Leksands kommun
Leksands kommun (uttal ) är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Leksand vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort. Kommunen ligger vid sjön Siljan. Genom kommunen flyter Österdalälven som mynnar ut i Östersjön.
Leksands kommun Kommun | |
![]() Leksands centrum | |
![]() Leksands kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Län | Dalarnas län |
Centralort | Leksand |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 16 121 ()[1] |
Areal | 1 410,41 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 1 221,07 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 189,34 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 13,20 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 60°44′00″N 15°00′00″Ö / 60.733333333333°N 15°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Mora domkrets (–) Leksands domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2163[3] |
Anställda | 1 825 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2029 |
GeoNames | 2696649 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Leksand, Siljansnäs (från 1875) och Ål. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Siljansnäs landskommun 1875 genom en utbrytning ur Leksands landskommun.
Leksandsnorets municipalsamhälle inrättades 11 november 1904 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Leksands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Leksands landskommun. 1974 införlivades Ål och Siljansnäs kommuner.[5]
Den 1 januari 1990 överfördes ett område med 6 personer från Leksands kommun och Åls församling till Falu kommun och Bjursås församling.[6]
Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands domsaga och ingår sen dess i Mora domsaga.[7]
Kommunvapnet Redigera
Blasonering: I fält av guld en svart nyckel.[8]
Leksands kyrka var ursprungligen vigd åt S:t Peter (Petrus) och hans attribut var en nyckel, därav kommunvapnet vilket härstammar från ett sockensigill från 1625. Vapnet fastställdes som vapen för Leksands församling (och för landskommunen) år 1950. 1974 slogs Leksand ihop med Siljansnäs och Ål. Alla de tidigare kommunerna hade haft heraldiska vapen, men den namngivande enhetens vapen registrerades hos PRV för Leksands kommun år 1974.
En träskulptur föreställande S:t Peter med nyckeln i hand pryder mycket riktigt gaveländan över koret på Leksands kyrka. Det ursprungliga sockensigillet har texten: "SIGILLVM - LIXANDENSE 1625".
-
Siljansnäs landskommun
(1949–1970)
Siljansnäs kommun
(1971–1973) -
Åls landskommun
(1948–1970)
Åls kommun
(1971–1973) -
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Leksands kommun 1970–2020[9] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 12 347 | |||
1975 | 12 761 | |||
1980 | 13 572 | |||
1985 | 13 930 | |||
1990 | 14 805 | |||
1995 | 15 440 | |||
2000 | 15 240 | |||
2005 | 15 440 | |||
2010 | 15 289 | |||
2015 | 15 326 | |||
2020 | 15 801 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Kommunerna Ål och Siljansnäs folkmängd ingår 1970. |
Indelningar Redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter Redigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det nio tätorter i Leksands kommun.
Nr | Tätort | Befolkning 2015 | Befolkning 2017 |
---|---|---|---|
1 | Leksand | 6 107 | 6 265 |
2 | Insjön | 2 141 | 2 152 |
3 | Siljansnäs | 1 271 | 1 294 |
4 | Häradsbygden | 696 | 693 |
5 | Tällberg | 875 | 883 |
6 | Västanvik | 472 | 486 |
7 | Djura | 387 | 388 |
8 | Alvik | 304 | 301 |
9 | Hjortnäs | 259 | 278 |
Centralorten är i fet stil.
Källa:[11]
Kommunikationer Redigera
Leksand ligger vid riksväg 70 som förbinder Leksand norrut och söderut. Det finns tre järnvägsstationer i kommunen, en i centralorten Leksand, en i Insjön och en i Tällberg. Från Leksand går dagligen flera direkttåg och tåg med anslutning till bland annat Stockholm, Mora, Borlänge, Falun, Örebro och Gävle. Restid från Leksand till Stockholm är ca 3 timmar. Det går även expressbussar dagligen till Stockholm och Uppsala.
Politik Redigera
Ordförande i kommunfullmäktige var mellan 2010 och 2014 Lasse Nygård (c) som sedermera efterträddes av nuvarande ordförande i kommunfullmäktige, Per-Erik Ingels (c), som tillträdde efter valet 2014.
I kommunen finns ett antal byaråd med en samordnande funktion vilka är geografiskt fördelade och fungerar som intresseföreningar med valda ledamöter från föreningar och företag i respektive område.
Kommunfullmäktige Redigera
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Per-Erik Ingels |
Förste vice ordförande | S | Birgitta Jansson |
Andre vice ordförande | M | Mats Stenmark |
Källa:[12]
Kommunstyrelse Redigera
Presidium 2019–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Ulrika Liljeberg |
Förste vice ordförande | M | Sebastian Larsson |
Andre vice ordförande | S | Viktor Zakrisson |
Källa:[13]
Utskott under kommunstyrelsen Redigera
Presidier 2019–2022 | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
Allmänna | C | Ulrika Liljeberg | M | Sebastian Larsson | S | Viktor Zakrisson |
Lärande och stöd | C | Tomas Bergsten | M | S | Lars Halvarson | |
Samhällsbyggnad | M | Sebastian Larsson | KD | Mikael Kyller | S | Birgitta Jansson |
Vård och omsorg | C | Kenneth Dahlström | M | Kerstin Marits | S | Ingrid Rönnblad |
Källa:[14]
Kommunala nämnder Redigera
Presidier 2019–2022 | ||||
---|---|---|---|---|
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
Individnämnden | C | Kenneth Dahlström | C | Tomas Bergsten |
Jävsnämnden | S | Karin Nyström | C | Mats Backlund |
Valnämnden | C | Rune Bröms | S | Kent Dahlquist |
Krisledningsnämnd | C | Ulrika Liljeberg | M | Sebastian Larsson |
Källa:[15]
Mandatfördelning i valen 1970–2022 Redigera
Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | LP | ByP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 14 | 11 | 6 | 1 | 3 |
| 35 | 86,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 18 | 19 | 5 | 2 | 5 |
| 49 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 18 | 19 | 5 | 2 | 5 |
| 49 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 19 | 17 | 4 | 2 | 7 |
| 49 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 18 | 1 | 17 | 2 | 3 | 8 |
| 49 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 15 | 1 | 19 | 4 | 3 | 6 |
| 49 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 1 | 15 | 3 | 19 | 3 | 4 | 4 |
| 49 | 84,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 13 | 2 | 2 | 15 | 4 | 5 | 6 |
| 49 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 15 | 3 | 1 | 17 | 2 | 3 | 5 |
| 49 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 5 | 10 | 2 | 2 | 19 | 1 | 5 | 5 |
| 49 | 80,78 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 5 | 10 | 1 | 2 | 19 | 3 | 5 | 4 |
| 49 | 79,61 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 12 | 2 | 15 | 3 | 7 | 7 |
| 49 | 81,48 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 11 | 3 | 1 | 2 | 11 | 2 | 8 | 9 |
| 49 | 83,28 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 12 | 3 | 3 | 4 | 11 | 1 | 6 | 6 |
| 49 | 85,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 10 | 4 | 3 | 15 | 1 | 4 | 8 |
| 49 | 87,82 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 5 | 8 | 1 | 4 | 8 | 5 | 1 | 3 | 6 |
| 41 | 85,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Näringsliv Redigera
Leksands kommun har enligt Svenskt Näringsliv Dalarnas bästa företagsklimat och 28:e bästa i landet. Det finns ca 1000 företag varav de flesta är småföretag. De största privata arbetsgivarna är:
Kommunen har även ett välutvecklat samarbete med Tobetsu i Japan som cirka 400 arbetstillfällen är relaterade till.
Utbildning Redigera
Kommunen har sju kommunala grundskolor placerade i Leksand, Insjön, Siljansnäs, Tällberg, Ullvi, Djura och Gärde. Utöver de kommunala finns det även två fristående grundskolor, s.k. friskolor, profilskolan Excel och Banérskolan.
Leksands gymnasium tar även in elever från Gagnefs kommun, som inte har ett eget gymnasium, och till vissa program elever från Rättviks kommun. I anslutning till gymnasiet finns en kommunal musikskola.
Högskolan Dalarna har en filial i Leksand med cirka 300 studenter.
I kommunen finns även ett antal folkhögskolor. Bland annat finns Västanviks folkhögskola med inriktning på teckenspråk och döva personer, samt Leksands Folkhögskola med inriktning på hantverk, form och design samt personlig utveckling.
Jofa Hockeyskola har sommarkurser för ungdomar från hela landet.
Kultur Redigera
I Leksand finns kulturhus med tillhörande bibliotek, kommunal kulturskola, konstmuseum och hembygdsgård. Det finns också ett aktivt spelmanslag. I Leksand finns också Leksands kyrka, en av landets största landsbygdskyrkor med en unik lökkupol. På tillhörande kyrkogård ligger bl.a. Gustaf Ankarcrona, Hugo Alfvén, Lille Bror Söderlundh och Rune Lindström begravda. Bredvid kyrkan ligger sommarhuset Hildasholm som lät byggas av Axel Munthe. I Leksand finns också Karlfeldtsgården Sångs, där Erik Axel Karlfeldt bodde om somrarna.
Vänorter Redigera
Leksand har sju vänorter:
- Aurora, Kanada
- Brainerd, Minnesota, USA
- Hørsholm, Danmark
- Karksi-Nuia, Estland
- Lillehammer, Norge
- Oulais, Finland
- Tobetsu, Japan
Dessutom finns ett samarbete mellan Leksands gymnasium och Soroti Secondary School i Uganda. Samarbetet har pågått sedan år 2002 och innebär bland annat att elever från Samhällsprogrammet i Leksand kan göra sina projektarbeten mot Uganda och får även möjligheten att göra en studieresa under sista året av utbildningen.
Se även Redigera
Källor Redigera
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängd 31 dec 1989 enligt indelningen 1 jan 1990; Del 1-2 Kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 88 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 januari 2016
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Heraldiskt register”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16210&refid=1265&HeraldikID=164. Läst 6 maj 2011.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Befolkning”. www.leksand.se. https://www.leksand.se/medborgare/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/. Läst 4 juni 2019.
- ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter 2018-2022”. Leksands kommun. Arkiverad från originalet den 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093524/https://www.leksand.se/medborgare/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktiges-ledamoter/. Läst 3 juni 2019.
- ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter 2019-2022”. Leksands kommun. https://www.leksand.se/medborgare/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 3 juni 2019.
- ^ ”Utskott och nämnder”. www.leksand.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093608/https://www.leksand.se/medborgare/kommun-och-politik/kommunens-organisation/utskott-och-namnder/. Läst 3 juni 2019.
- ^ ”Utskott och nämnder”. Leksands kommun. Arkiverad från originalet den 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093608/https://www.leksand.se/medborgare/kommun-och-politik/kommunens-organisation/utskott-och-namnder/. Läst 3 juni 2019.
Externa länkar Redigera
- Leksands kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Leksands kommun.