1848
år
1848 (MDCCCXLVIII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern. Detta år har blivit känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbröt runt om i Europa, med början i Paris. De efterföljande händelserna blir i Sverige kända som Marsoroligheterna.
HändelserRedigera
JanuariRedigera
- 1 januari – Nya Zeeland inför provinsindelning.[1]
- 20 januari – Vid Kristian VIII:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik VII.
- 24 januari – Guldrushen i Kalifornien börjar.
FebruariRedigera
- 21 februari – Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
- 22 februari – Februarirevolutionen utbryter i Paris.
MarsRedigera
- 1 mars – Marsrevolutionen bryter ut i Tyskland
- 18–19 mars – I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
- Mars – Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter.[2] Svenska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
AprilRedigera
- 2 april – Tyska förbundsdagen upphäver Karlsbadbesluten, slutet för den skärpta censuren som infördes 1819.
- 9 april – Danskarna besegrar slesvig-holsteinarna i slaget vid Bov.
- 23 april – Preussarna besegrar danskarna i slaget vid Slesvig. Nederlaget tvingar danskarna att överge Danevirke.
- 24 april – Förenade tyska trupper besegrar danskarna i slaget vid Oversö.
- 30 april – Sardinska trupper besegrar österrikarna i slaget vid Pastrengo.
MajRedigera
- 6 maj – Österrikarna under Radetzky besegrar sardinerna i slaget vid Santa Lucia.
- 18 maj – Frankfurtparlamentet.
- 22 maj – Preussiska nationalförsamlingen konstitueras.
- 28 maj – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Nybøl.
- 29 maj – Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
JuniRedigera
- 5 juni – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Dybbøl.
- 10 juni – Trupper från Kyrkostaten besegras av österrikarna i slaget vid Vicenza.
JuliRedigera
- 6 juli – Norra tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
- 24 juli – Österrikarna besegrar sardinierna i slaget vid Custoza.
AugustiRedigera
- 26 augusti – En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.
OktoberRedigera
NovemberRedigera
- 7 november – Whigpartisten Zachary Taylor från Louisiana besegrar demokraten Lewis Cass från Michigan vid presidentvalet i USA, som för första gången genomförs på samma dag i alla delstater.
- 21 november – Schweiz federala konstitution träder i kraft.[5]
- 28 november – Bern utses till huvudstad i Schweiz.[5]
Okänt datumRedigera
- Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
- Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
- Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
- Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
- Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
- Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
- Sveriges första baptistförsamling grundas.
- Det uppmärksammade Sagerska målet utspelar sig i Stockholm.
FöddaRedigera
- 2 januari – James Benton Grant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.
- 19 januari – Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
- 5 februari – Belle Starr, amerikansk brottsling.
- 7 februari – Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
- 14 mars – Laura Fitinghoff, svensk författare.
- 19 mars – Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
- 26 mars – Edward O. Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.
- 10 april – Hubertine Auclert, fransk rösträttsaktivist och feminist.
- 2 maj – Harald Hjärne, svensk historiker.
- 7 maj – William J. Stone, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
- 10 maj – Lafayette Young, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.
- 15 maj – Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
- 22 maj – Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 7 juni
- Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare.
- Paul Gauguin, fransk målare.
- 15 juli – Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
- 23 juli – Richard F. Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.
- 27 juli – Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
- 14 augusti – Ernst von der Recke, dansk författare.
- 19 augusti – Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
- 2 september – Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
- 22 oktober – Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
- 2 november – Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902–1907.
- 8 november – Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
- 11 november – Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
- 12 november – Eduard Müller, schweizisk president.
- 18 december – Roger Allin, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.
- 22 december – Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.
AvlidnaRedigera
- 9 januari – Caroline Herschel, brittisk astronom.
- 20 januari – Kristian VIII, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark sedan 1839.
- 29 januari – John Winston Jones, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1843–1845.
- 23 februari – John Quincy Adams, amerikansk politiker, USA:s president 1825–1829.
- 13 mars – Johan Niclas Byström, svensk skulptör och bildhuggare.
- 9 april – Gaetano Donizetti, italiensk kompositör
- 2 maj – Sir Salar Jung, indisk politiker.
- 5 juni – Gustaf Lorentz Sommelius, svensk löjtnant och skald
- 4 juli – François-René de Chateaubriand, fransk högadlig militär.
- 7 augusti – Jacob Berzelius, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien 1837.
- 25 oktober – Dixon Hall Lewis, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844-1848.
- 15 november – Pellegrino Rossi, italiensk politiker.
- 23 december – James Cowles Prichard, brittisk etnolog.
- 31 december – Ambrose Hundley Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836-1848.
BildgalleriRedigera
Presidentval i USA.
ReferenserRedigera
FotnoterRedigera
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ Danmarks militärhistoria (läst 7 april 2011) Arkiverad 9 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ Järnvägar i historien (läst 7 april 2011) Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] World Statesmen (läst 7 april 2011)
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör 1848.
