Hudiksvalls kommun

	Hudiksvalls kommun; Kommun
	Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall.
Slogan	Glada Hudik
	; Hudiksvalls kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Centralort	Hudiksvall
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	4 524,18 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	2 486,81 kvadratkilometer
- därav vatten	2 037,37 kvadratkilometer
Folkmängd	37 746 (2022-06-30)
Bef.täthet	15,18 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	61°44′00″N 17°07′00″Ö / 61.733333333333°N 17.116666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Hudiksvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2379
Anställda	4 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2184
GeoNames	2704611
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Hudiksvalls kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Hudiksvall.

Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Hälsingland med Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Söderhamns kommun, i sydväst till Bollnäs kommun, i väster till Ljusdals kommun och i norr till Nordanstigs kommun, samtliga i Gävleborgs län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuråker, Delsbo, Enånger, Forsa, Hälsingtuna, Hög, Idenor, Nianfors, Njutånger, Norrbo och Rogsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Nianfors landskommun dock först 1869. I området fanns även Hudiksvalls stad från 1582 som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades den 23 november 1906 Åviks municipalsamhälle som sedan upplöstes vid årsskiftet 1910/1911 när delar av Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun (inklusive municipalsamhällets område) uppgick i Hudiksvalls stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades resten av Idenor med Hudiksvalls stad, samtidigt som följande "storkommuner" bildades: Hälsingtuna (av kommunerna Hälsingtuna och Rogsta), Njutånger (av Nianfors och Njutånger), Enånger (oförändrad), Delsbo (oförändrad), Bjuråker (av Bjuråker och Norrbo) samt Forsa (av Forsa och Hög).

1963 bildades Iggesunds landskommun av Enångers och Njutångers landskommuner. 1965 införlivades Hälsingtuna landskommun i Hudiksvalls stad. Hudiksvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hudiksvalls stad samt landskommunerna Bjuråker, Delsbo, Forsa och Iggesund.^[5]

Mellan 1987 och 2007 var kommunen indelad i kommundelsnämnderna Iggesund, Dellenbygden, Forsa och Hudiksvall.^[6] År 1996 inrättades även Svågadalsnämnden som är ett försök med lokal demokrati på landsbygden i nordvästra delen av kommunen. Svågadalsnämnden är fortfarande kvar.

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.^[7]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1.

Ett sigillavtryck med detta motiv finns bevarat från 1580-talet. När vapenbilden skulle fastställas på 1930-talet komponerades den "I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.", på inrådan av riksheraldikern. Efter kommunbildningen 1971 fanns, förutom den gamla staden vapen, också vapnen för de gamla landskommunerna Delsbo och Bjuråker att välja mellan, men stadsvapnet registrerades för kommunen i PRV år 1974.

År 2006 bestämde sig kommunen för att förenkla vapnet genom att ta bort den blå beväringen och 2007 registrerades vapnet på nytt hos PRV med den nuvarande blasoneringen.

Bjuråkers landskommun
(1966–1970)
Delsbo landskommun
(1963–1970)
Hudiksvalls stad
(1939–1970)
Hudiksvalls kommun
(1971–2006)

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			36 282
1975			36 692
1980			37 538
1985			37 604
1990			38 328
1995			38 708
2000			37 454
2005			37 004
2010			36 849
2015			36 975
Källa: SCB - Folkmängd efter region och år.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 532, eller 9,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 924 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 106, eller 5,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 048 den 31 december 2002).^[8]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hudiksvalls kommun 36 924 personer. Av dessa var 2 978 personer (8,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[9]

Födelseland^[9]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&033946.&&&&&033 946
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
3	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311
6	Thailand	&&&&&&&&&&&&0309.&&&&&0309
7	Irak	&&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203
8	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
9	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0122.&&&&&0122
10	Norge	&&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111
11	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096
12	Polen	&&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
13	Syrien	&&&&&&&&&&&&&090.&&&&&090
14	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
15	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083
16	Iran	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062
17	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059
18	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
19	Danmark	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
19	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
21	Kina	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
22	Somalia	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03

IndelningarRedigera

Distrikt inom Hudiksvalls kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingarna 1999/2000 och till stor del den äldre sockenindelningen^[10]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tio tätorter i Hudiksvalls kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Hudiksvall	&&&&&&&&&&016081.&&&&&016 081
2	Iggesund	&&&&&&&&&&&03419.&&&&&03 419
3	Delsbo	&&&&&&&&&&&02185.&&&&&02 185
4	Sörforsa	&&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581
5	Näsviken	&&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910
6	Njutånger	&&&&&&&&&&&&0849.&&&&&0849
7	Enånger	&&&&&&&&&&&&0643.&&&&&0643
8	Friggesund	&&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530
9	Fredriksfors	&&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
10	Edsta	&&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
Centralorten är i fet stil.

Karta

KommunikationerRedigera

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och X-trafiks regiontåg mellan Gävle och Sundsvall. Från Hudiksvall sträcker sig riksväg 84 åt väster. I kommunens västra delar avtar länsväg 305 åt norr.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Sven-Åke Thoresen 2020-
Förste vice ordförande	S	Agneta Brendt 2020-
Andre vice ordförande	C	Jörgen Bengtsson

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Mikael Löthstam
Förste vice ordförande	M	Jonas Holm
Andre Vice ordförande	C	Caroline Schmidt

NämnderRedigera

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Social- och omsorgsnämnden	S	Henrik Persson	M	Birgitta Medin	C	Karin Hansson
Kultur- och fritidsnämnden	S	Gerd Olsson	M	Adam Rydstedt	C	Sven Bergström Trolin
Byggnadsnämnden	M	Peter Lagerkvist	S	Susanne Östh	C	Jan-Erik Jonsson
Lärandenämnden	M	Jonas Holm	S	Jim Svensk Larm	C	Anton Stark
Tekniska nämnden	S	Annika Huber	M	Jan-Olov Stål	C	Bengt-Åke Nilsson
Överförmyndarnämnden	MP	Andrea Bromhed	S	Lena Gustafsson
Valnämnden		Kerstin Oremark	S	Agneta Brendt

Politiska styrenRedigera

År	Partier
1994-1998	S
1998-2002	S	V
2002-2006	S	V
2006-2010	S	V
2010-2014	C	M	MP	KD	FP
2014-2018	S	V
2018-	S	M	MP

Mandatfördelning i Hudiksvalls kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

5

20

16

4

1

3

5

20

16

4

3

49

84,7

42

7

1973

5

20

1

17

2

1

3

5

20

17

2

3

49

88,5

39

10

1976

3

21

1

17

3

1

3

21

17

3

49

88,9

36

13

1979

4

23

17

3

4

23

17

3

4

51

87,9

33

18

1982

4

24

1

14

1

2

5

4

24

14

5

51

88,2

31

20

1985

4

23

2

11

5

1

5

4

23

11

5

51

86,0

31

20

1988

4

23

4

12

3

2

3

4

23

4

12

3

51

81,9

32

19

1991

3

21

3

2

10

3

4

5

3

21

3

10

3

4

5

51

82,0

30

21

1994

4

24

5

9

2

5

4

24

5

9

5

51

82,3

28

23

1998

8

20

4

8

1

4

6

8

20

4

8

4

6

51

76,35

30

21

2002

6

20

3

10

3

4

5

6

20

3

10

3

4

5

51

73,78

30

21

2006

6

20

2

10

2

9

6

20

10

9

51

75,59

31

20

2010

5

18

4

2

9

2

9

5

18

4

9

51

79,43

27

24

2014

6

19

4

5

8

1

7

6

19

4

5

8

7

51

82,42

29

22

2018

5

16

2

6

11

1

2

8

5

16

6

11

8

51

83,32

26

25

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

SvågadalsnämndenRedigera

I nordvästra landsbygdsdelen finns ett försök med lokal demokrati genom en opolitisk kommundelsnämnd, Svågadalsnämnden, som förvaltar skattemedlen för området. Ledamöterna tillsätts genom direkta personval vart fjärde år.^[11]

SevärdheterRedigera

Avholmsberget i Friggesund, Bodagrottorna i Iggesund, Hölicks och Kuggörarnas fiskeläge ute på Hornslandet. Vid Hälsingtuna kyrka står Hälsingtunastenen.

VänorterRedigera

Kaskö i Finland
Maribo i Danmark
Namsos i Norge

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ hudiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör Hudiksvalls kommun.
Bilder & media
Hudiksvalls kommun

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4e397fbcf73f741e53f7613017ed7f2c5a73782e-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)

[Scbfödelseland-9] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] udiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Areal, befolkning
Hudiksvalls kommun Kommun
Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall.
Slogan	Glada Hudik
Hudiksvalls kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Centralort	Hudiksvall
Inrättad	1 januari 1971
Areal	4 524,18 kvadratkilometer (2019-01-01)^[1]
- därav land	2 486,81 kvadratkilometer^[1]
- därav vatten	2 037,37 kvadratkilometer^[1]
Folkmängd	37 746 (2022-06-30)^[2]
Bef.täthet	15,18 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	61°44′00″N 17°07′00″Ö / 61.733333333333°N 17.116666666667°Ö / 61.733333333333; 17.116666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Hudiksvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2379^[3]
Anställda	4 375 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2184
GeoNames	2704611
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata