Säters kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige

Säters kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Säter.

Säters kommun
Kommun
Säters sockenstuga
SloganJag är tokig i Säter[1]
Kommunens vapen.
Säters kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortSäter
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 190 ()[2]
Areal624,52 kvadratkilometer ()[3]
- därav land570,33 kvadratkilometer[3]
- därav vatten54,19 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet19,62 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°21′N 15°45′Ö / 60.35°N 15.75°Ö / 60.35; 15.75
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Hedemora domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2247[4]
Anställda1 375 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2082
GeoNames2679832
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Säters stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Silvbergs landskommun i Gustafs landskommun samtidigt som Säters landskommun uppgick i Säters stad medan Stora Skedvi landskommun förblev oförändrad.

Säters kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säters stad samt landskommunerna Gustafs och Stora Skedvi.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[7]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera
 
Åsgårdarna i Säter.

Kommunens norra och södra delar präglas av kuperade skogsområden och rika sjöar, medan mellersta delarna domineras av Dalälvens dalgång omgiven av odlade områden med fina sediment. Här har raviner som det imponerande Säterdalen med sin 40 meter djupa ravin och lövskogsvegetation bildats i sedimentjordarna. Centralorten kännetecknas av rullstensåsen Badelundaåsen, sträckande sig i nordvästlig–sydöstlig riktning, täckt till stor del av sediment och fungerar som öppen odlingsmark.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Säters kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (4,9 %)
  Skog (77,8 %)
  Öppen myrmark (1,9 %)
  Jordbruksmark (14,8 %)
  Övrig mark (0,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

[10]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Säterbygdens församling.

 
Distrikt (socknar) inom Säters kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[11]: Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter.

Tätorter

redigera

År 2020 bodde 66,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Säters kommun:[13]

Tätort Befolkning
Säter 4 731
Enbacka och Mora 1 571
Skedvi kyrkby 400
Naglarby, Lisselhaga och Storhaga 355
Solvarbo 315

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av de rödgröna och Folkpartiet. Tillsammans samlade partierna 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fortsatte en blocköverskridande koalition att styra; denna gång bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. De två partierna fortsatte samregera även efter valet 2018.[14] Efter valet 2022 inkluderades även Kristdemokraterna i styret. Partierna meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "barn och utbildning, företagande och på Säters ekonomi".[15]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2014–2018
Ordförande S Maud Jones Jans
Förste vice ordförande C Karl-Erik Finnäs
Andre vice ordförande KD Daniel Erikgörs

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701715513
171553
4187,9
338
19731716323
1716323
4190,4
356
19761716314
171634
4191,4
356
197921713315
2171335
4189,7
3110
198211812217
181227
4190,6
329
198511810417
181047
4188,7
2813
198818211415
1821145
4183,8
2417
19912141211227
214211227
4185,5
2714
19943171110216
3171026
4185,3
2516
1998411110126
4111026
3580,87
2114
200221419324
2149324
3576,73
2015
200621418325
2148325
3579,14
1916
2010116117216
16726
3581,21
1916
2014214146215
2144625
3585,39
1916
2018211148117
211487
3587,23
1916
2022212155127
2125527
3585,51
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen i Säters kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Utöver det som enligt lag åligger kommunstyrelsen har den i Säters kommun även ansvar för ekonomi, näringsliv, kommunikation, konsumentfrågor, personalfrågor, IT-frågor och fritidsfrågor. För sitt arbete har de delat in sig i tre utskott om tre och fem ledamöter. Dessa är: arbetsutskottet, personalutskottet och fritidsutskottet.[16]

Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd.[17]

Övriga nämnder

redigera

Avser mandatperioden 2014–2018.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Sune Hemmingsson S Hans-Göran Steneryd
Kulturnämnden S Annbritt Grünewald S Lennart Götesson
Samhällsbyggnadsnämnden S Håkan Karlsson C Marit Ragnarsson
Jävsnämnden S Håkan Engberg FP Hans-Otto Jönsson
Utbildningsnämnden S Tommy Bäck C Anders Olsson
Valnämnden S Lars Hjorth M Ulrika Åsåker

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Under 1500- och 1600-talen var området en betydande plats för gruv- och bruksverksamhet. Under 1900-talet har näringslivet i kommunen främst präglats av offentliga verksamheter, särskilt Säters sjukhus som senare blev känt som Skönviks psykiatriska klinik. I början av 2020-talet var sjukhuset fortfarande den största arbetsplatsen i kommunen. Näringslivet inkluderade även små och medelstora företag som Gustafs Scandinavia AB och Sittab AB (specialiserade på stolar), alla belägna i Gustafs. Kommunen och regionen var fortsatt de största arbetsgivarna.[8]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Riksväg 70 korsar kommunen och passerar genom centralorten och vidare mot nordväst mellan Mora och Enbacka. I norra delarna av kommunen går även riksväg 80 från öst till väst. Länsväg 266 korsar mellersta delarna av kommunen söder om Hyen. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Avesta Krylbo–Borlänge.[8]

Utbildning

redigera
 
Stora Skedvi skola (2017-2018 under ombyggnad)

I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.[18][19]

Klockarskolan, som ligger i centrala Säter, är den enda högstadieskolan i kommunen, men det finns tre låg- och mellanstadieskolor; Kungsgårdsskolan (Säter), Enbacka skola och Stora Skedvi skola.[20]

Befolkning

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Säters kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 812
1975
  
10 262
1980
  
10 874
1985
  
11 201
1990
  
11 896
1995
  
11 790
2000
  
11 259
2005
  
10 989
2010
  
10 840
2015
  
11 009
2020
  
11 161
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kulturarv

redigera

Området som utgör Säters kommun har präglat av månghundraårigt bergsbruk i gruvor, hyttor och hammare. Längs kulturslingan Silverringen, som går genom Silvbergs och Säters bergslagområden, återfinns fem av de platserna: Jönshyttan, Öster Silvbergs gruva, Grängshammars bruk, Ulfshyttan och Bispbergs gruva.[22]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.

Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ läs online, www.dn.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Säter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4ter. Läst 12 februari 2024. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2082&id2=null. Läst 25 maj 2024. 
  13. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 25 maj 2024. 
  14. ^ ”De ska styra Säter ihop – C-ordföranden: "Vi får mer inflytande"”. web.archive.org. 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093510/https://www.dt.se/logga-in/de-ska-styra-sater-ihop-c-ordforanden-vi-far-mer-inflytande. Läst 27 maj 2024. 
  15. ^ Nyheter, S. V. T. (13 oktober 2022). ”Klart: S, KD och C ska styra Säter”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-kd-s-och-c-ska-styra-i-sater. Läst 27 maj 2024. 
  16. ^ ”Kommunstyrelsen”. Säters kommun. https://sater.se/kommun-demokrati/organisation/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 15 juni 2024. 
  17. ^ ”Kommunalråd i Säter”. Säters kommun. https://sater.se/kommun-demokrati/medborgardialog-och-paverkan/kommunalrad/. Läst 15 juni 2024. 
  18. ^ ”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017. 
  19. ^ ”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017. 
  20. ^ ”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017. 
  21. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  22. ^ ankial (7 juni 2017). ”Silverringen - ett utflyktsmål i silvret och järnets spår”. www.sater.se. https://www.sater.se/gora-uppleva/sevardheter/silverringen/. Läst 12 februari 2024. 

Externa länkar

redigera