Gagnefs kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige

Gagnefs kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Djurås.

Gagnefs kommun
Kommun
Älvmöte-skulpturen vid Djurås torg
SloganMötesplats mitt i Dalarna
Kommunens vapen.
Gagnefs kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortDjurås
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd10 392 ()[1]
Areal812,43 kvadratkilometer ()[2]
- därav land767,23 kvadratkilometer[2]
- därav vatten45,2 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet13,54 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°33′00″N 15°08′00″Ö / 60.55°N 15.133333333333°Ö / 60.55; 15.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Leksands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2155[3]
Anställda825 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2026
GeoNames2713217
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I kommunen flyter Öster- och Västerdalälvarna samman till Dalälven. Vid vårsmältning och höstregn har Västerdalälven ofta kraftiga översvämningar vilket gett påtagliga effekter i landskapet. Kring älven finns höjder klädd med morän och bevuxna med skog. Det lokala näringslivet domineras av små och medelstora företag, främst inom trävaruindustrin. Utpendlingen för arbeten i grannkommunerna hade ökat, störst andel till Borlänge, omkring 40 procent av kommunens förvärvsarbetande var utpendlare.

Sedan 1980-talet har kommunens befolkning legat stabilt runt 10 000 invånare. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av växlande koalitioner. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar Floda och Gagnefs socknar. I dessa socknar bildades vid 1862 års kommunalförordningar landskommuner med motsvarande namn.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Gagnefs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Floda och Gagnefs landskommuner.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Falu tingsrätts domsaga.[6]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera
 
Lilla Lövsjön, vy mot norr 2013.

Öster- och Västerdalälvarna flyter i Gagnef samman till Dalälven. I den berggrundsspricka där den föristida älven rann flyter numer Dalälven och Österdalälven. Parallellt med Österdalälven löper Badelundaåsen. Västerdalälven är mindre reglerad och söker sig fram genom en serie berggrundssprickor. Loppet går genom ett flertal forsar så som Fänforsen, Hagelängsforsen, Skålforsen och Djurforsen. Finkorniga sediment finns i älvdalarnas botten och på ett flertal platser finns delvis aktiva raviner exempelvis vid Arvslindan och Sifferbo. Vid vårsmältning och höstregn har Västerdalälven ofta kraftiga översvämningar vilket gett påtagliga effekter i landskapet. Kring älven finns höjder klädd med morän och bevuxna med skog. Dalgången Trolldalen ligger mitt framför Djurforsen med dess sydbergsflora, rikkärr och ängsmark med flera sällsynta växter.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Gagnefs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,9 %)
  Skog (87,0 %)
  Öppen myrmark (4,8 %)
  Jordbruksmark (3,8 %)
  Övrig mark (0,6 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2023 fanns 29 naturreservat i Gagnefs kommun.[9] Bland dessa det kommunala naturreservat Backmon som bildades 2002. Reservatet är 15 hektar och utgörs av gammal inägomark som tidigare var uppodlad.[10] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Karls Knös, även det ett kommunalt reservat men som också är skyddat enligt Natura 2000. Reservatet är 57 hektar och omfattar rik granskog och hällmarkstallskog. I området finns orre, järpe och tretåig hackspett.[11]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Floda församling, Gagnefs församling och Mockfjärds församling.

 
Distrikt inom Gagnefs kommun

Sedan 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt:[12] Floda, Gagnef och Mockfjärd.

Tätorter

redigera

År 2010 fanns sju tätorter i Gagnefs kommun.[13] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Djurås &&&&&&&&&&&02128.&&&&&02 128
2 Mockfjärd &&&&&&&&&&&01920.&&&&&01 920
3 Gagnef &&&&&&&&&&&01199.&&&&&01 199
4 Floda &&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701
5 Björbo &&&&&&&&&&&&0658.&&&&&0658
6 Bäsna &&&&&&&&&&&&0655.&&&&&0655
7 Sifferbo &&&&&&&&&&&&0406.&&&&&0406

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som samlade 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige.[14] Dessa efterträddes 2018 av de rödgröna i koalition med Kommunal samling. Tillsammans samlade koalitionen 19 av 35 mandat.

Efter valet 2018 utgjordes kommunens styre av en blocköverskridande koalition bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna.[15] Koalitionen behöll makten även efter valet 2022.[16]

Politik

redigera

Demensboendefrågan

redigera

Dokumentet Struktur för framtidens äldreomsorg, den så kallade Demensboendefrågan, är den politiska frågan som vållat den längsta politiska striden sedan Gagnefs kommun bildades. Bygget av ett nytt demensboende är också den ekonomiskt största satsningen i kommunens historia.[17] Demensboendefrågan initierades i början av 2000-talet och har sedan 2012 varit föremål för politisk diskussion.[18] Den har lett till bildandet av det kommunala partiet Kommunal Samling och har starkt bidragit till två majoritetsskiften i Gagnefs kommun.[19]

Frågan handlar om hur kommunens framtida äldreomsorg ska struktureras och diskussionerna har främst kommit att handla om var i kommunen ett nytt demensboende ska placeras. I december 2017 tog kommunfullmäktige beslut om att bygga boendet i Mockfjärd. Sedan dess har diskussioner förts om huruvida kommunen ska äga boendet eller inte.

Gagns Inn-affären

redigera

Vid sidan av äldreomsorgsstrukturen är köpet av restaurangfastigheten Gagns Inn 2000-talets mest kontroversiella kommunpolitiska ärende i Gagnef.[20] Affären handlar om Monteliusfastigheten i Gagnefs kyrkby som rustades upp av en privat entreprenör och bytte namn till Gagns Inn. Tanken var att driva restaurang och hotell i fastigheten, men när det inte blev lönsamt och fastigheten skulle säljas visade den sig vara svårt fuktskadat.[21]

I juni 2013 uppmanade dåvarande kommunalrådet Sofia Jarl det kommunala fastighetsbolaget Gagnefsbostäder att köpa Gagns Inn. Hon lovade även att kommunen skulle hyra huset av bolaget. Gagnefsbostäder AB köpte då fastigheten utan att någon ingående besiktning gjorts. Senare under hösten konstaterades det i en granskning att Sofia Jarl inte haft rätt att garantera att kommunen skulle hyra fastigheten. Både kommunens revisorer och kommunstyrelsen riktade kritik mot kommunalrådets hantering av ärendet. Totalt kom köpet att kosta kommunen över 10 miljoner kronor.[22]

Den 2 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige i Gagnef att Sofia Jarl vägrades ansvarsfrihet för 2013. Det genomfördes även en omröstning om hon skulle få sitta kvar som kommunalråd, där hon klarade sig med röstsiffrorna 17–14.[23]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande S Alf Johansson
Förste vice ordförande C Fredrik Andersson
Andre vice ordförande KOSA Ingegerd Kull Hanses

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPS-AltSDKOSAÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701195151
19515
4189,6
38
197311731721
173172
4191,9
356
197611815412
181542
4192,5
338
197911814314
181434
4190,1
3110
198211912216
191226
4191,4
2912
198511812415
181245
4189,5
329
19881152213323
152213323
4185,2
2912
1991114214235
14214235
4185,1
2714
1994217311224
217311224
4185,7
2615
1998314312234
314312234
4180,23
2714
200221412223
21412223
3578,23
2213
200612115124
121524
3580,40
2114
2010122112125
1221225
3584,11
1817
2014192377114
923774
3586,67
2213
2018181259144
825944
3587,75
2112
2022271437164
2743764
3587,20
2310
  • Övriga partier 1970–1973 var Kommunal Samling
  • I valen 2018 & 2022 blev 2 SD-mandat obesatta
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen i Gagnefs kommun utgörs av 11 ledamöter.[24] Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen delat in dig i två utskott: Allmänna utskottet och Personalutskottet.[25]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sofia Jarl 2010 2014 Centerpartiet
  Iréne Homman 2014 2018 Socialdemokraterna
  Fredrik Jarl 2018 2022 Centerpartiet

Lista över oppositionsråd

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Iréne Homman 2013 2014 Socialdemokraterna
  Sofia Jarl 2014 2016 Centerpartiet
  Fredrik Jarl 2016 2018 Centerpartiet
  Anders Bengtsson 2018 2022 Kristdemokraterna

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Irene Homman M Barbro Wallin
Kultur- och fritidsnämnden C Anette Kottilainen M Birgitta Ihlis
Miljö- och byggnadsnämnden S Tomas Fredén C Jonas Hellsten
Barn- och utbildningsnämnden M Jan Wiklund C Kristina Bolinder
Valnämnden C Birgitta Floresjö S Margreth Göransdotter

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Det lokala näringslivet domineras av små och medelstora företag, främst inom trävaruindustrin. Bland de större företagen inom denna sektor återfanns i början av 2020-talet sågverket Moelven Dalaträ AB och dörrtillverkaren Dooria AB. Bland företag inom annan tillverkningsindustri hittades 3M Svenska AB (svetshjälmar, andningsskydd och hörselskydd) och Åkerströms Björbo AB (industriell radiostyrning). Utpendlingen för arbeten i grannkommunerna hade ökat, störst andel till Borlänge, omkring 40 procent av kommunens förvärvsarbetande var utpendlare.[7]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen genomkorsas av riksväg 70 och europaväg E16. Även länsväg 247 går genom kommunen. Genom området går järnvägen (Stockholm–)Borlänge–Mora.[7]

Utbildning

redigera

År 1903 grundade Ottilia Adelborg Gagnefs knyppelskola med syftet att "bevara traditionen och ge kvinnor möjligheter till inkomster". Undervisningen pågick till 1919 och fram till 1924 förmedlade skolan spetsar till återförsäljare, bland dessa Svensk Hemslöjd i Stockholm.[26]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 10 392 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 210:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Gagnefs kommun 1970–2020[27]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 190
1975
  
9 122
1980
  
9 842
1985
  
9 877
1990
  
10 453
1995
  
10 487
2000
  
10 075
2005
  
10 131
2010
  
10 097
2015
  
10 079
2020
  
10 378
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Vid sidan av rikssvenska talas flera dialekter i kommunen. De huvudsakliga dialekterna är floda- och mockfjärdsmålen tillhörande de nedre västerdalsmålen och gagnsmålet tillhörande nedansiljansmålen. Dessa kan indelas i olika bydialekter. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.

Under 1600-talet började Floda finnmark befolkas av skogsfinnar, vilka talade finska dialekter. Även Gagnefs socken hade ett par finnbosättningar, bland annat Finntorpet och Stockgropen. Numera talas inte finskan av skogsfinnarnas ättlingar, men det finns en betydande Sverigefinsk minoritet i kommunen som är finskspråkig. Dessa är framför allt personer som kom hit från Finland som arbetskraftsinvandrare på 1970-talet och deras familjer. Många av dessa är læstadianer.[28] I den tidigare skolan i Bodarna är Dalarnas Fridsförening verksam.

Historiskt har det även funnits resandefolk,[29] kalderash-romer[29] och samer[30] i kommunen.

Konstarter

redigera

Litteratur

redigera

Sedan år 2000 delar kommunen ut Ottilia Adelborg-priset till förtjänta författare eller bokillustratörer.

Kulturarv

redigera

I stort sett alla Gagnefs fäbodar finnas att beskåda längs Gagnefs fäbodstigar, som totalt består av cirka 40 mil av gamla fäbod- och kulturstigar. En av dessa är Bastberget, en fäbod som ligger cirka 15 km söder om Mockfjärd, nära gränsen till Grangärde socken (Ludvika kommun). Bastberget är en av ytterst få fäbodar i Sverige som haft fäboddrift utan avbrott i över 400 år.[31] Området utgör idag ett riksintresse för kulturmiljövården.

Ett annat kulturarv är Lövsjö bruk vars verksamhet inleddes sedan brukspatron A.F. Rosenberg på Klosters bruk köpt Löfsjö bruk och 1806 fått privilegier för hyttdrift. Tillsammans med Kopparbergs Bergslag anlade han vid Gräsån en masugn av sten och mulltimmer, en rostugn, en kvarn, en såg och ett tröskverk. Bruket var i drift från 1805 till 1895. Den 25 september 1895 nedblåstes masugnen och 1913 revs den, bara fundamentet finns kvar. Rostugnen fick stå kvar och påminner idag om den tidigare verksamheten. Hyttområdet med dammar och varphögen är ett fornminne med RAÄ-nummer Floda 159.[32]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld.

Bilden avser sammanflödet mellan Väster- och Österdalälven vid Älvmötet i Djurås. Vapnet fastställdes 1946. Vid sammanläggningen hade även Floda ett vapen, men det fick vika för Gagnefs, som registrerades hos PRV 1974. Flodas vapen föreställer tre blåklockor.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Gagnef - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gagnef. Läst 16 mars 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 10 april 2023. 
  10. ^ ”Backmon”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/backmon.html. Läst 10 april 2023. 
  11. ^ ”Karls Knös”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/karls-knos.html. Läst 10 april 2023. 
  12. ^
  13. ^ Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 2014-09-01.
  14. ^ ”Politisk ledning - Kommunservice”. web.archive.org. 13 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813024112/http://www.gagnef.se/kommunalorganisation/politiskorganisation/politiskledning.4.6531ec9811c17c6d55280001028.html. Läst 16 mars 2023. 
  15. ^ Larsson, Lars-Gunnar (10 oktober 2018). ”Klart med nytt styre i Gagnef”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-med-nytt-styre-i-gagnef. Läst 11 juli 2019. 
  16. ^ Dalarna, P4 (13 oktober 2022). ”Politiska styret oförändrat – gagnefsbon: "Måste byggas bostäder"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-samma-styre-som-forr-kommer-styra-i-gagnef. Läst 16 mars 2023. 
  17. ^ Olsson, Bild: Kent (19 december 2017). ”Historiskt klubbslag efter fem års infekterad debatt”. dt.se. https://www.dt.se/logga-in/historiskt-klubbslag-efter-fem-ars-infekterad-debatt. Läst 15 juli 2019. 
  18. ^ Olsson, Bild: Kent (4 maj 2018). ”Final på politisk ödesfråga – i revylokal”. dt.se. https://www.dt.se/logga-in/final-pa-politisk-odesfraga-i-revylokal. Läst 15 juli 2019. 
  19. ^ ”Hetaste boendet åter i fokus i specialistutlåtande: "Inte demensvänligt"”. dt.se. 5 december 2018. https://www.dt.se/logga-in/hetaste-boendet-ater-i-fokus-i-specialistutlatande-inte-demensvanligt. Läst 15 juli 2019. 
  20. ^ ”Dom i Gagns Inn-ärende”. dt.se. 2 januari 2015. https://www.dt.se/artikel/dom-i-gagns-inn-arende. Läst 23 juli 2019. 
  21. ^ Larsson, Lars-Gunnar (19 september 2013). ””Gagns inn, en fullständigt obegriplig affär””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/fullstandigt-obegriplig-affar. Läst 23 juli 2019. 
  22. ^ ”Jarl nekas ansvarsfrihet av revisorer”. dt.se. 22 maj 2014. https://www.dt.se/artikel/jarl-nekas-ansvarsfrihet-av-revisorer. Läst 23 juli 2019. 
  23. ^ Larsson, Lars-Gunnar; Howgate, Jennifer (2 juni 2014). ””Jag är glad att jag får fortsätta””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/turbulens-i-gagnef-kommun. Läst 23 juli 2019. 
  24. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Gagnefs kommun.”. gagnef.tromanpublik.se. https://gagnef.tromanpublik.se/organisation/2d8b2f91-7b8c-40c4-a208-ef874c81e6e8. Läst 15 juni 2024. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.gagnef.se. https://www.gagnef.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 15 juni 2024. 
  26. ^ ”Gagnefs knyppelskola - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gagnefs-knyppelskola. Läst 16 mars 2023. 
  27. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  28. ^ ”Från kulturkrock till framgång för laestadianerna i Gagnef”. Södra Dalarnes Tidning. 31 mars 2015. https://www.sodran.se/2015-03-31/fran-kulturkrock-till-framgang-for-laestadianerna-i-gagnef. Läst 3 juli 2023. 
  29. ^ [a b] Casinge, Sebastian (2021). Den nationella minoriteten romer i Dalarna i fyra sekler. Läst 3 juli 2023 
  30. ^ Wehlin, Joakim (2017). Projektrapport: Samer i hela Dalarna. Falun: Dalarnas museum 
  31. ^ ”Dalarnas Tidningar”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817222034/http://www.dt.se/nyheter/gagnef/article716764.ece. Läst 14 november 2010. 
  32. ^ RAÄ-nummer Floda 159.

Källor

redigera

Externa länkar

redigera