Örbyhus

tätort i Tierps kommun, Sverige

Örbyhus är en tätort i Tierps kommun i Uppsala län. Gränsen mellan Vendels och Tegelsmora socknar går i den lilla bäcken parallellt med järnvägen. Några kilometer utanför orten ligger Örbyhus slott, där Erik XIV dog.

Örbyhus
Tätort
Örbyhus slott i juli 2010
Örbyhus slott i juli 2010
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Tierps kommun
Distrikt Vendels distrikt,
Tegelsmora distrikt
Koordinater 60°13′37″N 17°42′11″Ö / 60.22694°N 17.70306°Ö / 60.22694; 17.70306
Area 202 hektar (2020)[1]
Folkmängd 2 247 (2020)[1]
Befolkningstäthet 11,1 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0295
Tätortskod T0672[2]
Beb.områdeskod 0360TB109 (1960–)[3]
Geonames 2686674
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Örbyhus
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Libbarbo

redigera

Libbarbo var en gård på södra sidan om Örbyhus å som troligen byggdes redan på 1200-talet. Detta var troligtvis den enda bebyggelsen i området ända fram till järnvägsstationens byggnad. Libbarbo hade sin storhetstid under 1820-talet då det var en tätt kringbyggd gård av betydelse. Libbarbo utgjorde ett eget litet samhälle med många byggnader och inhyste både pigor, drängar och flera hantverkare av olika slag. Vid Libbarbo fanns även ett soldattorp invid Nosekomen. Enligt sägen sägs det att teglet till Vendels kyrka (invigd 1310) slogs vid Libbarbo.

Järnvägen

redigera

Uppbyggnaden av samhället Örbyhus påbörjades 1874 i och med järnvägens uppkomst. Redan 1855 tillsattes en järnvägskommitté som skulle utreda järnvägens dragning. Denna beslutade då att den norra stambanan skulle dras från Stockholm över Uppsala till Gävle. Det fanns även planer på att dra järnvägen från Uppsala via Dannemora och Tobo till Gävle och på så sätt sammanbinda Dannemora gruva med olika järnbruk. Anledningen till att en station byggdes just i Örbyhus var delvis Baltzar von Platens inflytande. Han var vid den tiden greve på Örbyhus gods. Han var även statsråd och chef för Sjöfartsdepartementet. Anledningen till att stationen inte ligger närmre slottet är att järnvägen hade behövt korsa Vendelsjön, vilket var omöjligt med den tidens teknik. Statens Järnvägars fjärrtåg slutade stanna i Örbyhus år 1975, men sedan 1991 trafikeras stationen av regionaltåget Upptåget, numera Mälartåg.

Industrisamhället

redigera
 
Smides- & Järnsängsfabriks AB gamla lokaler

Under 1900-talets början byggdes Örbyhus till ett starkt industrisamhälle med flera fabriker. Den första fabriken var en ångsåg, Örbyhus Ångsåg som följdes av sängfabriken Järnsängen. År 1908 uppfördes den så kallade Trösken som tillverkade tröskverk, gödselspridare och harvar. Sedan uppfördes Bröderna Larssons Skidfabrik, som förutom skidor och stavar också tillverkade kälkar och sparkstöttingar. Under sommarhalvåret tillverkade de dessutom isskåp och trädgårdsmöbler. År 1911 kom AB Sängfabriken till Örbyhus, genom dotterbolaget Smides- & Järnsängsfabriks AB. Huvudprodukten vid fabriken var sjuksängar. 1931 kom Syfabriks AB Örbyhus (SABÖ) och 1935 byggdes AB Hjalmar Söderbergs syfabrik i Örbyhus.

Skola: Örbyhus har även en skola (F-9) som byggdes 1952.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Örbyhus 1950–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 196
1960
  
1 464
1965
  
1 612
1970
  
1 664
1975
  
1 810
1980
  
1 864
1990
  
1 742 156
1995
  
1 802 159
2000
  
1 871 159
2005
  
1 905 159
2010
  
1 984 158
2015
  
2 025 164
2018
  
2 153 202
2020
  
2 247 202
Anm.: från 2018 ingår Persbylånga i tätorten

Kommunikationer

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Örbyhus station.
 
SABÖ:s gamla lokaler
 
Villa i Örbyhus.

Örbyhus ligger längs järnvägen Ostkustbanan och trafikeras av Mälartåg. UL:s busslinjer förbinder även Örbyhus med Skärplinge och Tierp i norr, med Österbybruk och Gimo i öster samt i söder mot Uppsala via bland annat Björklinge. Länsväg 292 leder västerut mot Söderfors samt österut mot Hargshamn. Länsväg C 709 förbinder Örbyhus med E4 - motorvägen Uppsala–Gävle.

Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik viker av från Ostkustbanan strax söder om orten, men den har i nuläget endast sporadisk godstrafik.

Sevärdheter

redigera

Örbyhus slott

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Örbyhus slott.

Cirka tre kilometer söder om Örbyhus centrum ligger Örbyhus slott. Slottet ägdes under 1500-talet av Vasaätten. Det är känt för att vara Erik XIV:s sista fängelse. Han dog på Örbyhus den 26 februari 1577, enligt traditionen av arsenikförgiftad ärtsoppa, dock anser en del forskare att arseniken mest troligt blandades i vin.[6] På slottet finns målningar av bland andra Anthonis van Dyck och Thomas Gainsborough.

Slottet som tros vara byggt på tidigt 1300-tal har ägts av bland andra Gustav Vasa, drottning Gunilla Bielke, Karl IX, drottning Kristina, drottning Maria Eleonora, Charles De Geer och greve Baltzar von Platen.

Kurirstenen

redigera

Ett stycke söder om Örbyhus slott finns ett flyttblock som enligt legenden berättar denna historia. Det sägs att vid denna sten möttes två kurirer, den ene från Örbyhus slott, den andre från Stockholm. Det berättas att Johan III gett order att hans bror, Erik XIV, ska avrättas men ångrar sig sedan varpå han skickar ett nytt bud som ska upphäva ordern. Ett stycke söder om slottet möts dock den andre kuriren av en budbärare från slottet på väg till Stockholm med bud om att Erik var död. Stenen har sedan dess kallats Kurirstenen eller Vändomstenen och fick, troligen under 1600-talet, en inskription på hebreiska.[7] Enligt en översättning av orientalisten Karl Vilhelm Zetterstéen betyder den hebreiska inskriptionen "Mördare! Du kommer på skam och fienden utrotar dig!"[8]

Naturreservatet Florarna

redigera

Florarna är ett stort myr- och skogsområde som är Uppsala läns största naturreservat med sina cirka 5 000 hektar. I området finns iordningställda vandringsleder som är lagom för dagsutflykter; bland annat går Upplandsleden genom området.

I skogarna runt Örbyhus upptäcktes Sveriges första exemplar av Wilsonbeckasin 15 april 2019.

Evenemang

redigera

Varje år sedan 1982 firas "Örbyhusdagen" i Örbyhus. Från början var det mest lokala handlare och entreprenörer som visade upp sina verksamheter, och det är ett flertal som reser från andra samhällen bara för denna dag. Evenemanget är en blandning av marknad och föreningsaktiviteter. Örbyhusdagen går alltid av stapeln sista lördagen i maj.

Konstarter

redigera

Tätorten har bland annat fostrat artisten Mattias Brånn, mer känd under namnet DJ Mangoo, som bland annat samarbetet med Alan Walker[9] och singer-songwritern Ida Wiklund.

Ove Kant, filmdirector och skådespelare, bodde en del av sitt liv i Örbyhus. Tätorten har även fostrat youtubern Tom Karlsson, mer känd som Tomu, som växte upp i Örbyhus.

År 1920 bildades föreningen Örbyhus IF (ÖIF) vars fotbollssektion 1975 gick samman med föreningen i Tobo och bildade Tobo/Örbyhus FF.[10] Senare kompletterades föreningen med en innebandysektion. Örbyhus IF fortsatte dock bedriva verksamhet. År 2022 bedrevs verksamhet inom bordtennis, friidrott, gymverksamhet. Till föreningen hör till exempel Simon Pettersson, silvermedaljör i diskus i Olympiska sommarspelen 2021. På orten finns även golfklubben Örbyhus GK.

I Örbyhus finns badanläggningen Vendelbadet, med utomhus- och inomhusbassäng.

Den huvudsakliga sportanläggningen för utomhusträning är Örbyhus IP. Där finns även inomhus- och utomhusgym som drivs av ÖIF. Den invigdes år 1938 av dåvarande landshövdingen Sigfrid Linnér inför 1 700 närvarande Örbyhusbor.[11] På idrottsplatsen finns tre fotbollsplaner (två stycken 11-mannaplaner och en 5-mannaplan), samtliga med gräs. Runt 11-mannaplanen finns en rundbana för löpning. På idrottsplatsen finns också möjlighet att träna höjd och stav.[12] Idrottsplatsen i övrigt, inklusive elljusspåret på 2,5 km, förvaltas av Örbyhus idrottsplatsförening.[13] Både Tobo/Örbyhus FF och ÖIF nyttjar idrottsplatsen. För ÖIF är Örbyhus IP hemmaarena, och föreningen har på idrottsplatsen bland annat anordnat Örbyhusspelen i många år och ett flertal gånger även Nordupplands Mästerskap.[14]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  6. ^ Harrison, Dick. ”Erik XIV – bildad och grym”. Populär historia. LRF Media. http://www.popularhistoria.se/artiklar/erik-xiv-bildad-och-grym/. Läst 10 februari 2012. 
  7. ^ Sockenkrönika Vendel
  8. ^ Bengt Järbe (1979). Sällsamheter i Uppland. Del 2. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 161. ISBN 91-29-52819-4 
  9. ^ ”Stjärnan gav nytt liv till Uppsalaartistens monsterhit”. www.aftonbladet.se. 13 februari 2020. https://www.aftonbladet.se/a/mRwBpv. Läst 2 augusti 2024. 
  10. ^ Peter Frisberg (28 januari 2015). ”Han ställer ut fotbollshistoria”. unt.se. https://unt.se/nyheter/tierp/artikel/han-staller-ut-fotbollshistoria/jnn2e30j. Läst 2 augusti 2024. 
  11. ^ Peter Frisberg, 28 januari 2015 http://www.unt.se/nyheter/tierp/han-staller-ut-fotbollshistoria-3570164.aspx
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180130020551/http://www.otvforeningsportal.se/vara-foereningar/oerbyhus-if. Läst 30 april 2018. 
  13. ^ https://www.merinfo.se/foretag/%C3%96RBYHUS-IDROTTSPLATSF%C3%96RENING-UPA-7173001806/3ammbm6-vknh
  14. ^ http://idrottonline.se/OrbyhusIF-Friidrott

Externa länkar

redigera