Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Dalsland (olika betydelser).

Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland. Dalsland kallas ibland för ”ett Sverige i miniatyr”.

Dalsland
Landskap
Dalsland landskapsvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Dalslands landskapsvapen tolkad efter dess blasonering.
Sverigekarta-Landskap Dalsland.svg
Dalslands läge i Sverige.
LandSverige Sverige
LandsdelGötaland
LänVästra Götalands län och Värmlands län
StiftKarlstads stift, Skara stift och Göteborgs stift
Största sjöVänern
Högsta punktBaljåsen, 302 m ö.h.
Yta3 715 km²
Folkmängd50 593 (2018-12-31)[1]
Befolkningstäthet13,6 invånare/km²
LandskapssångSåg du ett land
LandskapsblommaFörgätmigej
Landskapsdjur
Fler symboler...
Korp
Sjön Stora Le vid Nössemark.
Socknar i Dalsland samt Vänersborgs- och Grästorps kommun. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1952. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i rött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått. Den dalsländska socknen Valbo-Ryr ligger dock i Munkedals kommun.

HistoriaRedigera

Huvudartikel: Dalslands historia

Enligt Heimskringla regerade Erik Emundsson över Dalsland, Västergötland, Bohuslän och Värmland i slutet av 800-talet. Harald Hårfager ska dock ha erövrat allt land väster om Göta älv och Vänern, inklusive Värmland i samband med att han enade Norge. Tidpunkten för när Dalsland blev svenskt är osäker men det bör ha skett före år 1000. Hundra år senare hävdade Magnus Barfot åter de norska anspråken på Dalsland men Inge den äldre vägrade godkänna dessa krav och strider uppstod. Magnus brände och härjade i de dalsländska och värmländska skogsbygderna och fortsatte över Vänern till Kållandsö där han byggde en enkel fästning. Sedan Magnus lidit flera nederlag slöts fred under trekungamötet i Kungahälla 1101. Magnus gifte sig då med Inges dotter Margareta Fredkulla och ska ha fått Dalsland som hemgift. Men Magnus dog redan 1103 och Norge förlorade Dalsland.

IndelningarRedigera

Indelningar före 1720Redigera

Området räknades före 1552 till Västergötlands lagsaga och landskap, liksom Nordmarks härad i Värmland.

Namnet Dalsland uppträder första gången 1508 och avsåg då endast Nordals och Sundals härad, kring den bördiga Dalboslätten, landet norrom kallades "Markerna" – ett uttryck som lever kvar i ortnamn som Nössemark, Ärtemark, Nordmarks härad (i Värmland) och Aremark (i Norge).

År 1552 överfördes området till Värmlands lagsaga. År 1560 tillföll området hertig Magnus furstendöme och senast 1568 återgick det till Västergötlands lagsaga. År 1593 tillföll området hertig Karls furstendöme och då åter Värmlands lagsaga. Åren 1606–1608 lydde landskapet under hertig Johan av Östergötland. Området tillfördes Älvsborgs län och Västergötlands och Dals lagsaga när dessa bildades 1634.

Området tillhörde ursprungligen Skara stift men överfördes till Karlstads stift (superintenda) när detta bildades 1658.

Indelningar från 1720Redigera

Län och stiftRedigera

Större delen av Dalsland ligger från 1998 i Västra Götalands län (före dess i Älvsborgs län. En del i norra Dalsland, Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs socknar) ligger i Värmlands län.

Valbo-Ryr i sydvästra Dalsland tillhör Foss församling i Göteborgs stift och stadsdelen Katrinedal (dalslandsdelen av Vänersborgs församling) ligger i Skara stift. Resten av landskapet tillhör sedan 1658 Karlstads stift, efter att tidigare ha tillhört Skara stift.

KommunerRedigera

Härader och städerRedigera

Enda staden Åmåls stad fick stadsrättigheter 1643 och förlorade sin egen jurisdiktion 1948

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätterRedigera

Se respektive härad.

Kommuner från 1971Redigera

Följande kommuner ligger i sin helhet i Dalsland:

Dessutom ligger en stor del av Vänersborgs (Frändefors, Brålanda, Gestads och Sundals-Ryrs socknar), en mindre del av Munkedals (Valbo-Ryrs socken) samt minimala delar av Säffle (del av Svanskogs socken) och Årjängs (del av Silleruds socken) kommuner i landskapet.

GeografiRedigera

Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll, Kroppefjäll. I västra Götaland används benämningen fjäll även för låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, dock här med betydelsen vildmark. En sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Invånare i Dalsland kallas dalslänningar.

ReligionRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Religion i Dalsland

Majoriteten av dalslänningarna tillhör Svenska kyrkan. Andra trossamfund som Pingströrelsen och Equmeniakyrkan finns också representerade i landskapet.

Folkdräkter från DalslandRedigera

Huvudartikel: Folkdräkter från Dalsland

Det finns elva folkdräkter från Dalsland, sju kvinnodräkter och fyra mansdräkter[2].

KommunikationerRedigera

VägarRedigera

Huvudvägarna är E45 och länsvägarna 164, 166, 172 och 173.

JärnvägarRedigera

Bergslagernas Järnvägar (BJ), var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen mellan Göteborg och Falun. Genom Dalsland drogs järnvägen 1879 utefter Vänerns västra strand. Idag ägs denna järnväg av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Karlstad-Göteborg som inom Dalsland stannar i Åmål och Mellerud.

Dalslandsbanan var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan norska gränsen och Mellerud (Sunnanå hamn). Svensk gränsstation var Mon väster om Ed och norsk gränstation var (Kornsjø). Banan byggdes av ett privat bolag Dalslands Järnväg och öppnades år 1879. Som för BJ ingår delen genom Dalsland i Norge/Vänerbanan. Det går där tåg Oslo-Göteborg som inom Dalsland stannar i Ed.

Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), byggdes på sträckan Mellerud - Åsensbruk - Dals Långed - Billingsfors - Bengtsfors - Årjäng - Koppom - Arvika. Banan stod i sin helhet färdig 1928. Södra delen av banan gick utefter Dalslands kanal. Idag är persontrafiken nerlagd, förutom viss turisttrafik sommartid på södra bandelen och viss godstrafik på södra delen av banan upp till Billingsfors. Mellan Bengtsfors och Årjäng används banan enbart för turisttrafik med dressiner. Norr om Årjäng är rälsen uppriven.

Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), eller Lelångenbanan, var en järnväg med sträckningen UddevallaFärgelandaBäckeforsBengtsfors. Järnvägen var smalspårig med en spårvidd om 891 mm. Banan öppnades för trafik år 1895. År 1960 lades all trafik ned på sträckan Bäckefors – Bengtsfors. 1964 upphörde trafiken på den återstående sträckan mellan Uddevalla och Bäckefors. Rälsen är nu uppriven.

FlygRedigera

Det finns inga flygplatser i Dalsland med reguljärflyg. Flygplatser som ligger närmast Dalsland är Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Göteborg-Landvetter flygplats, Göteborg City flygplats, Karlstads flygplats[3] och Moss-Rygge flygplats i Norge.

Centralorter i landskapetRedigera

Landskapets centralorter enligt SCBs mätning 2015:

Nr Tätort Folkmängd
1 Åmål 9 373
2 Mellerud 3 797
3 Bengtsfors 3 125
4 Ed 2 994
5 Färgelanda 1 986

Några kända dalborRedigera

DialektRedigera

Dialekten kallas dalsländska och liknar västgötska.[källa behövs] "Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".[källa behövs]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2018”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2018/. Läst 11 maj 2019. 
  2. ^ Centergran, Ulla (1993). Dräkter i våra bygder - Förteckning över det vi brukar kalla folkdräkter. sid. 36-37 
  3. ^ ”Sveriges flygplatser”. LFV affärsverket. http://www.lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser/. Läst 6 december 2012. 

Allmänna källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Alexandersson, Arne (1989). Det gamla Dal : kulturhistoriska bilder från Kroppefjäll och slättdal. Ed: Zakariasson. Libris länk 
  • Almered, Berit (1991). Dalsland. Stockholm: Brevskolan. Libris länk. ISBN 91-574-3091-8 
  • Andersson, Gunder; Karlsson, Lena S (2008). Äventyret Dalsland : utflykter i tid och rum. Stockholm: Carlsson. Libris länk. ISBN 978-91-7331-205-9 
  • Dalsland : [ett bildverk]. Allhems bildböcker, 99-1379483-8. Malmö: Allhem. 1959. Libris länk 
  • Ferling, Roy; Englund, Olof (1992). Dalsland. Sveriges landskap, 99-0548585-6. Stockholm: Natur och kultur. Libris länk. ISBN 91-27-61450-6 
  • Fredriksson, Stig (2002). Dalsländskt leverne under 300 år : 1600-1900. Västra Frölunda: S. Fredriksson. Libris länk. ISBN 91-631-4389-5 
  • Hallin, Margareta; Ferling, Roy (1988). Hembygdsgårdar i Dalsland. Känn ditt Dalsland, 0284-6683 ; 2. Åmål: Dalslands turistråd. Libris länk 
  • Jägergren, Bengt (2006). Dalsland. Stockholm: Bilda. Libris länk. ISBN 91-574-7843-0 
  • Lignell, Anders (1851-1852). Beskrifning öfver grefskapet Dal. Stockholm. Libris länk 
  • Matz, Edvard (1975). Sällsamheter i Bohuslän och Dalsland : en bok om historiska platser, om saga och sägen och litterära miljöer. Stockholm: Rabén & Sjögren i samarbete med Svenska turistfören. Libris länk 
  • Odenbring Widmark, Marie (2008). Gårdar i Dalsland - en bebyggelsehistorisk översikt. Agrarhistoria i Västra GötalandLänsstyrelsen Västra Götalands län, publikation, 1403-168X ; 2008 :85. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. Libris länk. ISBN 9789163338991 
  • Svenska turistföreningens årsskrift. 1936, Dalsland. Stockholm: Svenska turistföreningen. 1936. Libris länk. http://runeberg.org/stf/1936/ 
  • Svenska turistföreningens årsskrift. 1981, Dalsland. Stockholm: Svenska turistföreningen. 1981. Libris länk 
  • Waern, Kolbjörn; Holmberg, Kerstin (2009). Vägar med kulturmiljövärden i Dalsland. Publikation / Vägverket, 1401-9612 ; 2009 :36. Göteborg: Region Väst, Vägverket. Libris länk 
  • Widmark, Dag (1999). Dalslands industrier från 1600-tal till sekelskiftet 2000. Trollhättan: Innovatum Kunskapens hus. Libris länk. ISBN 91-630-7693-4 
  • Widmark, Dag (1997). Industrilandskapet Dalsland i historisk belysning. Kulturmiljövårdens rapportserie från Älvsborgs länsmuseum, 1104-7399 ; 6. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris länk 

Externa länkarRedigera