Öppna huvudmenyn

Stora Tuna socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Borlänge kommun och ingår från 2016 i Stora Tuna distrikt.

Stora Tuna socken
Socken
Stora Tuna kyrka.jpg
LandSverige
LandskapDalarna
KommunBorlänge kommun
Bildadmedeltiden
Area522 kvadratkilometer
Upphov tillStora Tuna landskommun
Karta
Stora Tuna sockens läge i Dalarnas län.
Red pog.svg
Stora Tuna sockens läge
i Dalarnas län.
Koordinater60°27′07″N 15°28′31″E / 60.45194444°N 15.47527778°Ö / 60.45194444; 15.47527778
Koder, länkar
Sockenkod2378
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127037 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 521,70 kvadratkilometer, varav 502,10 land. (utan arealen för Borlänge köping och Domnarvets landskommun på 38,4)[1] År 2000 fanns här 45 680 invånare[2]. Tätorterna Borlänge, Ornäs, Repbäcken, Halvarsgårdarna, Idkerberget och Norr Amsberg samt stadsdelen och tidigare centralorten Romme och sockenkyrkan Stora Tuna kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung under namnet Tuna socken som namnändrades till det nuvarande senast vid mitten av 1700-talet. Ur socknen överfördes 1604 Aspeboda församling till Kopparbergs församling. I slutet av 1400-talet utbröts Silvbergs socken, 1776 Gustafs socken, 1636 Dalsby fjärdings socken (Säter). 1647 utbröts Amsbergs församling som 1929 införlivades åter.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Stora Tuna församling och för de borgerliga frågorna till Stora Tuna landskommun. Borlänge köping utbröts ur landskommunen 1898 och Domnarvets landskommun utbröts 1929. Landskommunen inkorporerade 1952 Torsångs landskommun och uppgick 1971 i Borlänge kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Stora Tuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Gagnefs kompani.[3]

GeografiRedigera

Stora Tuna socken ligger kring Borlänge kring Dalälven och Tunaån. Socknen består av en större bördig slättbygd, Tunaslätten, och höglänta skogsbygder med höjder som i Dragberget i väster når 497 meter över havet.[4][5][1]

OrterRedigera

  • Romme (del av Borlänge tätort)
  • Buskåker
  • Hesse
  • Hovgården
  • Idkerberget
  • Jakobsgårdarna
  • Matsknutsgårdarna
  • Nygårdarna
  • Sellnäs
  • Sör Romme
  • Tuna-Hästberg
  • Strandbro
  • Tolsbo
  • Grevbo
  • Nyby

FornlämningarRedigera

Cirka 65 boplatser från stenåldern är funna, liksom cirka 30 gravar från vikingatiden. På slätten finns gott om slagg från lågtekniskt bergsbruk. Från medeltiden och senare finns hyttruiner samt mängder av gruvhål. Vid Domnarvet låg den medeltida borgen Borganäs.[4][5][6][7] I början på 1600-talet fanns det planer på att anlägga en stad vid Stora Tuna, benämnd Gustafsstad.

NamnetRedigera

Namnet (1333 Tunum) kommer från prästgården och dess grannby och är pluralform av tun, 'inhägnad"'. Tillägget Stora påträffas första gånger 1726 och syftar på storleken av socknen.[8]

BibliografiRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Stora+Tuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Tuna&Typ=Alla&DatumFran=&DatumTill= Adm historik för Stora Tuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Stora Tuna socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Stora Tuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera