Arbrå socken i Hälsingland, ingår sedan 1974 i Bollnäs kommun och motsvarar från 2016 Arbrå distrikt.

Arbrå socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunBollnäs kommun
Bildadmedeltiden
Area406 kvadratkilometer
Upphov tillArbrå kommun
Arbrå församling
MotsvararArbrå distrikt
TingslagVästra Hälsinglands domsagas tingslag ()
Arbrå och Järvsö tingslag ()
Arbrå tingslag (–)
Karta
Arbrå sockens läge i Gävleborgs län.
Arbrå sockens läge i Gävleborgs län.
Arbrå sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°29′24″N 16°22′50″Ö / 61.49°N 16.38055556°Ö / 61.49; 16.38055556
Koder, länkar
Sockenkod2395
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Arbrå distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 405,55 kvadratkilometer, varav 372,55 land.[1] År 2000 fanns här 4 190 invånare.[2] Tätorten Vallsta samt tätorten och kyrkbyn Arbrå med sockenkyrkan Arbrå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Arbrå socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Arbrå församling och för de borgerliga frågorna bildades Arbrå landskommun. 23 april 1869 utbröts ett område i kommunens östra del ut för att bli en del av den då nybildade Nianfors landskommun.[4]. Arbrå landskommun utökades 1952 och uppgick sedan 1974 i Bollnäs kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Arbrå-Undersviks församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Arbrå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Arbrå kompani.[6]

Geografi

redigera
 
Ljusnans dalgång i Arbrå socken

Arbrå socken ligger kring Ljusnan norr om Bollnäs. Socknen har odlingsbygd vid älven och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i sydost i Svartbo klint når 431 meter över havet.[7][8][1] I västra delen av socknen ligger en skogsmark med fäbodar.

Den tätaste bebyggelsen finns invid riksväg 83 och Norra stambanan. Arbrå och Vallsta har järnvägsstation vid Norra stambanan.

Geografisk avgränsning

redigera

Arbrå socken utsträcker sig på båda sidor om Ljusnan och man kan därför tala om en västlig respektive östlig sockendel.

Socknen avgränsas i norr av Undersviks socken, i väster av Alfta socken (Ovanåkers kommun) och i söder av Bollnäs socken. I sydost ligger Rengsjö socken och i öster gränsar Arbrå socken mot Enångers respektive Njutångers socken. I nordost gränsar socknen mot Järvsö socken (Ljusdals kommun).

Ljusnan flyter norrifrån och utvidgas i sjöarna Orsjön, Kyrksjön samt Flästasjön. Vid utflödet från Flästasjön (92 m ö.h.) ligger Bomströmmen som för älvens vattenflöde vidare in mot Lottefors i grannsocknen Bollnäs. Kyrksjön ligger mellan Arbrå och Vallsta och har en höjd över havet på cirka 113 m ö.h. Detta innebär att fallhöjden mellan Kyrksjön och Flästasjön, cirka 4 kilometer nedströms är cirka 20 meter. Fallhöjden utnyttjas genom Arbrå kraftstation och Norränge kraftverk.

Västra sockendelen

redigera
 
"Träslottet" i Koldemo

Den västra delen av Arbrå socken är den del som har störst invånarantal och de största orterna. Här ligger såväl centralorten Arbrå som den mindre orten Vallsta. Vid Vallsta ligger Arbrå flygplats. Norr om Vallsta ligger Orbaden vid Åsberget (372 m ö.h.). I sydväst når sockenområdet fram till Galvsjön (172 m ö.h.). Galvsjön avvattnas genom Galvån. I ån, några hundra meter nedströms från Galvsjön, ligger "tresockenmötet" Arbrå-Bollnäs-Alfta. Arbrå Gräsberg ligger invid gränsen mot Bollnäs församling i söder. Cirka två kilometer väster om Arbrå samhälle ligger Koldemoåsen som har toppstuga samt en skidbacke.

Västra sockendelen domineras av kuperade skogsområden med gamla fäbodar/gårdar som till exempel Acktjärbo, Bessbo och Möckelåsbo. Längst i nordväst bildar socknen en kil (området kallas Kilarna) som avslutas med ett "fyrsockenmöte" Arbrå-Undersvik-Järvsö-Alfta. De fyra socknarna möts i Röbäckens inflöde i Andån. Vandringsleden Hälsingeleden passerar genom socknens västra del.

Östra sockendelen

redigera

Arbrå sockens östra del, öster om Ljusnan har några mindre bygder kring områdets vattendrag. Längst i sydost ligger sjön Öjungen (189 m ö.h.).

På östra sidan om älven från Arbrå ligger byn Forsbro. Sydost om denna ligger en dalgång med byarna Forneby och Flästa. Båda byarna består av en mängd gårdar med olika gårdsnamn. I området märks bergstoppen Hisnapp (395 m ö.h.), till vars topp en gångstig leder. Lite väster om Hisnapp ligger en annan topp, Norrberget. Från båda nu nämnda toppar har man en god utsikt över Ljusnandalen i väster.

Ljusnans östra strand ligger, räknat från Forsbro, byarna Norränge, Sanna, Roren, Hänsätter och Backa. Den sistnämnda ligger vid östra brofästet på landsvägsbron från Vallsta på vägen mot Nianfors. Längre norrut på Ljusnans östsida ligger byarna Änga samt Iste. Öster om Iste ligger Istesjön (120 m ö.h.), från vilken en dalgång sträcker sig österut, innerymmande bland annat sjöarna Bysjön (126 m ö.h.) samt Lill-Nien (164 m ö.h.). Till skillnad från Bysjön och Istesjön avrinner Lill-Nien mot öster genom Niannoret, genom vilket sockengränsen mellan Njutånger och Arbrå går. Norr om Bysjön ligger en del bebyggelse, dominerad av Nordsjö med Nordsjö kapell.

Arbrå sockens nordligaste punkt ligger i nordost där socknen når fram till Stensjön (269 m ö.h.). Själva sjön ligger i en kil av Järvsö socken. Lite längre mot väster från Stensjön ligger berget Lillberget. Ännu längre mot väster ligger Storberget (425 m ö.h.), på vilket "tresockenmötet" Arbrå-Undersvik-Järvsö ligger. Mellan Storberget och Lillberget ligger en dalgång som kallas Finsk-dalen. Den förbinder, genom ett bergspass, Järvsö socken i norr med Arbrå i söder. Cirka två kilometer sydost om Stensjön ligger ett "fyrsockenmöte" Arbrå-Järvsö-Delsbo-Njutånger. Delsbo socken når fram till just denna punkt. I övrigt gränsar Arbrå inte mot Delsbo.

Fornlämningar

redigera

Från stenåldern finns boplatser och järnåldern ett 20-tal gravar.[7][8][9][10]

Namnet (1314 Örbaradh) innehåller förleden ör, 'sanbank', efterleden radh, 'bygd'. Namnets tolkning blir då 'örbornas bygd' syftande på Ljusnans västra strand.[11][8]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Arbrå socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 205
1760
  
1 276
1769
  
1 428
1780
  
1 529
1790
  
1 688
1800
  
1 835
1810
  
1 842
1820
  
2 166
1830
  
2 362
1840
  
2 454
1850
  
2 597
1860
  
2 776
1870
  
2 983
1880
  
3 665
1890
  
4 317
1900
  
4 972
1910
  
5 710
1920
  
6 103
1930
  
5 857
1940
  
5 422
1950
  
5 260
1960
  
5 031
1970
  
4 590
1980
  
4 779
1990
  
4 708
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från bygden

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Arbrå socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Arbrå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Arbrå socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Arbrå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera
  • Arbråbygden - organ för bygdens folk i Arbrå och Undersvik, Arbrå bildnings- och ungdomsråd, Arbrå, 1942-72, LIBRIS-id 1701515
  • Arbrå församlingsblad, Årgångar 1934-1939, Arbrå församling, Arbrå, 1934-39
  • Arbrå - industri- och samhällshistoria, Arbrå hembygds- och fornminnesförening, 1992, ISBN 91-630-1154-9 (inb.), LIBRIS-id 7449019
  • Björck, Maria (1966-); Två fångstgropar vid Arbrå-Gårdberget - arkeologisk undersökning - RAÄ 153, Häggesta 9:54 och Backa 4:16, Arbrå socken, Bollnäs kommun, Hälsingland 2006, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2007, LIBRIS-id 10411038
  • Dahlin, Ingrid (1902-); Folkligt dräktskick i Arbrå, Arbrå dräktkommitté, Arbrå, 1975, LIBRIS-id 898924
  • Folkesdotter, Gärd; Gästgivars i Vallsta, Arbrå socken - en beskrivning av byggnader och miljö, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 1998
  • Fröderberg, Ida, Berg och sjö, djur och människor från Arbrå och Undersvik, Eget förlag, Arbrå, 1977, LIBRIS-id 403568
  • Kjellbom, M.; Hälsingemorden 1901 - Ett dystert 25-årsminne av dubbelmorden i Delsbo och Arbrå socknar i Hälsingland (med Åkerberg, Pila-Brita, kolaren Ek m. fl. såsom förgrundsfigurer. Sanndrömmerskan å Järvsö hotell m.m.), Rex bokförlag, Malmö, 1927, LIBRIS-id 1333117
  • Törnfelt, Martha; Något om linhanteringen i Arbrå socken, Högskolan Gävle-Sandviken, Gävle, 1980
  • Hallström, Jan Erik: Torparliv i Arbrå - Olof Hallström i Hof 1866-1910, Bollnäs, 2010 (ISBN 978-91-633-7548-4)
  • Hallström, Jan Erik: Erik Ersson och Olof Jonsson in memoriam. I Släktbiten - medlemsblad för forskarföreningen Släkt & Bygd nr 1/2013, Bollnäs.
  • Hallström, Jan Erik: Arbrå under sju generationer. Om livet i Arbrå socken under 1800-talet och sent 1700-tal i Norra Kyrkbyn, Änga och Koldemo, Bollnäs, 2014 (ISBN 978-91-637-2805-1)

Externa länkar

redigera