Årjäng

tätort i Årjängs kommun, Sverige

Årjäng är en tätort i Silbodals distrikt i Värmlands län och centralort i Årjängs kommun. Årjäng ligger i sydvästra Värmland vid Västra Silens norra strand längs med E18, 100 km väster om Karlstad och 30 km från gränsen mellan Norge och Sverige.

Årjäng
Tätort
Centralort
Årjängstrollet
Årjängstrollet
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Årjängs kommun
Distrikt Silbodals distrikt
Koordinater 59°23′12″N 12°7′59″Ö / 59.38667°N 12.13306°Ö / 59.38667; 12.13306
Area
 - tätort 460 hektar (2018)[4]
 - kommun 1 653,05 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 417 (2020)[3]
 - kommun 9 978 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,428 inv./hektar
 - kommun 6 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5884[5]
GeoNames 2725379
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Årjäng
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

EtymologiRedigera

År 1540 skrevs namnet Argenge. Detta ord har fornsvenskt genitiv av å, vilket syftar på Silbodalsälven. Morfemet gänge syftar på "gångväg" (över ån).

HistoriaRedigera

Den trakt Årjäng och Årjängs kommun tillhör ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Årjäng var och är kyrkby i Silbodals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Silbodals landskommun där Årjängs municipalsamhälle inrättades 17 oktober 1924. Årjängs köping bildades 1941 genom en utbrytning av samhället och dess municipalsamhälle. 1952 uppgick resten av landskommunen i köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Årjängs kommun där Årjäng sedan dess är centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Silbodals församling.[7]

Orten ingick till 1970 i Nordmarks tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Årjäng i Arvika domsaga och sedan 2005 ingår orten i Värmlands domsaga.[8]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Årjäng 1960–2015[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 675
1965
  
1 844
1970
  
2 171
1975
  
2 596
1980
  
3 008
1990
  
3 258 407
1995
  
3 299 407
2000
  
3 224 411
2005
  
3 172 411
2010
  
3 228 410
2015
  
3 302 455

NäringslivRedigera

Årjäng har stor Norge-handel, även om den geografiskt ligger 30 km från norska gränsen. Många arbetar också i Norge.

Årjängs Travbana bidrar också med ett flertal arbetstillfällen.

BankväsendeRedigera

Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Årjäng på 1870-talet,[10] men det drogs in år 1880.[11][12] Wermlandsbanken återkom den 16 mars 1904.[13][14] Vid 1920-talets början hade både Svenska lantmännens bank och Göteborgs bank etablerat sig i Årjäng.[15] Lantmannabanken uppgick i Jordbrukarbanken, vars kontor på orten år 1937 övertogs av Wermlandsbanken.[12] Under 1900-talet etablerade sig Handelsbanken i Årjäng.

Årjäng hade även ett sparbankskontor, tillhörande Länssparbanken Värmland.[16] Denna bank uppgick senare i Swedbank, som på 2000-talet överlät kontoret i Årjäng till Westra Wermlands sparbank.

Nordea stängde kontoret i Årjäng den 31 maj 2016.[17][18] Därefter fanns sparbanken och Handelsbanken kvar på orten.

EvenemangRedigera

Årjängs marknad,[19] Allsköns musik[20] och Hästkrafthelgen är återkommande evenemang.

SevärdheterRedigera

Årjäng är känt för statyn "Årjängstrollet"som tidigare stod på torget i centrum av orten. I sin famn håller trollet en balkong på vilken många kända artister uppträtt, till exempel Thore Skogman. I Årjäng finns också en skulpturpromenad "Tre kilometer skulptur" där bland annat en skulptur till den kände filmregissören Viktor Sjöströms ära finns med. Promenaden består av tio konstverk, där de två första finns placerade på Claras torg, resterande är placerade längs med Storgatan och sedan mot Kyrkeruds folkhögskola.[21]

På orten finns också Årjängs travbana. Vid travbanan finns sedan 1998 Nordiska travmuseet som visar hästens hela historia.

Orten Årjäng kan också uppvisa ett nytt hotell med bowlingbana, Systembolag och flera restauranger, samt "Sommarvik", en campingplats. Kyrkeruds folkhögskola, känd för att utbilda goda bild- och formkonstnärer, finns också i närheten.

Distriktets otaliga sjöar och forsar ingår i slussystemet Dalslands kanal.

Kända personer från ÅrjängRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ 1871-1875 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Värmlands län, s. 28
  11. ^ 1876-1880 Värmlands län - BISOS. H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Värmlands län, s. 37
  12. ^ [a b] Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
  13. ^ Till kontrollanter, Värmlands Dagblad, 12 mars 1904
  14. ^ 1901-1905 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Värmlands län, s. 58
  15. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  16. ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
  17. ^ Nordea lägger ner tre kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 19 januari 2016
  18. ^ Nordea stänger fyra kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 3 november 2016
  19. ^ Årjängs marknad
  20. ^ ”Allsköns musik”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819171712/http://www.arjang.se/sv/Invanare/Uppleva--gora1/Kultur1/Allskons-Musik/. Läst 28 juni 2013. 
  21. ^ ”Offentlig utsmyckning”. Årjängs kommun. http://www.arjang.se/sv/Invanare/Uppleva--gora1/Kultur1/Offentlig-utsmyckning. 

Externa länkarRedigera