Åtvidaberg

tätort i Åtvidabergs kommun, Sverige

Åtvidaberg, lokalt även Åtvid, är en tätort och centralort i Åtvidabergs kommun i Östergötlands län.

Åtvidaberg
Tätort
Centralort
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Åtvidabergs kommun
Distrikt Åtvids distrikt
Koordinater 58°12′1″N 15°59′50″Ö / 58.20028°N 15.99722°Ö / 58.20028; 15.99722
Area
 - tätort 568 hektar (2018)[4]
 - kommun 780,24 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 6 934 (2020)[3]
 - kommun 11 435 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,208 inv./hektar
 - kommun 15 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åtvidaberg
Postnummer 597 3X, 597 4X
Riktnummer 0120
Tätortskod T1328[5]
GeoNames 2724321
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Åtvidaberg
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

I trakterna runt Åtvidaberg hittades redan under medeltiden koppar och gruvdrift startades. Gruvorna omtalas första gången år 1413. På 1500-talet lades dock driften ned. 1754 erhöll fänrik David Hallonqvist privilegier på gruvan och började på nytt rensa de övergivna gruvhålen. 1764 slog han sig i kompanjonskap med Johan AdelswärdAdelsnäs som snart blev ensam ägare till gruvan. 1856-57 byggdes en järnvägsförbindelse för att frakta malmen från gruvorna i Bersbo till kopparsmältverket i Åtvidaberg.[6]

I slutet av 1800-talet började malmen att tryta. Dåvarande ägaren, Theodor Adelswärd lät då uppföra Europas första kontorsmöbelfabrik, senare Facit AB. 1911 startade han även Åtvidabergs Vagnfabrik.[6]

Vid den moderna bebyggelsen i Eksäter norr om järnvägen finns en staty av Sven Lundqvist som föreställer David Drummond (1593-1638). Han var en tid officer vid Östgöta fotfolk med boställe i Slevringe utanför Åtvidaberg. Han blev senare regementschef för Kalmar regemente. David Drummond är den förste till namnet kände tobaksrökaren i Sverige.[6]

Administrativa tillhörigheterRedigera

Byn Åtvid var kyrkby i Åtvids socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åtvids landskommun där Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades 30 maj 1902. Åtvidabergs köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingskommunen uppgick 1971 i Åtvidabergs kommun där Åtvidaberg sedan dess är centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åtvids församling.[8]

Orten ingick till 1889 i Bankekinds tingslag, därefter till 1924 i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och sedan till 1971 i Linköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åtvidaberg i Linköpings domsaga.[9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg 1900–2015[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 485
1960
  
6 398
1965
  
7 374
1970
  
8 385
1975
  
8 436
1980
  
8 240
1990
  
7 845 535
1995
  
7 620 544
2000
  
7 066 544
2005
  
6 947 545
2010
  
6 859 542
2015
  
7 014 567

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

StadsdelarRedigera

Bland Åtvidabergs stadsdelar kan nämnas Basthagen, Eksätter, Villahagen, Fågelsången (industriområde), Garpan, Långbrott, Nygård och Västantorp i tätortens norra del. I Åtvidabergs södra del återfinns Edberga, Fiskarhagen och Östantorp.

NäringslivRedigera

Fram till 1970-talet var Facit dominant på orten och pumpade bland annat in pengar i fotbollslaget Åtvidabergs FF. Facit köptes 1972 av Electrolux som 1981 sålde det vidare till Ericsson. 1989 separerades Facits utveckling och tillverkning i Åtvidaberg från den kvarvarande handelsverksamheten. Utveckling och tillverkning bolagiserades under namnet Facit Partner AB. Samma år avyttrades Facitkoncernen inklusive Facit Partner AB, till det norska investmentbolaget Entranor a.s. Bolaget heter idag PartnerTech AB och ägnar sig numera åt kontraktstillverkning till företag inom områdena telekommunikation, informationsteknologi, verkstadsindustri och medicinsk teknik. Gruvföretaget Beowulf Mining har en licens att bryta i Bersbo och Mormor som täcker 225km2[12].

BankväsendeRedigera

Åtvidabergs egendomars sparbank grundades 1859. År 1867 bildades Bankekinds härads sparbank som år 1875 tog över Åtvidabergs egendomars sparbank. Denna bank hade ursprungligen sitt säte i Fillinge tingshus och först år 1950 flyttas huvudkontoret till Åtvidaberg. Verksamheten är alltjämt en fristående sparbank, sedan år 1987 under namnet Åtvidabergs sparbank.

Den 1 december 1906 öppnade Östgöta enskilda bank ett avdelningskontor i Åtvidaberg som länge var den enda affärsbanken på orten. År 1997 öppnade Handelsbanken ett kontor i Åtvidaberg.[13]

Danske Bank/Östgöta Enskilda Bank ersatte kontoret i Åtvidaberg med ett mobilt kontor år 2009.[14] Vid utgången av februari 2021 stänger även Handelsbanken.[15] Därefter hade sparbanken ortens enda bankkontor.

SportRedigera

Åtvidabergs FF hade en storhetsperiod under 1970-talet med seger i Svenska cupen i fotboll för herrar 1970 och 1971 samt SM-guld i fotboll för herrar 1972 och 1973. Det blev även spel i Europacuperna för Åtvidabergs FF:s herrlag i fotboll där man nådde kvartsfinal. Efter föreningens glada 70-tal följde många år med både sportsliga och ekonomiska problem, 2010 spelade ÅFF åter i Allsvenskan men åkte ur samma säsong. 2012 var Åtvidaberg åter tillbaka i högsta serien.

SevärdheterRedigera

PersonligheterRedigera

Se även Personer från Åtvidaberg

BildgalleriRedigera

Historiska bilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska Centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska Centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska Centralbyrån, 23 mars 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska Centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska Centralbyrån, läs online, läst: 14 september 2013, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Sällsamheter i Östergötland del 2, Christer Topelius. s. 63-73.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Åtvidaberg : Beowulf Mining plc”. beowulfmining.com. http://beowulfmining.com/projects/sweden/atvidaberg/. Läst 19 augusti 2016. 
  13. ^ Årsredovisning 1997, Handelsbanken, alternativ länk
  14. ^ ÖEB lägger ner kontor i Finspång, Norrköpings Tidningar, 25 november 2009
  15. ^ Kontoret i Åtvidaberg ett av de som läggs ner, Corren, 22 december 2020

Vidare läsningRedigera