Säters kommun
Säters kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Säter.
Säters kommun Kommun | |
![]() Säters sockenstuga | |
Slogan | Jag är tokig i Säter[1] |
---|---|
![]() Säters kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Dalarna |
Län | Dalarnas län |
Centralort | Säter |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 11 287 ()[2] |
Areal | 624,52 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 570,33 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 54,19 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 19,79 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 60°21′N 15°45′Ö / 60.35°N 15.75°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Falu domkrets (–) Hedemora domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2247[4] |
Anställda | 1 375 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2082 |
GeoNames | 2679832 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |

Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Säters stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Silvbergs landskommun i Gustafs landskommun samtidigt som Säters landskommun uppgick i Säters stad medan Stora Skedvi landskommun förblev oförändrad.
Säters kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säters stad samt landskommunerna Gustafs och Stora Skedvi.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[7]
Kommunvapnet Redigera
Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.
Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.
-
Gustafs landskommun
(1947–1970) -
Silvbergs landskommun
(1951–1952) -
Stora Skedvi landskommun
(1945–1970)
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Säters kommun 1970–2020[8] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 9 812 | |||
1975 | 10 262 | |||
1980 | 10 874 | |||
1985 | 11 201 | |||
1990 | 11 896 | |||
1995 | 11 790 | |||
2000 | 11 259 | |||
2005 | 10 989 | |||
2010 | 10 840 | |||
2015 | 11 009 | |||
2020 | 11 161 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Indelningar Redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Säterbygdens församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:
Geografi Redigera
Kommunens största sjö är den vid tätorten liggande Ljustern. Utöver denna finns en mängd mindre sjöar. Ett antal berg, utan alltför höga toppar, återfinns i kommunen. Mest signifikant är Bispbergs klack.
Tätorter Redigera
Det finns 5 tätorter i Säters kommun.[10]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Säter | 4 429 |
2 | Enbacka | 961 |
3 | Mora | 817 |
4 | Solvarbo | 301 |
5 | Skedvi kyrkby | 407 |
Politik Redigera
Kommunfullmäktige Redigera
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Maud Jones Jans |
Förste vice ordförande | C | Karl-Erik Finnäs |
Andre vice ordförande | KD | Daniel Erikgörs |
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Socialnämnden | C | Sune Hemmingsson | S | Hans-Göran Steneryd |
Kulturnämnden | S | Annbritt Grünewald | S | Lennart Götesson |
Samhällsbyggnadsnämnden | S | Håkan Karlsson | C | Marit Ragnarsson |
Jävsnämnden | S | Håkan Engberg | FP | Hans-Otto Jönsson |
Utbildningsnämnden | S | Tommy Bäck | C | Anders Olsson |
Valnämnden | S | Lars Hjorth | M | Ulrika Åsåker |
Mandatfördelning i Säters kommun, valen 1970–2022 Redigera
Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 17 | 15 | 5 | 1 | 3 |
| 41 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 17 | 16 | 3 | 2 | 3 |
| 41 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 17 | 16 | 3 | 1 | 4 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 17 | 13 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 18 | 12 | 2 | 1 | 7 |
| 41 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 18 | 10 | 4 | 1 | 7 |
| 41 | 88,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 18 | 2 | 11 | 4 | 1 | 5 |
| 41 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 14 | 1 | 2 | 11 | 2 | 2 | 7 |
| 41 | 85,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 17 | 1 | 1 | 10 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 85,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 11 | 1 | 10 | 1 | 2 | 6 |
| 35 | 80,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 14 | 1 | 9 | 3 | 2 | 4 |
| 35 | 76,73 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 14 | 1 | 8 | 3 | 2 | 5 |
| 35 | 79,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 16 | 1 | 1 | 7 | 2 | 1 | 6 |
| 35 | 81,21 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 14 | 1 | 4 | 6 | 2 | 1 | 5 |
| 35 | 85,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 11 | 1 | 4 | 8 | 1 | 1 | 7 |
| 35 | 87,23 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 12 | 1 | 5 | 5 | 1 | 2 | 7 |
| 35 | 85,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Utbildning Redigera
I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.[11][12]
Klockarskolan, som ligger i centrala Säter, är den enda högstadieskolan i kommunen, men det finns tre låg- och mellanstadieskolor; Kungsgårdsskolan (Säter), Enbacka skola och Stora Skedvi skola.[13]
Se även Redigera
- Lista över insjöar i Säters kommun
- Naturreservat i Säters kommun
- Lista över fornlämningar i Säters kommun
- Personer med anknytning till Säters kommun
- Silverringen. Kulturslingan genom Silverbergs och Säters bergslagområden.
Källor Redigera
- ^ läs online, www.dn.se.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.
- ^ ”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017.
- ^ ”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017.
- ^ ”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017.
Externa länkar Redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Säters kommun.