Öppna huvudmenyn

Stora Tuna landskommun var mellan 1863 och 1971 en kommun i Kopparbergs län med Romme som centralort. Kommunen är idag en del av Borlänge kommun.

Stora Tuna landskommun
fd kommun
Stora Tuna Romme kommunalhus.JPG
Kommunhuset för landskommunen
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
Kommun, nuBorlänge kommun
CentralortRomme
Inrättad1 januari 1863
 urStora Tuna socken
UtbrutitDomnarvets landskommun (1929)
Borlänge köping (1898)
InförlivatTorsångs landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iBorlänge kommun
Areal, befolkning
Areal591 kvadratkilometer ()
Läge
W1952 Stora Tuna.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°26′26″N 15°29′39″E / 60.440511111111°N 15.494301111111°Ö / 60.440511111111; 15.494301111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagFalu domsagas södra tingslag (–)
Stora Tuna med Gustafs tingslag (–)
Koder
Kommunkod2012
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunen inrättades i Stora Tuna socken i Dalarna när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Det område som idag utgör Borlänge centrum ingick i Stora Tuna. Borlänge var år 1863 bara namnet på en mindre by, en av många sådana byar på Tunaslätten, som låg där Bygatan ligger idag.

I landskommuen uppstod det efterhand två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1 januari 1952 inkorporerades Torsångs landskommun.

Landskommunen upphörde den 1 januari 1971 då den uppgick i Borlänge kommun.[1]

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Stora Tuna församling. Den 1 januari 1952 tillkom Torsångs församling.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en blå pilbåge, och blått, vari en yxa av guld.

Vapnet antogs 1943.

Även Torsångs landskommun hade ett vapen som upphörde att gälla redan 1952 i samband med sammanläggningen med Stora Tuna.

GeografiRedigera

Stora Tuna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 590,60 km², varav 545,20 km² land.[2]

Tätorter i kommunen 1960Redigera

Tätort Folkmängd
Borlänge, del ava &&&&&&&&&&&04005.&&&&&04 005
Romme &&&&&&&&&&&01972.&&&&&01 972
Idkerberget &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700
Ornäs &&&&&&&&&&&&0438.&&&&&0438
Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300
Repbäcken &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
Tuna-Hästberg &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252
Matsknutsgårdarna &&&&&&&&&&&&0232.&&&&&0232
Tylla &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 65,6 %.[3]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Stora tuna landskommun 1925-1970
År Invånare
1925
  
11 984
1930
  
9 028
1935
  
9 107
1940
  
8 890
1945
  
9 325
1950
  
9 715
1955
  
11 342
1960
  
12 919
1965
  
13 005
1970
  
13 979
Källa: SCB-Folkmängd 1920-1970.

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1938-1966Redigera

ValårVSSPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19381311132
131132
30
30
1942131232
131232
30
29
19462121231
212123
30
29
1950191371
19137
4075,1
37
19541171273
171273
4067,7
36
19581181344
181344
4069,8
337
19621191253
191253
4073,8
346
196631414513
3141453
4081,0
346
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunalfullmäktiges ordförande[4]Redigera

1919-1923 J. Albert Eriksson

1923-1928 Ejnar Lindbärg

1928-1942 Janne Hellberg

1942-1970 Thure Oscarsson

KommunalförvaltningenRedigera

Stora Tuna landskommun var organiserad med följande styrelser, nämnder och utskott.

StyrelserRedigera

  • Folkskolestyrelsen (-1971)
    Styrelse med tretton ledamöter, de fyra skolnämnderna arbetade under styrelsens styrning.

NämnderRedigera

  • Bespisningsnämnden (-1971)
    Arbetade med att tillhandahålla mat av god kvalité till skolelever och personal.
  • Fastighetsnämnden (-1957)
    Förvaltning inom kommunen vilken beslutat inom området vatten, avlopp och underhåll av fastigheter. Nämnden bestod av sex ledamöter som även tillhörde kommunalnämnden. Ursprungligen var Fastighetsnämnden en kommitté med fick sedan utökade befogenheter inom området. Då nämnden inte hade någon instruktion som reglerade dess arbete, och då ärenden från kommunens övriga nämnder kolliderade med dess arbete, valde kommunen att låta denna nämnd upphöra år 1957.
  • Förvaltningsnämnden (-1971)
    Skötte bland annat reparationer av skolbyggnader och nybyggnationer.
  • Hemhjälpsnämnden (-1971)
    Motsvarar dagens hemtjänst. Nämnden tillhandahöll hemhjälp genom egen anställd personal.
  • Musiknämnden (-1971)
    Bedrev en frivillig musikundervisning genom kommunens skolor, läsåret 1955-1956 deltog 340 elever.
  • Socialnämnden (-1971)
    Bestod av nio ledamöter. Dessa arbetade med sociala frågor kring kommunens invånare och beslutade bland annat om frågor kring äldrevården, och ekonomiska problem.
  • Undervisningsnämnden (-1971)
    Tog fram undervisningsmateriel och skapade Stora Tuna kommuns skolfilmsarkiv, samt införskaffade modern utrustning för film, band och radio.

UtskottRedigera

  • Arbetsutskottet (-1971)
    Var ett förvaltningsutskott med uppgift att samordna det kommunala arbetet.

ByggnadsverkerRedigera

FotnoterRedigera

^a Tätorten Borlänge var delad mellan Stora Tuna landskommun (4 005 inv.) och Borlänge stad (26 061 inv.)

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 170 i pdf:en
  3. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 38 & 40 i pdf:en
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130314130141/http://www.borlange.se/templates/BlgPage____9189.aspx. Läst 13 oktober 2013.