Social-Demokraten

en svensk tidning
(Omdirigerad från Socialdemokraten)
För den norska tidningen, som 1885–1923 hette Social-Demokraten, se Dagsavisen. För den nedlagda danska tidningen, som 1874–1959 hette Social-Demokraten, se Aktuelt.
Uppslagsordet ”Morgon-Tidningen” leder hit. För den liberala Göteborgstidningen utgiven 1932–1940, se Morgontidningen, Göteborg.
Uppslagsordet ”Socialdemokraten” leder hit. För dagstidningen i Norrbottens län, se Norrländska Socialdemokraten. För en anhängare av ideologin, se socialdemokrati.

Social-Demokraten (1885–1944), eller Morgon-Tidningen (1944–1958), var en dagstidning i Stockholm, som gavs ut från den 25 september 1885 till den 28 oktober 1958. Tidningen grundades av August Palm och företrädde socialdemokratiska åsikter. I början av 1944 ändrade tidningen namn till Morgon-Tidningen med motiveringen "ett utpräglat politiskt namn utan tvivel är ett hinder för en tidnings spridning i många kretsar".[1] Morgon-Tidningen hade under 1950-talet en upplaga på drygt 50 000 exemplar på vardagar.[2] På ledarplats stödde den Socialdemokratiska arbetarepartiets åsikter med mål att skapa opinion, och spelade en central roll i partiets utveckling.

Social-Demokraten
Morgon-Tidningen
Socialdemokraten.png
PublikationstypDagstidning
Grundad1885
Nedlagd1958
LandSverige Arbcom ru editing.svg
HuvudkontorStockholm
Politisk beteckningSocialdemokratisk
SpråkSvenska
Foto från Morgon-Tidningens sätteri i Stockholm, natten när sista numret trycktes (1958).

HistoriaRedigera

Under en sammanlagt tid av 24 år, mellan 1886 och 1917, var Hjalmar Branting, som senare skulle bli Sveriges första socialdemokratiska statsminister, chefredaktör. Många framträdande inom det socialdemokratiska partiet var chefredaktörer under perioder, däribland också Per Albin Hansson och Gustav Möller.[3]

Ett problem för Social-Demokraten var finansieringen. Borgerliga tidningar tjänade stora summor på annonsintäkter och kunde därmed hålla lägre priser och vara mer konkurrenskraftiga. Branting menade dock att "annonser innebär att kapitalet får inflytande över den fria opinionsbildningen".[4] Trots det var Social-Demokraten till slut tvungen ta in reklam, i syfte att kunna sälja tidningen till ett pris som arbetarklassen kunde betala. Eftersom tidningarnas inflytande i samhället ökade växte behovet för arbetarklassen och socialdemokratin att ha en egen press, som reklam för partiet och som medel att nå ut till folket.[4]

Samma problem drabbade fler av de socialdemokratiska tidningar som dök upp under slutet av 1800- och början på 1900-talet. 1908 grundades därför A-Pressens Samorganisation, som skulle underlätta finansieringen av tidningarnas utgivning för att möjliggöra deras fortsatta existens, där en viktig del var annonser och reklam.[5] Den reklamen som fick ta plats i tidningarna hade länge haft ett politiskt syfte i att bilda opinion, men 1916 bestämdes det i A-Pressens Samorganisation att reklam och annonser måste vara politiskt neutrala.[4]

MedarbetareRedigera

ChefredaktörerRedigera

Övriga i urvalRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1944, s. 78
  2. ^ Kungliga biblioteket – Morgon-Tidningen Arkiverad 28 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Social-Demokraten i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.
  4. ^ [a b c] Reklamen satte arbetarpressen i en rävsax”. Svenska Dagbladet. 26 januari 2005. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/reklamen-satte-arbetarpressen-i-en-ravsax. Läst 8 mars 2020. 
  5. ^ A-Pressen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.
  6. ^ [a b] Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 62 ff. Libris länk. ISBN 91-85676-00-4  (Digital version, s. 1–342)

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera