Öppna huvudmenyn

Gagnefs kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige

Gagnefs kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Djurås. I kommunen flyter Västerdalälven och Österdalälven samman till Dalälven.

Gagnefs kommun
Kommun
Djurås 2015d.jpg
Älvmöte-skulpturen vid Djurås torg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortDjurås
Inrättad1 januari 1971
Anställda880 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal812,43 kvadratkilometer ()[2]
- därav land767,23 kvadratkilometer[2]
- därav vatten45,2 kvadratkilometer[2]
Folkmängd10 291 ()[3]
Bef.täthet13,41 inv./km² (land)
Läge
Gagnef Municipality in Dalarna County.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°33′00″N 15°08′00″E / 60.55°N 15.133333333333°Ö / 60.55; 15.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Leksands domsaga (–)
Koder
Kommunkod2026
Org.nummer212000-2155[4]
GeoNames2713217
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Floda och Gagnefs socknar. I dessa socknar bildades vid 1862 års kommunalförordningar landskommuner med motsvarande namn.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Gagnefs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Floda och Gagnefs landskommuner.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Falu tingsrätts domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld.

Bilden avser sammanflödet mellan Väster- och Österdalälven vid Älvmötet i Djurås. Vapnet fastställdes 1946. Vid sammanläggningen hade även Floda ett vapen, men det fick vika för Gagnefs, som registrerades hos PRV 1974. Flodas vapen föreställer tre blåklockor.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gagnefs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
8 190
1975
  
9 122
1980
  
9 842
1985
  
9 877
1990
  
10 453
1995
  
10 487
2000
  
10 075
2005
  
10 131
2010
  
10 097
2015
  
10 079
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Gagnefs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Sedan 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Det finns sju tätorter i Gagnefs kommun.[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Djurås &&&&&&&&&&&02128.&&&&&02 128
2 Mockfjärd &&&&&&&&&&&01920.&&&&&01 920
3 Gagnef &&&&&&&&&&&01199.&&&&&01 199
4 Floda &&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701
5 Björbo &&&&&&&&&&&&0658.&&&&&0658
6 Bäsna &&&&&&&&&&&&0655.&&&&&0655
7 Sifferbo &&&&&&&&&&&&0406.&&&&&0406

Sjöar (urval)Redigera

PolitikRedigera

Efter valet 2018 utgörs kommunens styre av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna.[9]

Politiska frågorRedigera

DemensboendefråganRedigera

Dokumentet Struktur för framtidens äldreomsorg, den så kallade Demensboendefrågan, är den politiska frågan som vållat den längsta politiska striden sedan Gagnefs kommun bildades. Bygget av ett nytt demensboende är också den ekonomiskt största satsningen i kommunens historia.[10] Demensboendefrågan initierades i början av 2000-talet och har sedan 2012 varit föremål för politisk diskussion.[11] Den har lett till bildandet av det kommunala partiet Kommunal Samling och har starkt bidragit till två majoritetsskiften i Gagnefs kommun.[12]

Frågan handlar om hur kommunens framtida äldreomsorg ska struktureras och diskussionerna har främst kommit att handla om var i kommunen ett nytt demensboende ska placeras. I december 2017 tog kommunfullmäktige beslut om att bygga boendet i Mockfjärd. Sedan dess har diskussioner förts om huruvida kommunen ska äga boendet eller inte.

Gagns Inn-affärenRedigera

Vid sidan av äldreomsorgsstrukturen är köpet av restaurangfastigheten Gagns Inn 2000-talets mest kontroversiella kommunpolitiska ärende i Gagnef.[13] Affären handlar om Monteliusfastigheten i Gagnefs kyrkby som rustades upp av en privat entreprenör och bytte namn till Gagns Inn. Tanken var att driva restaurang och hotell i fastigheten, men när det inte blev lönsamt och fastigheten skulle säljas visade den sig vara svårt fuktskadat.[14]

I juni 2013 uppmanade dåvarande kommunalrådet Sofia Jarl det kommunala fastighetsbolaget Gagnefsbostäder att köpa Gagns Inn. Hon lovade även att kommunen skulle hyra huset av bolaget. Gagnefsbostäder AB köpte då fastigheten utan att någon ingående besiktning gjorts. Senare under hösten konstaterades det i en granskning att Sofia Jarl inte haft rätt att garantera att kommunen skulle hyra fastigheten. Både kommunens revisorer och kommunstyrelsen riktade kritik mot kommunalrådets hantering av ärendet. Totalt kom köpet att kosta kommunen över 10 miljoner kronor.[15]

Den 2 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige i Gagnef att Sofia Jarl vägrades ansvarsfrihet för 2013. Det genomfördes även en omröstning om hon skulle få sitta kvar som kommunalråd, där hon klarade sig med röstsiffrorna 17-14.[16]

KommunstyrelseordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sofia Jarl 2010 2014 Centerpartiet
  Iréne Homman 2014 2018 Socialdemokraterna
  Fredrik Jarl 2018 2022 Centerpartiet

OppositionsrådRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Iréne Homman 2013 2014 Socialdemokraterna
  Sofia Jarl 2014 2016 Centerpartiet
  Fredrik Jarl 2016 2018 Centerpartiet
  Anders Bengtsson 2018 2022 Kristdemokraterna

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Alf Johansson
Förste vice ordförande C Fredrik Andersson
Andre vice ordförande KOSA Ingegerd Kull Hanses
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Irene Homman M Barbro Wallin
Kultur- och fritidsnämnden C Anette Kottilainen M Birgitta Ihlis
Miljö- och byggnadsnämnden S Tomas Fredén C Jonas Hellsten
Barn- och utbildningsnämnden M Jan Wiklund C Kristina Bolinder
Valnämnden C Birgitta Floresjö S Margreth Göransdotter

Mandatfördelning i valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPS-AltSDKOSAÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701195151
19515
4189,6
38
197311731721
173172
4191,9
356
197611815412
181542
4192,5
338
197911814314
181434
4190,1
3110
198211912216
191226
4191,4
2912
198511812415
181245
4189,5
329
19881152213323
152213323
4185,2
2912
1991114214235
14214235
4185,1
2714
1994217311224
217311224
4185,7
2615
1998314312234
314312234
4180,23
2714
200221412223
21412223
3578,23
2213
200612115124
121524
3580,40
2114
2010122112125
1221225
3584,11
1817
2014192377114
923774
3586,67
2213
2018181259144
825944
3587,75
2112
  • Övriga partier 1970–1973 var Kommunal Samling
  • I valet 2018 blev 2 SD-mandat obesatta
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Näringslivet i Gagnef domineras av små och medelstora företag, främst inom trävaruindustrin.

KulturRedigera

Sedan år 2000 delar kommunen ut Ottilia Adelborg-priset till förtjänta författare eller bokillustratörer.

SevärdheterRedigera

  • Lövsjö bruks verksamhet inleddes sedan brukspatron A.F. Rosenberg på Klosters bruk köpt Löfsjö bruk och år 1806 fått privilegier för hyttdrift. Tillsammans med Kopparbergs Bergslag anlade han vid Gräsån en masugn av sten och mulltimmer, en rostugn, en kvarn, en såg och ett tröskverk. Bruket var i drift från 1805 till 1895. Den 25 september 1895 nedblåstes masugnen och 1913 revs den, bara fundamentet finns kvar. Rostugnen fick stå kvar och påminner idag om den tidigare verksamheten. Hyttområdet med dammar och varphögen är ett fornminne med RAÄ-nummer Floda 159.[18]

BibliografiRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 2014-09-01.
  9. ^ Larsson, Lars-Gunnar (10 oktober 2018). ”Klart med nytt styre i Gagnef”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-med-nytt-styre-i-gagnef. Läst 11 juli 2019. 
  10. ^ Olsson, Bild: Kent (19 december 2017). ”Historiskt klubbslag efter fem års infekterad debatt”. dt.se. https://www.dt.se/logga-in/historiskt-klubbslag-efter-fem-ars-infekterad-debatt. Läst 15 juli 2019. 
  11. ^ Olsson, Bild: Kent (4 maj 2018). ”Final på politisk ödesfråga – i revylokal”. dt.se. https://www.dt.se/logga-in/final-pa-politisk-odesfraga-i-revylokal. Läst 15 juli 2019. 
  12. ^ ”Hetaste boendet åter i fokus i specialistutlåtande: "Inte demensvänligt"”. dt.se. 5 december 2018. https://www.dt.se/logga-in/hetaste-boendet-ater-i-fokus-i-specialistutlatande-inte-demensvanligt. Läst 15 juli 2019. 
  13. ^ ”Dom i Gagns Inn-ärende”. dt.se. 2 januari 2015. https://www.dt.se/artikel/dom-i-gagns-inn-arende. Läst 23 juli 2019. 
  14. ^ Larsson, Lars-Gunnar (19 september 2013). ””Gagns inn, en fullständigt obegriplig affär””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/fullstandigt-obegriplig-affar. Läst 23 juli 2019. 
  15. ^ ”Jarl nekas ansvarsfrihet av revisorer”. dt.se. 22 maj 2014. https://www.dt.se/artikel/jarl-nekas-ansvarsfrihet-av-revisorer. Läst 23 juli 2019. 
  16. ^ Larsson, Lars-Gunnar; Howgate, Jennifer (2 juni 2014). ””Jag är glad att jag får fortsätta””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/turbulens-i-gagnef-kommun. Läst 23 juli 2019. 
  17. ^ Dalarnas Tidningar
  18. ^ RAÄ-nummer Floda 159.

Externa länkarRedigera