Sveriges finansminister
Sveriges finansminister, formellt Statsråd och chef för Finansdepartementet, är ett av statsråden som sedan 1975 utses av statsministern och ingår i Sveriges regering. Finansministern leder Finansdepartementet (Fi) och ingår således i den grupp av regeringsledamöter som också är departementschefer. Departementets högsta tjänsteman och ministerns närmsta rådgivare är den politiskt tillsatta statssekreteraren.
| Statsråd och chef för Finansdepartementet | |
 | |
| Titel | Statsråd och chef för Finansdepartementet |
|---|---|
| Residens | Inget officiellt residens |
| Utses av | Sveriges statsminister |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Johan Didrik af Wingård |
| Inrättat | 16 maj 1840 |
| Lön | 139 000 kronor/månad[1] |
| Webbplats | regering.se |
.jpg)
Sedan 18 oktober 2022 är moderaten Elisabeth Svantesson finansminister i Sverige.
Finansministern ansvarar för frågorna som rör rikets finanser och ekonomi. Detta arbete görs främst via den statsbudget som läggs fram inför Riksdagen varje höst. Denna budgetproposition kallas i dagligt tal för nådiga luntan.
Under frihetstiden motsvarades finansministern av en statssekreterare (se till exempel Erik Ruuth). Gunnar Sträng är den som innehaft ämbetet längst, 21 år och 25 dagar, från 1955 till 1976.[2]
Lista över Sveriges finansministrarRedigera
Finansministrar 1840–1976Redigera
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Budgetministrar 1976–1982Redigera
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingemar Mundebo | 
|
5 oktober 1930 i Långasjö i Emmaboda i Småland |
25 november 1976 | 31 juli 1980 | 7 september 2018 på Lidingö | Folkpartiet | Fälldin I | |
| Ullsten | ||||||||
| Fälldin II | ||||||||
| Rolf Wirtén | 
|
4 maj 1931 i Eskilstuna i Södermanland |
1 augusti 1980 | 8 oktober 1982 | ||||
| Fälldin III | ||||||||
| Kjell-Olof Feldt | 
|
18 augusti 1931 i Holmsund i Umeå i Västerbotten |
8 oktober 1982 | 31 december 1982 | Socialdemokraterna | Palme II | ||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | |
Ekonomiministrar 1976–1982Redigera
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gösta Bohman | .jpg)
|
25 november 1976 | 18 oktober 1978 | 1997 | Moderaterna | Fälldin I | ||
| Ingemar Mundebo |
|
18 oktober 1978 | 12 oktober 1979 | 2018 | Folkpartiet | Ullsten | ||
| Gösta Bohman |
|
12 oktober 1979 | 5 maj 1981 | 12 augusti 1997 i Stockholm |
Moderaterna | Fälldin II | ||
| Rolf Wirtén |
|
5 maj 1981 | 8 oktober 1982 | Folkpartiet | Fälldin III | |||
| Kjell-Olof Feldt |
|
8 oktober 1982 | 31 december 1982 | Socialdemokraterna | Palme II | |||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | |
Finansministrar 1983–Redigera
Biträdande finansministrarRedigera
När den nya författningen trädde i kraft 1974 försvann officiellt de s.k. konsultativa statsråden och ersattes av benämningen statsråd. Det eller de statsråd i finansdepartementet som inte samtidigt är departementschefer kallas inofficiellt biträdande finansminister.
Bakom titeln biträdande finansminister döljer sig flera varianter av ministertitlar, såsom löneminister, personalminister, bostadsminister, kommunminister, finansmarknadsminister, skatteminister, budgetminister etc. Gemensamt för de flesta är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet. Oftast har dessa statsråd flera ansvarsområden, men bara ett i taget används av media. Till exempel löneminister när statsrådet uttalar sig om löner, kommunminister när det handlar om kommuner, och så vidare.
Den förste som utnämndes till biträdande finansminister var socialdemokraten Bertil Löfberg som 1969 blev löneminister[3]. Dessförinnan hade bl.a. Krister Wickman varit konsultativt statsråd i finansdepartementet[4] med ansvar för frågor som sedan kom att höra under det nyinrättade Industridepartementet.
I regeringen Löfven II innehades titeln av Per Bolund 2019-2021, som även hade titlarna finansmarknadsminister och bostadsminister[5]. I och med regeringsombildningen 5 februari 2021 togs posten över av Åsa Lindhagen.[6] I regeringen Kristersson innehar ingen titeln biträdande finansminister.
KällorRedigera
”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. https://lagen.nu/1974:152. Läst 27 januari 2019.
ReferenserRedigera
- ^ regeringen.se, läst 9 september, 2019.
- ^ Anders L Johansson. ”Gunnar Georg Emanuel Sträng”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=34558. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Bertil Löfberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertil-l%C3%B6fberg. Läst 27 januari 2019.
- ^ ”Krister Wickman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/krister-wickman. Läst 27 januari 2019.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 januari 2019). ”Sveriges nya regering”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 27 januari 2019.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 februari 2021). ”Regeringsombildning den 5 februari 2021”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 5 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210205090604/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/regeringsombildning-den-5-februari-2021/. Läst 5 februari 2021.