Arbrå

tätort i Bollnäs kommun i Hälsingland, Sverige

Arbrå (uttalas /ˈárbrɔ/)[4] är en tätort i Bollnäs kommun och kyrkbyn i Arbrå socken i Hälsingland. Samhället ligger längs Ljusnan och vid Norra stambanan.

Arbrå
Tätort
Arbrå augusti 2019.jpg
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Bollnäs kommun
Distrikt Arbrå distrikt
Höjdläge 107 m ö.h.
Koordinater 61°28′20″N 16°22′26″Ö / 61.47222°N 16.37389°Ö / 61.47222; 16.37389
Area 295 hektar (2018)[2]
Folkmängd 2 128 (2019)[1]
Befolkningstäthet 7,214 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7004[3]
GeoNames 2725456
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Arbrå
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Den äldsta nedteckningen av Arbrå är från 1314 och nämns då som ørboradh. Från 1500-talet finns bland annat stavningarna Arberådth och Ärbråd. Namnet har sammansättningen Arb-rå, där efterledet -rå betyder bygd, och förledet hänvisar till “de som bor vid ören” där ör avser sandbank och de sandstränder som finns i den del av Ljusnan som Arbrå ligger vid, såsom Orbaden vid Orsjön, inom Arbrå socken. Arbrå har därför sammanfattats betyda “de vid Ljusnans sandiga stränder boendes område”.[5]

Arbrå kyrka ligger i kyrkbyn precis vid Ljusnans strand och uppfördes med början under 1400-talet.[6]

13 september 1907 inrättades Arbrå municipalsamhälle i Arbrå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1961.

IndustrihistoriaRedigera

Arbrå ligger i Ljusnandalen och försågs tidigt med ett vattenkraftverk och spåren av vattenkraften syns tydligt i de nästan torrlagda strömmar som omger Forsön i centrala Arbrå. Där finns spår av tidiga dammbyggen. Sedan 1960-talet finns ett relativt stort vattenkraftverk, Norränge kraftstation, strax norr om tätorten. Därifrån leds Ljusnans vatten ner i en tunnel som har sitt utlopp på södra sidan av Forsön.

KulturRedigera

I centrala Arbrå finns bland annat bibliotek, biograf och Sagateatern. Orten är en av anhalterna under Hälsingenhambon, som under många år skedde på Fornhemmet. Hälsingegården Träslottet ligger vid avfarten mot Koldemo och visar kulturarv och är Bollnäs kommuns besökscentrum för världsarvet Hälsingegårdar.

Arbrå FornhemRedigera

 
Fornhemmet med Erslars-byggningen i mitten.
 
Arbrådräkter på dockor i naturlig storlek utställda i Häggbyggingen Arbrå Fornhem. Dräkterna är gjorda av Julius Forsman från Flästa. Väggmålningarna tros vara utförda av Anders Åsberg.

På Storgatan finns Arbrå Fornhem som drivs av Arbrå Hembygds och Fornminnesförening. Fornhemmet har utställningar och museisalar som visar upp lokal kulturhistoria från Arbrå och Arbrå socken så som textilier, industrihistoria, väggmålningar och en gammal skolsal. Föreningen fick tomtmarken där Fornhemmet idag står, Solbacken mot Storgatan, donerad 1923 och den första byggnaden, ett härbre från Kyrbyn, flyttades dit samma år. Huvudbyggnaden Ersk-Lars, Erslars-byggningen ursprungligen uppfört på 1700-talet i Koldemo, flyttades till Fornhemmet 1926-27, som genom ett lider är hopbyggt med stallbyggnaden. I Häggbyggningen visas två dockor i naturlig storlek klädda i Arbrådräkten. Stintans rum i samma byggnad  är uppkallat efter Delsbostintan, född i Arbrå, med utställning av bland annat hennes utmärkelser.[7] Sammanlagt omfattar Arbrå Fornhem 15 byggnader som dess lagts till under första halvan av 1900-talet, fäbodstuga, dansloge, scoutgård m.m.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Arbrå 1950–2015[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 255
1960
  
1 934
1965
  
2 133
1970
  
2 491
1975
  
2 734
1980
  
2 818
1990
  
2 680 388
1995
  
2 499 397
2000
  
2 294 397
2005
  
2 262 397
2010
  
2 215 394
2015
  
1 961 291

IndustriRedigera

Arbrå samhälle kretsade länge kring olika industrier, främst Arbrå verkstad, sedermera Svedala-Arbrå, Sandvik SRP samt Bruks verkstäder. Andra verksamheter som längre tillbaka bedrivits i Arbrå är bland annat Arbrå Kassaskåpsfabrik och Forsbro textil.

Fortum har sin kundtjänst centrerat till sitt kontor i Arbrå. Detta kontor var tidigare huvudkontor för Hälsingekraft. Här arbetar idag cirka 200 personer

IdrottslivRedigera

Idrottslivet i Arbrå är starkt rotat, och mest framstående är handbollsklubben Arbrå HK vars damlag tidigare spelat i Division 1 östra mellansvenska. För övrigt finns också bland annat skid- och fotbollsklubb. Invid samhället ligger skidbacken Koldemoåsen som var en av Hälsinglands första. Tidigare har också friidrotten varit mycket stark. Svenska mästare inkluderar Per Eriksson i tiokamp, Thomas Eriksson i höjdhopp och Malin Ström i Löpning 100 meter. Thomas satte också svenskt rekord i både höjdhopp och tresteg tävlande för Arbrå.

Kända profiler från ortenRedigera

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 oktober 2013, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 4
  5. ^ Brink, Stefan (1990). Sockenbildning och sockennman - studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala Universitet. sid. 183 
  6. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000004023. Läst 12 januari 2020. 
  7. ^ Arbrå industri- och samhällshistoria. Arbrå Hembygds- och Fornminnesförening. 1991 
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkarRedigera