Axel Vennersten
Axel Fredrik Vennersten (i riksdagen kallad Vennersten i Borås och senare Vennersten i Stockholm), född 20 januari 1863 i Borås församling, död 22 mars 1948 i Stockholm, var en svensk industriman, politiker och hovman samt Sveriges finansminister 1914–1917.
| Hans Excellens Axel Vennersten | |
 | |
| Tid i befattningen 17 februari 1914–30 mars 1917 | |
| Monark | Gustaf V |
|---|---|
| Statsminister | Hjalmar Hammarskjöld |
| Företrädare | Theodor Adelswärd |
| Efterträdare | Conrad Carleson |
| Tid i befattningen 1936–1946 | |
| Monark | Gustaf V |
| Företrädare | Oscar von Sydow |
| Efterträdare | Birger Ekeberg |
| Född | 23 november 1860 Borås församling, Älvsborgs län |
| Död | 22 mars 1948 (85 år) Engelbrekts församling, Stockholm, Stockholms län |
| Gravplats | Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Allmänna valmansförbundet, vilde |
| Ministär | Regeringen Hammarskjöld |
| Maka | Adèle Jagenburg |
Biografi redigera
Axel Vennersten fick sin tekniska elementarutbildning i Rheydt, Tyskland 1880–1881 och diplomerades till kemisk ingenjör i École de chimie i Mulhouse 1883. Åren 1883–1887 tjänstgjorde han som kemist i Mulhouse och 1887–1888 vid en textilfabrik i New York. Vid återkomsten till Sverige blev han delägare i faderns firma, J F Vennersten i Borås, och då denna 1895 ombildades till J.F. Vennerstens fabriks AB, blev han dess chef, en position som han behöll till 1915. Åren 1936 till 1946 var Axel Vennersten riksmarskalk
Politisk karriär redigera
Åren 1895–1914 var Axel Vennersten ledamot av stadsfullmäktige i Borås. Han var landstingsman i Älvsborgs län 1903–1914 och var riksdagsledamot från 1906 (i andra kammaren 1906–1911 för Borås valkrets, 1912–1920 för Älvsborgs läns södra valkrets; i första kammaren 1921–1936 för Älvsborgs läns valkrets). Som sådan var han även talman i första kammaren 1928–1936.
Åren 1906–1909 var Vennersten ledamot av tulltaxekommittén, där han verkade för protektionism. År 1910 och vid flera tillfällen senare tjänstgjorde han som svensk representant vid traktatförhandlingar med Tyskland. Han var ledamot av Bevillningsutskottet 1911, vice ordförande 1912–1914, ledamot 1919–1920. Hans politiska karriär kröntes med posten som finansminister i Hjalmar Hammarskjölds ministär 1914–1917. Åren 1914–1917 var han även ordförande för Statens industrikommission.
Axel Vennersten var dessutom ordförande i Nationella partiet 1924. Han utsågs av Sveriges regering till ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion, Handelshögskolan i Stockholms högsta verkställande organ, 1935–1940.
Partipolitiskt tillhörde Vennersten nationella framstegspartiet 1906–1911, lantmanna- och borgarpartiet 1912–1914 samt från 1918 till 1920. Från 1915 till 1917 identifierade han sig som högervilde. Åren 1921–1928 tillhörde han det nationella partiet innan han åter identifierade sig som vilde, från 1929 till 1936.
Familj redigera
Axel Vennersten var son till Johan Fredrik Vennersten och Olivia Ottiliana Siedberg. Han gifte sig 1889 med Adèle Emilie Jagenburg (född 1869 i Kinnarumma, död 1960 i Engelbrekts församling, Stockholm), dotter till fabriksföreståndaren Ferdinand Gustav Jagenburg och Emilie Wülfing. Axel Vennersten hade ett fosterbarn: Anna, född 1898.
Utmärkelser redigera
Svenska utmärkelser redigera
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 6 juni 1931.[3]- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.[3]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1926.[4]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 5 juni 1915.[5]
Kommendör av första klassen av Vasaorden, 6 juni 1922.[6]- Kommendör av andra klassen av Vasaorden, 6 juni 1911.[7]
Riddare av Carl XIII:s orden, 28 januari 1937.[8]
Utländska utmärkelser redigera
Storkorset med briljanter av Danska Dannebrogorden, tidigast 1931 och senast 1940.[4][9]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1931 och senast 1940.[4][9]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1931 och senast 1940.[4][9]
Storkorset av Polska Polonia Restituta, tidigast 1925 och senast 1931.[4][5]
Riddare av andra klassen av Preussiska Kronorden, tidigast 1909 och senast 1915.[10][11]
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
- Rehnberg, Jonas (2009). Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget. ISBN 978-91-7736-579-2
- Svenskt Biografisk Lexikon , del XXII : Königsmarck - Lilja, under redaktion av Erik Grill och Birgitta Lager - Kromnow. Stockholm 1977 - 1979. Norstedts tryckeri Stockholm 1979.
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 281
Webbkällor redigera
- Vennersten, Axel i Vem är det 1943
Noter redigera
- ^ Norra Begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 10 februari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Vennersten, AXEL FREDRIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1947bih
- ^ [a b c d e] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ [a b] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1947bih
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1947bih
- ^ [a b c] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1940
- ^ Riksdagen. i Svensk rikskalender 1915
- ^ Konungens Statsråd. i Sveriges statskalender 1915
| Företrädare: Theodor Adelswärd |
Sveriges finansminister 1914–1917 |
Efterträdare: Conrad Carleson |
| Företrädare: Johan Nilsson i Skottlandshus |
Partiordförande i Första kammarens nationella parti 1924 |
Efterträdare: Ernst Trygger |
| Företrädare: Hugo Hamilton |
Första kammarens talman 1928–1936 |
Efterträdare: Johan Nilsson i Skottlandshus |
| Företrädare: Karl Axel Fryxell |
Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion 1935–1940 |
Efterträdare: Birger Ekeberg |
| Företrädare: Oscar von Sydow |
Sveriges riksmarskalk 1936–1946 |
Efterträdare: Birger Ekeberg |