Ovanåkers kommun

kommun i Gävleborgs län, Sverige

Ovanåkers kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Edsbyn.

Ovanåkers kommun
Kommun
Järnvägsstationen i Edsbyn
SloganEn attraktiv livsmiljö
Kommunens vapen.
Ovanåkers kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
LänGävleborgs län
CentralortEdsbyn
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 525 ()[1]
Areal2 016,98 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 873,32 kvadratkilometer[2]
- därav vatten143,66 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet6,15 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°23′00″N 15°49′00″Ö / 61.383333333333°N 15.816666666667°Ö / 61.383333333333; 15.816666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets (–)
Bollnäs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2304[3]
Anställda1 025 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2121
GeoNames2685092
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ovanåkers kommun består till stor del av skogsmark med stort inslag av myrar och sjöar. Norra delen av kommunen har storkuperade former. Kring Voxnans slingrande dalgång finns kommunens odlingsmark. Sedan länge domineras det lokala näringslivet av trävaruindustrin. Bland företag inom denna sektor återfanns i början av 2020-talet kommunens största privata arbetsgivare Svenska fönster.

Invånarantalet nådde en topp i början av 1980-talet. Därefter har trenden varit negativ även om en viss ökning återigen kunnat skönjas i början av 2020-talet. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alfta, Ovanåker och Voxna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Voxna landskommun i Ovanåkers landskommun medan Alfta landskommun kvarstod oförändrad.

Ovanåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ovanåkers landskommun. 1977 införlivades området Alfta genom en överföring från Bollnäs kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sedan dess i Hudiksvalls domsaga.[6]

Geografi redigera

Kommunen ligger i södra Hälsingland och gränsar till Ljusdals kommun i norr, Bollnäs kommun i öst, Gävleborgs län samt Falu kommun i sydväst och Rättviks kommun i väst, i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi redigera

Ovanåkers kommun består till stor del av skogsmark med stort inslag av myrar och sjöar. Berggrunden har en vågig överyta och är nästintill helt täckt av storblockig morän. Norra delen av kommunen har storkuperade former, det högsta berget Räkaklitt når där 497 meter över havet. Kring Voxnans slingrande dalgång finns kommunens odlingsmark med leriga jordar nedströms mot Edsbyn medan sandjordar dominerar i dalens övre oreglerade delar. Där hittas också fria forssträckor, exempelvis Hylströmmen. Genom kommunen går även Voxnans biflöde Gryckån, även den med ett mjukt slingrande meanderlopp.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Ovanåkers kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (2,2 %)
  Skog (89,8 %)
  Öppen myrmark (4,6 %)
  Jordbruksmark (3,3 %)
  Övrig mark (0,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns fem naturreservat i Ovanåkers kommun. Samtliga utom Bursjöberget var även klassade som Natura 2000-områden.[9]

Naturreservat Andån utgörs av blandade naturtyper så som myr, sumpskog, fuktängar och torrare skogklädda moränpartier. Genom reservatet rinner Andån som är en lekplats för öring.[10] Tunderåsen består av skog och sumpskog. I de döda och halvdöda träden trivs insektslarver och fåglar som spillkråka och tretåig hackspett.[11] Voxnan och Hylströmmen löper även över till Ljusdals kommun. Reservatet utgörs av älv och skog. Vid Hylströmmen finns både harr och öring. Längs Voxnan finns utter och växter som Kung Karls spira, fågelstarr och skuggviol. I Nissjabäcken förekommer flodpärlmussla.[12] Ålkarstjärnarnas naturreservat består av skog, vatten och myr. I gammelskogen växer 200–300 år gamla träd. Där häckar tretåig hackspett och videsparv. På myrarna häckar andra arter som sångsvan, smålom och grönbena.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Alfta-Ovanåkers församling.

 
Distrikt (socknar) inom Ovanåkers kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall helt överensstämmer med socknarna:[14] Alfta, Ovanåker och Voxna.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Ovanåkers kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Edsbyn &&&&&&&&&&&04179.&&&&&04 179
2 Alfta &&&&&&&&&&&02348.&&&&&02 348
3 Roteberg &&&&&&&&&&&&0379.&&&&&0379
4 Viksjöfors &&&&&&&&&&&&0264.&&&&&0264
5 Runemo &&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249
Centralorten är i fet stil.
Karta

 

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Samma koalition fortsatte styra, men i minoritet, efter valet 2014.[15] Miljöpartiet förlorade sitt enda mandat i valet 2018, men koalitionen, nu bestående av Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna, fortsatte styra i minoritet.[16] Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[18]
Ordförande C Anna Rudman
Förste vice ordförande S Jan-Åke Lindgren
Andre vice ordförande M Ulla Mortimer

Mandatfördelning i Ovanåkers kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702111612
211162
4191,1
36
197311913512
191352
4191,1
356
197611716412
171642
4191,8
329
197911714423
1714423
4191,6
3110
1982117312323
17312323
4191,9
2615
198518211424
18211424
4190,0
3011
198818213332
18213332
4186,4
2714
1991116112353
1612353
4186,6
2813
1994218210243
218210243
4186,4
2219
1998315211253
315211253
4180,56
2021
2002212214353
212214353
4180,33
2318
200621515243
21515243
4178,79
2417
20101172111144
1721144
4179,77
2318
2014112149143
124943
3583,88
2213
2018112410143
1241043
3584,54
2213
202211067164
106764
3581,94
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Kommunstyrelsen har 11 ledamöter. Mandatperoden 2019–2022 är dessa:[19]

  • Håkan Englund (S), ordförande
  • Mikael Jonsson (M))
  • Ylva Ivarsson (S)
  • Tomas Bolen (S)
  • Kent Olsson (L)
  • Hans Jonsson (C)
  • Gun-Marie Swessar (C)
  • Björn Mårtensson (C)
  • David Parhans (C)
  • Jennie Forsblom (KD)
  • Inge Eriksson (SD)

Övriga nämnder redigera

Mandatperioden 2018–2022 finns fem nämnder: socialnämnd, barn- och skolnämnd, gymnasie- och utbildningsnämnd, miljö- och byggnämnd och teknisk nämnd.[20] Överförmyndarnämnden är kommungemensam med kommunerna Bollnäs och Ljusdal, med Bollnäs som huvudman.[21]

Nämnd Ordförande

(2018–2022)

Vice ordförande
Socialnämnden S Carina Nordqvist[22] ?
Barn- och utbildningsnämnden S Jan-Åke Lindgren[23] ?
Miljö- och byggnämnden S Per Helgesson[24] ?
Tekniska nämnden ? ?
Valnämnden ? ?

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Sedan länge domineras det lokala näringslivet av trävaruindustrin. Bland företag inom denna sektor återfanns i början av 2020-talet Svenska fönster AB, AB Edsbyverken och Edsbyporten AB och Nefab Packaging AB. Andra större företag var SNA Europe AB.[7] Största privata arbetsgivaren år 2022 var Svenska Fönster Aktiebolag med 825 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv med &&&&&&&&&&&01125.&&&&&01 125 anställda.[25]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas av Riksväg 50 och länsväg 301. Genom kommunen går även länsvägarna 294 och 296. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Orsa–Bollnäs.[7]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 11 525 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 196:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ovanåkers kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 153
1975
  
13 446
1980
  
13 785
1985
  
13 613
1990
  
13 558
1995
  
13 256
2000
  
12 491
2005
  
11 873
2010
  
11 440
2015
  
11 469
2020
  
11 672

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 811, eller 7,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 432 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 320, eller 2,62 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 193 den 31 december 2002).[27]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ovanåkers kommun 11 432 personer. Av dessa var 743 personer (6,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[28]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Det finns fornlämningar efter människor från mellersta delen av stenåldern och framåt. Exempel på sådana lämningar är boplatser och lösfynd av stenåldersartefakter, så som stenyxor, stenklubbor, knivar och mejslar, både från mesolitisk tid (8000-4100 f.Kr) samt från neolitisk tid (4100-1700 f.Kr.). Dessa lämningar återfinns till största del vid Voxnans stränder samt vid sjöar och vattendrag i anknytning till denna. Lämningarna tyder på att fasta bebyggelser med odlingsmark etablerades under slutet av stenåldern.[29] Från bronsåldern finns ett flertal monumentala rösen. Vid Gårdberget finns två fångstgropar daterade till bronsålden. Bland artefakter har hittats en pilspets i kvartsit, en holkyxa i brons och en kruka med matrester som daterats till sen bronsålder.[30] Från äldre järnåldern finns inga bosättningar inom kommunens gränser. Det finns dock enstaka gravar i Ovanåkers socken. Det finns ett fåtal bevarade gravfält i Ovanåker, och de som finns har daterats till yngre järnålder.[31]

Från yngre järnåldern finns desto mer bevarat. Järnmalmråvara samt mark för betesdrift och jordbruk ledde till en omfattande expansion av bebyggelsen. Främst finns fynd kring Voxnans odlingslandskap.[32] Området som idag utgör kommunen, liksom hela Hälsingland, kännetecknas av en intensiv tidigmedeltida bebyggelseexpansion. Det finns exempelvis bevarade fäbodvallar. Under medeltiden uppfördes också bland annat Alfta kyrka.[33] Bland lämningar efter 1527 finns bebyggelselämningar, begravningsplatser och röjningsröseområden efter skogsfinnarna (svedjefinnarna).[34]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I rött fält en sångsvan av silver med näbb av guld, simmande över en av vågskuror bildad sänkt bjälke och ovan till vänster åtföljd av en öppen krona, båda av guld.

Ovanåkers landskommun antog ett vapen år 1956 med en svan som hade en krona runt halsen. Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet men blev aldrig fastställt i högsta instans. När den nya kommunen skulle låta registrera vapnet befanns det olämpligt, då samma motiv användes av området Stormarn i Tyskland. Efter en modifiering kunde vapnet registreras hos PRV år 1987. Alfta hade också ett vapen vars giltighet upphörde 1974 genom sammanläggning med Bollnäs.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Ovanåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ovan%C3%A5ker. Läst 15 december 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 20 december 2022. 
  10. ^ ”Andån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/andan.html. Läst 20 december 2022. 
  11. ^ ”Tunderåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/tunderasen.html. Läst 20 december 2022. 
  12. ^ ”Voxnan och Hylströmmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/voxnan-och-hylstrommen.html. Läst 20 december 2022. 
  13. ^ ”Ålkarstjärnarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/alkarstjarnarna.html. Läst 20 december 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Den politiska ledningen i Ovanåkers kommun - Ovanåkers kommun”. web.archive.org. 12 november 2014. Arkiverad från originalet den 12 november 2014. https://web.archive.org/web/20141112204457/http://www.ovanaker.se/nyhetsarkiv/nyheter2014/denpolitiskaledningeniovanakerskommun.5.473e7f911488395e26915ba2.html. Läst 15 december 2022. 
  16. ^ Åhlström, Emma (23 november 2018). ”Klart med styret i Ovanåker – S, M och L fortsätter tillsammans”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/klart-med-styret-i-ovanaker-s-m-och-l-fortsatter-tillsammans. Läst 15 december 2022. 
  17. ^ Boman, Pär; Gävleborg, P4 (1 november 2022). ”Socialdemokraterna och Centerpartiet ska styra i Ovanåker”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/s-och-c-ska-styra-i-ovanaker. Läst 15 december 2022. 
  18. ^ ”SAMMANTRÄDESPROTOKOLL” (PDF). Ovanåkers kommun. 21 november 2022. sid. 7. https://www.ovanaker.se/download/18.f79ca6918464149bc8c4b9/1669793992121/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202022-11-21.signerad.pdf. Läst 15 december 2022. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktiges protokoll”. Ovanåkers kommun. 17 december 2018. https://www.ovanaker.se/download/18.4807d70b167d930e89ee5acc/1547122004926/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202018-12-17.pdf. Läst 2 januari 2021. 
  20. ^ ”Nämnder”. www.ovanaker.se. 18 oktober 2017. https://www.ovanaker.se/lattlast/vembestammerikommunen/namnder.1380.html. Läst 20 december 2022. 
  21. ^ ”Överförmyndare/god man”. www.ovanaker.se. 11 september 2017. https://www.ovanaker.se/stodochomsorg/overformyndaregodman.1228.html. Läst 20 december 2022. 
  22. ^ ”Socialnämnden”. www.ovanaker.se. 1 februari 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/socialnamnden.91.html. Läst 20 december 2022. 
  23. ^ ”Barn- och utbildningsnämnden”. www.ovanaker.se. 10 februari 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/barnochutbildningsnamnden.86.html. Läst 20 december 2022. 
  24. ^ ”Miljö- och byggnämnd”. www.ovanaker.se. 26 juli 2022. https://www.ovanaker.se/omkommunen/politikochdemokrati/namnderstyrelser/miljoochbyggnamnd.90.html. Läst 20 december 2022. 
  25. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 15 december 2022. 
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  27. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  28. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  29. ^ Eriksson (2014), sid. 8–10.
  30. ^ Eriksson (2014), sid. 12–13.
  31. ^ Eriksson (2014), sid. 14.
  32. ^ Eriksson (2014), sid. 15.
  33. ^ Eriksson (2014), sid. 19.
  34. ^ Eriksson (2014), sid. 20.

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera