Ludvika kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige

Ludvika kommun är en kommun i Dalarnas län, där Ludvika är centralort.

Ludvika kommun
Kommun
Ludvika stadshus (kommunhus)
SloganFör den nyfikne
Kommunens vapen.
Ludvika kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortLudvika
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd26 402 ()[1]
Areal1 647,77 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 490,33 kvadratkilometer[2]
- därav vatten157,44 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet17,72 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°08′00″N 15°11′00″Ö / 60.133333333333°N 15.183333333333°Ö / 60.133333333333; 15.183333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Ludvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2270[3]
Anställda2 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2085
GeoNames2693757
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Majoriteten av kommunens yta är täckt med skog. Dess berggrund utgörs till stor del av  järnmalmsförande leptiter – på sina håll med inslag av urkalksten. Området har en lång brukstradition som i början av 2020-talet hölls vid liv genom industrier inom ABB-koncernen och Spendrups Bryggeri AB.

Sedan kommunen bildades och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ, men trenden vände därefter och befolkningsmängden ökade fram till åtminstone 2020. Socialdemokraterna var största parti i valen mellan åren 1970–2022. De har också varit en del av styret åtminstone åren 1994–2022.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Grangärde, Ludvika och Säfsnäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Ludvika municipalsamhälle inrättades 18 oktober 1901 och upplöstes årsskiftet 1914/1915 när Ludvika köping bildades genom utbrytning ur Ludvika landskommun. Köpingen ombildades 1919 till Ludvika stad. Marnäs municipalsamhälle inrättades 13 december 1918 i Ludvika landskommun och Norrbärke landskommun och uppgick i Ludvika stad 1925.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Återstoden av Ludvika landskommun uppgick i Ludvika stad 1963.

Ludvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ludvika stad samt Grangärde och Säfsnäs landskommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ludvika domsaga. Kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[6]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Geografi redigera

Kommunen är till största delen belägen i de södra delarna av landskapet Dalarna. Vid gränsen till Ljusnarsbergs kommun finns dock ett mindre område som tillhör landskapet Västmanland. Kommunen gränsar i söder till Ljusnarsbergs kommun och Hällefors kommun i Örebro län, i väster till Filipstads kommun i Värmlands län, i norr till Vansbro kommun och Gagnefs kommun samt i öster till Borlänge kommun, Säters kommun och Smedjebackens kommun, alla i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi redigera

Södra Dalarnas bergslag återfinns även i Ludvika kommun, vilka till stor del utgörs av järnmalmsförande leptiter. På några ställen förekommer urkalksten, exempelvis i kommunens nordöstra hörn, där den gett upphov till en rik flora. De högt belägna delarna är kuperade och täckt med morän som i sin tur är klädd med skog. Stora områden med myr breder ut sig i väster medan finkorniga uppodlade sediment återfinns i de lägre delarna, så som vid kring Grangärde i östra delen av kommunen. Bevarade smältvattenrännor från inlandsisens avsmältning återfinns vid Persbo dälder i Persbo. Dessa mynnar vid högsta kustlinjen (cirka 190 meter över havet). Den tydligast markerade rullstensåsen är Grangärdesåsen.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Ludvika kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,6 %)
  Skog (88,7 %)
  Öppen myrmark (6,1 %)
  Jordbruksmark (0,6 %)
  Övrig mark (1,0 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 20 naturreservat i Ludvika kommun.[10] Bland dessa Hån, som bildades 2007. I området har decennier av djur som betar lett till en artrikedom som inkluderar liten blåklocka, prästkrage och ärenpris men också mer sällsynta växter som slåtterblomma, blodrot och bockrot.[11] Ett annat exempel är Långmyran som ligger på ett område med kalksten. Området blev naturreservat 2017. På en begränsad yta i halvöppen högörtsgranskog växer där den fridlysta orkidén guckusko.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Gränge-Säfsnäs församling och Ludvika församling.

 
Distrikt inom Ludvika kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[13]: Grangärde, Grängesbergs, Ludvika och Säfsnäs.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Ludvika kommun.

Nr Tätort Befolkning
1 Ludvika (del av) 15 245
2 Grängesberg 2 146
3 Nyhammar 1 052
4 Grängesberg västra 1 022
5 Sörvik 699
6 Saxdalen 620
7 Sunnansjö 614
8 Håksberg 449
9 Gonäs 341
10 Fredriksberg 297
11 Västansjö 290
12 Fredriksberg östra 283
13 Blötberget 259
14 Hörks hage 206

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre[14] redigera

År Partier
1994–1998 S
1998–2002 S
2002–2006 S V
2006–2010 S V
2010–2014 S V
2014–2018 S V MP
2018– S M L KD

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Maria Strömkvist
Förste vice ordförande M Torbjörn Tomtlund
Andre vice ordförande C Karin Sandström

Mandatfördelning i Ludvika kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPKPÖVRBOPDdemSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970430953
430953
5187,0
3912
19735281134
5281134
5188,8
4011
19764291035
4291035
5188,9
3615
1979630825
63085
5188,7
3615
1982632616
63266
5189,8
3516
19857264635
7264635
5187,9
3615
19886257625
625765
5183,5
3615
199132941536
3294536
5183,5
3021
199453024325
530435
5184,3
2922
1998102523425
1025345
5178,27
2922
2002622232325
622232325
4575,89
2520
20064241133117
424337
4576,73
2817
2010422222229
422222229
4579,88
2520
20144173172110
41737210
4582,92
2421
201841521741110
41527410
4584,61
2817
202241421741210
414274210
4580,74
2520
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Leif Pettersson
Förste vice ordförande M HåGe Persson
Andre vice ordförande C Hans Gleimar

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Åsa Bergkvist M Torbjörn Tomtlund V Lars Handegard
Myndighetsnämnden miljö och bygg M Staffan Bruzelius S Jim Gavelin C Jan-Ola Sandström
Kultur- och fritidsnämnden M Andreas Strandberg S Susanne Andersson V Sten G. Johansson
Social- och utbildningsnämnden M Håkan Frank S Mohammed Alkazhami C Hans Westergren
Samhällsbyggnadsnämnden S Sören Finnström M Magnus Erbing V Ida Friberg
Valnämnden S Anna-Lena Andersson M Jan Lindeberg

Vänorter redigera

 
Ludvikahästen, tillverkas sedan 1980-talets mitt.

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Från Gustav Vasas tid härstammar traditionerna av bruk. Som exempel kan nämnas kronobruket vid Ludvika ström som främst tillverkade stångjärn och gjutjärnsprodukter. I början av 2020-talet var det lokala näringslivet präglat av en betydande industri med ABB-koncernen – med bland annat tillverkning av anläggningar för kraftöverföring – och Spendrups Bryggeri AB i spetsen.[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från norr till söder genomkorsas kommunen av riksväg 50 och från sydost till nordväst av riksväg 66, varifrån länsväg 245 tar av åt väster vid Sunnansjö. Kommunens västra del genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 26. I Ludvika möts Bergslagsbanan som genomkorsar kommunen i nord-sydlig riktning mellan Frövi och Falun samt Bergslagspendeln som utgår från Ludvika i östlig riktning mot Fagersta. Båda sträckningarna trafikeras av regiontågen Tåg i Bergslagen.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 26 402 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 102:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ludvika kommun 1970–2020[15]
ÅrFolkmängd
1970
  
33 245
1975
  
33 069
1980
  
31 695
1985
  
29 907
1990
  
29 421
1995
  
28 176
2000
  
26 450
2005
  
25 537
2010
  
25 810
2015
  
26 362
2020
  
26 604
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur redigera

Museum redigera

Ekomuseum Bergslagen utgörs av ett 70-tal industrihistoria sevärdheter och sträcker sig från Grangärde finnmark i Dalarna till Mälardalen i Västmanland.[16] Bland Ekomuseum Bergslagens sevärdheter i Ludvika kommun hör:

Andra museer i kommunen är exempelvis Dan Andersson-museet i Ludvika och Grangärde hembygdsgård. Bland arbetslivsmuseer återfinns Grängesbergs gruvor, Lombergshjulet, Motor & nostalgimuseet samt Sörviksbygdens kulturförening.

Kulturarv redigera

 
Sunnansjö herrgård.

År 2023 fanns nio byggnadsminnen i Ludvika kommun. Bland dessa Gonäs bergsmansgård, Grangärde prästgård och Sunnansjö herrgård.[17]

 
Gungholmen vid Nya Prästhyttan i Ludvika kommun (2013).

I Grangärde finnmark ingår den naturminnesmärkta parken Gungholmen som ligger på en ö i Pajsoån. Den nyttjades som rekreationsområde av familjer från Ludvika bruk och Nya Prästhyttan.

I kommunen finns också Västansjö hytta som anses vara den äldsta bevarade mulltimmerhyttan i Västerbergslagen.

Kommunvapen redigera

Blasonering: På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld.

Ludvika kommunvapen fastställdes från början för Ludvika stad år 1920. Strömmen och blixten syftar på Ludvika ström och kraftutvinningen. Liljorna kommer från släkterna Lillies[specificera] och Cedercreutz vapen, som båda spelat roll för ortens uppkomst. När kommunen hade bildats 1971 bestämdes att den skulle överta stadsvapnet och det registrerades hos PRV år 1974. Som brukligt var i Dalarna hade även de tidigare landskommuner som kom att ingå i den nya kommunen egna vapen, vilkas giltighet upphörde.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ [a b] ”Ludvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ludvika. Läst 8 juli 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 8 juli 2023. 
  11. ^ ”Hån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/han.html. Läst 8 juli 2023. 
  12. ^ ”Långmyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/langmyran.html. Läst 8 juli 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
  15. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  16. ^ ”Om oss”. Ekomuseum Bergslagen. https://ekomuseum.se/om-oss-2/. Läst 8 juli 2023. 
  17. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 8 juli 2023. 

Externa länkar redigera