Johan August Gripenstedt

svensk friherre, godsägare och politiker

Johan August Gripenstedt, född 11 augusti 1813 i Holstein, då i personalunion med Danmark, död 13 juli 1874[1] i Bälinge församling, Södermanland, var en svensk friherre, godsägare och politiker. Han var konsultativt statsråd 1848–1856, finansminister (tillförordnad) 1851, finansminister 1856–1866, ledamot av ståndsriksdagen för adelsståndet 1840–1848 och av Sveriges riksdags andra kammare för Stockholms stad 1867–1873.

Johan August Gripenstedt


Tid i befattningen
7 april 1848–1856
Monark Oscar I
Företrädare Claës Efraim Günther
Efterträdare Carl Göran Mörner

Tid i befattningen
28 maj 1856–4 juli 1866
Monark Oscar I (1844–1859)
Karl XV (1859–1866)
Företrädare Carl Otto Palmstierna
Efterträdare Gustaf Lagercrantz

Född 11 augusti 1813 (1813-08-11)
Hertigdömet Holstein, Tyska förbundet
Död 13 juli 1874 (60 år)
Stockholm, Sverige
Politiskt parti Oberoende
Alma mater Militärhögskolan Karlberg

Biografi redigera

Tidiga år redigera

Johan August Gripenstedt föddes i hertigdömet Holstein, nära Lübeck, som son till majoren Jakob Gripenstedt och Helena Kristina Weinschenck. Han flyttade med sina föräldrar i tidig ålder till Västergötland där han kom att tillbringa sin barndom.[2]

Gripenstedt avlade vid 14 års ålder studentexamen i Uppsala.[2]

Familj redigera

Gripenstedt förlovade sig efter riksdagen 1840–1841 med sin blivande hustru Eva Anckarsvärd, dotter till Johan August Anckarsvärd.[3] Han var far till August Gripenstedt (–1889)[4] och riksdagsmannen Carl Gripenstedt.

Död redigera

Gripenstedt är begravd på Bälinge kyrkogård i Nyköpings kommun, i samma socken där hans bostad Nynäs låg.

Politisk karriär redigera

 
Johan August Gripenstedt. Akvarell utförd av Fritz von Dardel 1865.

Han inledde sin bana som officer, men genom ingifte i släkten Anckarsvärd[2] kom han under 1840-talet att få insyn i såväl godsförvaltning som annan näringsverksamhet. Som politiker ingick Gripenstedt från 1840-talet i riksdagens ”godsliberala” krets, och han var starkt påverkad av Napoleon III:s egenmäktiga patriarkaliska liberalism och den franske nationalekonomen Frédéric Bastiat. Han verkade bland annat för införandet av frihandel, och höll ursprungligen till i de moderatliberala kretsar som ville liberalisera landet, men inte gå lika snabbt fram som de radikala liberalerna. Länge kunde han tänka sig vissa protektionistiska åtgärder. När kung Oscar I ville förnya regeringen blev den 35-årige Gripenstedt konsultativt statsråd.[3] Under perioden 1856–1866[5][6] var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av järnvägens stambanenät under statlig ledning och med kapital upplånat på den internationella marknaden. Under 1857 års bankkris gjorde han det första statliga ingripandet för att rädda en svensk bank, Skånes Enskilda Bank.[7]

När den slesvig-holsteinska frågan såg ut att leda till krig mellan Preussen och Danmark, avbröt Gripenstedt och dåvarande justitiestatsministern Louis De Geer 1863 Karl XV:s planer på en svensk-dansk allians. Detta har betecknats som dödsstöten för skandinavismen.

Gripenstedt lyckades få riksdagen att sakta men säkert avskaffa tullar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade Frankrike och Storbritannien ingått en handelstraktat, framförhandlad av den brittiske manchesterliberalen Richard Cobden. Traktaten innebar att ingående länder betraktades som ”mest gynnad nation”, tullsänkningar som beviljades något land, beviljades automatiskt de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ville att Sverige skulle ansluta sig till traktaten. De tolvåriga traktaten innebar tullsänkningar på mängder av varor; textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja.

Gripenstedt bidrog också [8] till skråväsendets definitiva avveckling genom 1864 års näringsfrihetsreform Förordningen för utvidgad näringsfrihet.

Detta "gripenstedtska system" förändrade Sveriges handelspolitik och inledde en svensk frihandelstradition. Åren 1870–1970 har kallats "hundra år av tillväxt", den epok då Sverige industrialiserades och blev en av världens rikaste nationer.

Då kunde den 53-årige upphovsmannen dra sig tillbaka, tillfreds med sina insatser. I avskedsorden förklarade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om Gripenstedt: ”Med okuvligt mod och beundransvärd talang trädde han i spetsen för den sak, han ville genomföra, den förste i breschen och den siste på muren, och segern blev alltid hans.” Gripenstedt invaldes 1858 som ledamot nummer 542 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var kommendör med stora korset av Nordstjärneorden och riddare av Serafimerorden.

 
Fotografiporträtt på August Gripenstedt.

Utmärkelser redigera

Svenska utmärkelser redigera

Utländska utmärkelser redigera

Bibliografi redigera

  • Kongl. svenska artilleriets materiel.. [s.l]. 1840. Libris 3189681 
  • Skatteregleringsfrågan: trenne artiklar. Stockholm. 1853. Libris 2996296 
  • Sveriges ekonomiska ställning: några ord till belysning af frågan, huruvida skildringen af landets blomstrande ställning varit sann eller falsk. Stockholm. 1858. Libris 2223602 
  • Hr J[ohan] A[ugust] G[ripenstedt] och hans försvar.. Stockholm. 1858. Libris 2674820 
  • Anförande på Riddarhuset den 27 Maj 1863 angående tulltaxan. Stockholm. 1863. Libris 2674818 
  • Tre tal angående representations-frågan. Stockholm: [Bonnier]. 1865. Libris 2514852 
  • Tal, anföranden och uppsatser. Stockholm. 1871-1872. Libris 8206061  - 2 volymer.

Referenser redigera

  1. ^ Lindahl 1898, sid. 108.
  2. ^ [a b c] Lindahl 1898, sid. 102.
  3. ^ [a b] Lindahl 1898, sid. 103.
  4. ^ Lindahl 1898, sid. 109.
  5. ^ Lindahl 1898, sid. 104.
  6. ^ Lindahl 1898, sid. 107.
  7. ^ ”Sveriges ekonomi och den nya Informationstekniken”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050107111319/http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775. , Riksbankschef Urban Bäckström, 2001-02-07
  8. ^ Per T Ohlson, 100 år av tillväxt - Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen, Timbro, Stockholm, 2007 s. 19
  9. ^ Lista över mottagare av Serafimerorden
  10. ^ [a b c d e] ”Gripenstedt nr 402 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripenstedt_nr_402. Läst 14 januari 2018. 

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

  • Eriksson, Sven: Johan August Gripenstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
  • Lundgren, Bo (2002). ”Verkade mot sina egna privilegier”. Populär historia 2002:1,: sid. 48-49 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822.  Libris 10221147
  • Wetterberg, Gunnar (1994). ”Vår tids hjälte: så börjar Sveriges moderna historia”. Historien upprepar sig aldrig (Stockholm : SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1994): sid. 27-50.  Libris 2353288

Externa länkar redigera

Politiska uppdrag
Företräddes av
Otto Palmstierna
 Sveriges finansminister
1856–1866
Efterträddes av
Gustaf Lagercrantz
Företräddes av
Anders Peter Sandströmer
 Sveriges finansminister(1)
1851
Efterträddes av
Otto Palmstierna
Svenska adelstitlar
Ny titel  Friherre inom ätten Gripenstedt(2)
1860–1874
Efterträddes av
August Gripenstedt
Anmärkningar och referenser
1. Tillförordnad som finansminister.

2. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.