Bollnäs kommun

kommun i Gävleborgs län, Sverige

Bollnäs kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är staden Bollnäs, belägen i mellersta delen av kommunen.

Bollnäs kommun
Kommun
SloganUpplev Bollnäs
Kommunens vapen.
Bollnäs kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
LänGävleborgs län
CentralortBollnäs
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd26 414 ()[1]
Areal1 976,64 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 814,05 kvadratkilometer[2]
- därav vatten162,59 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet14,56 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°21′N 16°24′Ö / 61.35°N 16.4°Ö / 61.35; 16.4
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets (–)
Bollnäs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2361[3]
Anställda2 425 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2183
GeoNames2720678
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata
Introduktion till Bollnäs kommun (manus)

Genomgående är terrängen storbruten även om detta är tydligare i den västra delen än den östra. Höjderna är beväxta med skog, medan odlings- och betesmarker primärt återfinns vid Ljusnans och Voxnans älvsystem. Tjänstesektorn dominerade kommunens näringsliv i början av 2020-talet.

Antalet invånare har varit relativt stabilt sedan kommunen bildades. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av olika regnbågskoalitioner.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Rengsjö, Segersta och Undersvik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 6 juli 1888 inrättades i Bollnäs landskommun Bollnäs municipalsamhälle som upplöstes 1906 när samhället utbröts och bildade Bollnäs köping. Den 13 september 1901 inrättades Arbrå municipalsamhälle i Arbrå landskommun. Den 23 mars 1919 inrättades i Bollnäs landskommun Björkhamre municipalsamhälle, som upplöstes 1923 när samhället utbröts och bildade Björkhamre köping. Bollnäs stad bildades 1942 av de två köpingarna.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Undersviks landskommun i Arbrå landskommun och uppgick Segersta landskommun i Hanebo landskommun, medan Bollnäs stad, Bollnäs landskommun och Rengsjö landskommun förblev oförändrade. 1959 införlivades dock Bollnäs landskommun i Bollnäs stad. Den 31 december 1961 upplöstes Arbrå municipalsamhälle.

Bollnäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bollnäs stad. 1974 införlivades kommunerna Alfta, Arbrå, Hanebo och Rengsjö. 1977 utbröts Alfta församling och överfördes till Ovanåkers kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till den 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sedan dess i Hudiksvalls domsaga.[6]

Geografi redigera

Kommunen gränsar till Ovanåkers kommun, Ljusdals kommun, Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun, Falu kommun och Ockelbo kommun.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunens topografi utgörs av höjder som ligger mellan 45 och upp ca 495 meter över havet.[7] Dessa är beväxta med skog och mellan dessa finns dalar med sedimentslätter. Genomgående är terrängen storbruten även om detta är tydligare i den västra delen än den östra. Även vid de öppnare slättområdena, så som vid Kilafors, blir nivåskillnaderna mer markanta.[8]

I de lägre områdena, i synnerhet kring Ljusnans och Voxnans älvsystem, återfinns sedimentslätter med odlings- och betesmarker. Sådana slätter återfinns även kring Rengsjö och Mo, där i närheten av Ljusnanåsen. I kommunens sydvästra hörn finns Järboåsen, ett mindre åssystem. Från Tevsjön till Bergviken rinner Ljusnan genom kommunen och passerar längs vägen Orsjön, Kyrksjön, Växsjön och Varpen. Vid Varpen sammanstrålar Ljusnan med Voxnan för att därefter rinna ut i Bergviken i sydöst.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Bollnäs kommun Sverige






 

Markanvändning i Bollnäs kommun.

  Bebyggelse (3,2 %)
  Skog (86,9 %)
  Öppen myrmark (3,2 %)
  Jordbruksmark (6,5 %)
  Övrig mark (0,2 %)






 

Markanvändning i Sverige.

  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 16 naturreservat i Bollnäs kommun.[10] Flera av reservatet var även klassade som Natura 2000-områden, däribland Galvån,[11] Andersvallsslåtten[12] och Djupsjön-Römmaberget.[13]

Naturreservatet Tjuvberget är ett område med stor variation i landskapet. Där samsas klippstup med 300 år gamla tallar, hällmarker och bördig granskog. Där trivs ovanliga växter så som skogstry, trolldruva, springkorn, getrams och myskmåra.[14]

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt (socknar) inom Bollnäs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Arbrå-Undersviks församling, Bollnäs församling, Hanebo-Segersta församling och Rengsjö församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15]Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Rengsjö, Segersta och Undersvik.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2018 fanns det nio tätorter i Bollnäs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Bollnäs &&&&&&&&&&013962.&&&&&013 962
2 Arbrå &&&&&&&&&&&02105.&&&&&02 105
3 Kilafors &&&&&&&&&&&01207.&&&&&01 207
4 Lottefors &&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0360
5 Segersta &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
6 Vallsta &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
7 Sibo &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
8 Rengsjö &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
9 Freluga &&&&&&&&&&&&0213.&&&&&0213
Centralorten är i fet stil.
Karta

 

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010 till 2014 bildades ett majoritetsstyre genom samarbete mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Sjukvårdspartiet Bollnäs och Miljöpartiet.

Efter valet 2014 styrdes kommunen av ett minoritetskoalition mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Detta innebar att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll. För att undvika detta ingick Centerpartiet en valteknisk samverkan med koalitionen, men fortsatte ändå att driva politik i opposition.[16] Den politiska majoriteten i kommunen bestod efter valet 2018 av regnbågskoalitionen Socialdemokraterna, Bollnäspartiet, Moderaterna och Miljöpartiet som tillsammans har 26 av 45 mandat.[17]

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte. Socialdemokraterna och Moderaterna stannade kvar vid makten med den nya koalitionspartnern Centerpartiet. Tillsammans fick de tre partierna majoritet.[18]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre vice ordförande från oppositionen.

Presidium 2022–2026[19]
Ordförande S Marie Centerwall
Förste vice ordförande M Åsa Äng Eriksson
Andre vice ordförande BP Oskar Myrberg

Mandatfördelning i Bollnäs kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPBollpSJVBSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197041910512
4191052
4184,2
347
197342116512
4211652
4989,6
427
197642214513
4221453
4989,6
3514
197942313414
4231344
4988,3
3415
1982325110316
3251036
4989,2
3217
198532428516
3242856
4987,4
3118
198832438515
3243855
4983,1
2920
1991320228437
320228437
4983,8
2821
199432638315
3263835
4983,8
2326
199871937346
71937346
4977,31
2722
2002316213735
316213735
4979,09
2821
200631713113326
317313326
4976,14
2425
201021416235525
2146235525
4578,71
2718
201431427165214
314276524
4582,64
2718
201831417155414
31475544
4583,76
2619
20222145185235
214585235
4581,23
2718
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Bollnäs-Gärdet 43,29  % 31,31  %
SD Arbrå-Flästa 25,08  % 17,04  %
M Rengsjö 16,21  % 11,20  %
C Rengsjö 20,02  % 10,66  %
Bollp Bollnäs-Söräng 15,84  % 10,04  %
KD Arbrå-Flästa 8,07  % 6,09  %
V Hanebo Centrum 7,54  % 5,47  %
L Bollnäs-Hamre 5,26  % 3,58  %
SJVB Bollnäs-Söräng 3,57  % 2,50  %
MP Arbrå-Undersvik 3,43  % 1,92  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Kommunstyrelsen har 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare.[20] Ordförande i kommunstyrelsen är Abdullahi Cadaani (S), 1:e vice ordförande är Tommy Winqvist (M) och 2:e vice ordförande är Jonatan Hölzgen (SD).

Övriga nämnder redigera

Det politiska arbetet fördelas på sju olika nämnder.[21] Förutom de som presenteras nedan finns även Bollnäs, Ovanåker och Ljusdals överförmyndarnämnd.[21]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Erika Engberg C Elisabeth Johansson
Kulturnämnden C Ida Modig Westergren S Örjan Larsson
Miljö- och byggnämnden S Fredrik Palmborn Olofsson M Peter Linzie
Teknik- och fritidsnämnden S Fredrik Skoglund C Marina Nilsson
Barn- och utbildningsnämnden C Nicklas Fredriksson S Ann-Katrin Samuelsson
Valnämnden M Per Stener Bång S Elsy Burman

Internationella relationer redigera

Bollnäs har ett flertal olika internationella samarbeten vilka "syftar till att skapa möjligheter och ett mervärde för dig som invånare, utveckla vår egen verksamhet samt bidra till att uppnå Bollnäs kommuns vision och mål". Förutom den kommunala kontakten med EU, vilket bland annat innebär att möjligheten att söka finansiering "för att utveckla kommunen och byta erfarenheter med andra", finns även vänortssamarbeten och kommunala partnerskap.[22]

Bollnäs kommun har fyra aktiva vänortssamarbeten och två vilande. De aktiva är Flekkefjord i Norge, Misburg-Anderten i Tyskland, Shepton-Mallet i Storbritannien och Ogre i Lettland. I de aktiva samarbeten turas respektive vänort om att arrangera ett veckolångt evenemang vartannat år, med olika fokus. Samarbetet inkluderar såväl politiker och medarbetare som skolor och föreningar. De vilande vänorterna är Nykøbing Mors i Danmark och Kankaanpää i Finland.[23]

Kommunen har 2022 till 2024 ett pågående kommunalt partnerskap med Lobatse i Botswana. Syftet är att "gemensamt utveckla ungdomsinkludering med fokus på det lokala kulturarvet". Projektet finansieras av Sida.[24]

Nationella relationer redigera

Bollnäs kommun är medlem i ett antal organisationer så som Sveriges Kommuner och Regioner,[25] Sveriges Ekokommuner,[26] och Samordningsförbund Gävleborg.[27]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Tjänstesektorn, som i början av 2020-talet sysselsatte omkring 80 procent av den dagbefolkningen, dominerar sysselsättningen. Detta kan härledas till att centralorten under lång tid varit handels- och servicecentrum för både den egna kommunen såväl som stora delar av de närliggande kommunerna. Kommunen och Region Gävleborg var samtidigt de största enskilda arbetsgivarna. Verkstadssektorn utgjorde basen inom tillverkningsindustrin med företag som Bruks AB som tillverkar maskiner för biprodukthantering i sågverk och SNA Europe AB som tillverkar verktyg. I vissa delar av kommunen var jord- och skogsbruket fortsatt viktiga, totalt sysselsatte branschen två procent av dagbefolkningen.[8]

Infrastruktur redigera

Riksväg 83 kommer in i kommunen vid Bergviken och passerar Kilafors innan den fortsätter följa Ljusnan norrut innan den går vidare till grannkommunen. Genom kommunen går även Länsväg 301.[8]

Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa har i stort sett stängt ner, men Inlandsbanan har visat intresse för att ta över hela linjen.[28] Som partner i Partnerskap Atlantbanan arbetar kommunen för att utveckla "järnvägsinfrastrukturen från Trondheim via Östersund-Ånge-Ljusdal-Bollnäs-Gävle till Stockholm – och består av järnvägarna Meråkerbanan, Mittbanan, Norra stambanan och Ostkustbanan".[29]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 26 414 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 101:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Bollnäs kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 716
1975
  
27 667
1980
  
27 877
1985
  
27 871
1990
  
28 094
1995
  
27 933
2000
  
26 735
2005
  
26 237
2010
  
26 248
2015
  
26 594
2020
  
26 809

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 852, eller 10,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 394 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 285, eller 4,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 210 den 31 december 2002).[31]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bollnäs kommun 26 394 personer. Av dessa var 2 403 personer (9,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

År 2022 fanns 762 fornlämningar, med ursprung från Bollnäs kommun, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[33] I området Mårdnäs finns en fornminnesled där man bland annat ser 12 gravhögar samt lämningar efter en järnåldersgård.[34]

I kommunen finns fem byggnadsminnenRenshammar, Renstedtska gården, Styfstorpet, Västansjö ullspinneri och Växbo kvarn.[35] Ett annat kulturarv är Bollnässtugan, ett helgdagshus flyttat från byn Herte i Bollnäs socken, som numer återfinns på Skansen.[36]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält en trana av silver med hjässa, ben och näbb röda, vilken i sin upplyfta högra fot håller en röd sten, stående ovanför två av vågskuror bildade strängar av silver.

För Bollnäs stad fastställdes 1943 ett vapen, innehållande en trana (tagen från ett sockensigill från 1600-talet) och ett hjul, symboliserande järnvägen. Efter kommunbildningen modifierades vapnet (järnvägen ansågs inte ha samma betydelse då) och i stället infogades de två strängarna, symboliserande Ljusnan och Voxnan. Vapnet registrerades hos PRV 1976. Vapnet antogs under den korta tid som Alfta ingick i kommunen och det är också från dess vapen som strängarna kommer.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ * Terrängkartan 1:50 000
  8. ^ [a b c d] ”Bollnäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bolln%C3%A4s. Läst 2 juli 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 4 februari 2023. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 2 juli 2022. 
  11. ^ ”Galvån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/galvan.html. Läst 2 juli 2022. 
  12. ^ ”Andersvallsslåtten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/andersvallsslatten.html. Läst 2 juli 2022. 
  13. ^ ”Djupsjön-Römmaberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/djupsjon-rommaberget.html. Läst 2 juli 2022. 
  14. ^ ”Tjuvberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/tjuvberget.html. Läst 2 juli 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Hansson, Magnus (21 oktober 2014). ”Överraskande samarbete inom Bollnäspolitiken”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5996942. Läst 2 juli 2022. 
  17. ^ ”Politik och demokrati”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati. Läst 2 juli 2022. 
  18. ^ Roos, Jimmy; Gävleborg, P4 (12 oktober 2022). ”Nytt styre i Bollnäs – S, M och C bildar majoritet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nytt-styre-i-bollnas-s-m-och-c-bildar-majoritet. Läst 4 februari 2023. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 7 januari 2023. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 4 februari 2023. 
  21. ^ [a b] ”Nämnder”. www.bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder. Läst 7 januari 2022. 
  22. ^ ”Internationellt arbete”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete. Läst 2 juli 2022. 
  23. ^ ”Utbyte med vänorter”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/utbyte-med-vanorter. Läst 2 juli 2022. 
  24. ^ ”Kommunala partnerskap”. bollnas.se. https://bollnas.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/kommunala-partnerskap. Läst 2 juli 2022. 
  25. ^ ”Vad är Sveriges Kommuner och Regioner, SKR?”. skr.se. 2019-11.27. https://skr.se/tjanster/lattlast/vadarsverigeskommunerochregionerskr.593.html. Läst 2 januari 2021. 
  26. ^ ”Kommunens miljömål”. www.bollnas.se. Bollnäs kommun. 10 juni 2020. https://www.bollnas.se/index.php/kommunensmiljomal. Läst 2 januari 2021. 
  27. ^ ”Gävleborg ny medlem i NNS”. www.bollnas.se. Bollnäs kommun. 1 februari 2016. https://www.bollnas.se/index.php/88-aktuellt/1579-gaevleborg-ny-medlem-i-nns. Läst 2 januari 2021. 
  28. ^ Hansson, Anders (2 juli 2020). ”Inlandsbanan vill ta över avstängt spår mellan Furudal och Bollnäs”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/jarnvagen-som-inlandsbanan-vill-ta-over-gammal-och-igenvaxt. Läst 2 juli 2022. 
  29. ^ ”Väg- och järnvägsprojekt”. bollnas.se. https://bollnas.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsutveckling/vag--och-jarnvagsprojekt. Läst 2 juli 2022. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  32. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  33. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 2 juli 2022. 
  34. ^ ”Fornlämningar på Mårdnäs”. bollnas.se. https://bollnas.se/turism/upplev-bollnas/se--gora/kultur--sevardheter/fornlamningar-pa-mardnas. Läst 2 juli 2022. 
  35. ^ ”Byggnadsminnen i Gävleborg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen/byggnadsminnen-i-gavleborg.html. Läst 2 juli 2022. 
  36. ^ Skansen.se (2 juli 2022). ”Bollnässtugan”. Skansen.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220802112152/https://www.skansen.se/sv/bollnasstugan-1. Läst 2 juli 2022. 

Externa länkar redigera