Öppna huvudmenyn
Utedass har varit vanliga även i industrialiserade länder. Många villakvarter i Brisbane i Australien saknade kloaker fram till 1970-talet.

Ett avträde (även torrklosett; i dagligt tal oftast utedass eller bara dass) är en plats där människor lämnar sin avföring och urin, men som till skillnad från en vattenklosett inte är ansluten till en kloak. Restprodukterna uppsamlas antingen i ett grävt hål i marken eller i en tunna under sittbänken. I vissa fall är avträdet sammanbyggt med en gödselstack eller svinstia. Ett avträde kan hysa flera sittplatser bredvid varandra utan avskiljande mellanväggar.

Innan vattenklosetten infördes var avträdet vanligt förekommande i anslutning till de flesta hushåll och arbetsplatser. Numera förekommer avträden mest i utvecklingsländer och på landsbygden.

Terminologi och synonymerRedigera

 
Avskild byggnad för avträde på en sätervall i Norge.

På grund av avträdets funktion har det under årens lopp benämnts med ett flertal synonymer och eufemismer.

  • Hemlighushuset, skithuset
  • Dass, utedass. Termen "dass" kommer från tyskans das Haus, som betyder "huset".[1]
  • Torrklosett, TC. I motsats till vattenklosett, WC.[1] TC används bland annat på kartor.
  • Latrin.[1] Term som används bland annat i militären, på kartor och i samband med restprodukternas hantering; latrintunna.
  • Tuppen. Finlandssvensk benämning.[1]
  • Muggen,[1] Stadsslang. Avser vanligen vattenklosett.
  • Bajamaja. Ett varumärke för ett modernt portabelt avträde som ofta används under utomhusevenemang.
  • Torrtoalett, mulltoa, multrum. Ett modernt avträde – biologisk toalett – där restprodukterna inte transporteras bort utan komposteras i uppsamlingsbehållaren. Mulltoaletter av olika slag blev populära i Sverige under 1970-talet.

EtymologiRedigera

Det vanligaste smeknamnet, "hemlighus", kommer från de förtroligheter mellan människor som utbyttes där. Det har alltså inte att göra med "hemliga biologiska behov" som utförs.[2]

Avträden i olika länderRedigera

SverigeRedigera

 
Svenskt vägmärke
 
Sittbänk med lock i ett avträde.
 
Utedass vid turiststugan Chata pod Rysmi, Rysy, Slovakien.

På landsbygden var avträdet ofta sammanbyggt med ladugården för enkel utgödsling direkt på gödselstacken. I de medeltida städerna byggdes avträden ibland in i stenhusen och restprodukterna uppsamlades i latrinkammare under husen. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet fanns det i städerna rader med avträden på innergårdarna, men i samband med industrialiseringen ersattes avträden i nyare fastigheter av vattenklosetter. I äldre fastigheter byggdes garderober och skrubbar om till vattenklosetter, men in på 1990-talet fanns det enstaka hushåll utan vattenklosetter i svenska städer, bland annat i Visby innerstad.

Avträden är fortfarande vanliga i anslutning till sommarstugor och enklare anläggningar utanför stadsplanerat område, exempelvis scoutstugor. Dessa moderna avträden anläggs vanligen som enskilda byggnader, ibland sammanbyggda med vedbod eller övriga uthus. Moderna avträden luktar vanligtvis betydligt mindre än äldre tiders, bland annat för att man numera begagnar torvströ eller annat torrt material dugligt till kompostering och även försöker skilja urin och avföring åt. Korrekt arrangerad ventilation hjälper också mot lukt, och befrämjar komposteringen.

I till exempel Rättviks museum finns modeller från medeltida gårdar där utedasset låg i direkt anslutning till svinstian. På von Echstedtska gården utanför Säffle finns ett dass med vacker rokokoinredning och plats för flera med samma behov.

Dikt av Gustaf FrödingRedigera

Gustaf Fröding skrev i diktsamlingen Gralstänk:

"Något är skönt
ock i en lus
ock i ett grönt
blad bakom ett hemlighus"

IndienRedigera

I Goa i Indien förekommer avträden i anslutning till svinstiorna, så kallade pig-toilets. Detta löser delvis foderfrågan för grisarna [3], men ger också upphov till inälvsparasiter, till exempel binnikemask och trikiner, när man senare äter upp grisarna.

TysklandRedigera

I Tyskland fanns ringformiga dass, både av typen där folk blickade mot centrum och från.

USARedigera

I USA, särskilt de södra delarna, kunde ett besök på ett utedass vara ganska riskfyllt, eftersom flugorna lockade till sig den mycket giftiga spindelarten svart änka som kunde bita besökarna.[källa behövs]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

LitteraturRedigera

  • Kalle Bäck, Det svenska dasset - inte bara en skitsak!: en historisk studie av dassets betydelse som forum för social kontakt och medborgarfostran. Borensberg: Noteria 1994.
  • Gunnar Tilander, Stång i vägg och hemlighus: kulturhistoriska glimtar från mänsklighetens bakgårdar. Stockholm: Pan 2003.

Externa länkarRedigera