Tidaholms kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Tidaholms kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Tidaholm.

Tidaholms kommun
Kommun
Tidaholms museum
SloganHär är gräset grönare
Kommunens vapen.
Tidaholms kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortTidaholm
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd12 790 ()[1]
Areal522,95 kvadratkilometer ()[2]
- därav land517,96 kvadratkilometer[2]
- därav vatten4,99 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet24,69 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°11′00″N 13°57′00″Ö / 58.183333333333°N 13.95°Ö / 58.183333333333; 13.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Skövde domsaga ()
Falköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1736[3]
Anställda1 375 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1498 (–)
1685 (–)
GeoNames2669112
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Acklinga, Agnetorp, Baltak, Daretorp, Dimbo, Fröjered, Hångsdala, Härja, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Suntak, Valstad, Varv, Velinga, Vättak och Östra Gerum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Tidaholms köping bildades 1895 genom en utbrytning ur Agnetorps landskommun och köpingskommunen ombildades 1910 till Tidaholms stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Fröjered (av Fridene, Fröjered och Korsberga) samt Hökensås (av Agnetorp, Baltak, Daretorp, Härja och Velinga) medan Tidaholms stad förblev oförändrad.

Tidaholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tidaholms stad. 1974 införlivades Hökensås kommun samt huvuddelen av då upplösta Dimbo kommun (alla församlingar utom Skörstorp) och en del ur Fröjereds kommun (Fröjereds församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till den 17 september 2001 i Falköpings tingsrätts domsaga för att sedan ingå i Skövde tingsrätts domsaga. Sedan den 1 april 2009 ingår kommunen i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[6]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i sydöst till Habo kommun och i söder till Mullsjö kommun i Jönköpings län (tidigare i Skaraborgs län), i väster till Falköpings kommun, i norr till Skövde kommun och i nordöst till Hjo kommun, alla i före detta Skaraborgs län. Från söder mot nordöst rinner ån Tidan.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen är belägen i gränslandet mellan det öppna landskapet på Västgötaslätten och de kuperade områdena längs Vätterns kust. I öster sträcker sig Hökensås, en urbergshorst täckt av sandiga och grusiga isälvsavlagringar, ofta omgiven av tallskog. De odlade markerna finns huvudsakligen längs Tidan och Ösan i västra delen av kommunen, där terrängen är mer flack. I väster domineras landskapet av platåbergen Varvsberget, Gerumsberget och Plantaberget, vars sedimentära berggrund har skapat terrasseringar och branta sluttningar. Dessa områden huserar en rik och sällsynt flora.[7]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Tidaholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter redigera

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Tidaholm &&&&&&&&&&&08175.&&&&&08 175
2 Ekedalen &&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481
3 Madängsholm &&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411

Styre och politik redigera

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Erik Ezelius
Förste vice ordförande S Lena Andersson
Andre vice ordförande KD Krister Rohman

Mandatfördelning 1970–2018 redigera

ValårVSMPAPKSDNYDTVPKSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702143312
214332
2591,1
22
197321813314
2181334
4192,3
347
1976317212313
31721233
4193,0
356
19791181310314
1831034
4191,7
329
1982119138225
1938225
4191,9
347
198512027416
202746
4190,8
2912
1988219137324
21937324
4187,4
2615
1991216166325
21666325
4187,5
2912
19942191314614
2193464
4187,0
2417
19983161323535
316323535
4180,86
2516
20023191124335
31924335
4180,23
2516
2006320114327
3204327
4181,27
2615
2010220213328
22023328
4183,37
2516
2014219243326
219243326
4185,19
2417
2018218153327
21853327
4186,41
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och omvårdnadsnämnden S Christer Johansson M Peter Friberg
Kultur- och fritidsnämnden S Bengt Karlsson FP Runo Johansson
Miljö- och byggnadsnämnden S Tony Pettersson C Anneli Sandstedt
Tekniska nämnden S Lennart Rehn KD Håkan Daremark
Barn- och utbildningsnämnden S Per-Erik Thurén KD Krister Rohman
Valnämnden S Jan-Ove Piehl FP Gunnar Alriksson

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Tillverkningsindustrin har en djup rotad tradition inom kommunens näringsliv och har länge varit en betydande drivkraft för ekonomin. Ett framstående exempel är tändsticksföretaget Vulcan, nu känt som Swedish Match Industries AB, som inte bara är landets största utan även en av världens mest moderna tändsticksfabriker. Genom åren har Vulcan haft en betydande inverkan på den lokala ekonomin och sysselsättningen.

Utöver Vulcan finns flera andra framstående företag i centralorten som spelar en viktig roll inom tillverkningsindustrin. LEAX Arkivator AB är känt för sin tillverkning av komponenter till bilindustrin, medan Dometic Seitz AB är specialiserat på fönstersystem för husbilar och husvagnar. Nobia svenska kök AB är en ledande aktör inom tillverkning av köks-, bad- och inredningssnickerier och har etablerat sig som en pålitlig leverantör av högkvalitativa produkter. En annan betydande aktör är Steens Mekaniska i Tidaholm AB, som har gjort sig känt inom den mekaniska verkstadsindustrin.[7]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 26 och från sydväst mot nordöst av länsväg 193 medan riksväg 47 sträcker sig genom kommunen sydvästra hörn.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 12 790 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 180:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun 1970–2020[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
12 694
1975
  
12 965
1980
  
13 069
1985
  
13 027
1990
  
13 283
1995
  
13 249
2000
  
12 694
2005
  
12 535
2010
  
12 572
2015
  
12 669
2020
  
12 790

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Kungslena kyrka

Kommunvapen redigera

Blasonering: En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver.

Vapnet utarbetades för staden Tidaholm1910-talet. Det eldsprutande berget symboliserar tändsticksfabriken Vulcan, kugghjulen syftar på industri och ugglan är hämtad ur släkten von Essens vapen. Efter kommunbildningen övertogs vapnet oförändrat av den nya enheten och registrerades hos PRV 1974.

Idag använder kommunen för det mesta en logotyp, föreställande i grönt fält Kungslena kyrka, Basarlängan och ån Tidan. Trots detta så är kommunvapnet fortfarande aktivt, fast bara på kommunskyltarna och i offentliga handlingar så som sammanträdesprotokoll[10].

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Tidaholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tidaholm. Läst 7 maj 2024. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  10. ^ ”Grafisk profil”. www.tidaholm.se. https://www.tidaholm.se/kommun--politik/media--information/grafisk-profil.html. Läst 9 april 2021. 

Externa länkar redigera