken (här och på andra ställen) handlar mycket om att texten inte är indelad i underavdelningar med tydliga (och ofta väldigt stora) rubriker. Detta skrivsätt (eller snarare layoutsätt") kan man ha åsikter om; men faktum är att det råder rätt stor enighet på wp om att artiklar bör utformas på det viset. Det betyder, att oavsett vad du (eller jag) tycker om saken, så bör vi försöka utforma artiklarna på det viset.

De artiklar vi diskuterar är inte utformade enligt wp:s samsyn vad gäller layout; åtminstone inte de jag har sett. Om du ersätter en innehållsmässigt tunn eller direkt missvisande men "snygg" artikel med en fackmannamässigt bättre, så försök att också "snygga till den"! Jörgen B 30 oktober 2011 kl. 16.35 (CET)

Det där är inte korrekt. Jurister ha fått mycket kritik senaste tiden för att de använder språket, såsom fraser och begrepp, felaktigt och att detta i flera fall strider mot begreppets riktiga innebörd. Förutom på grund av detta behövs "snömoset" även för våra läsare som vi inte kan räkna med är jurister, som du riktigt konstaterat. Vi måste minnas att vi inte är någon lagbok.

Vill tillstyrka: Rubriker och avsnitt behövs för att begripliggöra det hela för läsaren. När man läser en bok i juridik är det inte uppradat på detta vis. Då är det "snömos" i mängder just för att texten, begreppen, resonemangen skall bli begriplig för läsaren. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 oktober 2011 kl. 16.51 (CET)

Om jag förstått debatten korrekt så är snömoset som avses här olika förklaringar osv av juridisk terminologi och formuleringar. Och just förklaring är väl en av sakerna som wikipedia bör handla om? Om man vill läsa lagtexter och rättsfall så finns det massvis med material. Vill man snabbt och korrekt förstå dom så behövs något annat.Schh 31 oktober 2011 kl. 00.31 (CET)

Snömoset man klagar på handlar väl om att man ersätter terminologi mer vardagliga ord på ett sådant sätt att substansen går förlorad, inte extra text som underlättar förståelsen. Jämför "Nämndens beslut kan överklagas." med "Man kan klaga på nämndens beslut." Det senare innehåller inte svår terminologi, men säger heller ingenting som inte vem som helst förstår själv (medan det förra är mycket specifikt). Vanligare är att man inför långa förklaringar där ändå en del av substansen bibehålls. Konsten vore att förklara termerna på ett smidigt sätt.

Vi har inte utrymme att förklara med lika många ord som läroböckerna (och läsarna har inte har samma förkunskaper), så vi måste kompromissa mellan att förklara så att detaljerna blir rätt och att förklara lättförståeligt. Ofta går det faktiskt att göra, på ett sådant sätt att en någorlunda insatt läsare ser begränsningarna i artikeln. God lagtext är faktiskt ofta tydlig och klar (och kan därför gärna citeras), men det behövs en sakkunnig för att peka ut var termerna kan ha överraskande implikationer.

--LPfi 31 oktober 2011 kl. 11.47 (CET)

Vi skall inte glömma bort att vi ändå har ett verktyg till förfogande som inte pappersläroböcker har: Länkarna. Rätt använt kan vi delvis förena korrekthet och överskådlighet, genom att se till att länka begrepp som vissa läsare kanske fastnar på. Ditt exempel ovan, där du länkade "överklagas" till Överklagande, är utmärkt. Problemet är att begreppsförklaringarna ibland saknas eller är dåliga; och vi borde arbeta mer för att avhjälpa den saken. Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 13.56 (CET)

Om plagiat

Användare:Dnm har påstått att jag plagierat från lagen.nu. Jag har själv skrivit texten och sedan låtit lagen.nu fritt använda den enligt licens cc-by-sa. Jag påstår att man inte kan plagiera sig själv. Det är bara när annans arbete framställs som sitt eget som plagiat föreligger.

Så här skriver Lunds Universitetsbiblitek. ”Att plagiera innebär att du imiterar eller kopierar någon annans arbete, till exempel en text, en bild eller ett diagram, och framställer materialet som ditt eget.” http://www.lub.lu.se/skriva-referera/plagiat.html

Så här skriver UPPSALA UNIVERSITET : Universitetsförvaltningen :Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU) : ”Plagiat har definierats i många sammanhang, men det finns ingen entydig definition av begreppet. Kortfattat kan man säga att plagiat innebär ett oredovisat lån ur någon annan persons produktion. Det kan till exempel röra sig om en imitation eller kopiering av en konstnärlig eller vetenskaplig skapelse som framställs som ens egen.” http://www.pu.uu.se/pedagogisktprogram/fuskplagiat.html ///Mvh--Quadrigarius 31 oktober 2011 kl. 09.13 (CET)

Jag lyckas inte hitta något ställe på lagen.nu där det framgår vem som har skrivit texten eller vilken licens som gäller för texten. Jag ser nu att Jörgen postade en länk till sedn sida på lagen.nu där licensen står angiven, men jag vet fortfarande inte vilka texter som anses vara kopierade eller vem som har skrivit dem. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 11.06 (CET)

Esquilo: Se Lpfis utredning ovan om skillnaden mellan "plagiat" och "upphovsrättsbrott". Efter att vi har sett cc-sa-licensen som Lagen.nu använder, är det såvitt jag förstår klart att det här inte på något vis handlar om upphovsrättsbrott. Det gör också att Dmn borde ta bort de plagiatmallar h*n lade på en bunt artiklar, eftersom den mallen faktiskt inte handlar om alla slags plagiat, utan bara om plagiat av upphovsrättsskyddat material.

Dnm lade alltså på ett antal plagiatmallar; Quadrigarius räknar upp artiklarna ovan. Jag håller med om att det i början av tråden var litet oklart precis vad dnm menade; men h*n klargjorde med två likalydande citat samt länkar till källorna här ovan.

Quadrigarius: Såvitt jag förstår kan jag inte som vanlig oregistrerad läsare av "Lagen.nu" hitta artikelhistorikerna. Därför kan jag inte formellt ta ställning till utsagan att det är du som har författat kommentarerna till "Rättegångsordning". Jag är dock benägen att tro dig på ditt ord. Enligt uphovsrättsbeskrivningen på Lagen.nu behåller du i så fall som författare rättigheterna till ditt verk, utom i så måtto att du ej kan dra tillbaka det eller hindra spridning av det. Det skulle göra dig berättigad att använda din text på WP utan att ange källa.

Även i detta fall är det dock inte fel att ange Lagen.nu som källa; och det verkar enklare än alternativet, som är att du tydligt dokumenterar hur och på vilket sätt du är textens upphovsperson, dock under iakttagande av att vi på wp aldrig signerar våra artikelbidrag.

Den viktigaste poängen är dock att eftersom Lagen.nu använder cc-sa, så kan vi alla fritt återanvända texter från Lagen.nu, oavsett om vi är ursprungsförfattare eller inte; med det enda förbehållet att vi anger källor (Lagen.nu och i förekommande fall Domstolsverket). Du har alltså inget behov av att särbehandla en text, bara därför att den råkar vara din egen. Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 13.09 (CET)

Man kan visst läsa artikelhistoriken på vanligt sätt. Här lägger jag adressen till min kommentar om mellandom. https://lagen.nu/w/index.php?title=SFS/1942:740&diff=prev&oldid=6283

///Mvh--Quadrigarius 1 november 2011 kl. 06.19 (CET)

Det där verkar att bero på på vilket sätt man kom åt sidorna. Jag är ju inte "deltagare", och letar mig alltså fram från huvudsidan, med de hjälpmedel som erbjuds där. De sidor som då kommer upp har ingenting som liknar wikipediaflikar för att komma åt historik eller källtext.

Titta exempelvis på [[2]] eller [[3]]; hur skall jag som vanlig läsare förstå hur jag kommer åt historiken? Så ser alltså sidorna ut för oss "vanliga dödliga"; du får mycket gärna förklara vilken annorlunda väg du tagit när du får upp flikar med "Visa historik" o. d.!

Det påminner litet om problemet med att man inte kommer åt licensen på ett naturligt sätt som läsare, utan bara om man låtsas att man är en juridiskt kunnig person som aspirerar på att bidra med egna kommentarer... Jörgen B 1 november 2011 kl. 13.32 (CET)

Jag uppskattar att du engagerat dig på ett seriöst sätt.

Jag deltog tillsammans med ett antal andra för 2,5 år sedan som utsedd ansvarig för kommentaren till Rättegångsbalken. Därefter har jag inte haft någon kontakt med Staffan Malmgren. Däremot är jag praktiskt varje dag användare av lagen.nu som är suverän när man vill komma åt fakta snabbt och säkert. Jag håller med om att lagen.nu brister i tydliga villkor för användandet och uppgifter om de som svarat för kommentarerna til vissa lagar.

Det var inte lätt för mig heller att komma rätt.

Jag gick till https://lagen.nu/wiki/Lagen.nu:Huvudsida. Därefter till senaste ändringarna. I sökrutan högst upp till höger la jag in Rättegångsbalkens SFS-nummer 1942:740. Jag fick då en träff under Träffar i sidtitlar som jag nyttjade som länk. Sedan återstod enbart att gå till Visa historik som fungerar på samma sätt som på Wikipedia.

Jag har inget som helst ansvar eller del i lagen.nu. Jag skrev ändå i morse efter all diskussion på Bybrunnen ett e-mail där jag bad Staffan M att fundera på ev problem med attributeringen och bristen på information om dem som deltagit i kommentarerna. Han är numera anställd av Domstolsverket som ansvarig för dess IT-utveckling och har säkert fullt upp på sitt jobb.

Vi har en underlig politik. Regeringen kan gladeligt bevilja det oerhört lönsamma Facebook 103 miljoner i stöd medan ideella och nyttiga projekt som lagen.nu ska drivas och finansieras av en privatperson.

////Mvh--Quadrigarius 1 november 2011 kl. 15.03 (CET)

Tack! Ja, jag jämförde för mig själv litet med susning.nu också. Jag tror att det i längden blir bra svårt att driva projekt av denna typ för bara en person.

Jag hittade Staffans CV, och därifrån också en några år gammal artikel om lagen.nu. Där hoppas han på att det skall gå att bilda en ideell förening, som driver projektet. Jag antar att detta inte blev av, tyvärr.

Jag hoppas ändå att Staffan kan ordna det så att åtminstone den sida som beskriver förutsättningarna för vanliga användare får en tydlig länk till eller inkorporering av cc-sa. M. v. h., Jörgen B 1 november 2011 kl. 22.21 (CET)

Om bristande källangivelse

Det har framkastats påståendet att jag borde ha angivit källan. Javisst. Men vilken är källan? Knappast lagen.nu som okritiskt mottagit min kommentar till Rättegångsbalken. Källan är jag och den ursprungliga texten ligger i min dator. Jag anser att det hade varit direkt vilseledande att över huvud taget uppge källa eftersom det kunde gett intryck av vederhäftighet som inte finns. ///Mvh--Quadrigarius 31 oktober 2011 kl. 09.13 (CET)

All text på Wikipedia måste kunna verifieras. Text som du har liggande på din dator är inte verifierbar. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 11.08 (CET)

Förhoppningsvis har du använt någon källa då du skrivit texten eller har möjlighet att kontrollera faktauppgifterna i någon källa, som man då kan hänvisa till. All text behöver inte källor, men till exempel utsagor om hur en lag bör tolkas bör kunna verifieras. Ibland är det bättre att skriva något man är säker på utan att man har källa, men i många fall måste en källa hittas för att texten skall kunna vara kvar. --LPfi 31 oktober 2011 kl. 16.04 (CET)

Till Esquilo Var god läs ordentligt vad jag skrivit. Jag har inte angivit källa just för att källan var jag själv.

Till LPfi Källan är Nacka tingsrätts dom i mål T 3893-07 som är offentlig handling och sannolikt kan beställas över internet. Att detta är källan framgår av texten. ///Mvh--Quadrigarius 1 november 2011 kl. 06.19 (CET)

Jag tolkar det du skriver som "Jag kan inte ange några källor eftersom jag har hittat på allting själv". Jag hoppas att det inte stämmer. Jag kan bara upprepa det jag skrev innan; All text på Wikipedia måste kunna verifieras. Det är en av grundprinciperna. /ℇsquilo 1 november 2011 kl. 12.16 (CET)

Vilket naturligtvis skall tolkas förnuftigt, annars finge vi ju ta bort all text som inte är direkta och obearbetade utdrag från Ugglan e. d.:-). Det är oundvikligt att vi när vi sammanställer vetande i viss mån bidrar med ett sammanställande av vetande; även om vi bör vara vaksamma över att vi inte är berättigade att smyga in slutsatser av sammanställandet, som inte framgår av några av våra källor. Jörgen B 1 november 2011 kl. 13.39 (CET)

Om standard på artiklar

Användare:Dnm har sedan slagit knut på sig själv genom att dra upp artikeln Rättegång i brottmål som exempel på hur man inte ska skriva på Wikipedia. När jag tittar på statistiken så finns det minst 42 redigeringar som utförts av 22 personer. Jag svarar för åtta redigeringar (20 %), varav en när jag tog bort Kvalitetskontrollanmärkningen. Jag har sedan blivit upplyst att det inte är artikelns kvalitet utan dess layout som inte anses motsvara Wikipedias standard.

Om nu artikeln lider av brister avseende layouten så har alla vi 22 som deltagit ett kollektivt ansvar för detta. Ansvaret ligger också på dem som gnölar över bristande standard istället för att ”förbättra” layouten enligt sin uppfattning. ///Mvh--Quadrigarius 31 oktober 2011 kl. 09.13 (CET)

Det finns många egenskaper som avgör en artikels kvalitet, läsbarhet är en av dem. Vi arbetar alla frivilligt med Wikipedia, och då måste vi acceptera att alla inte hinner/orkar rätta alla brister som vi upptäcker. Det är därför vi har åtgärdsmallar. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 11.11 (CET)

För övrigt anser jag att mallen {{lagref}} borde användas i stället för länkar till lagen.nu. Det ger för det första ett bättre och enhetligare utseende och för det andra ett enkelt och smidigt sätt att peka om alla lagreferenser om lagen.nu skulle försvinna, flytta eller byta struktur. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 11.20 (CET)

Det sistnämnda motsätter jag mig bestämt, Esquilo. Läs inläggen ovan och titta på exemplet litet noggrannare! Kritiken handlar inte om att man inte finge kopiera lagtexter (utom delvis i dnms allra tidigaste inlägg; men h*n backade så gott som omedelbart på den punkten). Anklagelserna om plagiat respektive önskemålen om källhänvisningar gäller kommentarerna till och sammanställningarna av lagtexter och utdrag ur domsskäl. Dessa skulle jag gissa har tillräcklig verkshöjd för att omfattas av upphovsrättsskyddslagstiftningen.

En kommenterande och resonerande text på lagen.nu, som (helt lagligt) kopierats in här (eftersom Lagen.nu är en wiki med liknande licensregler som Wikipedia), kan naturligtvis inte källbeläggas enbart med hänvisning till primärkällorna. Man bör (och måste i de flesta fall) också hänvisa till Lagen.nu. Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 13.20 (CET)

Vad vad det du sa att du motsätter dig sa du? Jag förstår ingen ting av ovanstående. Det verkar helt taget ur sitt sammanhang. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 14.26 (CET)

Jag motsätter mig följande förslag:

"För övrigt anser jag att mallen {{lagref}} borde användas i stället för länkar till lagen.nu. Det ger för det första ett bättre och enhetligare utseende och för det andra ett enkelt och smidigt sätt att peka om alla lagreferenser om lagen.nu skulle försvinna, flytta eller byta struktur."

OK? Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 15.00 (CET)

I så fall tror jag du missförstod, för vad jag ser skriver du om att citera eller kopiera lagen versus att hänvisa till den. Det du citerar handlar om hur man hänvisar till lagarna (på lagen nu eller annanstans). --LPfi 31 oktober 2011 kl. 16.08 (CET)

Jag förstår fortfarande inte. Varför motsätter du dig användning av källmallar för att hänvisa till källor? Motsätter du dig användningen av {{runeberg.org}} och {{NE}} också? Jag diskuterar inte plagiat nu, det är som du redan har konstaterat inte aktuellt längre, jag diskuterar utformning och kvalitet av artiklar som Rättegång i brottmål som togs upp här ovan. Om du vill diskutera plagiat så föreslår jag att du i så fall skriver dina inlägg under rubriken "Om plagiat" ovan. /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 16.18 (CET)

Jag motsätter mig inte användandet av källmallar. Tvärtom, så tror jag att det kunde vara bra att göra en källmall {{lagen.nu}}, som kunde användas i de fall vi bör referera dit.

Jag trodde att jag uttryckte mig klart, och kan bara beklaga att jag tydligen inte lyckades. Jag skall försöka att omformulera det, men risken finns förstås att det inte blir klarare.

Alltså: Dina formuleringar handlade såvitt jag kunde se om att ersätta "länkar till lagen.nu" med mer direkta länkar till lagtexter. Det mesta av av diskussionen i denna tråd har handlat om att använda andra typer av texter än rena lagtexter från lagen.nu. När vi gör detta, så bör vi källbelägga det, och i det sammanhanget ge länkar till lagen.nu.

Jag motsätter mig inte att en länk till lagen.nu som bara avser en lagtext ändras till en mer "permanent" länk till lagtexten. Din formulering gav intrycket av att avse alla länkar till lagen.nu. M. v. h., Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 17.18 (CET)

I artikeln som togs upp som exempel, Rättegång i brottmål så är 19 referenser till lagtexter, en till en dom och två till artiklar på åklagarmyndighetens webbplats. Om någon artikel refererar till material på lagen.nu som inte är lagtext så kan man använda {{webbref}} i stället, men de verkar vara väldigt sällsynta. /ℇsquilo 1 november 2011 kl. 09.31 (CET)

Javisst; men denna och andra artiklar borde EMRÅ tillföras referenser till de resonerande partierna; möjligen bara i form av en avslutande allmän källhänvisning. Jag kan ge dig rätt i att huvuddelen av de befintliga referenserna lämpligare ersättes av {{lagref}}.

I och med detta hoppas jag att vi förstår vad vi menar om detta (och dessutom tydligen inte har så olika uppfattning som min första reaktion på vad jag tolkade som din ståndpunkt gav vid handen). Jörgen B 1 november 2011 kl. 13.46 (CET)

Gott att höra! :-) /ℇsquilo 1 november 2011 kl. 14.45 (CET)

Klotter

Användare:Dnm har som jag tidigare påpekat lagt in ”Plagiatpladuskan” på ett antal artiklar, som jag redigerat. Han tycks nu ha insett att plagiat inte föreligger men tar inte bort pladuskan. Hans handlande är att jämställa med klotter och han borde behandlas därefter. ///Mvh--Quadrigarius 31 oktober 2011 kl. 09.13 (CET)

Du använder igen en EMRÅ obehagligt burdus ton. Det finns möjligheter att tolka både ditt och Dnms handlingssätt som bottnande i en önskan att förbättra WP; då är det också det vi bör göra (jmfr WP:GT)!

Jag har som du ser ovan uppmanat Dnm att ta bort Plagiat-mallarna. Det gjorde jag innan jag läste ditt inlägg, och med hänvisning till något annat än vad du hänvisar till. Låt mig dock först upprepa och förtydliga det jag har sagt förut: Att lägga på mallar i god tro är inte en del av en "personlig vendetta". Det finns i nuläget ingen orsak att behandla vare sig dig eller Dnm som klottrare.

Ditt inlägg verkar att utgå från presumptionen att Dnm har accepterat att det här inte rör sig om plagiat. I själva verket har h*n inte tillräckligt skäl för detta sett utifrån bara dina inlägg. Du har nämligen såvitt jag kan se byggt hela din argumentation på att det är du som är den ursprungliga upphovspersonen, men inte formellt styrkt detta! Endast mycket perifert och indirekt har du berört den springande punkten: Att Lagen.nu arbetar med en wikipediakompatibel licens som tillåter kopiering rakt av, oavsett om det är eget eller andras material man kopierar.

I övrigt bör Dnm ges tid att reagera på existensen av den licens jag till slut lyckades hitta; och också ges tillfälle att invända mot slutsatsen: Att mallarna bör tas bort.

Detta är avgörande. Om du vore journalist på någon av våra dagstidningar, så skulle det normalt inte ge dig rättigheten att kopiera in en artikel du publicerat i denna tidning på Wikipedia, därför att tidningen normalt har åtminstone en del av rättigheterna till artikeln, och normalt förbjuder återanvändning av texten i kommersiella sammanhang. Skulle däremot en cc-sa-licens vara publicerad tillsammans med artikeln, så skulle både du och andra ha rätt att kopiera in texten i Wikipedia - med angivande av källan.

Allt detta med min stående reservation: Jag är inte jurist, och kan ha fått något väsentligt om bakfoten. Håller du med om min analys av rättsläget, eller invänder du i något väsentligt avseende? Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 13.48 (CET)

Jag har ovan under rubriken Om plagiat angivit sökvägen till källan för mitt påstående att jag är ursprunglig upphovsman.

Så till den större frågan nämligen om rätten att använda lagtext publicerad genom lagen.nu.

Låt mig först konstatera att lagen.nu hämtar all lagtext från

Regeringskansliets rättsdatabaser som man kan hitta här.

http://62.95.69.15/

I denna rättsdatabas har alla nya SFS sammanställts med tidigare SFS så att de sätts in i sitt sammanhang och blir läsbara.

Problemet är bara att du måste veta vad du söker efter eftersom du måste fylla i ett sökformulär.

Lagen.nu hämtar en gång per vecka alla nya SFS från denna rättsdatabas.

Den riktiga källan till SFS är den skriftliga utgåvan som är den verkliga grundtexten. Problemet med den är att sker en ändring i en lag så publiceras bara den eller de paragrafer som ändrats. Om jag vill hålla mig a jour med en lag så måste jag först skaffa den ursprungliga SFS när dem kom ut av trycket och sedan skaffa varje nytt SFS med ändringen. Om jag nu tar Rättegångsbalken som exempel så har den sedan 1942 ändrats ungefär 490 gånger. De flesta torde inse att det är en övermänsklig uppgift att tvingas bläddra igenom 491 SFS varje gång man vill kontrollera en lagparagraf.

Detta har i Sverige lösts genom Norstedts förlag som varje år gett ut Sveriges rikes lag dvs den så kallade lagboken. Den utgör alltså en sammanställning av SFS. Problemet med lagboken är och har alltid varit att den är två månader gammal när den kommer ut och ett år och två månader innan nästa upplaga ges ut. Då föredrar jag lagen.nu som är lika pålitlig och högst en vecka gammal; inte att förglömma att den är gratis och tillgänglig omedelbart på internet.

Licensfrågan har du ju själv löst så jag förstår inte ditt inlägg i denna del. Jag arbetade för övrigt under samma licens när jag skrev kommentaren till Rättegångsbalken.///Mvh--Quadrigarius 1 november 2011 kl. 07.31 (CET)

Jag avvaktar svar på frågorna om sökvägar för att komma åt historiken, innan jag kommenterar detta; se ovan! M. v. h., Jörgen B 1 november 2011 kl. 13.52 (CET)

...och nu har jag fått det svaret.

Quadrigarius: Det räcker inte att du personligen vet att du är upphovsperson; du behöver också verifiera detta tydligt, om du vill undvika att ge lagen.nu som källa för kommentarerna (t. ex. därför att du tycker att det är fel i sak, när du hämtar dem från din egen ursprungstext). En möjlighet är att du i redigeringskommentaren skriver ungefär "Min egen text, tidigare publicerad på Lagen.nu under cc.sa-licens; se vidare diskussionen", och på diskussionssidan lägger in denna förklaring litet mångordigare, samt en länk till artikelhistoriken för Rättegångsbalken på Lagen.nu. (Så länge inte Staffan har avhjälpt bristen på åtkomlighet, är det inte rimligt att bara ange att du är upphovsperson utan länkar; det är för svårt att hitta hstoriken utan hjälp.)

Det finns två ytterligare problem med detta förfarande. Det ena är att du behöver styrka att "Quadrigarius" är samma person på wp och lagen nu. Nu har du ju uppgivit ditt riktiga namn bara på wp-användarsidan, vilket inte räcker. En möjlighet är att du gör detta även på din Lagen.nu-användarsida. En annan variant är att du på wp-sidan upplyser om att du är verksam under samma pseudonym även på lagen.nu, och på lagen.nu-sidan ger motsvarande upplysning om ditt engagemang på wp.

Det andra problemet är att det inte är hundraprocentigt korrekt att du är texternas enda upphovsperson. Av historiken framgår ju att även Staffan har varit inne och gjort ett par mindre redigeringar.

Det enklaste är väl att du i stället använder den befintliga lagen.nu-texten - inklusive Staffans mindre emenderingar - och sedan under rubriken källor ger en förklaring av ungefär samma slag som i {{Ugglan}}. Då faller helt krånglet med att på annat sätt verifiera din upphovsrätt. Jörgen B 1 november 2011 kl. 23.34 (CET)

Enskild användare

Varför diskuteras en enskild användares redigeringar här på Bybrunnen? Finns det någon särskild anledning att just den här användaren dras upp på schavotten? --MagnusA 31 oktober 2011 kl. 09.41 (CET)

Det undrar jag också. Imperto 31 oktober 2011 kl. 11.48 (CET)

Jag tycker att det handlar om mycket mer; inte minst om huruvida vi alla kan återanvända material från Lagen.nu. Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 14.02 (CET)

Juristspråk

Det följande är en kopia på en del av ett inlägg av Dnm ovan:

Det där är inte korrekt. Jurister ha fått mycket kritik senaste tiden för att de använder språket, såsom fraser och begrepp, felaktigt och att detta i flera fall strider mot begreppets riktiga innebörd. Förutom på grund av detta behövs "snömoset" även för våra läsare som vi inte kan räkna med är jurister, som du riktigt konstaterat. Vi måste minnas att vi inte är någon lagbok.

Detta är EMRÅ värt sin egen underrubrik. Frågan handlade mest om huruvida vi skall använda juristernas "mer precisa" språk eller mer oprecisa informella förklaringar, som jag påstod ibland kan bli direkt felaktiga: Försöken att skriva på ett begripligare språk leder ibland till att texternas innehåll blir snömos. Dnm invänder såvitt jag förstår i sakfrågan.

Dnm, jag skulle gärna vilja se ett par exempel på den kritik du talar om. Jag skulle också vilja att du litet närmare förklarar vad du menar med "begreppens riktiga innebörd". En stor del av min verksamhet som universitetslärare handlar ju om att reda ut begrepps innebörder, och då ofta att de inte har någon precis innebörd innan vi har givit dem det, med precisa definitioner. En av grundstenarna i semantiken är att de allra flesta termer vi använder i dagligt tal har olika innebörder i olika sammanhang och för olika talare.

Jag tror att det var S.I. Hayakawa som sammanfattade den viktigaste lärdomen från semantiken så här:

"Ko₁ är inte ko₂ , ko₂ är inte ko₃ ,...". (Ko torde här som ord motsvara det engelska cow. Vilken innebörd ordet har är just det vi diskuterar.)

M. v. h., Jörgen B 31 oktober 2011 kl. 14.21 (CET)

Diskussionen om juristspråket är sannolikt lika gammal som skriftspråket självt. Jag tänker inte ge mig in och plädera för det ena eller det andra utan jag avslutar istället med följande självupplevda snubba. Jag hade i slutet på 60-talet startat en juristbyrå i Nybro. Jag tyckte att yrka lär så högtidligt så jag skrev på följande sätt i ett överklagande.

Till länsstyrelsen i Kalmar län

Min klient NN önskar att etc.

Några dagar senare fick jag ett föreläggande att jag vid äventyr av avvisning inom 14 dagar skulle ange NN:s yrkande.

I kuvertet låg också en liten handskriven lapp med följande text. "Önska får du göra vid juletid."

//Mvh--Quadrigarius 1 november 2011 kl. 07.31 (CET)

*Fniss* Litet snäsigt mot en ung jurist, fast (utom den handskrivna, och möjligen ej i laga ordning diarieförda?!?, bifogade utgående handlingen) sakligt sett vettigt. Jag gissar att en rimlig skrivelse skulle kunna innehålla något i stil med

"Min klient önskar ingenting högre än att kunna lösa dessa problem i bästa samförstånd med sin före detta hustru, och yrkar därför i första hand att den gemensamma vårdnaden av NN måtte kvarstå..."

där man direkt skall kunna skilja på bevekelsegrunder (här bl. a. en önskan) och yrkanden. LPfis exempel, skillnaden mellan att överklaga eller klaga på nämndens beslut, var också bra. Jörgen B 1 november 2011 kl. 14.14 (CET)

Inte "fria"

På engelska heter det "the free encyclopedia" som i "gratis" (motsats till en du betalar för såsom NE), inte som i "fri" (motsats fängslad, begränsad. 193.10.32.227 31 oktober 2011 kl. 14.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nej, "free" betyder inte bara "gratis" utan även "fri" som i fri att bidra för alla. "Fri" är bredare än "gratis". Wikipedia är förvisso gratis, men den är även fri. /Grillo 31 oktober 2011 kl. 14.38 (CET)

Se SAOB, betydelse 3-5, 7, 12 och 30, för lite inblick i hur Wikipedia fungerar. Se även WP:Upphovsrätt. /Grillo 31 oktober 2011 kl. 14.44 (CET)

Ordet "gratis" finns på englska också, och betyder samma sak. Se en:wikt:gratis#English /ℇsquilo 31 oktober 2011 kl. 14.59 (CET)

Däremot används "free" i betydelsen gratis oftare än vad "fri" används så. Och att encyklopedin är gratis är en bisak, också på engelska. Dessutom är den inte gratis, inte när man köper exemplar av den. :-) --LPfi 31 oktober 2011 kl. 16.14 (CET)

Se även en:Gratis versus libre. Visst är det snyggare på engelska där både "fri" och "gratis" täcks av "free", men vi lägger faktiskt större vikt vid "fri" än på "gratis". /Julle 31 oktober 2011 kl. 16.19 (CET)

Spontant känner jag att svaret på detta borde varit "oj, det har vi inte tänkt på under de sju år vi haft vår slogan överst på sidan! Så bra att du är så uppmärksam". Hahaha. Plrk 3 november 2011 kl. 11.57 (CET)

Digidaily

Den 2 november 2011 arrangerar Kungliga biblioteket seminariet Hur vill vi använda våra historiska tidningar i moderna medier?, som handlar om Digidaily-projektet där de i stor skala digitaliserar svenska dagstidningar. Det borde ha intresse för Wikipedia, eftersom vi ofta använder tidningsartiklar som källhänvisningar. Gratis inträde, men anmälan krävs. --LA2 1 november 2011 kl. 15.40 (CET)

Tidningar före 1941 är väl mest intressanta med tanke på copyright? Resterande kan som sagt endast hänvisas till. Schh 2 november 2011 kl. 15.44 (CET)

Men det är ju mycket intressant att kunna hänvisa till artiklar. Det blir mycket lättare att göra ifall de är digitaliserade och tillgängliga via internet snarare än att man behöver gå till ett bibliotek och ner i tidningsarkivet. Plrk 3 november 2011 kl. 11.53 (CET)

Familjen Tunander

Det har under en längre tid funnits ett IP-nummer som pressat in hela släktträdet i olika Tunanderartiklar. Det har handlat om när syskon, barn, kusiner med mera är födda och döda, vart detta hände, vilka yrken de haft med mera. Jag upptäkte också nu att en artikel med anknytning till familjen Tunander skapats av ett IP-nummer som jag antar samma användare står bakom: Margareta Hallerdt som jag relevanskontrollmärkte. Jag kan inte se någon speciell relevans i artikeln förutom att hon råkar vara syster till Britt Tunander. Hur bör detta hanteras med dessa ständigt återkommande uppgifter? Det pågår ett stillsamt redigeringskrig mellan IP:et och enstaka nya konton å den ena sidan och etablerade användare å den andra. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 november 2011 kl. 11.00 (CET)

Jag kan medge att detta är ett gränsfall; men jag delar nog Riggwelters bedömning, alltså att biografin visar att just denna person är tillräckligt relevant för en artikel. (Det jag då fäster mig vid är främst hennes roll för Stockholms stadsmuseum, inte hennes släkttillhörighet.)

Att några lägger in artiklar om personer som de är extra intresserade av behöver inte i sig vara fel; det leder ju då och då till att WP utvidgas med vettiga artiklar. Om någon är intresserad av släkten främst därför att vederbörande själv tillhör släkten, så kan naturligtvis intressekonflikter uppstå. Utan att du visar att du har litet mer på fötterna, tycker jag inte att det är klarlagt att några destruktiva följder har uppstått denna gång. M. v. h., Jörgen B 3 november 2011 kl. 16.44 (CET)

Länka till en given sida inom en PDF

Visste ni att det i allmänhet går att länka till en viss sida i en PDF genom att lägga på #page=123 sist i URLen? Så här: Länk till sidan 64. Det bör vara användbart i många källhänvisningar. Men jag tror det används rätt sällan inom Wikipedia. I en databasdump från augusti hittar jag 16280 pdf-URLer utan tillägg, 55 med #search=, bara 18 med #page= och 6 med olika andra tillägg. --LA2 3 november 2011 kl. 11.18 (CET)

Nej - stort tack för tipset! /Nesse 3 november 2011 kl. 11.41 (CET)

Det beror ju såklart på hur man läser sina PDFer. T ex jag och andra som inte läser dem i webbläsaren utan öppnar dem i min PDF-läsare kan inte dra fördel av detta. (Men det medför ju ingen nackdel heller.) Plrk 3 november 2011 kl. 11.52 (CET)

Det vore ju möjligt för webbläsaren att ange sidnumret. Åtminstone xpdf, som jag använder, godkänner syntaxen "xpdf ngt.pdf 18" och "xpdf ngt.pdf #ankare". Å andra sidan går det att specificera sidnummer och avsnitt i klartext, varför avsaknaden av "ankarhantering" är ett mindre problem - men avsaknad av sidangivelse ett stort. --LPfi 3 november 2011 kl. 14.32 (CET)

Bidra med nyheter på Wikinews!

Wikinews behöver fler skribenter! Logotypen. Wikinews är ett systerprojekt till Wikipedia. Antalet användare/skribenter är minimalt på den svenskspråkiga versionen och artikelproduktionen är ganska liten, med tanke på hur mycket som händer i världen. Vi skulle behöva fler personer som känner sig intresserade av projektet och vill bidra med nyheter. Att skriva en artikel på Wikinews är lika lätt som här på Wikipedia, så det är bara att sätta igång. Jag, Green Yoshi, och säkert fler av de aktiva användarna, hjälper gärna till om du har några frågor. Målet är att göra Wikinews till en stor sida på Internet, precis som Wikipedia är, och göra den till en primär plats för nyhetsläsning för många. Det är långt dit, men en bra början hade varit fler skribenter. Wikinews tillåter både ämnen som andra nyhetskällor redan tagit upp, men även originalreportage. Som vanlig är dock källor ett måste. Jag tar inte mer här nu, men jag vill att så många som möjligt testar att skapa en artikel där för att se hur det är. Lycka till och välkommen! Med vänliga hälsingar, Green Yoshi (db) 3 november 2011 kl. 17.26 (CET)

Vad är syftet med olika mallar för förgreningssidor?

"För att {{förgrening}}sidor inte ska komma in på listan över okategoriserade sidor." står det på Kategori:Förgreningssidor. Trots detta finns ett antal mer specifika förgreningsmallar, såsom Mall:Efternamn, Mall:Trebokstavsförgrening, Mall:4LA, Mall:Förnamn, Mall:Namnförgrening och Mall:Isomerer, och några av dem har även tillhörande kategorier. Vad tillför egentligen de mallarna som underlättar läsandet eller skrivandet av Wikipedia, och som inte Mall:Förgrening och eventuellt lite mer text i förgreningssidornas inledning skulle kunna klara av? Används uppsorteringen till något vettigt eller är den bara kosmetisk? Frågan har bland annat varit uppe på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Mall:Trebokstavsförgrening förut. //Essin 16 oktober 2011 kl. 19.04 (CEST)

De andra mallarna är väl egentligen för förgreningssidor som har egna kategorier, dvs Kategori:Förnamn, Kategori:Efternamn och Kategori:Isomerer och som därför inte behöver sorteras in i Kategori:Förgreningssidor bara av anledningen att de inte ska vara okategoriserade. /ℇsquilo 17 oktober 2011 kl. 09.53 (CEST)

Problemet med det är att artiklar om förnamn eller efternamn inte alltid fungerar som förgreningssidor.

Det borde egentligen vara ganska få fall där förnamnsartiklar fungerar som grensidor, nämligen i de fall när andra än närstående skulle referera till personen utan att nämna efternamnet någonstans i sammanhanget (personer som helt enkelt inte har något efternamn, artister som använder ett förnamn som artistnamn och vissa fiktiva figurer är de exempel jag kommer på på rak arm). Det är inte givet att alla förnamn har sådana bärare.

När det gäller efternamn finns det i princip fyra möjligheter:

1. Artikeln säger inte mer om efternamnet i sig än att det är ett efternamn, och listar kända bärare.
2. Artikeln innehåller uppgifter om namnet i sig, som hur det bildats, hur många som bär det och i vilka kulturer det är vanligt.
3. Som 2, fast med en lista över kända bärare.
4. Efternamnet bärs endast av en släkt, och artikeln handlar främst om släkten, med kända släktmedlemmar nämnda i den löpande texten.

Fall 1 är en renodlad grensida och bör inte kategoriseras som efternamn, eftersom artikeln inte innehåller information om efternamnet i sig. Fall 2 är inte en grensida alls. Fall 3 är någon sorts hybrid mellan artikel och grensida, och skulle behöva utredas närmare. Fall 4 är (bland annat) en grensida till funktionen, men inte till formen. De olika varianterna borde vara tillräckligt med exempel på att det inte riktigt är lämpligt att låta samma mall sköta efternamnskategorisering och grensidemärkning. Jag har dessutom bortsett från möjligheten att det finns andra artikelämnen än personer som också bär namnet. I fall 1 är det då lämpligt med en separat rubrik för övriga betydelser, men då handlar grensidan ju inte längre bara om efternamn. I fall 2 och 4 är kanske en topplänk eller en separat grensida lämplig, och i fall 3 skulle listan över kända bärare också kunna flyttas till den separata grensidan.

Isomererna har jag redan tagit upp på Malldiskussion:Isomerer. //Essin 19 oktober 2011 kl. 00.00 (CEST)

Det fördes en lång diskussion för en tid sedan om hur viktigt det är att skapa förgreningssidor med bärare av efternamn och att dessa märks korrekt. Jag orkar inte leta upp den just nu, men förstår inte alls poängen med Essins inlägg. För mig är ett efternamn ett efternamn och skall självklart stå i den kategorin även om artikeln inte handlar om själva namnet. Vad gäller problemet med grensidor för förnamn betraktar jag det som en självklar service åt läsarna att erbjuda listor över kända bärare. Kort sagt: allt fungerar bra som det är i detta fall. Fernbom2 19 oktober 2011 kl. 20.29 (CEST)

Hur fungerar den egentliga funktionen för okategoriserade sidor, alltså automatgenereringen av Special:Okategoriserade sidor, med förgreningssidor?

(Förklaring till frågan för ev. undrande: Det finns en inbyggd funktion för att lätt hitta okategoriserade sidor, dock med viss eftersläpning; specialsidan Okategoriserade sidor nyskapas automatiskt med några dagars mellanrum. På andra wikipedior är detta ett utmärkt hjälpmedel för att identifiera de sidor som behöver kategoriseras. På svwp fungerar detta litet annorlunda, därför att i stället okategoriserade sidor ofta märks med mallen {{Okategoriserad}}, och därmed läggs in i kategorin Kategori:Artiklar som bör kategoriseras (motv. i andra namnrymder), och därför paradoxalt nog klassas som kategoriserade. Den inbyggda funktionen är dock tillräckligt välgjord för att inte lista hänvisningssidor (redirects), även om dessa sidor är okategoriserade. Min fråga är om stöd för en liknande funktionalitet finns för sidor med mallen {{Förgrening bas}} explicit eller implicit inkluderad.) Jörgen B 19 oktober 2011 kl. 19.57 (CEST)

Fernbom2 verkar ha missuppfattat mitt inlägg. Min huvudpoäng är att jag vill ha en frikoppling mellan "sidan är en förgreningssida" (och ska därför märkas med mall:förgrening eller eventuella varianter) och "sidan handlar om ett personnamn" (och ska därför läggas i Kategori:Förnamn, Kategori:Efternamn eller någon av deras underkategorier).

Jag har varken sagt bu eller bä om listor över kända bärare av förnamn, det jag har sagt är att de är något annat än förgreningssidor. Delvis kan de fungera som förgreningssidor, men om det vore enda syftet med dem borde man i många fall skära ner dem.

När det gäller efternamn: Idealiskt sett ska man kunna nå alla artiklar om personer med ett visst efternamn från den sida som har efternamnet som sidtitel. Där är jag inte oense med Fernbom2. Detta kan ske på olika sätt: genom att sidan är en renodlad förgreningssida (fall 1 ovan), att sidan länkar till en renodlad förgreningssida (kan göras från fall 2 och 4 ovan) eller att sidan listar alla kända bärare (fall 3 och 4 ovan). Det vi däremot verkar vara oense om är att jag inte förstår varför sidor som inte avhandlar ett efternamn i sig ska ligga i Kategori:Efternamn. Vilka informationssökningar underlättas av det? Jag är möjlig att övertala, men då vill jag höra goda argument. //Essin 22 oktober 2011 kl. 00.23 (CEST)

Tack för förtydligandet! Uppenbarligen har vi helt olika uppfattning om ifrågavarande kategoriers funktion liksom om vad en förgreningssida är. Vad gäller det sistnämnda har jag lätt att förstå Essins resonemang, även om jag inte delar det. Jag anser det vara lika angeläget att i princip lista alla bärare av ett förnamn som av ett efternamn. I normalfallet bör det dock inskränkas till tilltalsnamnet. Däremot kan jag fortfarande inte begripa argumenten för att endast sidor som berättar något om ett namn skall placeras i kategorin. Vadan detta? Fernbom2 28 oktober 2011 kl. 15.53 (CEST)

Jag menar att sidor som inte berättar något om ett namn är ur artikelperspektiv att betrakta som substubbar eller oartiklar – vilket förstås inte utesluter att de fyller en viktig funktion som förgreningssidor. Som jag ser det innehåller huvudnamnrymden flera olika typer av sidor, förutom artiklar även t ex förgreningssidor och listor, och dessa olika typer förväntas innehålla olika saker och tillhöra i viss mån separata kategorisystem. //Essin 31 oktober 2011 kl. 23.24 (CET)

Tack för förtydligandet! "I viss mån separata kategorisystem", det kan jag ställa mig bakom, men jag menar att den inledande begränsningen av skillnaden medför att de inte alltid behöver skiljas åt. Kategorin "Svenska efternamn" har även en listningsfunktion. Fernbom2 4 november 2011 kl. 15.13 (CET)

Länka flera ord per ord

Har vi några principer kring länkning av sammansatta ord? Personligen anser jag att det är väldigt osnyggt att länka exempelvis "jazzsångare", och föredrar i sådana fall att bara länka jazz-delen, det blir ju ändå en komplett länk (jazzsångare). Skulle jag dock vilja framhäva sångare, skulle jag länkat jazzsångare och inte jazzsångare, vilket jag tycker är en styggelse. När det länkas till två uppslagsord i samma ord blir det väldigt otydligt vilken del av ordet som går till vilket uppslagsord, speciellt för nykomlingar som inte kan hitta någon logik i när det är två ord som länkas, när det länkas till exakt det ordet som står, eller när det länkas till någon del av det skrivna ordet (exempelvis att inte alla instanser av ordet "svensk" eller "svenskar" leder till svenskar utan många även till Sverige, något jag anser är olyckligt, men något som är svårt att lösa konsekvent i en värld där nationalstat och etnicitet ofta inte sammanfaller). Jag anser att man bör välja det viktigaste ordet för sammanhanget och länka till det, och formulera om om man tvunget vill länka till flera ord. Engelskan har det förstås lättare för sig i och med det språkets regler för ihop- och särskrivning, men i svenskan får vi i min mening där bita i det sura äpplet för layoutens och användarvänlighetens skull. Åsikter? /Grillo 1 november 2011 kl. 05.05 (CET)

Grillo har helt rätt när det gäller nationalitet. Det bör inte länkas till någon politisk enhet. Calle Widmann 1 november 2011 kl. 05.23 (CET)

Jag håller med om att vi inte bör länka halva ord. Däremot anser jag att nationalitet oftast är mer intressant än etnicitet och att landet i de flesta fall är lämpligast att länka till. I många fall där det står att någon är svensk har denne sina rötter i helt andra etniska grupper och vad som avses är helt enkelt att personen är född i, verksam i eller medborgare av landet Sverige. /Dcastor 1 november 2011 kl. 05.50 (CET)

Jag håller absolut med om att man bör göra en länkning per ord. Man får helt enkelt välja länkning så som Grillo beskriver, eller ändra skrivelsen om man nu tvunget vill länka till båda artiklarna. Wikipedia:Wikilänkar bör uppdateras med denna diskussions utfall. //Knuckles...wha? 1 november 2011 kl. 06.25 (CET)

Jag har en fråga, så att vi inte talar om olika saker. Vad handlar artikeln svenskar om? Personer som har svenskt medborgarskap (det vore det bästa och då, anser jag, ska svensk länkas dit) eller personer som själva anser sig vara svenskar? Jag hoppas verkligen artikeln inte handlar om folk som av andra personer anses vara svenskar, för det går inte att avgöra för någon annan än den enskilde vad den personen är. Det är etnicitet och det borde vid undvika då det, enligt min mening, är ovidkommande. Länkningen borde enbart grundas på medborgarskap (utom för dem som levde före den eran då man började med sådant) och då bör man länka till svenskar och inte till Sverige. Det fungerar även för till exempel kurder. Calle Widmann 1 november 2011 kl. 09.00 (CET)

Kan vi försöka hålla isär frågorna? Rubriken på detta ärende är "Länka flera ord per ord", där Grillo i en parentes nämner länkning till svenskar. Starta förslagsvis en ny rubrik om du vill diskutera hur etnicitet bör länkas till. /ordningsman Knuckles...wha? 1 november 2011 kl. 09.13 (CET)

Jag kan nog hålla med Grillo i huvudsak, men tycker att man får avgöra från fall till fall. Det kan nog ha hänt att jag själv har gjort mig skyldig till länkning av orddelar i något enstaka fall; och jag skulle nog kunna tänka mig att göra det igen, om alternativen verkar sämre. Jörgen B 2 november 2011 kl. 15.30 (CET)

Noterade just i Grillos exempel ovan att jazzsångare blir helt blått medan jazzsångare inte blir det, det är något jag helt har missat. Kan nog ha skapat några sådana av misstag.--FBQ 2 november 2011 kl. 22.21 (CET)

Jag ser egentligen inga större problem med att länka orddelar separat när det handlar om direkta sammansättningar, sådana som i andra språk motsvaras av två eller flera ord. Däremot är länkning av andra ledet en styggelse, bland annart av det enkla skäl som FBQ uppmärksammar. Fernbom2 4 november 2011 kl. 15.19 (CET)

Folkmängd och befolkning

Jag vill här påpeka att folkmängd och befolkning inte är synonymer. Folkmängd behandlar mängden invånare på en plats, medan befolkning handlar om folkmängdens uppsättning. Exempel: "X har en folkmängd på 100 000 invånare. Stadens befolkning utgörs till 95% av svenskar." Utöver detta är ordet "befolkningsmängd" inkorrekt. Det som åsyftas i detta fall är i princip alltid "folkmängd". I mars 2010 påpekade jag detta tillsammans med en databassökning som gav 164 resultat på ordet "befolkningsmängd" (felaktig användning av "befolkning" är svårare att hitta). Jag gjorde nu en ny sökning, som gav 169 resultat. Det har alltså ökat något, trots en mindre genomgång i mars 2010. Här kan resultaten beskådas. Alla är förstås välkomna att jobba med att få bort ordet "befolkningsmängd" ur uppslagsverket. /Grillo 5 november 2011 kl. 05.03 (CET)

Jag ser nu att många av resultaten går till finländska orter, med noten ”Finlands befolkningsmängd månatligen - per kommun i alfabetisk ordning”, så först trodde jag att det kunde vara en finlandssvensk term. Jag kollade dock källan, och den anger bara ordet "invånarantal" som väl snarast får anses vara synonym med folkmängd. /Grillo 5 november 2011 kl. 05.06 (CET)

Viktiga artiklar som behöver utökas

På engelska Wikipedia finns ett system där man klassificerar artiklar inom ämnesområdena efter hur viktiga de är, i kombination med en bedömning av deras innehåll. Finns något motsvarande här? Jag hittade av en tillfällighet artikeln infektionssjukdom, som ju är fruktansvärt kort, och med tanke på hur central den är för ämnet medicin så behöver den utökas ganska omgående. Hur gör man när man hittar sådana artiklar och vill påpeka det för dem som kan tänkas göra något bra av saken?--217.214.229.16 5 november 2011 kl. 05.40 (CET)

Själv är bäste dräng. De allra flesta vill hellre göra det de själva tycker är mest angeläget än det som andra tycker är mest angeläget. --Ettrig 5 november 2011 kl. 06.51 (CET)

Jag håller inte riktigt med Ettrig (ovan). Om man exempelvis uppmärksammar artikeln här händer det att folk hjälper till. Om man går in på Wikipedia:Detaljgranskning finns en kortare lista över användare och vilka ämnesområden de är intresserade av - folk som där säger att de är intresserade av medicin hjälper gärna till (förutsatt att de har tid). Jag har för mig (vagt i bakhuvudet) att vi påbörjade en lista över vilka ämnesområden man var mest intresserad av och vad man kunde bidra bäst till, men jag har helt glömt bort namn och så på sidan.

Annars är det såklart så att det är störst säkerhet att få det gjort om man gör det själv. Men folk brukar gärna hjälpa till om de har tid om man frågar. Tanzania 5 november 2011 kl. 08.54 (CET)

Jag tror du tänker på Wikipedia:Experthjälpen, som tyvärr blivit avglömd av de flesta. - Green Yoshi (^d_b) 5 november 2011 kl. 10.22 (CET)

Hej 217..., systemet på enwp är kopplat till specifika projekt, och anges i mallar på artiklarnas diskussionssida, i första hand av projektdeltagare. I någon mån är det förekomsten av mallar, d.v.s. märkning av artiklar som tillhörande projekt, som man i praktiken har mest nytta av. Trots att enwp har minst 10 gånger så många aktiva användare per artikel som svwp (sådär 100 ggr så många på 10 ggr så många artiklar, när jag kollade en gång i tiden, vill jag minnas) är systemet inte särskilt fullständigt använt vad gäller angivande av "importance" och "class/quality". Enstaka projekt på svwp har försökt använda detta system, men jag betraktar det som rätt orealistiskt med tanke just på at vi har så mycket färre aktiva användare per artikel. Ett utmärkande drag för svwp (och förmodligen för Wikipedior på andra medelstora och mindre språk) är att täckningsgraden och artikelkvaliteten varierar stort mellan ämnesområdena. De två områden jag ofta brukar framhålla som bristfälliga är just medicin (inkl. farmaci) och juridik. Detta är praktexempel på ämnesområden som kräver sakkunskap för att skriva bra och korrekta artiklar, även om det också krävs skriv- och pedagogisk förmåga för att även skriva begripligt och anpassat till en allmänencyklopedi. I fallet medicinartiklarna finns det nog en del halvcentrala artiklar som saknas, men framför allt är artiklarna som du påpekar väldigt korta. Grundproblemet är nog inte att just en viss medicinartikel är bortglömd, utan att svwp har för få skribenter (eller skribenter med för lite tid över) som kan och vill skriva om medicinska ämnen. Så om du vill hjälpa till att skriva, eller rekrytera sådana, vore det en mycket bra insats! Tomas e 5 november 2011 kl. 11.47 (CET)

Ett sätt kan vara att gå till ett ämnesprojekt, som t.ex Wikipedia:Projekt medicin, och där lista viktiga artiklar i det ämnesområdet och hitta andra intresserade av ämnet. / Elinnea 5 november 2011 kl. 16.15 (CET)

Fotnoter-mallens relevans

Jag måste ärligt säga att jag inte begriper varför vi har mallen Fotnoter till?! Den användsa i lägen där källor finns angivna men fotnoter saknas. Varför måste källorna serveras som fotnoter? På andra håll har jag läst att ett för utbrett bruk av fotnoter bör undvikas, för att det gör texten mer svårläslig. Bruket av denna mall strävar ju i motsatt riktning. Bör den här mallen avvecklas? Stigfinnare 2 november 2011 kl. 16.52 (CET)

Fotnoter må göra texten mer svårläslig, men jag menar att fördelarna uppväger nackdelarna. Särskilt i en Wikipediaartikel där någon kan gå in och ändra efter att en källhänvisning har lagts in är det till stor hjälp att begränsa mängden text man behöver kolla mot källan. Personligen hade jag gärna sett att mallen Fotnoter användes oftare och att fler artiklar med allmänna källförteckningar kompletterades med fotnoter. Niklas R (D^#) 2 november 2011 kl. 16.57 (CET)

Själv är jag av Stigfinnares uppfattning. Att lägga in fotnotsmallen i artiklar som är väl källbelagda genom litteraturlista känns i mina ögon nästan litet demonstrativt. /FredrikT 2 november 2011 kl. 16.59 (CET)

Instämmer med NiklasR.Utan fotnoter så vet man inte vad som kommer varifrån. Låt säga att en mening ifrågasätts, och allt som finns är en lista med 10 böcker. Kommer påståendet från någon av dessa böcker, och i så fall vilken, och var i dem står detta? Man har ingen aning. Har man däremot satt en fotnot och angivit vilken bok och sidnummer kan påståendet betydligt lättare kontrolleras. Den som sitter med böckerna framför sig och skriver artikeln kan ju lätt lägga in dessa noter, och det är bra att de uppmanas att göra så i mallen. Jag upplever inte alls att fotnoterna stör läsningen. / Elinnea 2 november 2011 kl. 17.01 (CET)

Jag stör mig på mallar som {{webbref}} för att de tar upp oproportionerligt stor del av textutrymmet. I de värsta fallen består artiklarna av mer malltext än brödtext och det bidrar inte precis till att man vill redigera, särskilt inte som nybörjare. Angivelse av källa är nog bra, men ibland blir det in absurdum. Jag vill minnas att en användare, i samband med att fotnotsystemet lanserades, skrev en kladdartikel för att visa hur [illa?] det kunde se ut. Minns dock inte vem och när, men jag kan kolla lite. Riggwelter 2 november 2011 kl. 17.04 (CET)

Det går bra, även om det inte är så vanligt, att skriva källmallarna i stycket "Referenser" i stället för i brödtexten. Det kräver att alla referenser är namngivna. Se Finskt kallblod som exempel. Jag tycker att den metoden är bättre och borde användas i större utsträckning. /ℇsquilo 2 november 2011 kl. 17.08 (CET)

Men istället för en allmän "den här artikeln har för få fotnoter" är det väl ofta bättre att markera "den här faktabiten vill jag veta varifrån den kommer", det vill säga i praktiken en "Källa behövs" på specifika ställen. Det skulle underlätta för den som försöker åtgärda artikeln. --MagnusA 2 november 2011 kl. 17.05 (CET)

Är det {{Fotnot behövs}} du frågar efter? Instruktionerna är att mallen ska användas sparsamt, och är framtagen speciellt för artiklar som är kandidater som "utmärkt artikel". -- Lavallen 2 november 2011 kl. 17.22 (CET)

Det borde kanske finnas en knapp eller snabbkommando för att läsare ska kunna toggla visningen av fotnoter? Moberg 2 november 2011 kl. 17.20 (CET)

Den varianten som ℇsquilo länkade till ett exempel på innan var ju i vart fall något bättre än den gängse fotnotsgröten. Men det finns fortfarande många andra problem med noter. Ett är att det är väldigt svårt att lägga in nya kompletterande uppgifter i en befintlig mening eller ett befintligt stycke eftersom man inte riktigt kan veta hur långt "bakåt" den tidigare insatta noten har täckning: bara den senaste delsatsen? Bara sista meningen? Hela det senaste stycket? Allt som står efter föregående not? Det kan också bli rätt bisarrt att notbelägga en artikel där man arbetar med säg 3-4 källor där många av uppgifterna finns i alla fyra (men vissa bara i andra; inte alls ovanligt med t ex underlag för biografiska personartiklar). Skall man då ha upp till fyra noter på massor av uppgifter (t ex födelsedatum)? /FredrikT 2 november 2011 kl. 17.37 (CET)

Nej, jag kan inte se att du behöver ha fyra noter på alla uppgifter i ett sådant fall, välj en om uppgiften är okontroversiell (eller ingen om det är trivial), de mest seriösa om uppgiften är mer kontroversiell. Jag tycker problemet du beskriver är ännu värre i fotnotslösa (men ändå källbelagda) artiklar. -- Lavallen 2 november 2011 kl. 17.43 (CET)

Detta ämne har ventilerats åtskilliga ggr. utan att vi varit i närheten av konsensus. Jag hävdar att problemet kring "notgröt" i artiklarna främst handlar om att det blir extremt svårt att i redigeringsläget skönja början & slut på noten resp. brödtexten. Dessutom gör vi det extra besvärligt för nya bidragare, då vårt sätt att (i extremfallet) källbelägga med fotnoter inte har sin likhet i någon annan litteratur eller principer för notifiering. I mitt hyfsat omfattande bibliotekt (ca 4 000 volymer) tror jag mig inte ha ett enda band som liknar någon av wikipedias artiklar på (motsv.) 2-4 A4-sidor som utrustats med > 30 fotnötter. Litteratur- och källförteckning ser helt enkelt inte ut så irl! Ymer 2 november 2011 kl. 19.02 (CET)

Oavsett en marginellt försämrad situation i redigeringsläget är notlösa artiklar livsfarliga för Wikipedias trovärdighet. Att en bok saknar fotnoter kan vara om författaren till boken är den som står för all vetenskap som presenteras, om det inte är så är det ohederligt eller i bästa fall slarv av författaren. Man ska alltid källbelägga alla påståenden (dock ej övernotera, då det tenderar att bli dit diskussionen drar helt i onödan). Wikipedia är en encyklopedi och vi ska kunna styrka vartifrån uppgifterna vi presenterar är hämtade. Då räcker inte bara en "vederhäftig" källförteckning. En gedigen notapparat är a och o i ett sådant fall. dnm ^{(d | b)} 2 november 2011 kl. 19.13 (CET)

Men övernotering är ju just vad det blir om man kräver att alla källhänvisningar skall göras just i notform. Ponera att jag skriver en biografisk artikel. Som huvudkälla använder jag en motsvarande artikel i Svenskt biografiskt lexikon (SBL) och kompletterar sedan detta med litet spridda uppgifter ur t ex några memoarer eller någon specialmonografi. Då är det ju så att alla som har det minsta hum om hur en SBL-artikel ser ut vet att den alltid innehåller fullständiga födelse- och dödsdata, uppgifter om föräldrar, make/maka, översiktliga data om utbildning och yrkeskarriär, utmärkelser etc samt bibliografi över personens tryckta skrifter. Med andra ord borde det räcka att man ser SBL i den avslutande källförteckningen för att vet att alla uppgifter av den basdatatypen är bekräftade av den källan, men om jag förstår notivrarnas sätt att resonera här så skulle jag lik förbaskat vara tvungen att tryffera var och varannan mening med en reftagg till just SBL. Är detta verkligen vettigt? Vore inte det rimligare att på sin höjd sätta noter till de uppgifter som kommer från de andra, kompletterande källorna jag har använt. /FredrikT 2 november 2011 kl. 20.42 (CET)

Övernotering är om du har typ fem fotnoter på samma (triviala) påstående eller samma fotnot mening efter mening. I andra fall följer det vetenskaplig standard som är synnerligen viktig i en encyklopedi som är fri för vem som helst att redigera. "SBL" skall inte anges i källförteckningen om den inte angivits som fotnot, eftersom om den inte angivits som fotnot förekommer inte källan i artikeln förutom just i källförteckningen och saknar därmed betydelse förutom som vidare läsning. dnm ^{(d | b)} 2 november 2011 kl. 20.48 (CET)

Ursäkta, det kanske beror på att det börjar bli sent på kvällen, men den sista meningen i Ditt inlägg måste jag säga att jag inte riktigt begriper alla turerna i. Dock vill jag bemöta påståendet om "vetenskaplig standard". Jag har varit doktorand i historia, undervisat på universitetsnivå, har läst drösvis med avhandlingar i det ämnet och andra, varit med och ventilera och kritisera texter på professorledda seminarier etc, och jag vågar - i direkt anslutning till det Ymer skrivit ovan - påstå att det aldrig notbeläggs detaljer på den absurda detaljnivå som en del av de mest notbemängda artiklarna på svwp ståtar med. Ingen normal historiker skulle t ex hålla på och sätta fotnoter på kända personers födelse- och dödsdata (om de inte är i sak omstridda) eller t ex på att Arvid Horn var svensk ministerpresident, att Elvis spelade in skivor eller liknande. Noterna sätter man där primärt på riktigt obskyra och/eller faktauppgifter eller - framför allt - på hänvisningar till teorier, tolkningar och liknande mer subjektiva och diskutabla utsagor som behöver värderas i sitt sammanhang. Inte på trivialfakta. /FredrikT 2 november 2011 kl. 21.05 (CET)

Jag menar: Ifall du inte angivit exempelvis en bok som fotnot så skall inte heller boken finnas i källförteckningen. En källa som inte återges i brödtexten har heller inte att göra i källförteckningen.

Det är möjligt att vissa ämnen inom humaniora har haft rutinen att inte återge källor genom källhänvisningar. Men tur på det området är att den rutinen verkar befinna sig i ett tynande tillstånd. Verifierbarheten är viktig, och källkritik blivit allt viktigare varför transparensen för läsaren är central. Att man ens resonerar i termer som riskerar att försvåra just transparensen och ge utrymme för att vederhäftigheten kan ifrågasättas utan skäl, tycker jag är synd. Som jag uttryckt många gånger förr förstår jag inte motståndet mot källhänvisningar. Tydligheten är enkel, tar ringa tid att ge läsaren och, förutom ovanstående, förbättrar artiklarnas kvalité genom att dels höja standarden. Jag har däremot respekt för din åsikt och tror ingalunda att du är ute efter att göra sakens natur sämre. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 november 2011 kl. 00.06 (CET)

Jag har skrivit långa inlägg om det här förr, men Wikipedia är inte som andra texter av en rad anledningar, och har därför större fotnotskrav.

För det första: de flesta texter har en författare eller redaktör som står för innehållets sanningshalt/korrekhet. "Jag, NN, sätter mitt förtroende på spel genom att intyga att detta stämmer." Så sker inte här, vilket innebär att vi har större anledning att behöva kontrollera enskilda uppgifter. Om jag ifrågasätter beskrivningen av ett skeende eller en viss siffra skall jag inte behöva läsa igenom tio böcker och artiklar för att hitta varifrån den är hämtad. Det skall stå i fotnot, gärna med sidhänvisning.

För det andra: Wikipedia är föränderligt. Jag kan skriva en lång artikel som är minutiöst researchad och där precis allt är angivet i källorna, som jag sedan listar med titlar i slutet av artikeln, alla trettiosju jag har använt. Två år senare kommer en anonym IP-adress och lägger till att Kalle under sin tid som premiärminister i Zamonien arbetade hårt för att utrota daggmaskarna – inte för att den nya skribenten har ont uppsåt, men han läste det på Flashback och insåg att det saknades i artikeln, och vill därför nu gärna hjälpa till att sprida kunskapen. För läsarna ser det nu ut att täckas av källor lika mycket som allt annat.

Fotnoter är inte perfekta. Men de är ett steg på vägen. /Julle 2 november 2011 kl. 19.10 (CET)

Tycker Julle formulerar det hela bra. Vi måste i vår successiva kvalitetshöjning vara bejakande till mera detaljerade fotnoter. Sedan kan dessa säkert hantera tekniskt snyggare så det inte blir "gröt" i koden och kanske är mallen som denna tråd började med inte bra/lämplig, men det ser jag som sekundärt till huvudståndpunkten som Julle tar upp.Yger 2 november 2011 kl. 19.16 (CET)

Skulle man kanske kunna göra så att fotnoterna i redigeringsläge är i en annan färg, typ grått, och därmed kanske inte stör? Typ Text text text text text text text.<reff>Andersson, Anders. Lilla källboken. s.123.</reff>. Text text text text text text text. <reff>Andersson, Anders. Stora källboken. s.567.</reff>Text text text text text text text. Det skulle kanske kunna vara valfritt? Går det? / Elinnea 2 november 2011 kl. 20.01 (CET)

Har inte läst hela diskussionen men jag tycker Elinneas skulle vara en stor förbättring! -Laxskinn 2 november 2011 kl. 23.28 (CET)

Instämmer med föregående. Jag la ett liknande förslag för ett antal månader sedan och ser framemot om något åt det hållet Elinnea föreslår kan genomföras. dnm ^{(d | b)} 3 november 2011 kl. 00.06 (CET)

Problemet med den lösningen är att texten redigeras med en textredigerare vi inte har kontroll över, ibland inbyggd i webbläsaren, ibland inte. Det som redigeras är ren text: det finns inga standardiserade koder för att markera att man vill ha grå text. Många textredigerare har möjlighet till färger enligt syntax och gömmande av olika typers element, men det förutsätter en modul som förstår wikitext (då är koden <ref>, inte <grå>). Det är alltså något som skall göras för enskilda webbläsare eller textredigerare, inte i MediaWiki eller Common.js (och som antagligen redan finns för en del textredigerare). --LPfi 3 november 2011 kl. 01.26 (CET)

Den här diskussionen dyker tydligen alltid upp med jämna mellanrum. Varje gång kommer jag till samma slutsats; Ja, det är viktigt att källbelägga artiklar, och ja, i långa artiklar eller artiklar med många källor vill man kunna urskilja vilket påstående som kommer från vilken källa. Tyvärr så använder Wikipedia en notapparat som är mer lämpad för statisk, tryckt text än för föränderlig hypertext. Bristen på ändamålsenlighet gör att nackdelarna med fotnötter uppväger fördelarna. Jag som textförfattare har dessutom inget incitament att förse mina texter med fotnötter annat än möjligen få den att framstå som något mer vederhäftig. Om någon wikipetter absolut känner att de måste kontrollera något som jag har skrivit så rör det inte mig i ryggen om de blir tvungna att leta igenom alla källor eller inte. /ℇsquilo 3 november 2011 kl. 09.39 (CET)

(Redigeringskonflikt)Nu börjar vi komma nå´n vart. Ett ännu större steg till förbättring vore att endast ange exempelvis [(5), s. 9] i brödtexten, som förstås då hänvisar till källan under rätt rubrik, med LIBRIS och hela baletten. Då har vi plötsligt fått ett utseende som efterliknar de tryckta källorna och som blir en korrekt källhänvisning samt smyger in fint i texten. Ymer 3 november 2011 kl. 10.22 (CET)

Fotnötter är inte samma sak som källor. --NERIUM 3 november 2011 kl. 10.18 (CET)

ℇsquilo: Jag tycker inställningen Om någon wikipetter absolut känner att de måste kontrollera något som jag har skrivit så rör det inte mig i ryggen om de blir tvungna att leta igenom alla källor eller inte är extremt olycklig och så borde vi inte tänka alls. Det handlar inte bara om oss, det handlar om uppslagsverkets användare i största allmänhet. Wikipedia får ofta kritik inom bland annat universitetsvärlden för att vara opålitligt där en delorsak är att källäget är oklart genom att källhänvisningar sällan existerar i den omfattning som behövs för att texten skall vara kontrollerbar och trovärdig. Rent allmänt har medvetenheten om källkritikens vikt ökat dramatiskt och orsaken är enkel: i en tid av extremt informationsflöde måste användarna av medier och internet lära sig att solla och göra bedömningar. Detta drillas numera i skolan på högstadiet och gymnasial nivå, där wikipedia ifrågasätts allt mer och oftare ur källkritikssynpunkt. Ifall vi inte hänger med och möter upp detta kommer vi tappa läsare och få ett än mer oförtjänt rykte. Det är sant att notapparaten inte är helt hundra men den är bättre än inget alls. Den gör det möjligt att kontrollera om åtminstone det som står faktiskt finns i den källan som är angiven i hänvisningen. Ifall uppgifterna inte stämmer ändrar man det med hänvisning till källhänvisningen. Protesterar någon mot detta kan de lägga in en hänvisning också. Svårare än så behöver det inte vara. Väljer vi en annan väg tappar vi trovärdighet och risken för egen forskning blir överhängande.

Denna diskussion har dock tagits så många gånger att jag inte förstår varför den bara en månad efter förra gången öppnas upp igen. Vi fick ett rätt bra avslut sist och många deltog i diskussionen. Vi bör se det som ett framsteg och där alla försök att rulla tillbaka den utvecklingen inte gagnar Wikipedia som uppslagsverk sett ur trovärdighets- och verifierbarhetssynpunkt. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 november 2011 kl. 10.45 (CET)

Jag gör en helt annan tolkning av var vi har hamnat i diskussionen: finns det en teknisk/mjukvaru-möjlighet (typiskt 50-talist att inte hitta rätt uttryck) att förenkla tillvaron i samband med notifiering, och som på det sättet skulle stimulera till (funkar på mig, direkt) utökade källhänvisningar? ett minst lika stort problem är de f.n 14 536 artiklar som saknar källor [4]. Då får plötsligt notfrågan sina riktiga proportioner. Ymer 3 november 2011 kl. 11.20 (CET)

Jag tror vi i denna fråga kommer till lite olika ståndpunkter beroende på vilka artiklar vi brukar redigera. För mig som arbetar med socknar och 10-15 källor som konstant motsäger varandra i fråga om fakta, så ser jag det som ett absolut måste med noggranna fotnoter. Tänk bara på en socken yta där jag brukar ha fyra-fem olika värden att välja från (och det skiljer sig då både beroende på att socknens yta förändrats och att sättet att beräkna ändrats). Och även för saker som namnbetydelse, vilka fornlämningar som finns om det finns skog eller inte i socknen skiljer sig mellan källorna inklusive de etablerade uppslagsverken jag använder. Jag uppskattar att NE har "fel" i 30 % av sina sockenartiklar, NF 15 %, Svensk Uppslagsbok 20 %, NAD 20 %, Ortnamnslexikonet 5%, Sverige från a till ö, 5%, RAÄ 2 %, Geografisk beskrivning 30 %, lokala hembygdsböcker 90%.Yger 3 november 2011 kl. 11.32 (CET)

@dnm: Jag jobbar på en teknisk högskola, så jag känner till (i alla fall mina) akademikers syn på Wikipedia. Alla är skolade i mattematisk statistik och empiri och de flesta är överens om att Wikipedia häpnadsväckande ofta är väldigt tillförlitlig, i synnerhet med tanke på hur den skapas. Förtroende för Wikipedia var tämmeligen lågt från början, men har ökat i takt med att det har använts. Humanister kanske resonerar annorlunda eftersom de inte i samma utsträckning kan basera sin forskning på egna mätningar och experiment. De borde i så fall strunta i vad som står i artikeln och bara läsa källförteckningen. Detta för att Wikipedia aldrig innehåller några förstahandskällor till information (originalforskning). Men ja, min aversion mot fotnötter är baserad dels på att de inte är ändamålsenliga, dels det som FredrikT skriver högre upp, de används ofta in absurdum. /ℇsquilo 3 november 2011 kl. 17.07 (CET)

Även jag delar i stort sett FredrikT:s uppfattning. Jag kan acceptera att artiklar som aspirerar på att bli utmärkta har ett fotnotskrav, även om jag nog skulle vilja se det något uppmjukat, men jag ställer större krav på att uppgifter skall vara källbelagda i en akademisk avhandling, eftersom man där ofta driver teser, än jag gör på en Wikipediaartikel, som snarare skall vara en sammfattning av allmänt erkända fakta. När jag hämtar specifika uppgifter ur ett visst verk gör jag en markering av detta, men annars duger det i de flesta fall gott med huvudkällor. Fernbom2 3 november 2011 kl. 17.31 (CET)

Jag vill också tillägga att det handlar om artiklarnas längd. Ju mer omfattande de är, desto rimligare blir det att ställa krav på detaljerade källhänvisningar. Med beaktande av detta kan jag ställa mig bakom Ygers bejakande av fler fotnoter kopplat till en kvalitets- och kvantitetsökning av vår behandling av allt fler uppslagsord. Men mallen bör användas sparsamt, då den lätt kan ge våra läsare intrycket att en artikel är otillförlitlig, utan att det finns skäl till det. Just därför att vi är en encyklopedi behöver vi inte styrka allt med noter, särskilt inte om källangivelserna är ordentliga (att referera till hela verk på hundratals sidor, som man ofta gör inom samhällsvetenskapen, borde alltid vara en styggelse). Fernbom2 3 november 2011 kl. 17.43 (CET)

Är källorna motstridiga kan det givetvis också vara klokt med en fotnot, som Yger påpekar. Det finns fall där även jag skulle kunna tänka mig att lägga in (på ett enstaka ställe, som MagnusA skriver), exempelvis i artiklar utan interwiki där dödsdata finns angivna för personer, men källan är ett uppslagsverk från den tid när de levde. Sådant bör givetvis noteras! Fernbom2 3 november 2011 kl. 17.50 (CET)

Sammanfattningsförsök

Det verkar inte finnas konsensus kring att sluta använda {{Inga fotnoter}}, men flera har påpekat att det kan vara mer ändamålsenligt att använda sig av {{fotnot behövs}} eller {{källa behövs}}. Kanske detta bör skrivas in i mallens dokumentation?

Åsikterna går som vanligt isär vad gäller frågan om hur viktigt/oviktigt/värt besväret det är med fotnoter i artiklarna. Flera viktiga problem med fotnoterna har tagits upp, och vissa förslag till förbättringar har lagts fram:

• Fotnoterna gör artikeltexten plottrig.
  • Lösningsförslag: Går det att ta fram en "visa/dölj fotnoter-knapp"?
• Fotnoterna försämrar läsbarheten i redigeringsläget.
  • Lösningsförslag: Esquilo pekar på den modell som används i Finskt kallblod (alla fotnoter skrivs ut i sin helhet längst ned i artikeln och anropas sedan med <ref name=exempelnamn/> i artikeltexten).
  • Ymer skulle betrakta kort hållna källhänvisningar i texten av formen [(5), s. 9] (där (5) hänvisar till en källa i källförteckningen) som en förbättring.
  • Själv skulle jag vilja slå ett slag för att {{Harvnb}} används mer (se Wikipedia:Källmallar#Citation med Harvnb).
    • Mitt försök att sammanfatta detta är att vi skulle tjäna mycket på att försöka hålla den del av källhänvisningen som måste ligga i artikeltexten (i redigeringsläge) så kort som möjligt. Finns det någon anledning att lägga in en hel bokrefmall i varje fotnot? Bör vi sluta rekommendera detta på sidor som WP:KH?
      • Det verkar vettigt. Finns det några nackdelar med "kallblodssystemet"? (Jag föredrar nog ändå <ref name="andersson_19"/> framom <ref name="5_19"/>.) Också kallblodssystemet stör läsningen, visst, men det är inte svårt att hitta var noterna slutar, i motsats till i fulla referenser. Fungerar <references><ref name="andersson_19">{{bokref|...}}</ref>...</references>, så att de "traditionella" noterna kommer med i listan, före eller efter de andra? --LPfi 4 november 2011 kl. 19.27 (CET)

Ja, det verkar fungera. Noterna kommer fortfarande i rätt ordning. Niklas R (D^#) 4 november 2011 kl. 20.13 (CET)

Modellen med noterna utanför brödtexten, som det funkar i artikeln Finskt kallblod tyckte jag spontant var bra. Jag testade det på artikeln Norrala kungsgård, som har närmare 150 fotnoter varav många är rätt detaljerade och långa. Jag prövade därför att bara ha referenser med namn i den löpande texten och lägga alla noter under References. Det tog lite tid att konvertera artikeln; nu får man dock i redigeringsläge en mycket bättre översikt. Om det funkar lika bra med korta artiklar eller artiklar med mycket kortfattade noter vet jag inte. --Minor 5 november 2011 kl. 01.45 (CET)

Jag gör inget försök att sammanfatta den principdiskussion om huruvida fotnoter verkligen är till hjälp och huruvida en allmän källförteckning är lika bra (eller bättre). Min personliga ståndpunkt är att fotnoter är det bästa av två dåliga val, men för varje gång den här diskussionen kommer tillbaks blir jag mer och mer övertygad om att det vi egentligen behöver är ett eget källhänvisningssystem som är bättre anpassat till wiki-teknikens styrkor och svagheter. Någon som har lust att spekulera kring vad det skulle vara? Niklas R (D^#) 4 november 2011 kl. 00.26 (CET)

Det räcker gott med ugglemallen :-). Fernbom2 4 november 2011 kl. 00.28 (CET)

Den där {{harvnb}} var inte så dum. Jag har ibland försökt åstadkomma något liknande, men jag har inte begripit att {{harvnb}} och {{citation}} hänger ihop. Synd bara att {{citation}} inte är lika flexibel som {{bokref}} och {{webref}}. /ℇsquilo 4 november 2011 kl. 18.25 (CET)

Kanske kan man be någon mallmagiker att fixa så {{bokref}} etc stödjer CITEREF? Niklas R (D^#) 4 november 2011 kl. 20.19 (CET)

Det (som NiklasR skrev) skulle jag verkligen önska! Jag använder ofta Harvnb, men har inte hittat något sätt att använda den med bokref, utan måste använda engelska citation.

Snor rubriken (har lite samma sak att gör med): varför har siffrorna försvunnit innan noterna under <references/>? För mig blir det bara ett ^ - är det något jag har missat? Tanzania 6 november 2011 kl. 10.00 (CET)

Tanzania: Siffrorna är kvar för mig. Vilken webbläsare använder du? Thoasp 6 november 2011 kl. 10.54 (CET)

Jaha, beror det på webbläsare? Jag bytte nyss till Chrome, det kan ha haft något att göra med det... (jag är helt oteknisk... :P) Tanzania 6 november 2011 kl. 11.11 (CET)

Basartiklarna (igen)

För första gången sedan april minskar vår poäng vad gäller kvaliteten på våra basartiklar. Det är väldigt tråkigt - det här är trots allt de (förmodligen) tusen viktigaste artiklarna vi har, och det är dåligt om de inte håller hög kvalitet. Ser gärna att vi går plus igen till nästa månad! (se projektets sida) Tanzania 5 november 2011 kl. 10.19 (CET)

Jag kan bara hålla med. Detta är viktigt. I nuläget har vi 23 utmärkta, 47 bra och 61 rekommenderade basartiklar. Av 1000. Kriterierna för rekommenderade artiklar (sakna åtgärdsmallar, skriva ut det självklara, täcka det allra viktigaste, korrekt språk, ha wikilänkar, interwikilänkar och kategorier, nån form av källförteckning och att bilderna är klarlagd upphovsrättsstatus för ev bilder) är ju egentligen inte så högt ställda och dessa borde ju alla dessa artiklar uppnå egentligen. Bara 61 st är futtigt faktiskt. Vi borde ta och gå igenom dem en och en och skriva på diskussionssidan exakt vad det är som fattas i dem för att de ska kunna uppnå "rekommenderad-status" och sen arbeta med dem tillsammans, en i taget, så att det gör det. De som blir ännu bättre kan tas till artikelnomineringar. Jag gillade det arbete som vi gjorde med Martin Luther och Anton Tjechov, att man är många som är delaktiga och att man tillsammans förbättrar en artikel. / Elinnea 5 november 2011 kl. 16.51 (CET)

Jag tror aldrig jag var delaktig i arbetet med Luther, men Anton Tjechov var en fröjd att se - säkert tio personer skrev en utmärkt artikel på i stort sett några få dagar. Det är inte realistiskt att alla basartiklar får en sådan genomgång, och veckans samarbete föll bort, men det var väldigt roligt att se det arbetet - om det bara blir lite så igen kommer vi gå långt!

Jag går gärna igenom basartiklar i den mån jag hinner, men gör jag det ensam kommer det vara klart i juli 2156, eller så.. Jag tror det finns potential i många artiklar. En del har längden, men behöver finslipningen och koll av fler användare, som Alexander den store, juice behöver inte mycket puts, vatten behöver språkputs men borde sen kunna bli rekommenderad igen, mjölk behöver inte mycket arbete, och så vidare. Det finns att göra för alla, inom alla områden!

Jag och Jssfrk vill köra en drive på afrikanska länder som är basartiklar, och kommer nog börja med Tanzania. Där finns också möjlighet att vara med och hjälpa till. Tanzania 5 november 2011 kl. 18.13 (CET)

Fakta är att antalet basartiklar < 10000 tecken konstant minskar, över 20 på ett år, och vi har nu bara runt 370, det skall vi (ni) vara mycket nöjda med tycker jag. Att vi sedan i antal bara ökat marginellt för de över 30000 tecken ser åtminstone jag inte som ett problem - jag är ju av uppfattningen att så långa är dåliga och bör brytas upp i fler mindre.Yger 5 november 2011 kl. 18.39 (CET)

Självklart är det något positivt att basartiklar < 10000 tecken har minskat, och att de som bidragit till detta har gjort ett mycket bra jobb, men jag har ändå svårt att vara nöjd över detta, vi kommer nån vart, ja, men det går väldigt långsamt. När vi startade projektet 2008 fanns 23 utmärkta artiklar och det är likadant idag, tre och ett halvt år senare. Det är fortfarande för många som är korta och bristfälliga. Många behöver faktakoll, städas, språkvård, är ifrågasatta etc. Bra att ni planerar en satsning på afrikanska länder som är basartiklar! Skriv gärna på diskussionssidan vad det är som behöver göras. / Elinnea 5 november 2011 kl. 18.56 (CET)

Där går våra åsikter isär Yger - långa ostrukturerade artiklar är ett problem. Långa välstrukturerade artiklar med en väl sammanfattande inledning och tydlig disposition är inte ett problem. Det är det jag strävar efter i alla längre problem. Vissa basartiklar kommer aldrig kunna bli över 30 000 tecken, såsom liter (iaf inte av mig) medan det är ett problem att Tanzania "bara" har 17 000 byte.

Vi ska vara glada över det du tar upp Yger, men inte nöjda. Det är en bit på väg, men inte tillräckligt. Och därpå det Elinnea tar upp, med "långa" artiklar som trots allt är undermåliga i alla fall med stora problem. Tanzania 5 november 2011 kl. 19.06 (CET)

För alla intresserade i att förbättra basartiklarna kan jag rekommendera veckas tävling som börjar om några timmar: Wikipedia:Veckans tävling/Utöka basartiklarna.--Ankara 6 november 2011 kl. 15.08 (CET)

Studiecirkel inom ABF

Jag har varit i kontakt med ABF om att starta upp en studiecirkel kring Wikipedia. Vi har spånat om att ha en inledande föreläsning om Wikipedia som verktyg och hur uppslagsverket med fördel kan användas såväl som kunskapsinhämtning som att omsätta meningslösa inlämningsuppgifter i meningsfulla artiklar för fritt kollektivt kunskapsskapande. Vi har diskuterat att en sådan föreläsning skulle kunna hållas av Elsa Dunkels, men även titta om någon från Wikipedia skulle ha intresse av att komma upp och också hålla i någon föreläsning/seminarium. Föreläsningen/arna är tänkte som offentliga inledningar och intresseväckare. Tanken är att dessa hålls två gånger vardera, en gång på Umeå universitet och en gång på Folkets hus mitt inne i Umeå. Själva cirkeln som sådan är tänkt att ta vid efter den eller de inledande föreläsningarna. I cirklarna går vi igenom de praktiska möjligheterna med Wikipedia; allt från värdegrund till formatering. Vilka artiklar vi väljer att utgå ifrån eller om vi skriver egna kommer cirkelgruppen diskutera och besluta om (även om alternativ kommer finnas att presentera ifall idétorka uppstår). Cirkelledaren kommer initialt att vara jag men min förhoppning är att cirkeln kommer fungera ungefär som Wikipedia där vi alla genom konsensus driver på själva cirkeln.

Jag har redan (blygsamt) sonderat terrängen för en cirkel och hittat fyra intresserade av fem tillfrågade. ABF är "jätteheta" på idéen som "bara måste genomföras". Jag har också fått höra att det tydligen finns en demokratisatsning i Västerbottens inland där man eventuellt tänkt sakapa en egen wiki runt information om sjukdomar med mera. Det fanns kanske ett intresse av att koppla ihop projekten. En rolig effekt av min presenterade tanke är att flera personer redan hittat uppslag och artiklar de skulle vilja skriva om som idag saknas på Wikipedia men som helt klart är relevant för uppslagsverket. Det verkar alltså lovande och kan kanske ge ett antal nya Wikipedianer

Som ni hör är detta i inledningskedet och allt har gått väldigt fort på grund av att ABF jättepå, vilket mer eller mindre överrumplat mig. Varför jag skriver här är för att höra om det finns några tips och erfarenheter någon eller några kan dela med sig av (upplägg, fallgropar med mera), och vart jag ska vända mig för att eventuellt hitta en intresserad, erfaren wikipedian som inför uppstarten kan hålla i en av de två föreläsnignarna. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 november 2011 kl. 13.25 (CET)

Jag tror du borde ta kontakt med föreningen, varför inte Anna Bauer som gjort något snarlikt i Skellefteå.Yger 3 november 2011 kl. 17.10 (CET)

Hur gick det? Schh 8 november 2011 kl. 11.26 (CET)

Bästa svensk bilder

Vilka bilder med ett svenskt motiv anser ni som de bästa på Wikipedia/Commons? --Prolineserver 5 november 2011 kl. 22.30 (CET)

De här torde ligga bra till. /Dcastor 6 november 2011 kl. 00.09 (CET)

Tack, de hade jag redan, men jag var mer intresserat av lite mer som är kanske inte freatured men snygg andå. --Prolineserver 8 november 2011 kl. 09.37 (CET)

De här då? Vivo 8 november 2011 kl. 12.32 (CET)

Veckans tävling: utöka basartiklarna!

Nu har Wikipedia:Veckans tävling/Utöka basartiklarna börjat och vi har redan fyra deltagare som förlängt artiklarna med över 17000 byte tillsammans. Men det finns så mycket mera att göra, närmare bestämt tusen artiklar att förlänga. Vilken känner du för att börja med? I tävlingen finns också en bonuspoäng för de skribenter som får sin artikeln rekommenderad under tävlingens gång, så även om ni inte har tid/lust att delta i tävlingen så tittar gärna igenom artiklarna som förlängts i slutet på veckan och se om några av dom uppfyller kriterierna.--Ankara 8 november 2011 kl. 00.54 (CET)

Statistiktips "uptrends"

Vill bara tipsa om toolserver - uptrends. Schh 8 november 2011 kl. 11.23 (CET)

Vad är det som mäts? Antal läsare/visningar av en viss artikel eller antal redigeringar? /FredrikT 8 november 2011 kl. 12.47 (CET)

"visitor traffic trends" ([5]) Schh 8 november 2011 kl. 13.23 (CET)

Copyright status, Näringslivsdepartementet ?

Ds 2009:48 Pionjärbanor för spårbilar, Analys av aktuella förutsättningar, är det någon som är klok på vilken upphovsrättslig status som gäller för dokumentet ? Schh 8 november 2011 kl. 11.52 (CET)

Texten ingår i den s k kallade departementsserien (Ds), vilken, liksom SFS, räknas som "offentligt tryck" (se t ex här). Således borde den falla under vad som i § 9 i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk sägs om att "yttranden av svenska myndigheter" är undantagna från upphovsrätt (se den aktuella paragrafen med kommentarer på lagen.nu). /FredrikT 8 november 2011 kl. 14.05 (CET)

Observera dock att bilderna på sidan 150 och framåt kan vara upphovsrättsskyddade. Bilder i offentliga tryck utgör ett undantag från undantaget i upphovsrättslagen...//Hannibal 10 november 2011 kl. 16.01 (CET)

Debattörer sökes

Det behövs fler debattörer, gärna sansade, på Diskussion:Carl Lundström‎ och Malldiskussion:Nationella rörelsen‎, innan saker och ting spårar ur alldeles. Imperto 10 november 2011 kl. 22.53 (CET)

Gamla inaktuella diskussioner

När jag i ortsartiklar tittar på dessa diskussionssidor (när de finns) så finns där ofta någon diskussion från 2006-2007 som handlar om den protoversion av artikeln som då skapades som fixades till redan i den tidsperioden och nu känna snarast förvirrande och av noll värde för att förstå dagens utseende. Borde inte dessa tas bort eller åtminstone arkiveras för att inte förvirra nutida läsare? Och arkivering, kudne detta då automatiseras, kanske alla diskussioner mer än fem år gamla borde arkiveras? (exempel Diskussion:Enånger)Yger 8 november 2011 kl. 08.02 (CET)

Helt ta bort gamla diskussioner tycker jag inte att vi skall göra, men automaisk arkivering tycker jag låter som en bra idé. /FredrikT 8 november 2011 kl. 08.47 (CET)

Enl. FredrikT. --NERIUM 8 november 2011 kl. 08.53 (CET)

Gamla diskussioner där inlägg från 2004-2011 finns blandade är nog svårt att med bot arkivera så att det finns i årsvisa arkiv. Det kräver ngn form av förenkling, om inte, så är det enklare att göra det för hand. -- Lavallen 8 november 2011 kl. 09.08 (CET)

Diskussioner med blandade inlägg får man nog ta hand om för hand, men diskussioner där det bara finns inlägg som är äldre än 4–5 år borde kunna arkiveras rakt av. /ℇsquilo 8 november 2011 kl. 09.50 (CET)

Om man ser i dessa tätortsartiklar har de ofta redigerats och förbättrats ett 20 tal gånger av olika användare efter 2007, men ingen har känt motivationen ta bort (arkivera) för läsaren förvirrande info på diskussionssidan. Och själv känner jag mycket låg motivation för den tid en sådan arkivering tar. Så jag ser automatisk eller AWB driven arkivering som det enda realistiska, för bort bör det.Yger 8 november 2011 kl. 10.15 (CET)

Ett liknande problem finns i en del personartiklar om folk med relativt vanliga namn. Där kan det ligga kvar gamla kommentarer kring personer vars artiklar har blivit raderade och som inte har något att göra med dem som sedermera fått artiklar på samma uppslagsord. Stötte på en sådan för inte så länge sedan, men minns tyvärr inte vilken det var. /FredrikT 8 november 2011 kl. 10.27 (CET)

Det skript som EnDumEn använder finns ju tillgängligt för den som vill prova att köra en bot i ämnet. (Jag gissar dock EnDumEn har modifierat det lite.) Själv är jag inte tillräckligt händig med python för att begripa mig på det. -- Lavallen 8 november 2011 kl. 13.16 (CET)

Mitt skript finns inte tillgängligt. Istället rekommenderar jag m:Pywikipediabot/archivebot.py om någon vill köra en arkiveringsbot. Det arkiveringsskriptet har fler funktioner och är säkert bättre testat av botar på många olika wikier. Dessutom ingår det numera i pywikipediabot, som ändå krävs för att mitt skript ska fungera. /EnDumEn ✍ 10 november 2011 kl. 18.29 (CET)

Jag tycker inte om idén med automatisk arkivering. Ofta är diskussionerna som ni säger förlegade, men ofta kan även en gammal diskussion ge viktig information om varför en artikel ser ut som den gör. Med automatik kastar vi ut barnet med badvattnet. /Dcastor 8 november 2011 kl. 13.44 (CET)

Kan det vara en idé att sätta på en mall istället "denna diskussion avser tidigare, nu förlegade versioner av artikeln"?Yger 8 november 2011 kl. 13.47 (CET)

Jag har inga problem med arkivering av det som faktiskt avser förlegade versioner av artikeln, men jag är skeptisk till om en bot kan avgöra den saken. I en artikel där endast mindre redigeringar, eller redigeringar som inte rör det som diskussionen handlar om, har gjort sedan diskussionen fördes är diskussionen ju inte förlegad även om det har gått fem eller sex år sedan den fördes. /Dcastor 8 november 2011 kl. 14.02 (CET)

Samma sak där, diskussionen kan avse något som liknar den nuvarande versionen. Mallen kan alltså inte sättas in automatiskt, om den inte avser att upplysa om möjligheten att det är en äldre version som diskuteras. Vilket ju kan vara fallet också med mycket färska diskussioner: någon påpekar en brist, någon annan åtgärder bristen efter några minuter och simsalabim är kritiken inte mera aktuell. --LPfi 8 november 2011 kl. 14.07 (CET)

Borde det inte med hjälp av programvaran gå att lägga i sidhuvudet på alla diskussionssidor att konversationer möjligtvis är inaktuella och rör äldre versioner av artikeln? Typ som enwp har "From Wikipedia, the free encyclopedia" i huvudet på alla artiklar, men bara på diskussionen. Sen kan de som känner för det arkivera manuellt efter behag. /jssfrk (d|b) 8 november 2011 kl. 15.48 (CET)

Jag instämmer med Dcastor. Jag tycker att det är onödigt att arkivera om diskussionssidan inte är väldigt lång, snårig och svårläst. De allra flesta inlägg är ju signerade med datum, så jag tycker inte att det är ett dugg förvirrande. Vem som helst begriper väl att ett inlägg skrivet t.ex i april 2005 rör artikeln så som den såg ut i april 2005 och inte hur den ser ut nu? Det är ju fullständigt självklart, om man nu inte tror på tidsresor... Bara för att ett inlägg skrevs för några år sedan så betyder det ju inte automatiskt att det är inaktuellt. Jag tycker att det är rätt jobbigt när en kortare diskussionssida är uppstyckad i femtioelva olika arkiv, vissa bara med nån eller några inlägg i. / Elinnea 8 november 2011 kl. 16.26 (CET)

Det är dock inte helt ovanligt med odaterade (och osignerade) inlägg, och baserat på mina egna, högst osystematiska iakttagelser skulle jag nog säga att den typen av inlägg är vanligare ju längre tillbaka i tiden man kommer. /FredrikT 8 november 2011 kl. 16.32 (CET)

(avindenterar) Jag brukar gärna arkivera längre diskussioner årsvis, när jag stöter på sådana. Jag försöker ofta börja med att försöka signera anonyma inlägg så att de går att härleda. Ibland blir givetvis dessa arkivsidor längre, ibland kortare. Jag tycker det är ganska logiskt att man arkiverar årsvis - någon form av struktur tycker jag är viktig att ha och att göra det årsvis torde inte vara särskilt omstritt, för att ha någon form av standard. Min högst personliga åsikt är att alla diskussioner äldre än innevarande år ofta kan arkiveras utan några större problem. Om man vill ta upp frågan igen är det ju bara att starta en ny tråd, saker och ting kan förändras och likaså vår inställning till innehållet. Skall automatisk arkivering införas föreslår jag således att dessa indelas årsvis. Går det att lösa? Riggwelter 8 november 2011 kl. 16.37 (CET)

Det jag förstått av den programvara EnDumEn använder, så är det att den kräver tidsstämplar någonstans i inläggen under en rubrik, samt att trådarna ska vara indelade i h2-rubriker. Det finns det inte överallt, men det löser många fall. -- Lavallen 8 november 2011 kl. 17.27 (CET)

Testade att göra detta nu. Får se vad resultatet blir inatt. -- Lavallen 8 november 2011 kl. 17.32 (CET)

Likt Dcastor och Elinnea har jag svårt att se varför arkivering måste göras årsvis, när det leder till många småarkiv. Arbetet på Wikipedia går ibland mycket långsamt, och flera år gamla diskussioner kan fortfarande vara värda att föra vidare. Det innebär extrajobb att leta igenom arkiv och lyfta upp diskussioner därifrån, desto mer jobb ju fler arkiven är. Som ett exempel blev min fråga om riktigheten av ett citat arkiverad efter tre år utan att vare sig ha blivit besvarad eller helt åtgärdad. Jag skulle hellre se en arkiveringsrutin som bygger på att en ny arkivsida skapas när diskussionssidan uppnått en viss längd.

Angående ursprungsfrågan har jag flera gånger skrivit "Detta har nu åtgärdats i artikeln." som svar på antingen mina egna eller andras diskussionsinlägg när frågan har åtgärdats utan att det noterats på diskussionssidan. Om man tycker att det är för jobbigt att skriva den texten för hand skulle man kunna skapa en substbar mall. //Essin 9 november 2011 kl. 23.53 (CET)

Korr: stavning i rubriken.

Accusativen hos Olsson 10 november 2011 kl. 00.05 (CET)

En poäng med diskussionssidan, som jag anar (men självklart inte vet) att användarna bakom en del av inläggen ovan bortser ifrån, är dess funktion för källkritisk läsning. När jag introducerar folk till Wikipedia rekommenderar jag dem alltid att kolla diskussionssidan för att få hjälp att bedöma en artikels trovärdighet. Diskussionen kan alltså fortsätta att fylla en viktig funktion även sedan man kommit fram till vad som bör stå i artikeln. Att då göra den mer svårtillgänglig genom arkivering tycker jag är olämpligt om inte diskussionssidan blivit ohanterligt lång. /Dcastor 10 november 2011 kl. 01.04 (CET)

Ja. Även gamla diskussioner kan vara relevanta eller historiskt och källkritiskt intressanta och problemet med icke-aktuella kommentarer gäller såväl nya som gamla inlägg. På grund av det sista löser arkivering (av korta diskussionssidor) inga problem. Och jag tycker inte man skall behöva söka i arkiven annat än i undantagsfall.

Problemet med gamla obesvarade inlägg är i och för sig reellt: också jag har någon gång blivit förvirrad av gamla diskussioner, fastän jag borde veta bättre. Det kunde lösas med den föreslagna ändringen i WikiMedia-namnrymden. Finns det en lämplig variabel? I nödfall kunde Common.js användas. Några problem med den lösningen?

--LPfi 10 november 2011 kl. 11.49 (CET)

Dessa gamla diskussioner som uppstod när wp började få form är ett problem för läsaren idag. För tex tätorter och småorter skulle jag kalla detta den tredje allvarligaste seriositetsproblemet (efter omnämnandet att Jimmi Hendrix spelade en kväll 2006 på orten, alternativt att Victoria badad i sjön 2008 och att det mest värdefulla är att omtala dess pizzeria/korvkiosk). Och frågan är då när jag vill börja angripa dessa artiklar om det finns något annat som går att göra åt dessa förvirrande äldre diskussioner än att åtgärda manuellt. jag skulle tex säga att diskussioner i ortsartiklar som är mer än fem år gamla till 99,5% nu är irrelevanta om inte förvirrande, och tänk om det då gick att göra denna arkiveringen antingen helautomatiskt eller semiautomatiskt (där alla ändringar gås igenom manuellt innan de slår igenom).Yger 10 november 2011 kl. 15.39 (CET)

Jag har slumpmässigt systematiskt gått igenom ett urval av diskussionerna genom att kolla den åttonde artikeln på varje bokstav i kategori:tätorter i Sverige eller, om denna saknar diskussionssida, närmast påföljande artikel som har något skrivet på diskussionssidan. Av detta drar jag slutsatsen att det tycks vara en minoritet av tätortsartiklarna som alls har en diskussionssida. Av de 25 diskussionssidor jag genom min urvalsmetodik fick upp är det 6 som har någon diskussion där senaste inlägget gjorts för mer än 5 år sedan. Av dessa diskussionssidor är diskussion:Alingsås klart längst med fyra inlägg fördelade på tre rubriker och med en textmassa som på mina monitorer inte är i närheten av tillräckligt stor för att kräva scrollning. Innehållet på diskussion:Tidaholm kan jag möjligen tänka är av tveksamt intresse numera, men helt tydligt och alls inte förvirrande. Den gamla delen av diskussion:Bankeryd består av en död länk som nog lika gärna kan raderas som arkiveras. Min slutsats av stickprovet på cirka 100 artiklar är att jag inte hittar en enda diskussion som är i stort behov av arkivering. Jag ifrågasätter därmed behovet av automatisering och tror inte alls på några 99,5 % av de femåriga diskussionerna (det skulle kräva minst 1200 diskussioner som behöver arkiveras eftersom jag hittade 6 som inte behöver det). /Dcastor 10 november 2011 kl. 20.43 (CET)

Tack för att du tagit dig tid att analyser detta, vilket verkar varit en förhastad slutsats från min sida. Management by facts är alltid bättre än management by guts.Yger 11 november 2011 kl. 07.52 (CET)

Utkast till förslag för riktlinje vid användning av MediaWikinotiser

Jag har skissat på ett förslag för en riktlinje vid användning av MediaWikinotiser (meddelanden som visas högst upp på alla sidor). Jag saknade en sida med information om dessa notiser och samlade ihop det jag kunde hitta, men jag önskar tydligare riktlinjer än den korta kommentar som anges i koden för MediaWiki:Sitenotice: "Används endast för kungörelser om driftstopp, insamling av pengar och liknande." Jag vill därför bjuda in alla till diskussion och till att vidare utforma förslaget. Det är min förhoppning att riktlinjen ska underlätta för användarna att fatta bra beslut som har stöd av gemenskapen. Är utkastet rimligt? När bör MediaWikinotiser användas och när bör de inte användas? --Bensin 8 november 2011 kl. 18.36 (CET)

Tack för redigeringar! Finns fler synpunkter? --Bensin 12 november 2011 kl. 01.23 (CET)

Antal redigeringar

Är det nån som vet varför Wikipedia:Lista över Wikipedia-användare sorterad efter antalet redigeringar inte har uppdaterats på nästan en månad? Kan man göra nåt åt det? Undrar förtvivlad redigerare. ChrisΨ 10 november 2011 kl. 12.50 (CET)

Boten är aktiv på andra projekt, så jag har inget enkelt svar. Jag har själv haft funderingar på att skapa ngt som kan komplettera den boten, men hittills har tiden saknats. Eftersom den boten verkar ha direkt access till WMF's servrar så bör den i första hand göra jobbet. -- Lavallen 10 november 2011 kl. 13.23 (CET)

Jag jobbar på saken. Kan dröja några dagar innan jag fått allting rätt. -- Lavallen 11 november 2011 kl. 20.12 (CET)

Har för mig att jag redan har ett skript för det där, fluffbot har uppdaterat den sidan tidigare... /^Fluff?_Fluff! 12 november 2011 kl. 10.30 (CET)

Vi behöver ett grenverk!

Det borde utvecklas en funktion för att överskådligheten av kategoriträden kan öka, exempelvis i formen av något form av grenverk. Idag är det ganska svårt emellanåt att se hur man borde koppla olika kategorier till varandra på det bästa sättet. Det skulle underlätta en riktig och mer effektiv konstruktion av kategorier och inplacering av artiklar i dessa. Är detta något Wikipedia resonerat kring tidigare? Är det något som vi lokalt kan ta fram som "app"? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 12 november 2011 kl. 14.52 (CET)

Det finns ett grafiskt hjälpmedel, Catgraph. Det kan hjälpa till att visa den nuvarande strukturen. --MagnusA 12 november 2011 kl. 15.06 (CET)

Tack för länken! Det var en rätt bra grej måste jag säga. Det är väl avgränsningen som är lite besvärlig, eventuellt. Det skulle vara trevligt om det i anslutning till kategorierna (till höger i bild) automatiskt fanns någon visuell karta som visa de närmsta följande och föregående två till tre stegen i trädet, eller något liknande. dnm ^{(d | b)} 12 november 2011 kl. 15.46 (CET)

Kan man göra någon sorts navbox bland kategorierna, kanske? (Backstr 12 november 2011 kl. 17.19 (CET))

Man kan få ett kategoriträd så här: [6]. Edaen 12 november 2011 kl. 17.36 (CET)

... med tillhörande beskrivning av parametrar m.m.. --MagnusA 12 november 2011 kl. 17.47 (CET)

Kvalitetsmätningen - november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
295 artiklar
kvar att att infoga eller dela!

Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt språkvård blev en framgång och antalet artiklar minskade ned till 203 artiklar. Bra jobbat allihop!

Det är roligt att se att Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt språkvård blev en framgång och antalet artiklar minskade ned till 203 artiklar. Väldigt bra jobbat allihop. Det tycks även skett en stor minskning, över 1000 artiklar, i Kategori:Alla artiklar som behöver källor. Vad beror denna minskning på, är det verkligen så att alla dessa artiklar blivit källförsedda eller beror denna minskning på något annat? / Elinnea 1 november 2011 kl. 13.03 (CET)

Det beror delvis på att artiklar med Vem/Var/När-mallar har plockats ur den kategorin. -- Lavallen 1 november 2011 kl. 13.04 (CET) (Se Kategoridiskussion:Artiklar med när-mallar)

Ja, just det, så var det! / Elinnea 1 november 2011 kl. 13.16 (CET)

Ska vi ta och dra igång något kvalitetsprojekt för november? Jag föreslår att vi kör Wikipedia:Projekt infogningar. Det körde vi senast i mars, och då lyckades vi minska den kategorin med hela 423 artiklar. Det är en kategori med mycket att göra i, just nu finns där 597 artiklar. / Elinnea 2 november 2011 kl. 14.33 (CET)

Eller ska vi ta och lägga Månadens kvalitetsprojekt på is ett tag, då det verkar inte finnas nåt intresse överhuvudtaget? / Elinnea 5 november 2011 kl. 14.35 (CET)

Nej, det tycker jag inte alls! Jag tror att många liksom jag inte aktivt deltar i administrationen av projektet, men ändå får en spark i röva när de där oranga boxarna åker upp. Om du har tid och ork att fortsätta lägga upp nya månadens projekt tror jag säkert att folk hittar dit och gör nytta, även om de inte deltar i utformningen. Språkvården gick ju till exempel jättebra nu senast. /jssfrk (d|b) 5 november 2011 kl. 15.09 (CET)

Tack! Skönt att få lite respons, för det är så svårt att veta hur man ska göra när det är helt tyst och man känner sig lite som nån liten tokdåre som står och pratar för sig själv i nåt hörn, "Bra jobbat! Tjohoo Språkvård! Brödstubbar! Flufffluffifluff! Kom igen nu allihop! Ska vi köra det här? Minskning med femtielva artiklar! Kvalitetsprojekt, hejåhå! " och som folk typ går förbi och tittar lite konstigt och lätt medlidsamt på en, "Vad är det där för nån kuf?" "Ingen som vet, hon har stått där i en massa år och hojtat om nåt med kvalitetnånting, vi låter henne hållas...". Jag drar gärna i det, lägger upp boxar, peppar, rapporterar hur det går och allt det där, n så länge jag får några slags livstecken från er andra, att ni är på, så det inte bara är jag som pratar för mig själv... Ok, dags att sparka lite röv! ;) Vi kör på infogningar och delningar den här månaden. Vi har 591 st att åtgärda nu. Är ni med? / Elinnea 5 november 2011 kl. 16.03 (CET)

Mycket bra, jag är sjukt med!!! Alla tokdårar som står och pratar i hörn är mina vänner! Nu sparkar vi röv! :) /jssfrk (d|b) 6 november 2011 kl. 01.15 (CET)

Bra! Nu är vi nere på 526, en minskning med 70 st! Bra jobbat! När grafen uppdateras så småningom och vi kommer se ännu en brant nedåtgående backe, kommer du stolt kunna peka på den och säga "Jag var med och bidrog till det där!" eller inte? Ju fler som är med desto bättre, det är många artiklar kvar! / Elinnea 10 november 2011 kl. 19.40 (CET)

Jag efterlyser fler diskussionsinlägg i de märkta artiklarna. Ofta är själva arbetet mindre ansträngande än att föröka ta reda på syftet med märkningen och känna av konsensus. hejkompis 12 november 2011 kl. 14.09 (CET)

Medhåll, ofta står åtgärder still för att man inte riktigt vet vad som ska göras, tydligare motiveringar i mallarna och fler som diskuterar underlättar stort! Nu är vi nere på 428, vi är alltså nu under vår tidigare lägstasiffra på 431 sen i maj. En minskning med 168. Bra jobbat!/ Elinnea 13 november 2011 kl. 15.44 (CET)

Nytt projekt!

God kväll, jag har nu skapat ett nytt projekt! Detta därför att jag tyckte att artiklarna om den militära verksamheten här uppe i norr borde förbättras. Jag hoppas att det finns fler än jag som vill delta. --Rasmus 28 13 november 2011 kl. 18.52 (CET)

Kopparkärl som användes för att fylla på kocks eller kol.

Flyttat frågan till Wikipedia:Faktafrågor Rex Sueciæ 13 november 2011 kl. 23.18 (CET)

Flimcitat

Flyttat frågan till Wikipedia:Faktafrågor. /Grillo 14 november 2011 kl. 01.34 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Illustreringsrace 2011

Hamnar denna på just din prishylla?

Om en vecka kommer den åtråvärda orangea rosetten att delas ut. Vem som får mottaga den är det ännu ingen som vet. Den delas sällan ut, få tävlingar är illustrationstävlingar, men nu är det dags. Många är de som kan stoltsera med bruna, blå, lila och röda rosetter, men den brandgula rosetten pryder endast ett fåtal användarsidor. Nu har du din chans. Missa den inte. / Elinnea 14 november 2011 kl. 01.49 (CET)

Kategorier namngivna efter....

Vad är egentligen syftet med alla kategorier Kategorier namngivna efter.... (exempelvis Kategori:Kategorier namngivna efter britter). Är detta ett sätt att kategorisera själva kategorierna, eller fyller de något annat syfte? --I99pema 9 november 2011 kl. 18.31 (CET)

Känns spontant som en onödig kategori. Använd Kategori:Britter i stället. /ℇsquilo 9 november 2011 kl. 18.59 (CET)

Har omkategoriseringen föregåtts av någon diskussion? Kategori:Verner von Heidenstam var tidigare uppmärkt med Kategori:Svenskspråkiga författare. Det har nu bytts mot Kategori:Kategorier namngivna efter författare samt Kategori:Kategorier namngivna efter svenskar vilket jag tycker är en sämre kategorisering som inte ger samma djup. Dessuom verkar den ju inte konsekvent genomförd då merparten av alla svenskspråkiga författare finns kvar i den gamla kategorin. --I99pema 10 november 2011 kl. 08.31 (CET)

Nej, ändringen har inte föregåtts av någon diskussion. Det verkar vara standard på Wikipedia vad gäller kategorisystemet nuförtiden. Ett fåtal användare skapar omfattande kategoriseringssystem, och ingen orkar säga ifrån eftersom det tar för lång tid att återställa dessa användares nycker... I slutändan är det bara den här användaren som (möjligen) har koll på kategorisystemet, och när den användaren lämnar Wikipedia har vi bara ännu ett dött spindelnät i en hörna av det numera enorma kategorinätet. /Grillo 10 november 2011 kl. 09.13 (CET)

Appopå det, jag noterade den här kategorin igår Kategoridiskussion:Hedersledamöter vid Södermanlands-Nerikes nation, ett annat exempel som jag tror vi måste disskutera, och som jag inte är säker på kommer att uppmärksammas på diskussionssida. En förvisso intressant kategori, men en av flera hundra intressanta kategorier mer kända personer skulle kunna hamna i. Är det ett problem att det skapas kategoriträd där slutpunkten blir att vissa personer hamnar i över tusen kategorier?--FBQ 10 november 2011 kl. 09.41 (CET)

Jag tycker inte riktigt att man kan jämföra de båda exemplen. Hanteringen av "personkategorier" som i exemplet Heidenstam handlar om att man har lagt in komplicerande och mindre tydliga mellanled i kategoriträdet. Snärkes nations hedersledamöter är däremot en ren "hårdfaktakategori" som knappast kan anses komplicera saker och ting. /FredrikT 10 november 2011 kl. 09.56 (CET)

Nej - de båda exemplen är inte fullt jämförbara. Jag ställer mig dock lite tveksam till att så mycket "hårdfakta" skall ligga i artiklarna i form av kategorier, och tycker att det är problematiskt att det inte finns någon diskussion kring hur mycket fakta det är lämpligt att stoppa in på det sätttet.--FBQ 10 november 2011 kl. 10.20 (CET)

Jag har i någon gång i framtiden föresatt mig att försöka gå igenom svenska wikipedias artiklar och se till att alla personer ligger i alla kategorier de skall ligga - de gör de inte långt ifrån, men jag hoppades att det fram tills dess skulle finnas åtminstone finnas en översiktligt bild av hur kategoriträdet är tänkt att se ut, så att inte större delen är sådant som alla fall kommer att få raderas eller göras om.--FBQ 10 november 2011 kl. 10.34 (CET)

Om tanken är att alla föreningar, organisationer eller liknade som är tillräckligt relevanta för egna artikar är tillräckligt relevanta för att stoppa in som kategorier på personer, och antalet kategorier inte är något problem, då kan det vara värt att veta. Då kommer jag inte att göra något sådant arbete, utan främst försöka lägga in kompletterande kategorier lite allmän spridning för att visa på att det finns saknade, minst lika viktiga kategorier som hittils bara inte råkat få någon intresserad wikipediaskribent, kanske i några exempelfall fylla på med alla kategorier en biografi, bara för att göra exempel på hur övriga skulle se ut om de var kompletta.--FBQ 10 november 2011 kl. 10.42 (CET)

Helt uppenbart finns ett problem med hur kategoriträdet utvecklas. Jag noterar att Wikipedia:Kategorier inte uppmanar till diskussion, endast till eftertanke, vid skapande av nya kategorier. Avsnittet om kategorier i riktlinjen Strukturering är märkt för bristande kvalitet.

Vi behöver fora för kategoridiskussioner och en riktlinje som säger att nya kategoriträd och kategorinivåer skall diskuteras, eller åtminstone anmälas för kommentarer innan arbetet sätter igång.

Borde man alltid lägga in en blänkare här på Bybrunnen?

--LPfi 10 november 2011 kl. 12.10 (CET)

För några år sedan beslutade vi att inte ha kategorier efter personer. J 1982 10 november 2011 kl. 17.05 (CET)

Var finns det "beslutet"? Jag vill försvara den nya kategoriseringen. Enligt min mening talar den omfattande interwikin för sig själv. Vill man ha med exempelvis författare även i andra kategorier har jag inte något direkt emot det, men enligt min mening bör kategorier inte ha för många överkategorier. Artiklar kan ligga i femton-tjugo, kanske fler, utan problem, men kategorier bör inte tillhöra mer än tre-fem. Dessa: "Kategorier namngivna efter..." samlar kategorier av samma slag. Ligger de i det vanliga kategoriträdet är de enligt min mening svårare att hitta. Vad gäller dikussion inför bildande av nya kategorier anser även jag det vara önskvärt vid omfattande omkategoriseringar. Däremot kan nya kategorier av en typ som redan finns eller kompletterande med motsvarigheter på andra språk bildas direkt, annars blir det för tungrott. Men jag anser också att uppdelningar på nationaliteter normalt inte bör äga rum om det finns färre än fem. Något absolut minimiantal vill jag inte ha, men det hände att jag som administratör tömde och raderade kategorier som jag uppfattade som alltför detaljerade. Fernbom2 10 november 2011 kl. 18.48 (CET)

Vi raderade flera sådana kategorier 2006 efter diskussioner som Kategoridiskussion:Alice Cooper (jag var för de kategorierna först, är det inte längre). J 1982 11 november 2011 kl. 00.35 (CET)

Användare:Sverigekillen fullkomligt spottar ur sig nya detaljerade kategorier i skrivande stund. Nyligen skapades exempelvis Kategori:Personer från Bad Hersfeld och Kategori:Surinamesiska politiker. Kommer dessa verkligen fylla någon funktion? Kommer vi kunna fylla dem med relevanta artiklar? Jag tvivlar.--I99pema 10 november 2011 kl. 20.54 (CET)

Per det globala perspektivet borde de kategorierna ha samma relevans som "Kategori:Stockholmare" och "Svenska politiker". -- Lavallen 10 november 2011 kl. 21.04 (CET)

Bad Hersfeld är en stad med ca 30 000 innevånare, Så den är snarare att jämföra med Kategori:Personer från Borlänge (som jag inte heller tycker har något uppenbart existensberättigande). /ℇsquilo 10 november 2011 kl. 21.12 (CET)

Det är möjligt, men så länge det bara finns en artikel däri så är det en tämligen poänglös kategori. Trädet bör få växa fram efter behov, inte skapas för eventuella framtida artiklar.

andejons 10 november 2011 kl. 21.24 (CET)

En av de utökningar av kategoriträdet jag faktist välkomnar - åtminstone när det väl finns biografier över personer som kan fylla dem är att kategoriträden för olika länder fylls på så att de liknar varandra. Vissa särskilt konsthantverkare saknar kategorier - där ser jag också att det finns ett visst behov av att utöka kategoriträden. Däremot känner jag mig tveksam till att alla ämbeten, alla utmärkelser, alla tillhörigheter i olika sällskap, förutom alla utbildningar en person genomgått, alla språk en person uttryckt sig på, alla platser en person bott liksom alla andra fritidssysselsättningarpersonen varit verksam inom, förutom de obligatoriska född, död, och kön kommer att skapa stora mängder kategorier. Kunglighetet att hamna i enorma mängder med kategorier.--FBQ 10 november 2011 kl. 21.35 (CET)

Fernbom2s kommentar om interwikin tycker jag är vettig. Det är inte självklart att vi måste skapa översättningar av alla kategorier som finns på enwp eller andra wikipedior; men det är definitivt ett argument som snarare talar för än emot det berättigade i att skapa eller behålla en kategori med rätt få medlemmar, att den har en uppsättning systerkategorier. Samma argument talar för enartikelskategorin Kategori:Surinamesiska politiker. Detta kan jämföras med substubbar: Om en sådan har en välutvecklad iw, så är det ju ett argument för bevarande, när man väger skälen för och emot mot varandra.

Det som jag tycker möjligen kan tala mot "Kategorier namngivna efter..." är dels att det är en litet klumpig namnkonvention (alla kategorinamn är väl namngivna efter någon eller något), och dels, vad gäller enwp, att kategoriträdet för en:Category:Categories named after persons verkar att vara rätt isolerat från de kategorier medlemmarna har "naturlig anknytning" till. Exempelvis har en:Category:Categories named after British people bara en överkategori, nämligen en:Category:Categories named after people by nationality. Kategorin ligger alltså inte som underkategori till en:Category:British people. Tittar man efter mycket noga, så hittar man en See also från den förra till den senare kategorin, och en annan See also från den senare till den förra. Att ersätta under/överkategorisering med See alsos tycker jag inte verkar att vara ett steg framåt.

Om man skall ha kvar kategorierna, så tycker jag nog att de även på enwp skall vara åtkomliga även i det vanliga kategoriträdet. Där kan de ha ett klart berättigande; den engelska Category:Categories named after British people innehåller fler än 50 underkategorier, och det är rimligt att inte alla dessa läggs in direkt under Category:British people.

Motsvarande gäller våra Kategori:Kategorier namngivna efter..., om vi skall behålla dem. Lyckligtvis verkar dessa att i stort sett vara åtkomliga i de vanliga kategoriträden. Sverigekillen tycks helt enkelt ha skapat kategorierna efter litet vettigare principer än "förlagan" tillämpar. Jörgen B 14 november 2011 kl. 22.56 (CET)

Om vi ska ha kategorier namngivna efter personer, så är det viktigt att de inte läggs in i de vanliga kategorierna, som t.ex Skådespelare, eller dess underkategorier. I dessa kategorier ska endast skådespelare hittas, inte deras sånger eller filmer eller liknande. När man man kör en sökning på de kortaste artiklarna, i kategorin Skådespelare, så vill man ju ha upp de kortaste skådespelarartiklarna, inte sånger, som det blivit nu. Hoppas att någon kan fixa till detta. / Elinnea 15 november 2011 kl. 14.09 (CET)

Alla "tomma stubbar" ska bort

Jag anser att man kan förbättra Wikipedia genom att radera alla artiklar som är stubbar. Med stubbar menar jag artiklar som bara innehåller (exempelvis) personens för- och efternamn (alt. även pseudonym), födelse- och dödsdatum, nationalitet, ursprung och yrke. Sådana stubbartiklar är intetsägande och obehövliga och undergräver Wikipedias kvalitet på många sätt. Vi kan koncentrera Wikipedia för våra läsare. Genom att ta bort onödiga stubbar hamnar riktiga artiklar ej längre i skymundan och blir lättare sökbar. Vi bör inrista denna regel i vår policy. Vi bör förbjuda inte nödvändiga stubbar och kräva från våra bidragsgivare att åtminstone skriva en eller två meningar mer för artikelrelevansens skull. Synpunkter? --Albanau 13 november 2011 kl. 19.35 (CET)

Det som du avser brukar kallas för substubbar och dessa bör utökas i första hand, i andra hand infoga och i tredje hand möjligen radera om samtidigt det är en oartikel.Obelix 13 november 2011 kl. 19.43 (CET)

Tyvärr ser jag inte att wikipedia på något sätt koncentreras genom att kortare artiklar raderas, snarast fragmenteras. Svenskpråkiga wikipedias korta artiklar är i många fall betydligt mer relevanta än de långa.--FBQ 13 november 2011 kl. 19.53 (CET)

FBQ: Hur är denna substubb "relevant": Léon Walras. Informationsmässigt innehåller exemplet ingenting. Vad tjänar Wikipedia på detta? Många men oengagerade användare? --Albanau 13 november 2011 kl. 19.59 (CET)

Dcastor besvarar nedanför att artikeln trots allt är användbar. Reslutatet av ett raderande av liknande stubbar skulle leda till att wikipedia blev fullt bloggande ekonomer som hade skrivit sina egna artiklar, vid sidan av andra bloggare, fotbollspelare och såpaskådisar, medan just för ekonomer som Léon Walras skulle man få vända sig till NE eller andra seriösa uppslagsverk - är det det som är att koncentrera?

Sedan kan jag hålla med om att artikeln om Walras är tämligen tunn. Men det borde inte heller vara så svårt att bättra på hans artikel för den som så önskar. Bland annat har just NE har en artikel där man kan hämta en del information om man nu vill börja.--FBQ 13 november 2011 kl. 20.25 (CET)

Jag tror nog att povartiklar om Albanien är ett större problem för Wikipedia än stubbar... /Grillo 13 november 2011 kl. 20.00 (CET)

Det finns många frågor man kan ha när man söker på ett uppslagsord. Artikeln Leon Walras svarar till exempel på frågorna:

1. Vilket datum föddes Walras?
2. Vilket år föddes Walras?
3. Var föddes Walras?
4. Vilket datum dog Walras?
5. Vilket år dog Walras?
6. Var dog Walras?
7. Vilken nationalitet hade Walras?
8. Vad sysslade Walras med?

Det är ganska många frågor. Dessutom utgör artikeln ett ankare för en hel hög med iw-länkar, som gör det lätt att läsa vidare på till exempel engelska eller norska. Artikeln är mycket sämre än den skulle kunna vara, men också mycket bättre än ingen artikel alls. Förslaget är alltså emm mycket dåligt. /Dcastor 13 november 2011 kl. 20.10 (CET)

Exemplariskt kondenserad. Möjligen lite owikipedisk i sin avsaknad av fluff... Dcastor sammafattar väl! -- Lavallen 13 november 2011 kl. 20.11 (CET)

Dcastor: Vilket fortfarande gör artikeln Leon Walras till substubb. Den berättar i princip ingenting om honom (varken liv eller verk). Jag anser att Wikipedia bör stärka sin styrka. För övrigt anser jag även att Wikipedia måste sluta bete sig som en copycat. Ifall dessa svagheter kvarstår måste jag dessvärre lämna Wikipedia. Grillo: alla Albanienartiklar är neutrala. --Albanau 13 november 2011 kl. 20.29 (CET)

Jag tycker tvärtom att det du skriver om är en av wikipedias svagheter. Dessa "egna" artiklar är oftast artiklar om det egna bandet, den egna byn man bor i, ens eget företag eller en egna skola. Nu hör jag inte till dem som absolut vill förbjuda dessa artiklar så länge de uppfyller relevanskriterierna, ibland leder också artiklar i liknande ämnen att man börjar intressera sig för annat - men tyvärr är de en av wikipedias stora svagheter. Obetydliga fenomen kan få enorma artiklar och mängder av interwikilänkar medan annat viktigare blir helt bortglömt. Men allt beror givetvis på hur man tänker sig att wikipedia skall fungera.--FBQ 13 november 2011 kl. 21.12 (CET)

Léon Walras är en typisk artikel som borde sparas, stöter man på detta namn i en artikel eller bok och vill ha mer info så är det lilla som står här på wiki bättre än Ingenting. Man får ju i alla fall fram all basfakta, själv använder jag wiki just på det sättet, att slå upp ett namn som förekommer i en text eller bok, och som regel är det bara den informationen som står i inledningen (basfakta) som jag läser igenom. Janee 13 november 2011 kl. 20.33 (CET)

Bra att du gjorde oss uppmärksamma på den undermåliga artikeln, Albanau. Nu har jag utökat den något, men jag är ingen expert i ämnet, så en genomläsning vore fint. Men min poäng är följande: även om artikeln var intetsägande innan är det inte skäl att radera, snarare att göra så som jag gjorde (på cirka tio minuter). Folk uppmuntras redan att skriva lite längre än så, och det finns ett aktivt substubbsjägarprojekt, så jag begriper inte vad du är ute efter. /jssfrk (d|b) 13 november 2011 kl. 21.50 (CET)

Passar på att påminna om Wikipedia:Radera alla stubar. Att höra en albansk nationalist säga att "alla artiklar om Albanien är neutrala" är förresten om något ett bevis på att de inte är det. Förpassa den här diskussionen likt Albanaus övriga märkliga utfall till historiken. /Grillo 13 november 2011 kl. 22.46 (CET)

Det finns artiklar skrivna av användaren som har fått utvald status efter omröstning, så allt är i vart fall inte att betrakta som pov, men det är kanske inte en diskussion som hör hemma här. Obelix 13 november 2011 kl. 22.52 (CET)

Jag håller med alla som försvar denna typ av stubbar. Artiklar som innehåller så mycket information som det här handlar om vill jag inte ens betrakta som substubbar. Däremot finns det fortfarande en del synnerligen intetsägande dylika som hängt med länge, men dessa bör givetvis inte raderas utan utökas, som det påpekats ovan. Fernbom2 13 november 2011 kl. 22.59 (CET)

Jag instämmer i tanken att stubbar inte ska raderas. Artikeln som ges som exempel tidigare i tråden är helt OK enligt mitt sätt att se. Den är förvisso kort men kort är inte nödvändigtvis ett minus och vad som avgör ifall det är en stubbe eller ej beror på ämnets möjliga relevanta utveckling. I vissa fall kan nog en artikel av stubblängd vara det enda som behövs för en fullgod relevant encyklopedisk artikel. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 13 november 2011 kl. 23.09 (CET)

Leon Walras var väl ett mycket dåligt exempel på en eventuell radering. Ifall stubbar ska rensas, vilket jag är emot, så är det väl artiklar som har inga eller osäkra existerande källor (dvs även om vi lade ned otroligt mycket tid på var och en av dessa artiklar så kommer de aldrig kunna bli bra eller utmärkta artiklar). /Mikael Lindmark 14 november 2011 kl. 01.27 (CET)

Intressant att se att jag hade tanken på ett substubbprojekt redan 2005! Synd att jag dröjde ända fram till 2008 att starta det. Man måste komma ihåg att på den tiden var substubbarna betydligt kortare än vad de är idag och att vi nu faktiskt kommit ganska långt genom att förlänga, inte radera de kortaste artiklarna. Självklart har en del intetsägande oartiklar även raderas, men grundmålsättningen ska alltid vara att försöka förlänga eller infoga artiklarna. En artikel som uppmärksammas förlängs ofta, så därför bör vi göra allt vi kan för att uppmärksamma varandra om de kortaste artiklarna. En artikel på 907 byte, som Léon Walras i den tidigare versionen, långt ifrån bland de kortaste oavsett om man räknar byte eller om man räknar faktabitar. Jag vet inte hur lång median-artikeln är numera, men en mycket stor del av våra artiklar är ju kortare än så. 7,1 % av våra artiklar mindre än 256 byte löpande text (rubriker och wiki-markeringar borträknade) och 24,4 % mindre än 512 byte. 76 % är kortare än 2 kB. Så en artikel på 907 byte är inte anmärkningsvärt kort, utan rätt normal. Jag skulle tro att snittartikeln ligger på ca 1000 byte lite drygt. Känns lite som om folk inte riktigt har koll på det och tror att våra artiklar är längre än vad de är. Skulle vi börja radera allt under 1000 byte skulle nog artikelantalet kanske halveras. Är det det Albanau eftersträvar med detta förslag? Nej, detta är inte rätt väg att gå. Istället bör vi fortsätta med att förlänga artiklar bit för bit, steg för steg, artikel för artikel. Ju fler som tar sig en titt på dessa artiklar, och försöker förlänga så många som möjligt, desto bättre! / Elinnea 14 november 2011 kl. 02.12 (CET)

Jag tycker att Walras nu kan föras fram som ett ypperligt exempel på Wikipedias styrka. Sedan den uppmärksammades som en undermålig artikel i går kväll har fem användare gått in och förbättrat artikeln! Tyvärr är ju byteräkning ett lite trubbigt verktyg för artiklar som har många interwikilänkar, eftersom de genererar ganska många bytes. Av 907 bytes räknar jag till 138 tecken löptext (inklusive blanksteg), vilket ju är alldeles för lite. Går det att hitta mycket korta artiklar på bättre sätt? /jssfrk (d|b) 14 november 2011 kl. 09.15 (CET)

Och därmed framstår förslaget "radera alla stubbar" som rent trams, grundat på den vanliga villfarelsen om att kvalitet skulle vara detsamma som längd. /Yvwv [y'vov] 14 november 2011 kl. 09.19 (CET)

Villfarelse var ordet. Albanaus förslag är helt befängt. Det går f ö mycket väl att hitta artiklar som inte är längre än vad Walras var för några dagar sedan i mindre tryckte encyklopedier, typ trebandslexikon och liknande "kompakta" utgåvor. Ja, även i NE och Nordisk Familjebok går det att hitta fullständiga artiklar som inte är på mer än en eller två rader. /FredrikT 14 november 2011 kl. 15.56 (CET)

Grillo, om du vågar kalla mig en albansk nationalist borde jag ha rätten att kalla dig en fördomsfull svensk. --Albanau 14 november 2011 kl. 16.39 (CET)

Jag kommer trots allt inte kunna förhindra substubbar eftersom jag varken får gehör eller besitter i en maktposition. Det eftersträvade målet som jag ville uppnå med förslaget att radera alla substubbar var att lyfta upp Wikipedias anseende och kvalité och ställa högre krav på användarna för att utöka uppslagsverkets innehåll. --Albanau 14 november 2011 kl. 16.39 (CET)

Du förväxlar kvalitet med kvantitet. En artikel är inte dålig bara för att den är kort. Tvärtom kan en kort artikel där uppgifterna är korrekta, belagda och relevanta vara bättre än en lång och svamlig artikel med tvivelaktiga uppgifter i. /FredrikT 14 november 2011 kl. 17.19 (CET)

I vart fall, det minsta jag kan göra är att vara med i projekt substubbar och utöka korta artiklar. --Albanau 14 november 2011 kl. 19.27 (CET)

Ja, det skall givetvis uppmuntras (under beaktande av FredrikT:s påpekande)! Fernbom2 14 november 2011 kl. 19.39 (CET)

Rätt så, Albanau, Att försöka utöka alla stubbar är bästa alternativet. Det är ju så wiki växer :-) Kämpa på. Adville 15 november 2011 kl. 23.36 (CET)