Utöka Kalla inte in förstärkningar? redigera
I de diskussioner på WP:Kommentarer om administrationen av Wikipedia som uppstod i samband med ett nyligt administratörsval föreslogs att det skulle förtydligas vad som bör vara tillåtet vad gäller att skicka ut meddelanden till andra om att det pågår val, eller andra typer av diskussioner. Idag finns i WP:Konsensus en skrivning om att inte kalla in förstärkningar, men den gäller främst när man diskuterar artikelinnehåll och liknande. Det finns även ett förslag på Användare:Anhn/sandlåda/Box32 som delvis bygger på enwp:s riktlinje om röstvärvning, en:wp:canvassing, men som omarbetats för att kunna läggas in under WP:Kalla inte in förstärkningar.
Utkastet kan säkert behöva bearbetas ytterligare, bland annat så att det samordnas bättre med WP:Konsensus. Frågan är dock om det som det står nu där är tillräckligt för att flytta utkastet och göra det till supplement till WP:konsensus (eller rent av till en egen riktlinje), om det är något som saknas eller om det är olämpligt att införa?
andejons (diskussion) 10 januari 2022 kl. 11.18 (CET)
Jag stöder att texten Användare:Anhn/sandlåda/Box32, så som den är skriven nu, görs till ett riktlinjessupplement till Wikipedia:Konsensus. Om vi skall diskutera förfiningar av texten innan, finns det en risk att förslaget helt rinner ur sanden, vilket jag skulle se som olyckligt. Då riktlinjer inte är huggna i sten, kan detta med fördel i stället göras i efterhand. – Rabuleius ✎ 12 januari 2022 kl. 17.25 (CET)
- Jag stödjer att den nämnda texten läggs in i Wikipedia:Konsensus. Jag tror iofs att det hade varit bra med litet fler synpunkter, men av samma skäl som ovan tycker jag det kan vänta till efter inkluderingen. / TernariusDisk 12 januari 2022 kl. 17.49 (CET)
- Jag kan acceptera en infogning av hela texten, men jag föredrar att den blir ett supplement. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 18.14 (CET)
- Jag har inte hunnit nagelfara eller tänka igenom texten på allvar, men mitt intryck är att jag på många ställen skulle föredra en mer resonerande text. Den ger intrycket av att presentera mycket klara direktiv uppdelade på ett otal olika situationer. Jag skulle föredra att den ännu bearbetades innan den får någon annan status än som utkast – och jag hoppas att jag lyckas ta mig tid att delta i arbetet. –LPfi (diskussion) 12 januari 2022 kl. 19.09 (CET)
- Jag tycker att idén är bra, och jag tycker att den första delen av utkastet är bra. Jag kan hålla med LPfi om att det (framför allt de senare delarna, under rubriken "Acceptabel avisering") blir lite väl mycket checklistenivå över det. Tabellen framför allt tänker jag mig skulle kunna skrivas om i löpande text för att tydliggöra att det är en hjälp till ett resonemang snarare än att antal rutor som ska bockas för. Jag tror det är viktigt att dokumentet är utformat på ett sådant sätt att det uppmanar till eget resonerande. Man bör tänka på, att de gånger någon hänvisar till det här dokumentet i en diskussion, kommer det sannolikt att vara som svar på något som uppfattas som olämpligt fiskande efter vissa personer med vissa åsikter, och då kan man tänka sig att det är en situation med rätt starka känslor. Om dokumentet ger intryck av att entydigt slå fast att "X är oacceptabelt. Y är acceptabelt." finns det en risk att det i första hand kommer att användas för att slå folk i huvudet med. Den risken tror jag minskar om man gör det mer resonerande. Jag skulle kunna tänka mig något sådant här: "Om man står i begrepp att uppmärksamma någon på en pågående diskussion/omröstning eller liknande, är det värdefullt att först tänka igenom dels hur det kan påverka den aktuella diskussionen, diskussionsklimatet i den diskussion man vill uppmärksamma någon på och hur det kan komma att ses av övriga som berörs av den pågående diskussionen. Det är svårt att ge generella riktlinjer som gäller i alla situationer utan undantag, men i bedömningen om det är lämpligt eller inte att uppmärksamma någon/några om en pågående diskussion eller omröstning kan man t ex väga in omfattningen (det är typiskt sett olämpligt att "spamma" personer med ett stort antal meddelanden), att meddelandet man skriver bör ha ett neutralt innehåll snarare än att ta ställning för/argumentera för en viss ståndpunkt i diskussionen (det kan t ex vara olämpligt att kombinera en uppmaning att delta i en omröstning med ett antal argument för att omröstningen bör få en viss utgång), att man inte väljer ut mottagarna efter vilka åsikter de har eller förväntas ha, och att man är transparent med dels att man gör det, och dels vilka man kontaktar." Sedan kan jag också tycka att det gott kan nämnas något om hur man kan agera om man upplever att någon ägnar sig åt röstfiske eller kampanjande. Det kan vara en eller två meningar, som egentligen är en sammanfattning av vad som står på andra ställen. Man kan ju börja med att påpeka för personen att det är olämpligt och varför. Det finns ibland en tendens i WP-draman att någon förvisso gör något olämpligt (t ex kallar in förstärkningar, eftersom det är det dokumentet handlar om, men det kan vara andra saker också givetvis), men att det inte hade behövt bli ett stort drama om de som är drabbade eller noterar det helt enkelt påpekar det olämpliga för personen och ger den en chans att rätta sig, istället för att dra igång långa BOÅ-ärenden, krav på evighetsblockeringar, IP-kontroller, KAW-trådar med spekulationer i motståndarsidans förmodade bakomliggande dolda motiv och så vidare. (Jag inser nu att det kan låta som att jag pratar om ett visst specifikt fall, men det gör jag faktiskt inte - min kommentar härvidlag är helt allmänt hållen och handlar om gemensamma drag jag tyckt mig se i WP-draman i allmänhet). Nitramus (diskussion) 12 januari 2022 kl. 22.16 (CET)
- Jag har bearbetat texten i linje med Nitramus förslag (jag tog i princip hela förslaget på text och gjorde viss bearbetning). Jag har även infogat lite från WP:Konsensus och omarbetat andra stycken för att få det hela mer resonerande.
- andejons (diskussion) 13 januari 2022 kl. 12.14 (CET)
- Det gäller för val och omröstningar, inte diskussioner i allmänhet. Har själv råkat ut för att bli anklagad för att ha bjudit in andra trots att det var en diskussion och inte ett val eller omröstning. Att man kan kalla in personer i en diskussion är viktigt exempelvis när en diskussion har somnat in, för att få in fler åsikter i en fråga eller för att få praktisk hjälp av någon. Det handlar om användare som man vet är intresserade och engagerade i ämnet eller som varit aktiva i tidigare diskussioner. Den som bjuder in kan inte bära skulden för att någon inte blivit inbjuden. Dels för att det inte krävs en inbjudan för att delta i diskussioner och dels för att andra kan bjuda in fler. Precis som att man själv väljer vilka man vill tacka, utan att bli hotad för att man tackat vissa men inte andra. Sedan är det förstås alltid frivilligt att ansluta för den som blivit inbjuden. Men det ska alltså inte vara en fri bedömning där användare utan grund kan anklaga inbjudaren för brott och ont syfte. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 13.21 (CET)
- Det som Kyllo skriver är en viktig poäng. Vid artikeldiskussioner brukar vi försöka rådfråga andra som visat på kunskap i ett ämne för att kunna komma vidare. Det är inte samma sak som vid val. Dock har det hänt, för typ 2 val sedan, att någon kallat in förstärkning i artikeldiskussioner från nyskapade konton för att försöka få "flest röster vinner" och inte "tillförlitliga källor är bättre än andras tyckande" (missförstå mig inte här), så det är lite av en balansgång även vid diskussioner... men huvudprincipen skall vara att man kan rådfråga andra bekräftade användares expertis vid diskussioner (med bekräftad användare menar jag givetvis än ex ip.206, som inte redigerar inloggad men är väl ansedd här) MVH Adville (diskussion) 13 januari 2022 kl. 13.45 (CET)
- Ja, men även där gäller att man inte skall välja vilka användare man kontaktar på grund av vilka synpunkter man räknar med att de lägger fram utan de skall uppmärksammas på det pågående samtalet därför att man vet att de tidigare visat intresse för ämnet. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.10 (CET)
- (Redigeringskonflikt) I direkta val och omröstningar är det naturligt att inte kalla in förstärkningar. När det är otillåtet ska det också vara helt otillåtet där, så att det inte blir fråga om avvägning och undantag för vissa. Rösterna är personliga och diskussionsplatsen främst avsedd för längre motiveringar och frågor om något är oklart. Inte längre diskussioner där man ska försöka enas. Och särskilt inte påhopp på andra som tycker annorlunda.
- "Det är aldrig tillåtet för en person att delta i samma omröstning, diskussion, konsensusbyggande eller konflikt genom olika användarnamn." står det i riktlinjen Wikipedia:Marionetter, så det är väldigt tydligt. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.14 (CET)
- Det är klart att man får välja vilka man bjuder in, exempelvis om man behöver fler åsikter eller mer kunskap till en diskussion (annat än i omröstningar eller val då). Men som sagt kan andra göra likadant. Det problematiska är inte många deltagare eller åsikter, utan när det är någon som ska bestämma vem andra ska bjuda in och inte. Man ska inte behöva enas om vilka som kan bjudas in till en diskussion. Det måste vara upp till var och en. Det går heller inte att låta inbjudningar väga tyngre än andra riktlinjer såsom marionetter. Om marionetter är otillåtna ska man förstås inte bjuda in marionetter. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.29 (CET)
- Enskilda kan inte bestämma det, men gemenskapen kan sätta ned foten och säga: "Bjud inte bara in meningsfränder!" Detta oavsett om det är en omröstning eller en diskussion där man söker konsensus. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.42 (CET)
- Enligt vem? Problemet är snarare när någon ska sätta sig på tvären och hindra diskussionen att utvecklas. Att bråka om inbjudningar för tankarna till vissa barn som ska ha kalas. I stort sett kan vem som helst bli inbjuden eller ansluta. Precis som att praktiskt taget vem som helst kan tackas av vem som helst. Det är en del av den fria encyklopedin. Det är ingen omröstning och handlar inte bara om åsikter heller. Det kan vara fråga om praktisk hjälp, nya infallsvinklar, intresse, rutin och mycket annat också. Åsikter är dessutom personliga och inte skrivna i sten. Man bjuder in en användare, inte specifikt en åsikt. Användare har rätt till att ha sina åsikter, vara tveksamma eller neutrala, tänka om osv. Det viktiga är inte hur många som bjuds in, utan om de inbjudna faktiskt vill ansluta och kan tillföra något nytt till diskussionen. Alla bör kunna bjuda in andra, oavsett om man inte är administratör, inte är så rutinerad, inte varit aktiv i tidigare diskussioner etc. Om någon eller några bjuds in och det inte leder vidare kan vem som helst bjuda in några till. Det behöver inte nödvändigtvis ens vara någon som är aktiv i själva diskussionen som bjuder in andra, utan kan vara någon som har vägarna förbi och råkar känna till några som kan vara intresserade eller tillföra något. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 15.49 (CET)
- Enskilda kan inte bestämma det, men gemenskapen kan sätta ned foten och säga: "Bjud inte bara in meningsfränder!" Detta oavsett om det är en omröstning eller en diskussion där man söker konsensus. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.42 (CET)
- Det är klart att man får välja vilka man bjuder in, exempelvis om man behöver fler åsikter eller mer kunskap till en diskussion (annat än i omröstningar eller val då). Men som sagt kan andra göra likadant. Det problematiska är inte många deltagare eller åsikter, utan när det är någon som ska bestämma vem andra ska bjuda in och inte. Man ska inte behöva enas om vilka som kan bjudas in till en diskussion. Det måste vara upp till var och en. Det går heller inte att låta inbjudningar väga tyngre än andra riktlinjer såsom marionetter. Om marionetter är otillåtna ska man förstås inte bjuda in marionetter. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.29 (CET)
- Ja, men även där gäller att man inte skall välja vilka användare man kontaktar på grund av vilka synpunkter man räknar med att de lägger fram utan de skall uppmärksammas på det pågående samtalet därför att man vet att de tidigare visat intresse för ämnet. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 14.10 (CET)
- Det som Kyllo skriver är en viktig poäng. Vid artikeldiskussioner brukar vi försöka rådfråga andra som visat på kunskap i ett ämne för att kunna komma vidare. Det är inte samma sak som vid val. Dock har det hänt, för typ 2 val sedan, att någon kallat in förstärkning i artikeldiskussioner från nyskapade konton för att försöka få "flest röster vinner" och inte "tillförlitliga källor är bättre än andras tyckande" (missförstå mig inte här), så det är lite av en balansgång även vid diskussioner... men huvudprincipen skall vara att man kan rådfråga andra bekräftade användares expertis vid diskussioner (med bekräftad användare menar jag givetvis än ex ip.206, som inte redigerar inloggad men är väl ansedd här) MVH Adville (diskussion) 13 januari 2022 kl. 13.45 (CET)
- Det gäller för val och omröstningar, inte diskussioner i allmänhet. Har själv råkat ut för att bli anklagad för att ha bjudit in andra trots att det var en diskussion och inte ett val eller omröstning. Att man kan kalla in personer i en diskussion är viktigt exempelvis när en diskussion har somnat in, för att få in fler åsikter i en fråga eller för att få praktisk hjälp av någon. Det handlar om användare som man vet är intresserade och engagerade i ämnet eller som varit aktiva i tidigare diskussioner. Den som bjuder in kan inte bära skulden för att någon inte blivit inbjuden. Dels för att det inte krävs en inbjudan för att delta i diskussioner och dels för att andra kan bjuda in fler. Precis som att man själv väljer vilka man vill tacka, utan att bli hotad för att man tackat vissa men inte andra. Sedan är det förstås alltid frivilligt att ansluta för den som blivit inbjuden. Men det ska alltså inte vara en fri bedömning där användare utan grund kan anklaga inbjudaren för brott och ont syfte. Kyllo (diskussion) 13 januari 2022 kl. 13.21 (CET)
- Nu läser nog olika personer tabeller olika, men jag upplever att sidan tappar mycket i tydlighet utan tabellen. Tycker inte heller den var speciellt "hård", då det är skalor från det ena till det andra. Jag skulle tolka den nuvarande formuleringen att det är ok att vara selektiv med vilka man "kallar in" (t.ex. personer med starka åsikter kring en person) till t.ex. administratörsomröstning så länge som meddelandet är neutralt (åtminstone som delen "riktade meddelanden" är formulerad, andra delar säger andra saker). Det är inte bra. Beskrivningen av "Om någon kallar in förstärkningar" känns inte heller bra. Steg 1 borde vara att försöka undvika problemet genom att ge viktiga omröstningar m.m. bred allmän uppmärksamhet. Om så inte skett borde det rimliga vara att skjuta upp omröstningen till ett senare tillfälle (och se till att göra förutsättningarna så bra som möjligt). Att försöka späda ut förstärkningen riskerar att göra problemet större (att ännu fler personer blir inkallade, men nu från "Parti 2" istället för "Parti 1"). Gunnar Larsson (diskussion) 13 januari 2022 kl. 16.48 (CET)
- Visst kan vi agera förebyggande när det gäller AAB, men knappast när det gäller varenda diskussion. Om det skall vara någon poäng med att ha en särskild sida måste den ha bred användbarhet. Om man misstänker att den man diskuterar med bjudit in tre kompisar är det lämpligt att t.ex. skriva ett neutralt meddelande om saken här, men inte att bjuda in tre egna kompisar.
- andejons (diskussion) 13 januari 2022 kl. 18.06 (CET)
- Jag tycker att idén är bra, och jag tycker att den första delen av utkastet är bra. Jag kan hålla med LPfi om att det (framför allt de senare delarna, under rubriken "Acceptabel avisering") blir lite väl mycket checklistenivå över det. Tabellen framför allt tänker jag mig skulle kunna skrivas om i löpande text för att tydliggöra att det är en hjälp till ett resonemang snarare än att antal rutor som ska bockas för. Jag tror det är viktigt att dokumentet är utformat på ett sådant sätt att det uppmanar till eget resonerande. Man bör tänka på, att de gånger någon hänvisar till det här dokumentet i en diskussion, kommer det sannolikt att vara som svar på något som uppfattas som olämpligt fiskande efter vissa personer med vissa åsikter, och då kan man tänka sig att det är en situation med rätt starka känslor. Om dokumentet ger intryck av att entydigt slå fast att "X är oacceptabelt. Y är acceptabelt." finns det en risk att det i första hand kommer att användas för att slå folk i huvudet med. Den risken tror jag minskar om man gör det mer resonerande. Jag skulle kunna tänka mig något sådant här: "Om man står i begrepp att uppmärksamma någon på en pågående diskussion/omröstning eller liknande, är det värdefullt att först tänka igenom dels hur det kan påverka den aktuella diskussionen, diskussionsklimatet i den diskussion man vill uppmärksamma någon på och hur det kan komma att ses av övriga som berörs av den pågående diskussionen. Det är svårt att ge generella riktlinjer som gäller i alla situationer utan undantag, men i bedömningen om det är lämpligt eller inte att uppmärksamma någon/några om en pågående diskussion eller omröstning kan man t ex väga in omfattningen (det är typiskt sett olämpligt att "spamma" personer med ett stort antal meddelanden), att meddelandet man skriver bör ha ett neutralt innehåll snarare än att ta ställning för/argumentera för en viss ståndpunkt i diskussionen (det kan t ex vara olämpligt att kombinera en uppmaning att delta i en omröstning med ett antal argument för att omröstningen bör få en viss utgång), att man inte väljer ut mottagarna efter vilka åsikter de har eller förväntas ha, och att man är transparent med dels att man gör det, och dels vilka man kontaktar." Sedan kan jag också tycka att det gott kan nämnas något om hur man kan agera om man upplever att någon ägnar sig åt röstfiske eller kampanjande. Det kan vara en eller två meningar, som egentligen är en sammanfattning av vad som står på andra ställen. Man kan ju börja med att påpeka för personen att det är olämpligt och varför. Det finns ibland en tendens i WP-draman att någon förvisso gör något olämpligt (t ex kallar in förstärkningar, eftersom det är det dokumentet handlar om, men det kan vara andra saker också givetvis), men att det inte hade behövt bli ett stort drama om de som är drabbade eller noterar det helt enkelt påpekar det olämpliga för personen och ger den en chans att rätta sig, istället för att dra igång långa BOÅ-ärenden, krav på evighetsblockeringar, IP-kontroller, KAW-trådar med spekulationer i motståndarsidans förmodade bakomliggande dolda motiv och så vidare. (Jag inser nu att det kan låta som att jag pratar om ett visst specifikt fall, men det gör jag faktiskt inte - min kommentar härvidlag är helt allmänt hållen och handlar om gemensamma drag jag tyckt mig se i WP-draman i allmänhet). Nitramus (diskussion) 12 januari 2022 kl. 22.16 (CET)
- Jag har inte hunnit nagelfara eller tänka igenom texten på allvar, men mitt intryck är att jag på många ställen skulle föredra en mer resonerande text. Den ger intrycket av att presentera mycket klara direktiv uppdelade på ett otal olika situationer. Jag skulle föredra att den ännu bearbetades innan den får någon annan status än som utkast – och jag hoppas att jag lyckas ta mig tid att delta i arbetet. –LPfi (diskussion) 12 januari 2022 kl. 19.09 (CET)
- Kyllo, du argumenterar mot halmgubbar. Ingenstans står det att vissa användare inte får bjuda in. Det står heller inte att det alltid är olämpligt att bjuda in. Det som står är att vissa sätt att bjuda in riskerar att leda till dåliga resultat för uppslagsverket. Du jämför med barn och kalasinbjudningar, men även vuxna skulle nog tycka om det vore taskigt om någon bjöd in alla kollegor utom en till en fest, eller om det är känt att det finns två olika åsikter om något, att den halvan av gruppen som hade en viss åsikt gick ihop och "beslutade" att man skulle göra som de ville. Du är uppenbart kritisk mot det här förslaget, men tycker du att det hade varit bra om det bara meddelats några användare via e-post och sedan lagts in som riktlinje eftersom de hade diskuterat och nått "konsensus" på diskussionssidan?
- andejons (diskussion) 13 januari 2022 kl. 16.27 (CET)
- Jag tycker om de fyra punkterna för när det kan vara befogat att be om hjälp. Jag föreslår en femte punkt:
- när man uppmärksammar dem som redan har tillfört innehåll till artikeln om att förslag kan påverka deras bidrag, i syfte att förhandla fram koncensus med alla involverade, meningsmotståndare såväl som meningsfränder.
- Jag uppskattar att jag själv ofta blivit pingad av den anledningen, och brukar pinga andra av samma skäl. Jag har inte märkt att folk har varit selektiva och bara pingat meningsfränder. När jag har blivit nedröstad av flera har det inte berott på selektivt inbjudande av andra. Däremot händer det titt som tätt att en person allt för snabbt har raderat källbelagd text utan att först söka koncensus. Det är ett större problem.Tomastvivlaren (diskussion) 13 januari 2022 kl. 18.45 (CET)
- Jag tycker om de fyra punkterna för när det kan vara befogat att be om hjälp. Jag föreslår en femte punkt:
- Tack @Andejons för arbetet! Jag tycker att det är en bra komplettering som kan leva som en egen sida som riktlinje och hänvisas till från WP:Konsensus. ♥Ainali diskussionbidrag 15 januari 2022 kl. 12.31 (CET)
- Jag har nu flyttat utkastet till Wikipedia-namnrymden, kortat ned motsvarande stycke i WP:konsensus och lagt in en not på WP:AAB. Sidan är märkt som supplement, jag ser inget konsensus ovan om att den bör vara riktlinje.
- andejons (diskussion) 18 januari 2022 kl. 14.35 (CET)
Känsliga personuppgifter redigera
Den här artikeldiskussionen kan behöva lite färska ögon och idéer. Diskussionen kretsar kring vad som kan anses som känsliga/opassande personuppgifter. Paracel63 (diskussion) 14 januari 2022 kl. 01.02 (CET)
- Här noteras den pågående diskussionen i ämnet av Fria Tider.--Paracel63 (diskussion) 19 januari 2022 kl. 18.09 (CET)
Stubbmilstolpe 5000 bytes redigera
Jag har idag lyckats beta av alla (-1) stubbar över 5000 bytes, vilket ni ser här. De stubbmallar jag har raderat har jag först läst igenom och fixat till vid behov. Kvar finns det nu 87 202 stubbar, varav 2240 är över 4000 bytes. Det var flera tusen stubbar över 5000 bytes, och den största var över 30 kb när jag började. För äldre uppdateringar om mitt stubbprojekt (där fler hjälper till), se Användare:Adville/Projekt stubbar.
Nu finns det en stubb kvar som är på 8631 bytes, och där behöver jag/vi hjälp. Det handlar om Skotska klaner. Jag raderade stubbmarkeringen i september, men fick den återställd med motiveringen: " Listan är lång, men väsentlig information om ämnet saknas sedan länge. . Se diskussion". Finns det någon som, utifrån den gamla diskussionen, skulle kunna hjälpa till att skriva en bra ingress till denna lista som förklarar vad skotska klaner är och hur de är uppbyggda? Själv är jag inte insatt i ämnet, och vill inte ta bort stubben förrän alla är nöjda. Adville (diskussion) 15 januari 2022 kl. 20.22 (CET)
- mycket bra! Jag bytte stubmallen i klanartikeln mot
{{brödtext}}Yger (diskussion) 15 januari 2022 kl. 20.28 (CET)- Det är bättre. Tack Yger. Adville (diskussion) 15 januari 2022 kl. 21.12 (CET)
- @Adville: Hipp hipp hurra! Bra jobbat!!! :-) // Zquid (diskussion) 15 januari 2022 kl. 22.30 (CET)
- Tack, @Zquid :-) Adville (diskussion) 15 januari 2022 kl. 22.35 (CET)
- @Adville: Vilket arbete du genomfört, bra jobbat! Lucie Manette (Diskussion) 20 januari 2022 kl. 21.35 (CET)
- Tack så myckrt. Adville (diskussion) 21 januari 2022 kl. 00.05 (CET)
- @Adville: Vilket arbete du genomfört, bra jobbat! Lucie Manette (Diskussion) 20 januari 2022 kl. 21.35 (CET)
- Tack, @Zquid :-) Adville (diskussion) 15 januari 2022 kl. 22.35 (CET)
- @Adville: Hipp hipp hurra! Bra jobbat!!! :-) // Zquid (diskussion) 15 januari 2022 kl. 22.30 (CET)
Finns det tillfällen då ej trovärdiga tidningar kan användas som källa? redigera
- Flyttad till Wikipediadiskussion:Trovärdiga källor Riggwelter (diskussion) 22 januari 2022 kl. 21.42 (CET) (Signatur tillagd i efterhand.)
Veckans tävling 24 - 30 januari handlar om kläder och accessoarer redigera
|
| |
Slipsar, byxor, skor, örhängen och andra kläder och accessoarer hör till temat.
| ||
Med tanke på att kanske de flesta läsarna på svwp använder en hel del olika klädesplagg så här års, att det snart startar en av modeveckorna i Stockholm ([1]), att de olympiska och paralympiska truppernas kläder kan bli kommenterade, och att många artiklar inom området verkligen behöver förbättras... så passar det väl bra att hålla en Veckans tävling om ämnet? Jag har även accessoarer med i tävlingen, så det går att ägna hela veckan åt att skriva om broscher, örhängen, förlovningsringar med mera för den som vill.
Tävlingen startar när klockan slår kl 00.00 den 24 januari, vilket är imorgon när jag skriver detta.
Välkomna att lämna bidrag eller tips! Eller både och. Mer information finns på tävlingssidan.
Sökresultat diskussioner redigera
Vore det inte bra om sökningar också pekade på ev förekomst i diskussioner? När jag känner att jag inte har tillräckligt på fötterna för att skriva in saker i artiklarna (eller saknar referenser/inte klarar ut hur de ska skrivas in) men ändå tycker att jag har något att tillföra händer det att jag gör ett diskussionsavsnitt men det kan säkert finnas andra orsaker till att sökresultat från diskussioner vore bra att få med.
Finns det förresten någon funktion för att samla in och bearbeta misslyckade sökningar? Att samla in, filtrera bort t.ex. felstavningar och sedan be dem som är aktiva med att skriva nya artiklar (jag har inte kommit längre än till att ganska ofta försöka förbättra) att förbarma sig över på detta sätt upptäckta brister vore väl ett bra sätt att utvidga Wikipedia och göra den mer komplett. 150.227.15.253 24 januari 2022 kl. 13.41 (CET) (Signatur tillagd i efterhand av Rabuleius.)
- Om du klickar på förstoringsglaset i sökrutan kommer du till en specialsida där du kan ange i vilken eller vilka namnrymder sökningen ska göras. Default är "Artikel", men om du i stället väljer "Diskussion" och "Användardiskussion" och till exempel söker på ordet "kassia" får du det här sökresultatet.
- -- Larske (diskussion) 24 januari 2022 kl. 15.05 (CET)
Många administratörsomval + två nyval redigera
En blänkare att det nu pågår ett två nyval, @Spisen och Iljadrip, och flera omval som för närvarande läggs upp. Reglerna för vilka som får rösta, och hur man gör står på röstningssidan. Adville (diskussion) 16 januari 2022 kl. 16.03 (CET)
- Och det gäller alltså administratörer. Tostarpadius (diskussion) 16 januari 2022 kl. 16.06 (CET)
- Tack Tostarpadius. Förtydligade rubriken. MVH Adville (diskussion) 16 januari 2022 kl. 16.12 (CET)
- Nu även nyval för @Iljadrip. EstrellaSuecia (diskussion) 17 januari 2022 kl. 21.18 (CET)
- Och nu även nyval för @Robertsilen, mvh, Robert (diskussion) 25 januari 2022 kl. 10.06 (CET)
- Nu även nyval för @Iljadrip. EstrellaSuecia (diskussion) 17 januari 2022 kl. 21.18 (CET)
- Tack Tostarpadius. Förtydligade rubriken. MVH Adville (diskussion) 16 januari 2022 kl. 16.12 (CET)
Överlänkning redigera
Hej! Jag har på senare tid allt mer börjat störa mig på "överlänkning". Jag är av åsikten att länkar är till för att underlätta för läsaren att förstå eller ge fördjupning av artikeln. Det är också i princip vad som står i den engelska stilguiden (https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Manual_of_Style/Linking). Vad jag upplever som ett problem är artiklar där man länkar till saker som "alla" vet vad det är och där en fördjupning i ämnet inte tillför något. Ett helt påhittat exempel kan vara "Karl köpte 1998 sin första bil" där både 1998 och bil är länkar. När det görs i allt för stor utsträckning blir artikeln både svårare att läsa och förstå. Att jag tar upp det här beror väldigt mycket på att jag extremt ofta stöter på artiklar där man gjort länkar av årtal, vilket jag inte kan se någon anledning till i de allra flesta fallen. Det senaste verkliga exemplet jag stötte på är artikeln om Volvo 240 (https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Volvo_240&oldid=50007994). Den har även exempel på det mindre vanliga att man länkar något som ingen behöver en närmare introduktion till, i det här fallet – Sverige. På vilket sätt skulle man kunna göra något åt det här och vad tycker andra om det? Jag ska erkänna att jag inte riktigt har koll på policys och riktlinjer för svenskspråkiga Wikipedia, men är det här något man kan förtydliga eller uppmärksamma någon stans? Kanske väl drastiskt men är det i fallet med årtal tom. möjligt att helt ta bort alla länkningar? Amphioxi (diskussion) 7 januari 2022 kl. 13.59 (CET)
- För årtal brukar jag länka föd- o dödsår i personartiklar men i övrigt avstå. Jag avlänkar om jag gör annan redigering av artikeln (tex byter YY till YYYY) men går inte in o gör enbart avlänk. /Anhn ✎ 7 januari 2022 kl. 14.14 (CET)
- Jag vet inte om jag bryr mig så mycket om engelska wikipedias policies när jag skriver på svenska wikipedia. Sådan kan skilja sig och det dokumentet du refererar till tycks inte finnas på svenska. Jag tycker inte heller att länkar alltid måste vara fördjupning och endast det. Länkar är till för att erbjuda en artikel till för den som läser – enkel navigation helt enkelt. Ibland vill de kanske ha fördjupning, men vi har många omfattande artiklar som ger långt mer information än man normalt behöver. Då vill man kanske läsa om något helt annat. Åå! Har de en artikel om Toaletter i Japan också det måste jag läsa. Årtalsartiklar ger kontext, men jag håller med om att länka alla årtal och i ännu större grad alla datum kan bli lite för mycket. Men jag förstår faktiskt inte varför bil inte skulle länkas i exemplet du ger. Allt är inte fördjupning, man kan vilja bredda ämnet också. Röda länkar är också viktiga för det talar om att ett ämne är ledigt att skriva om. Ett av de tydligaste sätten vi har att be besökare hjälpa till. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2022 kl. 14.47 (CET)
- Jag länkar i huvudsak för fördjupning eller förklaring. Alla vet vad en bil är, och det finns ingen orsak att vilja läsa just Bil mitt i att man läser om Karl. Om kopplingen inte är bättre än att läsaren istället kunde klicka slumpartikel bör man absolut inte länka. Om Karl som första bil köpte en Volkswagen Golf kan man däremot länka den artikeln och därifrån kommer man vidare till bil om man har lust att fördjupa sig. I praktiken torde det mycket sällan finnas orsak att länka välkända begrepp som bil, annat än i artiklar om det specifika temat. Många sådana länkar finns kvar från Wikipedias barndom, i artiklar som sällan redigerats, men nu finns andra mekanismer för utökande av sådana artiklar och tillräckligt urval av mer specifika artiklar. –LPfi (diskussion) 8 januari 2022 kl. 11.56 (CET)
- Vilken tankeställare Amphioxi! Jag tillhör nog dem som (nästan) skulle ha länkat till bil i ditt exempel. Har inte reflekterat så mycket över det så att jag har ett tydligt förhållningssätt, men efter att ha läst inläggen här känner jag större sympati för det Machatjkala skrev ovan. En enwp-riktlinje ska såvitt jag förstår inte tillämpas för svwp, men kan tjäna som inspiration för införandet av en svensk riktlinje. Det är dock en annan diskussion. Jag kommer nog begränsa mitt eget länkande framöver. Allt väl. / Lucie Manette (Diskussion) 8 januari 2022 kl. 12.15 (CET)
- Årtal har jag slutat länka för länge sedan, bortsett från i ingressen och i sammanhang där det finns skäl att leda vidare till specialartiklar om "musikår" eller "filmår". Det som verkligen stör mig annars är underlänkning, där många nyckelord inte går att gå vidare från. Vi kan i de flesta fall inte veta vilken fördjupning våra läsare önskar. Jag håller alltså med Machatjkala. Överlänkning är när samma ord länkas flera gånger. Det som framförallt behöver rensas från Wikipedias barndom är alla onödiga "Se även" efter brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2022 kl. 20.45 (CET)
- Personligen har jag ofta stor behållning av Se även mot slutet av en artikel Tostarpadius, där finner man ju oftast ett relevant förslag till vidare läsning. Vore mycket synd om det skulle försvinna enligt min mening. Allt väl. / Lucie Manette (Diskussion) 12 januari 2022 kl. 07.52 (CET)
- "Se även" skall endast användas i de fall där det finns artiklar som är av intresse i sammanhanget, men där det inte finns någon lämplig plats att lägga in en länk direkt i texten. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 08.11 (CET)
- Jag ser ofta en "Se även"-sektion i det artiklar som jag skapat som länkar till närliggande ämnen som ännu inte arbetats in i en ofta sparsam artikeltext, men som ofta är högst relevanta och hör i ett större sammanhang dit. Delar även Tostarpadius åsikter om att underlänkning tyvärr är mer vanligt förekommande än motsatsen. Ricjac 12 januari 2022 kl. 12.47 (CET)
- Att i Se även inte ha artiklar som länkats högre upp torde stämma med våra riktlinjer, men jag brukar ändå ofta länka centrala begrepp som länkats mitt inne i artikeln. Jag tycker att den som läst artikeln i Se även bör hitta central vidareläsning och inte kan förväntas ha noterat alla länkar högre upp. Det är förstås en avvägningsfråga, som bland annat beror på artikelns längd och mängden självklara Se även. Mer än ett halvdussin länkar bör man väl inte ha där annat än i undantagsfall och jag tror jag strävar efter ungefär fyra. –LPfi (diskussion) 12 januari 2022 kl. 14.46 (CET)
- Jag anser att vi bör vara sparsamma med länkar i allmänhet. Datum och årtal och triviala substantiv som bil finns det så gott som aldrig skäl att länka – undantaget om artikelsubjektet till exempel är ett datum, ett årtal eller en bilmodell. Jag brukar själv avlänka sådana länkar när jag stöter på dem. Överlänkning leder endast till att texten blir mer svårläst. Rubriken ”Se även” bör också endast lista artiklar som det inte går att lämpligt länka till i artikeltexten. Navigationsrutor ser jag dock gärna mer användning av, då dessa också ger en god systematisk översikt över ämnesområdet. – Rabuleius ✎ 12 januari 2022 kl. 16.46 (CET)
- Jag avlägsnar konsekvent alla "Se även" som det finns länkar till tidigare om jag upptäcker dem och det alldeles oavsett om jag gör någon annan redigering av texten. Jag förstår inte på vilket sätt det faktum att ett ord är länkat gör det mer svårläst, däremot stör jag mig ofta på när vissa ord inte går att klicka på utan man behöver använda sökfunktionen för att gå vidare dit. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 18.19 (CET)
- En text som ger ett harmoniskt intryck, utan skrikiga inslag, gör det lättare att koncentrera sig på texten. Ord i en annan färg kan uppfattas som skrikiga. Brukar du tycka om att att läsa böcker där någon strukit under eller på annat sätt markerat överdrivet många ord och meningar, till synes utan logik? En del är skickligare på att filtrera bort ovidkommande stimuli än andra, men de flesta störs i någon mån. Visst bör begrepp som man kan antas vilja läsa mer om vara länkade, men så få andra som möjligt. (Vi får diskutera Se även en annan gång.) –LPfi (diskussion) 12 januari 2022 kl. 18.53 (CET)
- Jag avlägsnar konsekvent alla "Se även" som det finns länkar till tidigare om jag upptäcker dem och det alldeles oavsett om jag gör någon annan redigering av texten. Jag förstår inte på vilket sätt det faktum att ett ord är länkat gör det mer svårläst, däremot stör jag mig ofta på när vissa ord inte går att klicka på utan man behöver använda sökfunktionen för att gå vidare dit. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 18.19 (CET)
- Jag anser att vi bör vara sparsamma med länkar i allmänhet. Datum och årtal och triviala substantiv som bil finns det så gott som aldrig skäl att länka – undantaget om artikelsubjektet till exempel är ett datum, ett årtal eller en bilmodell. Jag brukar själv avlänka sådana länkar när jag stöter på dem. Överlänkning leder endast till att texten blir mer svårläst. Rubriken ”Se även” bör också endast lista artiklar som det inte går att lämpligt länka till i artikeltexten. Navigationsrutor ser jag dock gärna mer användning av, då dessa också ger en god systematisk översikt över ämnesområdet. – Rabuleius ✎ 12 januari 2022 kl. 16.46 (CET)
- Att i Se även inte ha artiklar som länkats högre upp torde stämma med våra riktlinjer, men jag brukar ändå ofta länka centrala begrepp som länkats mitt inne i artikeln. Jag tycker att den som läst artikeln i Se även bör hitta central vidareläsning och inte kan förväntas ha noterat alla länkar högre upp. Det är förstås en avvägningsfråga, som bland annat beror på artikelns längd och mängden självklara Se även. Mer än ett halvdussin länkar bör man väl inte ha där annat än i undantagsfall och jag tror jag strävar efter ungefär fyra. –LPfi (diskussion) 12 januari 2022 kl. 14.46 (CET)
- Jag ser ofta en "Se även"-sektion i det artiklar som jag skapat som länkar till närliggande ämnen som ännu inte arbetats in i en ofta sparsam artikeltext, men som ofta är högst relevanta och hör i ett större sammanhang dit. Delar även Tostarpadius åsikter om att underlänkning tyvärr är mer vanligt förekommande än motsatsen. Ricjac 12 januari 2022 kl. 12.47 (CET)
- "Se även" skall endast användas i de fall där det finns artiklar som är av intresse i sammanhanget, men där det inte finns någon lämplig plats att lägga in en länk direkt i texten. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 08.11 (CET)
- Personligen har jag ofta stor behållning av Se även mot slutet av en artikel Tostarpadius, där finner man ju oftast ett relevant förslag till vidare läsning. Vore mycket synd om det skulle försvinna enligt min mening. Allt väl. / Lucie Manette (Diskussion) 12 januari 2022 kl. 07.52 (CET)
- Årtal har jag slutat länka för länge sedan, bortsett från i ingressen och i sammanhang där det finns skäl att leda vidare till specialartiklar om "musikår" eller "filmår". Det som verkligen stör mig annars är underlänkning, där många nyckelord inte går att gå vidare från. Vi kan i de flesta fall inte veta vilken fördjupning våra läsare önskar. Jag håller alltså med Machatjkala. Överlänkning är när samma ord länkas flera gånger. Det som framförallt behöver rensas från Wikipedias barndom är alla onödiga "Se även" efter brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2022 kl. 20.45 (CET)
- Vilken tankeställare Amphioxi! Jag tillhör nog dem som (nästan) skulle ha länkat till bil i ditt exempel. Har inte reflekterat så mycket över det så att jag har ett tydligt förhållningssätt, men efter att ha läst inläggen här känner jag större sympati för det Machatjkala skrev ovan. En enwp-riktlinje ska såvitt jag förstår inte tillämpas för svwp, men kan tjäna som inspiration för införandet av en svensk riktlinje. Det är dock en annan diskussion. Jag kommer nog begränsa mitt eget länkande framöver. Allt väl. / Lucie Manette (Diskussion) 8 januari 2022 kl. 12.15 (CET)
- Jag länkar i huvudsak för fördjupning eller förklaring. Alla vet vad en bil är, och det finns ingen orsak att vilja läsa just Bil mitt i att man läser om Karl. Om kopplingen inte är bättre än att läsaren istället kunde klicka slumpartikel bör man absolut inte länka. Om Karl som första bil köpte en Volkswagen Golf kan man däremot länka den artikeln och därifrån kommer man vidare till bil om man har lust att fördjupa sig. I praktiken torde det mycket sällan finnas orsak att länka välkända begrepp som bil, annat än i artiklar om det specifika temat. Många sådana länkar finns kvar från Wikipedias barndom, i artiklar som sällan redigerats, men nu finns andra mekanismer för utökande av sådana artiklar och tillräckligt urval av mer specifika artiklar. –LPfi (diskussion) 8 januari 2022 kl. 11.56 (CET)
- Jag vet inte om jag bryr mig så mycket om engelska wikipedias policies när jag skriver på svenska wikipedia. Sådan kan skilja sig och det dokumentet du refererar till tycks inte finnas på svenska. Jag tycker inte heller att länkar alltid måste vara fördjupning och endast det. Länkar är till för att erbjuda en artikel till för den som läser – enkel navigation helt enkelt. Ibland vill de kanske ha fördjupning, men vi har många omfattande artiklar som ger långt mer information än man normalt behöver. Då vill man kanske läsa om något helt annat. Åå! Har de en artikel om Toaletter i Japan också det måste jag läsa. Årtalsartiklar ger kontext, men jag håller med om att länka alla årtal och i ännu större grad alla datum kan bli lite för mycket. Men jag förstår faktiskt inte varför bil inte skulle länkas i exemplet du ger. Allt är inte fördjupning, man kan vilja bredda ämnet också. Röda länkar är också viktiga för det talar om att ett ämne är ledigt att skriva om. Ett av de tydligaste sätten vi har att be besökare hjälpa till. Machatjkala (diskussion) 7 januari 2022 kl. 14.47 (CET)
Ord i en annan färg som utgör en länk är starkt förknippat med en wiki och för den delen med HTML. Om det stör väldigt har jag svårt att förstå hur ni hanterar webben. OK, det är inte lika coolt längre som det var 1994 när hela internet väntade på nya versionen av Netscape eller Mosaic. Inte alls så nydanade som det kändes när Wikipedia lanserades, men jag förstår inte att det skulle blivit ett problem. Då är Wikipedia illa ute. Är inte problemet snarare webbläsarens inställningar eller för dålig skärm? Machatjkala (diskussion) 12 januari 2022 kl. 19.07 (CET)
- Nöjet med att läsa uppslagsverk ligger ofta i att upptäcka något helt annat än det man tänkte sig. I tryckta uppslagsverk hamnade man i artiklar som låg i närheten av det man sökte efter. Här följer man länkar istället opch plötsligt kan man ha hamnat någon helt annanstans. Det hör till läsupplevelsen. Många av mina artiklar har tillkommit på grund av att jag sett en rödlänk. Hela meningar utan länkar ser ut att sakna något. Därmed inte sagt att det aldrig är befogat att skriva sådana. Visst länkades det för mycket i Wikipedias barndom, men nu förekommer det nästan aldrig – tvärtom. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2022 kl. 19.49 (CET)
- Jag tänker att länkning funkar lite som betoning i tal. Att länka var och vartannat ord blir snabbt störande, men ord som är viktiga för sammanhanget eller på annat sätt svåra kan gott länkas. Sedan varierar det lite från person till person vad man finner behagligt.
- andejons (diskussion) 12 januari 2022 kl. 22.48 (CET)
- Det är inget fel på mina skärm- eller webbläsarinställningar. Svart text mot en vit bakgrund är, helt enkelt, bara enklare att läsa. Bara för att man kan länka, betyder det inte att man måste länka. Vi må vara en wiki som i teorin kan nyttja all möjlig vräkig wikiteknik, men vi är fortfarande i första hand ett uppslagsverk, och vi skall därför bibehålla en modest och seriös encyklopedisk karaktär. De flesta seriösa informationsmedier på nätet har inte särskilt många länkar i sina texter; jag ställer mig därmed också helt främmande inför påståendet om att det skulle vara svårt för oss kritiker mot överlänkning att hantera det övriga nätet. För att förtydliga: Ett mindre antal relevanta länkar för vidare läsning stör mig inte alls, utan dessa ser jag i stället som klart fördelaktiga. Det är länkar i för stor mängd och länkar till triviala, och för artikelsubjektet irrelevanta, ämnen som jag vänder mig emot. – Rabuleius ✎ 12 januari 2022 kl. 22.57 (CET)
- För artikelsubjektet helt irrelevanta ämnen torde knappast nämnas i en artikel om vederbörande. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 02.30 (CET)
- Att ett ämne är irrelevant att länka betyder dock inte nödvändigtvis att det även är irrelevant att nämna. Det jag syftar på är till exempel datum och årtal. Självklart är det relevant att nämna födelsedatum i en artikel om en person, men det är inte relevant att länka det, då artikeln om datumet – som listar en lång rad orelaterade händelser som endast råkade inträffa samma datum – helt saknar betydelse för artikeln om personen. – Rabuleius ✎ 13 januari 2022 kl. 02.44 (CET)
- Just födelse- och dödsdatum har vi en tydlig praxis som tillåter länkning av här på svwp. Övriga datum och årtal finns det en lika tydlig praxis att inte länka för att inte överlasta artiklarna med hänvisningar dit. Själv stred jag länge för att behålla dem till årtalen, då de ger ett historiskt sammanhang, men jag anser numera att det är bra att de är svarta utom i ingressen. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 06.31 (CET)
- @Rabuleius, de saknar kanske betydelse för personen, men det är intressant att se ibland vad som hände samma datum som en person är född, eller samma år. (Vi har ju dagens datum på förstasidan). Dock håller jag med om att de flesta övriga årtalen inte är nödvändiga att länka.
- Det stör mig när en rad med länder är länkade, men man hoppar över ex USA "för alla känner till det". Är inte USA länkat innan i artikeln skall det landet med länkas, för personen som läser artikeln kanske vill dubbelkolla något i alla länders artiklar. Vi får inte ta för givet att alla vet vad alla "vardagliga" begrepp är för något, för det stämmer inte (Dock skulle jag inte länka bil), därför läser jag alltid igenom och länkar vid behov artiklarna som jag tar bort stubbmarkeringen på. de blir mer läsvärda då. Adville (diskussion) 14 januari 2022 kl. 15.33 (CET)
- Jag anser att det är fullt relevant att länka till dagens datum och årtal i denna sektion på huvudsidan, ty där finns det ett klart syfte med att visa vårt omfattande historiska ämnesomfång. I artiklarna anser jag dock alltjämt att länkar i allmänhet skall förekomma sparsamt, och att födelse- och dödsdatum i synnerhet inte skall länkas.
- En del läsare må vara intresserade av att läsa om vad som hände samma datum som en person är född, men många läsare är också inte alls intresserade av det. Personer som är intresserade av bilar skulle säkert också föredra om ordet bil alltid vore länkat, även i artiklar vars ämnen är helt frånskilda från bilar. Med andra ord, är alla läsare intresserade av helt olika saker, och vi skulle behöva länka väldigt många ord för att tillfredsställa varje läsares hypotetiska intressen. Just därför bör vi endast länka det som de flesta läsare av en artikel skulle kunna tänkas vilja läsa mer om, där hänsyn också tas till artikelns ämne.
- Jag håller dock med om att konsekvens skall råda vid länkning av till exempel länder. Att endast länka vissa länder, vore att ta ställning till vissa länder som mer kända och viktiga än andra, vilket strider mot vår neutralitetspolicy. Antingen bör alla länder i ett sammanhang länkas där de var och för sig förekommer första gången i texten, eller inga. I många sammanhang är det dock inga länkar till länder att föredra.
- Antag att en artikel om ett företag inleds på följande form:
- N.N., Inc. är ett amerikanskt företag.
- I detta fall finns det till exempel inget skäl att länka ordet amerikanskt till artikeln ”USA”. Ej heller – om det i stället vore ett zimbabwiskt företag – funnes det något skäl att länka ordet zimbabwiskt till artikeln ”Zimbabwe”.
- – Rabuleius ✎ 14 januari 2022 kl. 16.55 (CET)
- Jag är av direkt motsatt uppfattning vad gäller det avslutande exemplet. Jag vet att vissa inte anser att "svenskt" behöver länkas, men jag anser att även det bör ske på grund av det globala perspektivet. Att ett föredrag är verksamt i ett visst land eller var det tidigare är verkligen av stor betydelse. Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2022 kl. 17.09 (CET)
- Även jag tycker som @Tostarpadius i det sista exemplet. Jag vill snabbt kunna se var landet ligger. Jag har ganska bra koll på geografi, men vissa mindre länder får jag svårt med ibland. Exempelvis Surinam. Att det då länkas så jag ser det ligger vid Guyana är bra. Rätt världsdel. Samma bör man göra med Sverige, för även om vi skriver på svenskspråkiga wikipedia så är det inte svenska wikipedia. Min ex kollega jobbar på nordiska skolan i Moçambique, och de har många nordiska elever som bott där länge. För dem är det bra att kunna trycka på en länk till landet, som exempel, då de kan svenska bra men kan behöva veta mer just i läsögonblicket. Tänk även på att just "amerikanska" företag kan missförstås av latinamerikaner som läser på svenska, då de brukar skriva ut landets namn och inte kalla USA för amerika. De anser sig också vara amerikaner, på samma sätt som jag anser mig vara både svensk och europé. Därför är det extra viktigt att länka till landet om man inte orkar skriva "ett företag från USA" istället, för vi skall tänka globalt. Adville (diskussion) 14 januari 2022 kl. 18.00 (CET)
- Jag är av direkt motsatt uppfattning vad gäller det avslutande exemplet. Jag vet att vissa inte anser att "svenskt" behöver länkas, men jag anser att även det bör ske på grund av det globala perspektivet. Att ett föredrag är verksamt i ett visst land eller var det tidigare är verkligen av stor betydelse. Tostarpadius (diskussion) 14 januari 2022 kl. 17.09 (CET)
- Just födelse- och dödsdatum har vi en tydlig praxis som tillåter länkning av här på svwp. Övriga datum och årtal finns det en lika tydlig praxis att inte länka för att inte överlasta artiklarna med hänvisningar dit. Själv stred jag länge för att behålla dem till årtalen, då de ger ett historiskt sammanhang, men jag anser numera att det är bra att de är svarta utom i ingressen. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 06.31 (CET)
- Att ett ämne är irrelevant att länka betyder dock inte nödvändigtvis att det även är irrelevant att nämna. Det jag syftar på är till exempel datum och årtal. Självklart är det relevant att nämna födelsedatum i en artikel om en person, men det är inte relevant att länka det, då artikeln om datumet – som listar en lång rad orelaterade händelser som endast råkade inträffa samma datum – helt saknar betydelse för artikeln om personen. – Rabuleius ✎ 13 januari 2022 kl. 02.44 (CET)
- För artikelsubjektet helt irrelevanta ämnen torde knappast nämnas i en artikel om vederbörande. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2022 kl. 02.30 (CET)
- Eftersom att ingen har nämnt det än passar jag på att undvika underlänkning genom att lägga till en länk till Wikipedia:Wikilänkar där ämnet behandlas i stycket Vad som bör länkas och inte. ♥Ainali diskussionbidrag 26 januari 2022 kl. 19.25 (CET)
Riktlinje för användning av Wikidata redigera
Behöver vi en riktlinje för hur vi bör använda Wikidata? Som det nu är finns WP:Wikidata, men den har ingen särskild status, och är i huvudsak en teknisk manual, inte ett försöka att sammanfatta t.ex. frågan om det är lämpligt att lägga in WD-uppgifter i brödtexten, eller vad som är ett bra arbetssätt när man vill lägga in WD-mallar.
andejons (diskussion) 19 januari 2022 kl. 12.01 (CET)
- Ja, det behöver vi. Problemet är en stor brist på konsensus, men en riktlinje kunde vara början till att försöka skapa en samsyn. Vi kan också redogöra för sådant där det finns olika åsikter; Wikidata är ju inte det ända området där det finns oförenliga ståndpunkter. –LPfi (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.10 (CET)
- Vi måste säker börja med ett utkast, lämpligen i Wikipedianamnrymden, möjligen som undersida till WP:Wikidata. –LPfi (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.11 (CET)
- det som komma skall är meta:Abstract Wikipedia då blir hela texten "mallar/funktioner"... det dysfunktionella i dialogen ovan om en mall i texten är enligt mig att det grundläggande koncept inte förstås...
- 1) mallar gör det enklare att ha kontroll på vilka artiklar som innehåller en viss faktauppgift
- 1-1) en variant som sas ovan var lägg mallar med Wikidata på "sidan" ex. mall:Faktamall biografi WD eller under ex. mall:Auktoritetsdata
- 2) en fundering med exemplet ovan I riksdagen kallad som idag finns i texten skall bara för mallar används layouten ändras?
- 3) mallar finns redan idag i text bland annat som layout hjälp ex. för färgkod men denna färgkod skulle ofta kanske enklare kunna hämtas från Wikidata...
- 3-1) blir en diskussion som detta vettig då det idag som ligger i en mall snart kanske finns i Wikidata utan att användningen av mallen förändras
- 3-1-1) fördelen med Wikidata jmf med färgkod hård kodad i mall är att som det ser ut idag slipper varje wikipedia språk ha sin egen exempelvis färgkod för varje parti i hela världen...
- 4) att ha saker data drivna kopplade till externa källor gör att vi enklare kan upptäcka vandalisering genom att jämföra Wikidata med extern trovärdig källa. Idag stäms datat i Wikidata dagligen av med > 100 olika parlament och deras medlemmar ex. svenska, andra parlament] osv....
- Min fundering är hur bra är förståelse för detta med Wikidata, mallar, petscan ibland känns argumentationen mer vara anti-mallar än att den är saklig. Behövs kurser så vi slipper fladdra runt överallt och "försvara mallar/wikidata" mot konstiga argument utan vi kan få en saklig diskussion där fördelar/nackdelar lyfts fram tydligt?
- exempel där en fråga ställs om vi inte borde förklara tydligt då Wikidata har fördelar men Andejons verkar inte kommenterar utan "fladdrar" vidare hit. Känns som någon form av antiwikidata kampanj där textsträngar alltid är bäst... och där tydlighet undviks... med hopp om att jag har fel vore intressant med lite mer utvecklade argument... det argument jag ser mot ex. mall i text är att det blir svårare att skriva/redigera. sedan kan vän av ordning jmf artikeln om Göran Persson med mall och utan
- Vi måste säker börja med ett utkast, lämpligen i Wikipedianamnrymden, möjligen som undersida till WP:Wikidata. –LPfi (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.11 (CET)
([[i riksdagen kallad]] ''Göran Persson i Stjärnhov'')
- vs.
{{iriksdagenkallad}}
- over and out - Salgo60 (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.16 (CET)
- Undvik att hitta på vilka motiv andra har. Det blir bara halmgubbar och du missar målet fruktansvärt grovt.--LittleGun (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.27 (CET)
- over and out - Salgo60 (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.16 (CET)
- Låter som ett bra förslag men är vi mogna för det ännu? En riktlinje måste säga ifrån för "dåligt" användande av Wikidata, men även ge erkänsla åt Wikidataanvändning när den ger mervärde och inte är direkt störande. I sista större diskussionen för någon månad handlade det mycket om att innehållet i Wikidata objektet måste vara "perfekta" för att visas upp, vilket jag finner orimligt. Vi accepterar en viss nivå av ofullkomligheter i wikipediatexten, och då måste vi också kunna acceptera en viss nivå av ofullkomligheter i den info som visas upp från wikidata. Men sedan upprepar jag vad jag skrev för någon dag sedan - renodla textavsnittet, så de inte avbryts av WDanrop, men var också mer öppna att dedikerade WD mallar används på egen ställen och kompletterar texten. Yger (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.23 (CET)
- Tycker det låter rimligt. Tror också en del principer är vettiga oavsett inställning till Wikidata i allmänhet. För nya mallar borde vi t.ex. kräva att de bara visar data som har "bra" källor på Wikidata (bra som i att det finns en källa och att den inte är en import från Wikipedia). Det går ju enkelt att ställa in vid användningen av Wikidata-modulen och gör både Wikipedia och Wikidata bättre. Gunnar Larsson (diskussion) 19 januari 2022 kl. 14.30 (CET)
- Jag tycker inte vi skall blanda in Abstract Wikipedia. Den må vara på väg, men torde uppstå parallellt med existerande wikipedior, och hur som helst är inte Godot här ännu.
- Vi måste också skilja mellan faktarutor, ren brödtext, passager som på något sätt standardiserats (eller som man nu önskar standardisera) i någon grupp artiklar och diverse andra speciella element.
- Vi har vissa mallar i löpande text, såsom
{{lang-ar}},{{kommentar}},{{förtydliga}}och{{lagref}}(varav den sistnämnda jag upplever att strider mot våra normala principer). Nya sådana tycker jag bör diskuteras ordentligt innan införande, oberoende av om de är WD-drivna. En del användare vill t.ex. införa flaggor på en massa ställen, men de har väl begränsats till vissa artikel- och mallkategorier. Huruvida man vill knyta vissa existerande mallar till Wikidata är en fråga, huruvida man skall skapa nya mallar för att få tillgång till Wikidata-uppgifter i den löpande texten är en annan.
- För faktarutorna har diskussionen främst gällt kvaliteten. Där finns trovärdighets- och källproblem, problemet att hantera ändringar på Wikidata, formuleringsproblem och problem med användarvänligheten. Därtill kommer de problem som är gemensamma med andra faktarutor: hur skall de se ut, hur mycket utrymme skall de få ta, och vilka uppgifter bör inkluderas. För WD-mallarna har vi ett tilläggsproblem med att en mall som fungerat bra kan bli problematisk då fler uppgifter införs på Wikidata.
- Må räcka för den här gången. Jag tror vi behöver ett utkast att arbeta på, för att slippa spaltkilometrar om sådant där vi mer eller mindre har konsensus.
Jag anser alltjämt att man när vi har faktamallar med material från Wikidata bör kunna gå dit för att kontrollera källorna och att dessa inte behöver följa med hit. Om det skedde skulle jag vara betydligt mindre negativ till annvändningen av detta. Som det är nu flödar notapparaten över av dubblerade källor, eftersom det mesta som finns i boxen, särskilt i biografier, också skall stå med i brödtexten. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2022 kl. 07.37 (CET)
- Jag förstår inte riktigt logiken. Jag ser stora risker med att automatiskt föra över info som vi inte har kontroll över. Vi godkänner inte wikipedia som källa, varken vår egen eller andra språkversioner, utan kräver att de externa källorna ska vara kollade när man använder dem i våra artiklar. Varför gäller inte samma sak för wikidata? --Chandra Varena (diskussion) 20 januari 2022 kl. 09.33 (CET)
- Jag blir oklar vad du menar med "vi" i detta. OM vi skall ha en riktlinje vill jag den ser det som att det läsaren ser i Wikipediaartiklarna, är text från Wikipedia, basfakta och tabelldata från Wikidata och bilder från Commons, alla lika mycket värda etc. OCH visst har vi krav på att allt är källbelagt - texter, tabelldata och bildursprung - men vi är ibland ofullkomliga i det ändå och för alla tre typerna. De som jobbar med text skall respektera på ett positivt sätt de som jobbar med faktainfo och bilder och inte försvåra för dem, och de som jobbar med fakta och tabelldata skall respektera de som jobbar med text och inte försvåra för dem. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 10.46 (CET)
- @Yger Det jag menar med "vi" är vi som arbetar med svenskspråkiga wikipedia. Vi godkänner inte utan kontroll de källbelagda uppgifter som våra kollegor i andra wikipediaversioner har publicerat. Varför ska vi godkänna utan kontroll det som våra kollegor har lagt in i wikidata? --Chandra Varena (diskussion) 20 januari 2022 kl. 10.53 (CET)
- Och jag ser som Vi de av oss som jobbar med texter i Wikipedia, de av oss som jobbar i Wikidata med fakta som visas upp i Wikipediartiklar och de av oss som jobbar med bilder i Commons för att visas upp i Wikipediaartiklar, dvs de som jobbar med texter kan inte bestämma över hur Wikidata presenterar sitt data, så länge de inte intefererar med textdelen. Och en riktlinje måste utgår från att vi är likvärdiga tre parter som skapar det som läsaren ser. Om vi inte är överens om denna jämlikhet ser jag det inte moget framkomligt skiva en riktlinje om detta Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 11.44 (CET)
- Jag har ingen åsikt om hur wikidata presenterar sina data och inser att det finns stora fördelar med wikidatapojektet. Det jag ifrågasätter är automatisk överföring från wikidata till svenskspråkiga wikipedia. I läsarens ögon är "wikipedia" en helhet, och trovärdigheten i denna helhet påverkas av både text, bilder och infoboxar (oavsett om de är hämtade från wikidata eller skapade på annat sätt).--Chandra Varena (diskussion) 20 januari 2022 kl. 12.41 (CET)
- Och jag ser som Vi de av oss som jobbar med texter i Wikipedia, de av oss som jobbar i Wikidata med fakta som visas upp i Wikipediartiklar och de av oss som jobbar med bilder i Commons för att visas upp i Wikipediaartiklar, dvs de som jobbar med texter kan inte bestämma över hur Wikidata presenterar sitt data, så länge de inte intefererar med textdelen. Och en riktlinje måste utgår från att vi är likvärdiga tre parter som skapar det som läsaren ser. Om vi inte är överens om denna jämlikhet ser jag det inte moget framkomligt skiva en riktlinje om detta Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 11.44 (CET)
- @Yger Det jag menar med "vi" är vi som arbetar med svenskspråkiga wikipedia. Vi godkänner inte utan kontroll de källbelagda uppgifter som våra kollegor i andra wikipediaversioner har publicerat. Varför ska vi godkänna utan kontroll det som våra kollegor har lagt in i wikidata? --Chandra Varena (diskussion) 20 januari 2022 kl. 10.53 (CET)
- Jag blir oklar vad du menar med "vi" i detta. OM vi skall ha en riktlinje vill jag den ser det som att det läsaren ser i Wikipediaartiklarna, är text från Wikipedia, basfakta och tabelldata från Wikidata och bilder från Commons, alla lika mycket värda etc. OCH visst har vi krav på att allt är källbelagt - texter, tabelldata och bildursprung - men vi är ibland ofullkomliga i det ändå och för alla tre typerna. De som jobbar med text skall respektera på ett positivt sätt de som jobbar med faktainfo och bilder och inte försvåra för dem, och de som jobbar med fakta och tabelldata skall respektera de som jobbar med text och inte försvåra för dem. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 10.46 (CET)
- Yger: Jag vet inte om jag håller med, möjligen för att jag kanske inte uppfattat dig rätt. Det jag tycker mig uppfatta är att du menar att våra artiklar har en del som är till för att "Wikidata skall här presentera sitt innehåll". Det menar jag är fel. Commons är en bra jämförelse. Commons har massor av bilder. Vi använder vissa av dem för att göra våra artiklar bättre, men det är vi som står för urval, bildtext, hur stora bilder skall vara och var i artiklarna de skall placeras. På samma sätt är det vi som bestämmer om och när vi vill hämta olika uppgifter från Wikidata. Vill Wikidata ha ett särskilt gränssnitt för att presentera sitt innehåll, då är det inte alls självklart att det gränssnittet skall vara svenska Wikipedia. Något annat vore verkligen att frångå jämlikheten mellan projekten och låta ett av dem diktera för ett annat.
- andejons (diskussion) 20 januari 2022 kl. 13.01 (CET)
- Jag pratar inte WD generelllt utan hur de via en mall visar upp en viss typ av data från WD till SVwp. En befolkningsdiagram kan helt ta sitt data från Wikidata och via en mall. Den som skriver artikeln kan sedan välja att visa befolkningsdiagrammet (via en mall) eller ej, och kan ha synpunkter på hur det ser ut, men bör även visa respekt hur Widata väljer visa datat. Och jag är alls inte med CV som skriver, det jag upplever, att Wikpediaartiklens skapare är en överdomare till hur wikidata presenteras och äger den presentationen. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 13.11 (CET)
- ett exempel:För något år gjorde jag om mallen för kommuner (se tex Tranås kommun lägg också där märke till att antela bosatta inte nämns i texten, bara i mallen), där data helt tas från WD. Styrande för det var dels estetiska saker men också vilket data som finns i WD (som hade utökats sedan den tidigare varianten). Och jag är också öppen för att ytterligare utöka mallen med fakta, då det läggs in mycket intressanta saker i WD och ser inte det skall övergodkännas av de som skriver texten, men självklart stämmas av med dem Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 13.18 (CET)
- Bra, då står vi inte lika långt från varandra som jag befarade. Fast jag förstår fortfarande inte riktigt vad du menar med "hur Wikidata väljer visa datat". Att vi inte kan styra hur data visas på Wikidata är jag helt med på. Men jag är inte helt med på hur du menar att Wikidata väljer att visa data här? Wikidata skickar ju bara hit data när vi ber om den, t.ex. "Senaste befolkningssiffra för Tranås som det finns källa kopplad till", eller "befolkningssiffra för Tranås 1800 (oavsett om det finns källa)". Jag tycker den lösning du anför på det hela taget verkar rimlig, och låter de båda projekten sköta det som är deras respektive styrka.
- Nu är ju befolkningssiffra en ganska enkel typ av uppgift, men låt säga att det istället gäller var kung Krösus föddes, och så ser man att svaret man får är att det var "Sardes i Turkiet". Är det då enligt dig fel att man inte tycker att det är OK och istället väljer att själv skriva "Sardes i Lydien" istället? Är det skillnad om man istället för att göra det väljer att be om aktuellt läge på 500-talet f.Kr? (Trots att det är dagens läge som är föredragen uppgift?)
- andejons (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.35 (CET)
- Problem löser vi tillsammans, det är inget nytt. Bra vi då börjar tänka likartat. Jag ger då ytterligare ett konkret exempel. I kommunmallen visas organisationsnummer. Den uppgiften har aldrig funnits i textdelen och det tog ett tag innan den uppgiften var komplett i Wikidata. Men sedan beslutades föra in den i mallen och visas för läsaren. Det var inget textartikelskaparen beslutade utan de som visste hur läget var i Wikidata, men då med en öppenhet om den som skapat Wikipediaartikeln skulle framfört invändningar. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.44 (CET)
- Jag utser ingen till överdomare. Och artikeln har inte EN skapare utan är hela wp-gemenskapens ansvar. Men för läsaren är det ETT projekt som står för det som presenteras i en artikel. Och som jag ser det är svenskspråkiga wp ansvarig för allt som finns där. Därför ser jag det som olyckligt att med automatik ta in data från wikidata. Det är alltså automatiken jag är tveksam till, inte användingen av dessa data som sådana. jag menar att lika väl som vi alla inom gemenskapen kan kommentera och redigera det som står i texten, och lägga till eller ta bort bilder, så ska vi kunna påverka vad som står i eventuella databoxar o.d. Hoppas jag har lyckats göra mig förstådd . om inte så lämnar jag i varje fall denna diskussion nu.--Chandra Varena (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.42 (CET)
- Se strax ovan. Jag håller inte med dig. Och om vi skall göra en riktlinje behöver det finns samsyn kring detta basala, annars är det inge idé påbörja en sådan. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.46 (CET)
- @Yger: var ditt svar ovan riktat till mig eller till någon annan? Lite rörigt i diskussionstråden...--Chandra Varena (diskussion) 21 januari 2022 kl. 21.39 (CET)
- Och om du som artikeltextskrivare börjar föra in "antalet anställda i kommunen" i textdelen, så skulle jag propsa på att den uppgiften (av marginellt värde för läsaren) togs bort då den finns redan i mallan och WD uppgiften uppdateras betydligt säkrare. Dsv WD folket har relevanta synpunkter på textdelen Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.56 (CET)
- Nu förstår jag inte igen. Alla mallar skapas ju här på Wikipedia. Det är här på Wikipedia vi bedömer att det t.ex. är relevant att ha med antalet kommunanställda. Vi kan mycket väl också bedöma att det inte är bra att ha antalet kommunanställda i såväl mall som brödtext, och motivera det med att innehållet i mallen kommer uppdateras automatiskt på WD och därmed kommer vara mer aktuellt. Men det tycker jag inte handlar om att WD har synpunkter eller bestämmer något. Och vi kommer ju knappast ta bort ur texten att Tranås är en kommun i Sverige med motivering at står i mallen och hämtas från WD?
- andejons (diskussion) 20 januari 2022 kl. 17.12 (CET)
- Som jag sagt det är tre typer av info som visas i WP artiklarna. Textdelen av de som är helt orienterade till Wikipedia. Mallar med fakta från Wikidata av personer som kan vara mer orienterade till Wikidata, vad som finns där etc. Textfolket har några uttalat som de bör bestämma vad som tas med från WD, vilket jag inte anser de har monopol på. Jag anser de som jobbar med mallar mot WD och är mer WD orienterade har samma "rätt" och "tyngd" att uttala sig vad som skall visas både i text delen och faktamallen. Däremot bör de som är WD orienterade visa respekt för de mer textorienterade och inte försvåra deras arbete med att underhålla textdelen (och vice versa) Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 17.25 (CET)
- Jag tycker inte det är någon grupp som sagt att just de vill ha veto, men det är möjligt att det är så att hur förlåtande man är mot olika saker på Wikidata korrelerar med hur intresserad av tekniska lösningar i allmänhet. Poängen med en riktlinje vore ju också bland annat att tydliggöra vad som förväntas, och vad som inte förväntas, av de som vill jobba med Wikidata-orienterade mallar. Men jag tror inte det kommer vara ett problem, och att det vore bra att ta fram ett utkast med sikte på att det skall bli en riktlinje, inte en essä eller liknande, och så får vi se var vi landar.
- andejons (diskussion) 20 januari 2022 kl. 23.13 (CET)
- Det är, som jag uppfattar det, inte synen på tekniska lösningar som skiljer sig åt. Däremot i synen hur estetiskt tilltalande fakta skall presenteras i en mall, dvs i balansen mellan att visa upp data contra att bara visa data när den visas snyggt. Och medan sådana saker alltid är värda diskutera och fulheter och dåligheter/fel inte skall accepteras så upplever jag en onödig och omotiverad intolerans i de diskussioner som förevarit och även ett dissande av oss som vill promota fakta från WD till läsarna. En riktlinje får inte förstärka detta tråkiga beteende utan tvärtom behöver slå fast att visa upp fakta är bra när relevant data visas från WD Yger (diskussion) 21 januari 2022 kl. 11.01 (CET)
- Att visa upp fakta från Wikidata är alldeles utmärkt i många typer av artiklar, men det bör inte ske urskiljningslöst endast för att det är möjligt. Du, Yger, har visat hur bra det kan bli exempelvis för församlingar i Sverige. Det är en väl avskild grupp av sidor, där man kan ha överblick och därmed kontroll över materialet. Mitt huvudintresse har alltid gällt biografier och det är ett enormt fält, som inte är lika lätthanterat. Jag motsätter mig inte att man hittar sätt att mer eller mindre automatiskt uppdatera exempelvis svenska riksdagsledamöter på det sätt som diskuteras nedan, under förutsättning att vi inte kopplar oss till något helt utomstående projekt och får in allsköns information som inte hör hemma i våra artiklar. Jag vet inte om tiden är mogen för en ny riktlinje. Själv ser jag sällan behov av regelverk utan föredrar att praxis utvecklas över tid. Jag har sympatier för det anglosaxiska sättet att undvika lagstiftning och instället gå på prejudikat. Enligt min mening bör diskussioner i allmänhet föras om konkreta fall. När det har gjorts tillräckligt många gånger kan det vara dags att kodifiera det gemenskapen kommit fram till, men inte ens efter det är något hugget i sten. Det organiskt framvuxna fungerar oftast bäst, enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2022 kl. 03.43 (CET)
- exempel på lågt hängande frukt där vi har hög trovärdighet är
- Nobelprize.org som borde veta vem som får Nobelpriset
- dom säger i sitt API att deras person 1004 är samma som Wikidata Abdulrazak Gurnah (Q317877) och den fick Nobelpriset 2021 Nobelpriset i litteratur (Q37922)
- som jag sa ovan så på 1 minut matchade vi Engelska, Ryska, Svenska wikipedia där svenska kultureliten inte ens visste vem personen var efter en timme...
- jag har drivit på att vi nu har mallar på 20 språk som klarar av att ha som argument 1004 och skicka det till Nobelprize.org som skickar den vidare till rätt sida dvs. vi har semantisk interoperabilitet mellan Nobelprize.org och Wikidata och förhoppningsvis blir mindre sårbara då dom flyttar runt sina sidor....
- jag startade 2019-feb en dialog med Nobelprize.org för att vi i Wikipedia hade massa länkröta när dom flyttade runt sina sidor och att bara engelska Wikipedia hade 381,693 läsare per dag. En person hos Nobelprize.org Hans Mehlin förstår Wikidata, Wikipedia och utvecklade deras API som nu gör att när Nobelprize.org flyttar sina websidor om en prisvinnare så uppdaterar dom sitt data som säger att Nobelprisvinnare 1004 finns nu på sida xxxx och vi i Wikipedia slipper uppdatera alla våra Wikisidor utan pekar bara på person 1004 - 55 Wikipedia språk har idag artikel om vinnaren 阿卜杜勒-拉扎克·古尔纳 ....
- dom säger i sitt API att deras person 1004 är samma som Wikidata Abdulrazak Gurnah (Q317877) och den fick Nobelpriset 2021 Nobelpriset i litteratur (Q37922)
- Nobelprize.org som borde veta vem som får Nobelpriset
- exempel på lågt hängande frukt där vi har hög trovärdighet är
- Att visa upp fakta från Wikidata är alldeles utmärkt i många typer av artiklar, men det bör inte ske urskiljningslöst endast för att det är möjligt. Du, Yger, har visat hur bra det kan bli exempelvis för församlingar i Sverige. Det är en väl avskild grupp av sidor, där man kan ha överblick och därmed kontroll över materialet. Mitt huvudintresse har alltid gällt biografier och det är ett enormt fält, som inte är lika lätthanterat. Jag motsätter mig inte att man hittar sätt att mer eller mindre automatiskt uppdatera exempelvis svenska riksdagsledamöter på det sätt som diskuteras nedan, under förutsättning att vi inte kopplar oss till något helt utomstående projekt och får in allsköns information som inte hör hemma i våra artiklar. Jag vet inte om tiden är mogen för en ny riktlinje. Själv ser jag sällan behov av regelverk utan föredrar att praxis utvecklas över tid. Jag har sympatier för det anglosaxiska sättet att undvika lagstiftning och instället gå på prejudikat. Enligt min mening bör diskussioner i allmänhet föras om konkreta fall. När det har gjorts tillräckligt många gånger kan det vara dags att kodifiera det gemenskapen kommit fram till, men inte ens efter det är något hugget i sten. Det organiskt framvuxna fungerar oftast bäst, enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2022 kl. 03.43 (CET)
- Det är, som jag uppfattar det, inte synen på tekniska lösningar som skiljer sig åt. Däremot i synen hur estetiskt tilltalande fakta skall presenteras i en mall, dvs i balansen mellan att visa upp data contra att bara visa data när den visas snyggt. Och medan sådana saker alltid är värda diskutera och fulheter och dåligheter/fel inte skall accepteras så upplever jag en onödig och omotiverad intolerans i de diskussioner som förevarit och även ett dissande av oss som vill promota fakta från WD till läsarna. En riktlinje får inte förstärka detta tråkiga beteende utan tvärtom behöver slå fast att visa upp fakta är bra när relevant data visas från WD Yger (diskussion) 21 januari 2022 kl. 11.01 (CET)
- Som jag sagt det är tre typer av info som visas i WP artiklarna. Textdelen av de som är helt orienterade till Wikipedia. Mallar med fakta från Wikidata av personer som kan vara mer orienterade till Wikidata, vad som finns där etc. Textfolket har några uttalat som de bör bestämma vad som tas med från WD, vilket jag inte anser de har monopol på. Jag anser de som jobbar med mallar mot WD och är mer WD orienterade har samma "rätt" och "tyngd" att uttala sig vad som skall visas både i text delen och faktamallen. Däremot bör de som är WD orienterade visa respekt för de mer textorienterade och inte försvåra deras arbete med att underhålla textdelen (och vice versa) Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 17.25 (CET)
- Och om du som artikeltextskrivare börjar föra in "antalet anställda i kommunen" i textdelen, så skulle jag propsa på att den uppgiften (av marginellt värde för läsaren) togs bort då den finns redan i mallan och WD uppgiften uppdateras betydligt säkrare. Dsv WD folket har relevanta synpunkter på textdelen Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 14.56 (CET)
- ett exempel:För något år gjorde jag om mallen för kommuner (se tex Tranås kommun lägg också där märke till att antela bosatta inte nämns i texten, bara i mallen), där data helt tas från WD. Styrande för det var dels estetiska saker men också vilket data som finns i WD (som hade utökats sedan den tidigare varianten). Och jag är också öppen för att ytterligare utöka mallen med fakta, då det läggs in mycket intressanta saker i WD och ser inte det skall övergodkännas av de som skriver texten, men självklart stämmas av med dem Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 13.18 (CET)
- Jag pratar inte WD generelllt utan hur de via en mall visar upp en viss typ av data från WD till SVwp. En befolkningsdiagram kan helt ta sitt data från Wikidata och via en mall. Den som skriver artikeln kan sedan välja att visa befolkningsdiagrammet (via en mall) eller ej, och kan ha synpunkter på hur det ser ut, men bör även visa respekt hur Widata väljer visa datat. Och jag är alls inte med CV som skriver, det jag upplever, att Wikpediaartiklens skapare är en överdomare till hur wikidata presenteras och äger den presentationen. Yger (diskussion) 20 januari 2022 kl. 13.11 (CET)
| json från Nobelprize API med samma som Wikipedia / Wikidata |
|---|
{
"id": "1004",
"knownName": {
"en": "Abdulrazak Gurnah",
"se": "Abdulrazak Gurnah"
....
"wikipedia": {
"slug": "Abdulrazak_Gurnah",
"english": "https://en.wikipedia.org/wiki/Abdulrazak_Gurnah"
},
"wikidata": {
"id": "Q317877",
"url": "https://www.wikidata.org/wiki/Q317877"
},
"sameas": [
"https://www.wikidata.org/wiki/Q317877",
"https://en.wikipedia.org/wiki/Abdulrazak_Gurnah"
],
"links": {
"rel": "laureate",
"href": "https://api.nobelprize.org/2/laureate/1004",
"action": "Get",
"types": "application/json"
},
"nobelPrizes": [
{
"awardYear": "2021",
"category": {
"en": "Literature",
"no": "Litteratur",
"se": "Litteratur"
},
},
"sortOrder": "1",
"portion": "1",
"dateAwarded": "2021-10-07",
"prizeStatus": "received",
"motivation": {
"en": "for his uncompromising and compassionate penetration of the effects of colonialism and the fate of the refugee in the gulf between cultures and continents"
},
"prizeAmount": 10000000,
"prizeAmountAdjusted": 10000000,
"links": {
"rel": "nobelPrize",
"href": "https://api.nobelprize.org/2/nobelPrize/lit/2021",
"action": "Get",
"types": "application/json"
}
}
],
"meta": {
"terms": "https://www.nobelprize.org/about/terms-of-use-for-api-nobelprize-org-and-data-nobelprize-org/",
"license": "https://www.nobelprize.org/about/terms-of-use-for-api-nobelprize-org-and-data-nobelprize-org/#licence",
"disclaimer": "https://www.nobelprize.org/about/terms-of-use-for-api-nobelprize-org-and-data-nobelprize-org/#disclaimer"
}
}
|
- antal läsare 2021 - graf
- exempel på data som vi skulle kunna bli bättre på att ha i sv:Wikipedia är "prismotiveringen" som vi skulle kunna hämta via Wikidata prismotivering (P6208) och nobelprize.org API
- vän av Wikidata riktlinjer kan fundera över om vi nu hämtar över prismotiveringen till Wikidata lista vad vi har idag... skall den då visas i brödtexten (den princip som är vanligast idag om den visas), i en infobox som kommer från Wikidata, eller skall vi inte ha det i en mall utan ha klipp och klistra...
- - Salgo60 (diskussion) 25 januari 2022 kl. 05.43 (CET)
- Just nu är det ganska magert i Wikidata med prismotivering (P6208), speciellt på svenska, med undantag för år 2021 som är komplett på engelska och 2019 nästan komplett på engelska och svenska, se följande frågor:
- Länk till fråga som visar prismotivering (P6208) på engelska och svenska för samtliga utmärkelse (P166) som är underklass till (P279) till Nobelpriset (Q7191).
- Länk till fråga som visar antalet uttalanden om nobelpris som har något värde på prismotivering (P6208) på engelska respektive svenska, grupperat per år.
- Länk till fråga som ovanstående, men grupperat per typ av pris.
- -- Larske (diskussion) 25 januari 2022 kl. 09.53 (CET)
- Notebook som frågar Nobel APIet och hittar
- 975 Nobelprismotiveringar finns på engelska
- 827 Nobelprismotiveringar finns på svenska
- 137 Nobelprismotiveringar finns på norska
- Notebook som frågar Nobel APIet och hittar
- - Salgo60 (diskussion) 25 januari 2022 kl. 10.15 (CET)
- Just nu är det ganska magert i Wikidata med prismotivering (P6208), speciellt på svenska, med undantag för år 2021 som är komplett på engelska och 2019 nästan komplett på engelska och svenska, se följande frågor:
Wikipedia mer uppdaterat i realtid redigera
Pratar vi statiska boxar och tankar kring koppling Wikidata eller ej kanske man också skall fundera över om Wikipedia skall vara ett mer "statiskt uppslagsverk" med manuella uppdateringar eller mer "aktuellt" med t.ex. kopplingar Riksdagen i "realtid"... Idag är Wikipedia ofta känd för sin snabbhet med många populärkultur saker där handlingen i en TV-serier snabbt finns tillgänglig, Idag uppdateras befolkningssiffror då och då direkt till Wikidata, Riksdagens ledamöter stäms av dagligen, men skulle kunna vara mycket mera. Vill vi ha den utvecklingen?
- Exempel saker jag ser kanske kan komma eller finns
- att i artikeln för Riksdagsledamöter
- se deras status "Tjänstgörande riksdagsledamot", "Tjänstgörande ersättare"... denna info kan redan idag hämtas via länk "Nuvarande ledamöter" men uppdateras inte i Wikidata....
- se vilka debatter dom deltagit i senast med länk dvs. vi "kopierar funktionaliteten som Riksdagen har ex. ClasGöran Carlsson
- att på artikeln Digitalisering ha koppling till "aktuella saker" som kommer upp i Riksdagen... "Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala"
- ...
- att i artikeln för Riksdagsledamöter
Det digitala öppnar många möjligheter och Wikipedia skulle kunna utvecklas åt lite nya riktningar.... eller vill vi inte det...
Ett exempel på dagens möjligheter var Nobels Litteraturpriset som annonserades i deras APImed "samma som" Wikidata Qnummer Abdulrazak Gurnah (Q317877) att vi 1 minut efter hade uppdaterat artiklar på engelska, svenska och ryska Wikipedia med denna författare som ingen visste vem det var, ett dygn senare fanns artiklar på 20 språk och idag på 54 språk....
Behöver vi en riktlinje även för detta om vi skall ha mer dynamisk information på wikisidorna eller ej...? där vi i princip skulle idag kunna automatiskt ladda in det Nobelprize.org skickar ut utan att granska... - Salgo60 (diskussion) 19 januari 2022 kl. 23.31 (CET)
- Jag ser inte det minsta behov av detta. Våra artiklar bör i största möjliga utsträckning vara öppna för redigering här. Framförallt skall ingenting hamna här utan att vara kontrollerat. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2022 kl. 07.33 (CET)
- Jag ser ju vissa problem i om vi ändrar grundläggande arbetssätt. Wikipedia har ju haft grundtanken att den skall vara encyklopedien som alla kan redigera. Alla hjälps åt och när det blir fel hjälps vi åt att rätta. Här blir det ju då fråga om att lägga över delar för redigering på annat sätt. Sedan går det givetvis. Det jag ser som problematiskt är att det troligen blir svårare att locka nya skribenter om den här typen av redigeringar ändå sker automatiskt. Det kräver ju då i stället övervakning över vilka som tillgång till att göra dessa realtidsuppdateringar och hur det följs upp om något i dessa blir tokigt. Om det blir svårare att locka nya skribenter blir det svårare att upptäcka när något går på tok. FBQ (diskussion) 20 januari 2022 kl. 09.47 (CET)
- (Redigeringskonflikt) Om det skall införas behövs en riktlinje. Jag ser genast två problem: urvalet av information och kvalitetssäkringen.
- Jag ser till exempel relevansen i "att på artikeln Digitalisering ha koppling till 'aktuella saker' som kommer upp i Riksdagen" som mycket tvivelaktig. Att "se vilka debatter dom [riksdagsledamöterna] deltagit i senast med länk" är mer relevant för ifrågavarande artiklar, men varför är det just de senaste debatterna vi skall visa? Det finns ofantligt mycket information vi kan visa. Att viss info är tillgänglig via ett realtidsgränssnitt betyder inte att vi skall ha med just den.
- Vi ansvarar för det som kan läsas på Wikipedia. Läsaren har rätt att förutsätta det. När vi automatiskt hämtar in data annanstansifrån så fungerar inte våra nuvarande kvalitetssäkringssystem särskilt bra. Vi kan begränsa oss till trovärdiga källor, men skall den som patrullerar en sida vara tvungen att avgöra om datat hämtas från en trovärdig källa, och på ett sätt som gör att säkert rätt data hämtas? Ett system som såg bra ut när det lades in kan ha olika dolda problem. Vi har svårt att patrullera Wikidataändringar, hur svårt blir det inte med data utifrån som ständigt ändras (det var ju poängen)?
- Dessa bedömningar är inte enkla, och jag tror därför att funktionaliteten måste diskuteras noga ifråga om varje enskild klass av tillämpningar.
- –LPfi (diskussion) 20 januari 2022 kl. 09.57 (CET)
- Sådana statistiska diagram, kartor och tabeller som vi idag försöker uppdatera manuellt vore helt klart intressanta om de kunde uppdateras automagiskt. Vi har mängder av 10-20 år gamla diagram som skulle behöva uppdateras. En enorm insats har gjorts på commons kring Covid-statistik - flera diagram uppdateras varje vecka. De snyggaste och populäraste diagrammen skapas dock inte automatiskt av wikimallar och -moduler utan av enstaka eldsjälars privata pythonscript eller excelark och laddas upp manuellt till Commons. Rådata lagras sällan på commons, wikidata eller wikipedia, så redigeringen av diagrammen är sällan ett kollaborativt arbete.
- –LPfi (diskussion) 20 januari 2022 kl. 09.57 (CET)
- Exempelvis hämtas flygplatsdata från Wikidata till diagram i många flygplatsartiklar på svwp. Dock är nog sällan wikidata en bra lösning att lagra diagrammens rådata eftersom det fördröjs av att importen kräver botar och koncensus för skapande av nya properties. Jag tycker att Commons data-tabeller är mer intressanta pga sin enkelhet. Teknikutvecklingen kring det och kring kartvisualisering verkar dock ha stagnerat. En dröm vore att Wikipedia kunde innefatta diagram och kartor som är lika interaktiva som https://ourworldindata.org . Tomastvivlaren (diskussion) 22 januari 2022 kl. 12.09 (CET)
- Salgo60: Personligen tycker jag att just i relatid uppdaterad info om riksdagsledamöter av typen "Tjänstörande riksdagsledamot/Tillfällig ledighet" och "Tjänstgörande ersättare/Tillgänglig ersättare" eller liknande vore jättebra att redovisa i en faktabox för riksdagsledamoten. Jag skulle föredra om den togs via Wikidata, för att samla och lagra informationen på ett ställe. Varför uppdateras inte detta på Wikidata? Är det enklare att automatisera uppdatering på Wikipedia?
- "Senaste debatter" menar jag tveksamt urval, recentism och onödig detaljnivå.
- Kontinuerligt uppdaterad tjänstgörande/ledig kanske är för mycket detaljnivå också, men den ligger närmare något där Wikidata skulle vara riktigt nyttig; landsfakta och politiskt styre. Det är ju mycket större chans att styret i områden som uppmärksammas dåligt av svensksspråkiga blir väldigt dåligt uppdaterade på svWP, men självklart(?) blir det i mycket större utsträckning på Wikidata. Även avslutande av mer obskyra riksfagsledamöterstjänster kan säkert lätt missas på Wikipedia, så där finns en fördel med automatisk uppdatering. LittleGun (diskussion) 22 januari 2022 kl. 12.53 (CET)
- LittleGun " info om riksdagsledamöter av typen".... om jag fattar rätt är det detta som behövs
- 1) var i Wikidata skall vi skall lagra dessa textsträngar se hur Norge gör liknande
- 2) snacka med tmtmtmtm att även kolla på detta och om vi kan trycka in det i Wikidata direkt....
- Exempelvis hämtas flygplatsdata från Wikidata till diagram i många flygplatsartiklar på svwp. Dock är nog sällan wikidata en bra lösning att lagra diagrammens rådata eftersom det fördröjs av att importen kräver botar och koncensus för skapande av nya properties. Jag tycker att Commons data-tabeller är mer intressanta pga sin enkelhet. Teknikutvecklingen kring det och kring kartvisualisering verkar dock ha stagnerat. En dröm vore att Wikipedia kunde innefatta diagram och kartor som är lika interaktiva som https://ourworldindata.org . Tomastvivlaren (diskussion) 22 januari 2022 kl. 12.09 (CET)
As for this repo, its goal is compare whatever is in Wikidata with whatever can be fetched from the official API. Both sides of that are customisable: the only thing that matters is producing outputs that should be the same. I'm happy to adjust either if there's a better way to do things or there are more fields that you want to check.
- 3) ha en mall som hämtar detta till sv:Wikipedia från WD
- 4) kanske fundera hur ofta vi hämtar det... idag tror jag Ainali gör mycket manuellt...
- jag gjorde en notebook
- - Salgo60 (diskussion) 22 januari 2022 kl. 13.04 (CET)
- Jag förstår mycket lite av ditt svar och jag har ingen input till hur det ska hanteras på Wikidata. Är det så att det måste ske manuellt att redovisa "Tjänstörande riksdagsledamot/Tillfällig ledighet" och "Tjänstgörande ersättare/Tillgänglig ersättare", så är det för omfattande, instabilt och detaljerat för att funka på Wikipedia. Jag förstod det som att det fanns någon automatik. LittleGun (diskussion) 22 januari 2022 kl. 13.26 (CET)
- En robot skulle till exempel en gång per dag hämta "status" från webbplatsen riksdagen.se för alla Wikidataobjekt som har något värde för egenskapen Riksdagens person-GUID (P8388) och hålla detta status uppdaterat i någon lämplig egenskap i objektet som sedan en mall i Wikipediaartiklarna kan använda för att presentera status på lämpligt sätt i en faktaruta. Här kanske WMSE skulle kunna göra en insats genom att tillhandahålla en "robotfarm" som kan göra periodiska uppdateringar av Wikidata från angiven och "godkänd" extern källa.
- Så här kan man anropa API:et på riksdagen.se se för att hämta info om en person med ett givet Riksdagens person-GUID (P8388):
- data för Tina Acketoft. Och i resultatet får man plocka ut "status", som i detta exempel fall är det Tjänstgörande riksdagsledamot. Eftersom resultatet har en väldefinierad struktur (om man väljer formatet JSON) är det enkelt för en robot att hitta rätt.
- I väntan på en sådan lösning, kan man ju alltid lägga en länk enligt ovan i faktarutan, men då välja ett format som är anpassat för en kolbaserad läsare. En liknande länk finns idag ibland under avsnittet "Externa länkar" som "<namn> på riksdagens webbplats", till exempel
- Jag förstår mycket lite av ditt svar och jag har ingen input till hur det ska hanteras på Wikidata. Är det så att det måste ske manuellt att redovisa "Tjänstörande riksdagsledamot/Tillfällig ledighet" och "Tjänstgörande ersättare/Tillgänglig ersättare", så är det för omfattande, instabilt och detaljerat för att funka på Wikipedia. Jag förstod det som att det fanns någon automatik. LittleGun (diskussion) 22 januari 2022 kl. 13.26 (CET)
- Tina Acketoft på Sveriges riksdags webbplats.
- Jag vet inte om riksdagen.se har några planer på att skapa en "SPARQL endpoint" för sina Öppna data, men om en sådan fanns skulle en Listeria med till exempel alla ledamöter av Sveriges Riksdag inkluderande deras respektive status.
- En aktuell lista, med reservation för att det finns några ledamöter som inte har något värde på Riksdagens person-GUID (P8388), har fel värde på mandatperiod (P2937) eller helt saknas i Wikidata, jag kompletterade själv med Sofie Eriksson (Q110635584) igår, finns här i Sandlådan.
- -- Larske (diskussion) 22 januari 2022 kl. 15.14 (CET)
- Ja, jag tycker det är jätteintressant om ett sånt fält kunde visas i riksdaglsemaöters artiklar om de har en infobox. LittleGun (diskussion) 22 januari 2022 kl. 17.11 (CET)
Vetenskapsrådet kräver in datahanteringsplaner av forskarna redigera
Exempel på nya möjligheter och att fler funderar över hur dataflöden skapas och att de måste kunna kopplas ihop och vara kompatibla/ha semantisk interoperabilitet är att några wikipedianer är med med och tycker till om "Data Management Plan for Swedish Riksdag 1867–2021: An Ecosystem of Linked Open Data" dvs. den plan Vetenskapsrådet kräver in vid projektansökningar. I dagens utkast är det mest om hur man kopplar sig till Wikidata/Wikipedia men jag skulle gärna se att det finns olika landningssidor som vi kan koppla oss till från Wikipedia/Wikidata (via Wikidata egenskap) länk min önskan till projektet på deras GITHUB
- "landing pages" per
Kan wiki världen vara den forskarna länkar till och den dom har "samma som" är enormt mycket vunnit för oss, vi kan enklare kolla vort data och skydda oss mot ex. vandalisering genom att jämföra vårt data med trovärdigt externt data... Jag gjorde 2019 en övning med Europeana där dom "kopierat" alla sin identifierare för sina konstnärer från DBpedia/Wikidata --> att jag på någon vecka kunde koppla ihop 160 000 poster i Wikidata med Europeana Entity (P7704) .... tyvärr dog detta för att Europeana och dom 3500 museerna som laddar upp bilder inte klarade av just detta med semantisk interoperabilitet och engelsk Wikipedia slängde ut dom med badvattnet ;-) - 21 januari 2022 kl. 21.03 (CET)
- Nej, detta faller utanför vår uppgift att vara ett uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2022 kl. 11.11 (CET)
- Kan du föklara vad Salgo60 önskar, för jag fattar inte. Jag hittar inte "Data Management Plan for Swedish Riksdag 1867–2021: An Ecosystem of Linked Open Data" nåonstans? LittleGun (diskussion) 22 januari 2022 kl. 13.17 (CET)
- Jag förstår inte riktigt, men jag uppfattar så mycket som att han har en vision som inte är min vad gäller Wikipedias framtid. Jag vill att vi skall sträva efter att bli ett så bra uppslagsverk som möjligt och att det motiverar att vi använder den teknik som tjänar det syftet, men att vi inte bör ha ambitioner därutöver, som exempelvis att serva forskare med data. Vår målgrupp är allmänheten, inte akademin. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2022 kl. 15.19 (CET)
Utkast redigera
Jag har lagt upp en början på vad jag hoppas skall kunna bli en riktlinje på Wikipedia:Wikipedia och WIkidata. Den är tills vidare märkt som essä.
andejons (diskussion) 25 januari 2022 kl. 12.50 (CET)
- jag skrev en kommentar på diskussionssidan. Tycker saker blandas ihop och saknar visioner - Salgo60 (diskussion) 25 januari 2022 kl. 15.05 (CET)
Jag har också kommenterat, och ser det inte gångbart som en första version av ett utkast behöver en helt annan infallsvinket Yger (diskussion) 25 januari 2022 kl. 16.20 (CET)Jag har nu gjort en omskrivning av essän för att inte bara "gnälla".Yger (diskussion) 25 januari 2022 kl. 17.17 (CET)- Jag tycker att ni har gjort ett bra jobb med att sammanställa läget. Det finns lite kvar att putsa på, men det är i rätt riktning. Ett (kanske tungt) jobb som vi borde lägga lite tid på är att gräva i tidigare diskussioner och länka till dem från texten. Det kommer att underlätta både framtida diskussioner och förståelsen hos nytillkomna. ♥Ainali diskussionbidrag 26 januari 2022 kl. 00.14 (CET)
- Det som borde diskuteras är hur hanterar vi möjligheterna med en mer avancerad hantering av källor som en:Template:CiteQ ger möjlighet till och som är just en Wikidata driven mall som används i text... dvs. något som sv:Wikipedia inte verkar veta existerar men används > 50 000 ggr på en:WIkipedia- Salgo60 (diskussion) 26 januari 2022 kl. 03.19 (CET)
- Vår version Mall:Cite Q är nog ganska mycket efter den engelska i utvecklingen och saknar dessutom helt dokumentation. Om du vill öka användningen här är någon av dessa ändar rätt ställe att börja på. ♥Ainali diskussionbidrag 26 januari 2022 kl. 18.27 (CET)
- Det som borde diskuteras är hur hanterar vi möjligheterna med en mer avancerad hantering av källor som en:Template:CiteQ ger möjlighet till och som är just en Wikidata driven mall som används i text... dvs. något som sv:Wikipedia inte verkar veta existerar men används > 50 000 ggr på en:WIkipedia- Salgo60 (diskussion) 26 januari 2022 kl. 03.19 (CET)
- Jag tycker att ni har gjort ett bra jobb med att sammanställa läget. Det finns lite kvar att putsa på, men det är i rätt riktning. Ett (kanske tungt) jobb som vi borde lägga lite tid på är att gräva i tidigare diskussioner och länka till dem från texten. Det kommer att underlätta både framtida diskussioner och förståelsen hos nytillkomna. ♥Ainali diskussionbidrag 26 januari 2022 kl. 00.14 (CET)
Observera att arbetet med riktlinjer för användningen av Wikidata nu äger rum på Wikipedia:Wikipedia och Wikidata och dess diskussionssida. Försök hålla diskussionen där. Plumbum208 (diskussion) 26 januari 2022 kl. 21.34 (CET)
Införande på svwp av Code of Conduct redigera
Den färdiga riktlinjen för införande av Universal_Code_of_Conduct har nu publicerats, se här. Det är kvar några moment innan den är helt stadfäst, men vi kan nu se hur den kommer påverka oss.
Den är nu ändrad från tidigare version vilket gör det enklare för oss. Jag tolkar som vi nu tillåts bygga detta införande på våra existerande rutiner med KAW. De centrala ändringarna är Communities should continue to handle enforcement through existing means where they do not conflict with the other recommendations in these guidelines. och tillåtna efterlevnadsfunktioner (Advanced rights holders enforcing local policies consistent with the UCoC in a decentralized manner;Panels of local administrators enforcing policies for a Wikimedia project;Local contributors enforcing local policies through community discussion and agreement). Jag bedömer sedan att en eller fler admnins behöver gå igenom en "kurs" och dessa kanske sedan skall anges på KAW sidan som sakkunniga i efterlevnaden av UCoC. Och vi behöver kanske dokumentera våra rutiner med KAW tydligare (och även på engelska). Så min tidigare oro om att eventuellt behov etablera ett Arbcom för svwp, känns inte längre aktuellt Yger (diskussion) 25 januari 2022 kl. 10.21 (CET)
- Det jag inte riktigt ser att vi har en lösning på är hanteringen av anonymt eller inte öppet inkomna anmälningar i m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines#Recommendations for the reporting and processing tool. /Julle (disk.) 28 januari 2022 kl. 06.14 (CET)
- Så ser jag det också. Det går ju bygga något runt de som vi behöver ha som "sakkunniga". Det finns även en fråga om vi borde kombinera rollen som sakkunnig med rollen som censor/oversighter, då löses ju frågan om det finns behov censurera info och det finns en struktur med e-postadresser etc att falla tillbaks på. Yger (diskussion) 28 januari 2022 kl. 07.35 (CET)
Standard för artikelnamn redigera
Sven Larsson (politiker) hade av Edaen föreslagits flyttad till Sven Larsson i Varberg. Diskussionen gäller mer allmänt än den enskilda artikeln eller artikelklassen. –LPfi (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.56 (CET)
Jag upplever att Sven Larsson (politiker) följer vår standard för politikerartiklar. Riksdagsnamnet kunde kanske vara en lämplig standard för särskillnad, men den är det inte, inte vad jag kan se i Wikipedia:Artikelnamn eller Wikipedia:Personnamn. Jag tror att den nuvarande motsvarar POMMF för vanliga läsare.
Om en ny standard skall införas, så skall den införas på riktlinjesidorna innan man börjar flytta enskilda artiklar. Jag tar bort flyttmallen.
–LPfi (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.22 (CET)
- Jag håller ju inte med om det. Riktlinjer ändras efteråt när det finns ett antal fall att diskutera och dra generella slutsatser från. Edaen (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.34 (CET)
- Diskussionen gäller mer generellt, så jag flyttar den till Wikipedia:Bybrunnen#Standard för artikelnamn. –LPfi (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.51 (CET)
- I diskussionen om enskilda artiklar är det ofta svårt att se alla konsekvenser. Då man vill driva igenom en standard är det bättre att diskutera det någonstans där många ser det. Det är ingen idé med standarder om folk börjar bryta mot dem i enskilda artiklar för att de tycker att något annat schema skulle vara lämpligare. Att börja med artiklar som få bevakar riskerar att en stor del av artiklarna är flyttade innan någon med avvikande syn får upp ögonen för processen. Något som kan se ändamålsenligt ut ifråga om vissa artiklar kan kollidera med en standard som är bättre generellt. Visst brukar riktlinjer arbetas fram genom praxis, men då gäller det ofta tolkningar i marginalen. –LPfi (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.56 (CET)
- Denna fråga har tagits upp på Wikipediadiskussion:Personnamn#Särskiljning av riksdagsmän där mitt förslag i just detta fall fått visst gehör. Att det finns en informell sådan standard för äldre förhållanden framgår till exempel av Anders Andersson. Edaen (diskussion) 28 januari 2022 kl. 14.15 (CET)
- Möjligheten att använda orttillägget står redan med i WP:Personnamn, och har gjort så mycket länge. Det är inte någon nyhet.
- andejons (diskussion) 28 januari 2022 kl. 14.44 (CET)
- Jag anser att detta i huvudsak bör reserveras för de fall där någon varit känd under det namnet, som Alfred Petersson i Påboda, Gustaf Andersson i Rasjön och Daniel Persson i Tällberg. I en del fall som Fritiof Domö, Ernst Staxäng eller Axel Rubbestad blev det ju släktnamn med tiden. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2022 kl. 15.26 (CET)
- Denna fråga har tagits upp på Wikipediadiskussion:Personnamn#Särskiljning av riksdagsmän där mitt förslag i just detta fall fått visst gehör. Att det finns en informell sådan standard för äldre förhållanden framgår till exempel av Anders Andersson. Edaen (diskussion) 28 januari 2022 kl. 14.15 (CET)
- I diskussionen om enskilda artiklar är det ofta svårt att se alla konsekvenser. Då man vill driva igenom en standard är det bättre att diskutera det någonstans där många ser det. Det är ingen idé med standarder om folk börjar bryta mot dem i enskilda artiklar för att de tycker att något annat schema skulle vara lämpligare. Att börja med artiklar som få bevakar riskerar att en stor del av artiklarna är flyttade innan någon med avvikande syn får upp ögonen för processen. Något som kan se ändamålsenligt ut ifråga om vissa artiklar kan kollidera med en standard som är bättre generellt. Visst brukar riktlinjer arbetas fram genom praxis, men då gäller det ofta tolkningar i marginalen. –LPfi (diskussion) 28 januari 2022 kl. 13.56 (CET)
Förtydligande på sidan ”Faktafrågor” angående ”Experthjälpen”? redigera
Hej wikipedianer! Nyligen ”skickade” min fadder mig till sidan Wikipedia:Faktafrågor, när jag behövde hjälp med fakta till en artikel. Väl där ser jag texten ”Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område”. Jag ställde då frågan ”när Faktafrågor och när Experthjälpen skulle användas” och då fick jag svaret ”att experthjälpen i princip ej används”. Detta är naturligtvis inte mindre förvirrande. Skulle det gå att förtydliga den ovan kursiverade anvisningen i introt på Faktafrågor så att den återspeglar ”hur det egentligen är” (om nu någon vet det)? Gunboz (diskussion) 29 januari 2022 kl. 07.50 (Signatur tillagd i efterhand av LucieManette.)
- Meningen bör tas bort då Experthjälpen omdirigerades till WP:Artikelgranskningar redan 2012! --Fredde✔ 29 januari 2022 kl. 10.56 (CET)
- Borttaget av @F.d. 82.212.68.183: [2]. Det var bra, det är egentligen olyckligt att ha en massa olika avdelningar för det skapar osäkerhet om man gör rätt eller skriver pårätt ställe eller inte hittar något ställe som man tycker passar. "Hur skriver man en ny artikel?" Är det en faktafråga, Wikipediafråga, fikarumsfråga eller en Bybrunnen fråga?
- Poängen är att det inte finns något fel ställe. Det finns bättre och sämre ställen. Skrivs det på ett sämre ställe så flyttar vi det. Det viktigaste är att frågan ställs och besvaras. LittleGun (diskussion) 30 januari 2022 kl. 19.39 (CET)
Veckans tävling - Uppdatera III redigera
För att Wikipedia skall vara ett användbart uppslagsverk behöver informationen hållas uppdaterad och aktuell. Just nu har vi 1 678 artiklar som märkts med mall som visar att de behöver uppdateras. Det kan du hjälpa till att åtgärda i Veckans tävling – Uppdatera III. Välkommen att vara med och tävla!--Historiker (diskussion) 30 januari 2022 kl. 17.10 (CET)
Med ånga mot framtiden redigera
Jag har en vag idé om att vi skulle kunna skapa konstruktiva internationella samarbeten Sverige-Ryssland-Turkiet genom att angripa ämnet Nohab, den svenska tillverkaren av lokomotiv. Dessa såldes i stora antal till Ryssland och Turkiet på 1920/30-talet. Vilka var järnvägsprojekten? Hur genomfördes de? Finns de kvar i dag? Vilka nya samhällen växte upp runt järnvägarna? Kan man tågluffa dessa sträckor och besöka järnvägsmuseer? Detta var ju tider av politiska omvälvningar (bolsjevikerna i Ryssland, Atatürk i Turkiet), precis som det finns politiska motsättningar i dag. Men kanske kan teknikhistorien ändå hitta gemensamma intressen. Arenan för ett samarbete måste nog bli engelskspråkiga Wikipedia, och sedan kan deltagare i varje land översätta till sitt respektive språk. En partner kan vara Centrum för Näringslivshistoria: "ryssarna halverade ordern till 500 lok. I slutändan tjänade Nohab nästan inget alls på ryssordern och stod kring 1925 på randen till konkurs då en ny utländsk order räddade upp situationen. Turkiet beställde 100 lok och 1 500 järnvägsvagnar." [3] Även Norge berörs, se t.ex. artikeln Norsk ingeniør byggeleder for stort jernbaneanlegg i Lilleasia (1927), och säkert även andra länder. --LA2 (diskussion) 29 januari 2022 kl. 18.52 (CET)
- Har vi i dag någon som helst kontakt eller utbyte med turkiskspråkiga Wikipedia? Den verkar ganska liten och lite aktiv. När jag klickar slumpartikel, får jag många geografiska orter och många korta artiklar, nästan som om Lsjbot hade varit framme, fast de här artiklarna är inte bot-skapade, de är bara många och korta. Finns det användare som är aktiva både på svenskspråkiga och turkiskspråkiga Wikipedia? --LA2 (diskussion) 30 januari 2022 kl. 12.26 (CET)
- Verkar vara ungefär som svenskspråkiga Wikipedia om man kikar på tr:Özel:İstatistikler. Julle (disk.) 1 februari 2022 kl. 16.08 (CET)
Kvalitetsmätningen februari redigera
| Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar) | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Datum | Kval. | Fakta | Fluff | Förvirr. | POV | Plag. | Rel. | Språkv. | Ifrågas. | Ickewiki | Städa | Infoga | Glob. | Ouppdat. | Subst. | Totalt (exkl. Källor) |
Källor | Totalt (inkl. Källor) |
Andel |
| 2023-04-01 | 12 | 179 | 52 | 8 | 45 | 0 | 86 | 303 | 396 | 0 | 140 | 265 | 425 | 2 021 | 3 | 3 935 | 55 716 | 59 651 | 2,33 % |
| 2023-05-01 | 8 | 153 | 53 | 9 | 47 | 1 | 89 | 266 | 397 | 0 | 151 | 256 | 429 | 1 947 | 3 | 3 809 | 56 009 | 59 818 | 2,33 % |
| 2023-06-01 | 9 | 151 | 46 | 8 | 46 | 0 | 72 | 274 | 391 | 0 | 144 | 251 | 425 | 1 950 | 4 | 3 771 | 56 590 | 60 361 | 2,35 % |
| 2023-07-01 | 7 | 114 | 52 | 6 | 51 | 0 | 71 | 251 | 374 | 0 | 147 | 265 | 427 | 1 936 | 4 | 3 705 | 56 883 | 60 588 | 2,36 % |
| 2023-08-01 | 9 | 105 | 48 | 4 | 28 | 0 | 66 | 249 | 372 | 0 | 131 | 270 | 428 | 1 964 | 6 | 3 680 | 57 860 | 61 540 | 2,4 % |
| 2023-09-01 | 7 | 104 | 51 | 3 | 34 | 0 | 62 | 233 | 370 | 0 | 134 | 277 | 425 | 1 990 | 14 | 3 704 | 58 272 | 61 976 | 2,41 % |
| 2023-10-01 | 5 | 112 | 52 | 2 | 37 | 0 | 97 | 235 | 330 | 0 | 139 | 280 | 427 | 2 035 | 16 | 3 767 | 58 475 | 62 242 | 2,42 % |
| 2023-11-01 | 8 | 108 | 48 | 1 | 37 | 0 | 114 | 250 | 330 | 0 | 147 | 285 | 430 | 2 071 | 18 | 3 847 | 59 436 | 63 283 | 2,46 % |
| 2023-12-01 | 11 | 105 | 45 | 3 | 39 | 0 | 118 | 243 | 332 | 6 | 148 | 281 | 428 | 2 077 | 16 | 3 852 | 59 898 | 63 750 | 2,47 % |
| 2024-01-01 | 12 | 126 | 51 | 3 | 42 | 0 | 80 | 249 | 322 | 0 | 150 | 284 | 425 | 2 094 | 15 | 3 853 | 60 409 | 64 262 | 2,5 % |
| 2024-02-04 | 15 | 125 | 53 | 4 | 42 | 0 | 75 | 258 | 341 | 1 | 150 | 301 | 424 | 2 130 | 4 | 3 923 | 60 946 | 64 869 | 2,52 % |
| 2024-03-01 | 23 | 113 | 56 | 5 | 44 | 0 | 53 | 263 | 345 | 1 | 156 | 310 | 423 | 2 140 | 3 | 3 935 | 61 250 | 65 185 | 2,53 % |
| 2024-04-02 | 28 | 111 | 58 | 8 | 50 | 1 | 30 | 290 | 354 | 2 | 166 | 320 | 421 | 2 110 | 31 | 3 980 | 61 724 | 65 704 | 2,55 % |
| Förklaring |
|---|
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i. |
ner i Infoga, Faktakoll och rel, upp i språkv. Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 06.00 (CET)
De mest populära namnen för nyfödda i Sverige 2021 redigera
Med anledning av den idag publicerade statistiken över de mest populära flick- respektive pojknamnen för nyfödda i Sverige under 2021 har jag gjort ett par Listerior med de Alice:ar och Noah:ar som har artiklar i minst fem Wikipediaspråkversioner, men saknar artikel i svwp. Kanske de kan ge inspiration att komplettera svwp. Några av de som förra året fått dessa namn kanske har fått namnet på grund av någon relevant person, skådespelare, idrottare, forskare etcetera, som saknar en biografi i svwp.
- Lista med 312 Alice:ar som har artikel i minst fem språkversioner men saknar artikel i svwp
- Lista med 59 Noah:ar som har artikel i minst fem språkversioner saknar artikel i svwp
-- Larske (diskussion) 31 januari 2022 kl. 10.19 (CET)
- Fint initiativ Larske, kanske kan det här läggas till grund för en framtida Veckans tävling? Allt väl / Lucie Manette (Diskussion) 1 februari 2022 kl. 21.24 (CET)
Lägger en blänkare att det uppskattats ifall fler ögon tar en titt på Kylian Mbappé. Ibland kan man lätt bli blind när man redigerar mycket inom ett visst ämne och det kan vara bra med fler par ögon i diskussionen. --Fredde✔ 1 februari 2022 kl. 23.43 (CET)
Mest lästa artikeln per dag redigera
Jag såg den här intressanta artikeln som listar vilken som var den mest lästa artikeln varje dag under 2021. Jag tyckte att det var en intressant uppställning och att vi kanske kunde ha något liknande här på svenska Wikipedia. Jag har konstruerat en liten prototyp på Användare:Ainali/2022. Prototypen kan så klart göras finare, men bygger på en enkel mall som man fyller i varje dag när statistiken finns tillgänglig.
Min fråga är dels om fler tycker att det här vore en bra tjänst för våra läsare och att vi ska flytta den till Wikipedianamnrymden (och kanske fundera ett varv till på hur mallsystemet kan göras mest effektivt). Den andra frågan, om vi väljer att underhålla en sådan här sida, är om vi kan tänka oss en länk till den från huvudsidan. Det skulle kunna vara en rad under Aktuella händelser "Mest lästa artikeln igår: Exempelartikel (se fler mest lästa artiklar)" eller Visste du att "... den mest lästa artikeln igår var Exempelartikel (se fler mest lästa artiklar)". Andra idéer är förstås också möjliga. ♥Ainali diskussionbidrag 22 januari 2022 kl. 18.57 (CET)
- Borde inte det vara en intressant funktion att lägga in i årsartiklar för den tid som svwp funnits och statistik finns tillgänglig? Ricjac 22 januari 2022 kl. 19.56 (CET)
- Jag vet inte vad Ricjac menar med "årsartiklar", men den här typen av navelskådande statistik (utan externa källor) hör nog inte hemma i artikelnamnrymden, det vill säga i uppslagsverket, men i wikipedianamnrymden kan den ju platsa. Huvudsidan är väl ett gränsfall, men där får det inte plats med någon fullständig visningsstatistik. Om vi visar upp "gårdagens mest visade artikel" på huvudsidan finns det också en risk att statistiken "förstörs" av användare som sätter sig och "massvisar" artikeln om sitt favoritparti eller liknande med syftet att den ska exponeras på huvudsidan dagen efter.
- --Larske (diskussion) 22 januari 2022 kl. 23.13 (CET)
- Jag menar med en likande mall som Ainali gjort överst månad för månad i artikeln för 2021 etc. Ricjac 22 januari 2022 kl. 23.33 (CET)
- @Larske Det kan ju tilläggas att i Wikipedia-appen så finns redan funktion för de fem mest lästa artiklarna på "förstasidan". ♥Ainali diskussionbidrag 23 januari 2022 kl. 00.01 (CET)
- Ja, jag ser det. Den listan har ju ett format som passar mobilen. Men de mycket få användarna av mobilappen, endast cirka 60 000 av nära 3 000 000 visningar på dag, alltså 2 procent, verkar dessutom ägna sig åt annat än att titta på "huvudsidan". Endast 20 visningar per dag av den sidan i mobilappen under förra året! Helt försumbart i jämförelse med det totala antalet visningar per dag av "huvudsidan" som är cirka 100 000.
- --Larske (diskussion) 23 januari 2022 kl. 00.35 (CET)
- Ja, det som är "förstasidan" i appen är ju inte Portal:Huvudsida, utan något som enbart syns i appen. Därav behöver vi inte ta någon större hänsyn till att en ny funktion som bara länkas från Portal:Huvudsida behöver funka i appen, bara att den funkar i mobil webb. Följer vi Ricjacs förslag är det värt att kontrollera att de renderar hyggligt där dock. ♥Ainali diskussionbidrag 23 januari 2022 kl. 09.25 (CET)
- @Ricjac Det hade jag inte ens tänkt på, men ja, det skulle också kunna var intressant! ♥Ainali diskussionbidrag 22 januari 2022 kl. 21.20 (CET)
- Jag har lagt visningsdata för den mest visade svwp-artikeln per dag tillbaka till 1 juli 2015 här i Sandlådan.
- Det går ju att utforma tabellen med en rad per vecka om man vill, men det är kanske bra med en layout som fungerar bra även i den mobila vyn, den vy som används av de flesta besökare som har genererat alla dessa visningar.
- --Larske (diskussion) 22 januari 2022 kl. 22.53 (CET)
- Något som passar bra för mobilvyn är ju definitivt viktigt (även huvudsidan har ju >70% fler sidvisningar på mobil webb jämfört med desktop), men är en förfiningsfråga snarare än principfråga. Om vi tar beslut i principfrågan först lägger jag gärna mer tid på design. ♥Ainali diskussionbidrag 22 januari 2022 kl. 23.11 (CET)
- Mer än så! Under 2021 hade huvudsidan cirka 110 % fler sidvisningar från mobilvyn än från datorvyn. ( )
- Jag tittade på de senaste nittio dagarna. Men den lilla skillnaden spelar ingen roll för resonemanget, vikten hade varit tillräcklig redan vid lika många visningar. ♥Ainali diskussionbidrag 23 januari 2022 kl. 00.14 (CET)
- Jag har svårt att förstå behovet av att få ännu fler läsare till sidor som redan har så många. Det luktar litet sensationsmakeri. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten anser jag. Men finns det stöd i gemenskapen för projektet så vill jag inte ha någon lång diskussion om detta. Så viktigt är det inte, i motsats till en del annat. Jag vill bara få min mening antecknad till protokollet. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2022 kl. 03.28 (CET)
- Jag tror att antalet visningar för mobilvyn är något överdrivet. Om man söker på något på Google på sin telefon och sedan väljer en träff från Wikipedia så hamnar man alltid på mobilvyn. Jag vet inte om fler gör som jag, men jag klickar mig alltid vidare till stationär vy därifrån. /ℇsquilo 24 januari 2022 kl. 21.46 (CET)
- @Esquilo: Jag gör också alltid så, och säkert en stor del andra vana redigerare. Jag tror ändå att vi är en försvinnande liten, försumbar, andel av visningarna. Oftast kommer jag dessutom till stationär vy även på mobil, på grund av cookies säkert, för att jag genomgående anväder stationär vy. LittleGun (diskussion) 25 januari 2022 kl. 13.07 (CET)
- @Esquilo Det beteendet skulle ju ge en sidvisning för vardera mobilvyn och stationär vy, så jag förstår inte vad det är som skulle vara så överdrivet. ♥Ainali diskussionbidrag 25 januari 2022 kl. 21.13 (CET)
- Precis. Det ger en sidvisning för mobilvyn även för användare som vill ha stationära vyn. /ℇsquilo 26 januari 2022 kl. 07.10 (CET)
- @Esquilo Det beteendet skulle ju ge en sidvisning för vardera mobilvyn och stationär vy, så jag förstår inte vad det är som skulle vara så överdrivet. ♥Ainali diskussionbidrag 25 januari 2022 kl. 21.13 (CET)
- @Esquilo: Jag gör också alltid så, och säkert en stor del andra vana redigerare. Jag tror ändå att vi är en försvinnande liten, försumbar, andel av visningarna. Oftast kommer jag dessutom till stationär vy även på mobil, på grund av cookies säkert, för att jag genomgående anväder stationär vy. LittleGun (diskussion) 25 januari 2022 kl. 13.07 (CET)
- Jag tror att antalet visningar för mobilvyn är något överdrivet. Om man söker på något på Google på sin telefon och sedan väljer en träff från Wikipedia så hamnar man alltid på mobilvyn. Jag vet inte om fler gör som jag, men jag klickar mig alltid vidare till stationär vy därifrån. /ℇsquilo 24 januari 2022 kl. 21.46 (CET)
- Jag har svårt att förstå behovet av att få ännu fler läsare till sidor som redan har så många. Det luktar litet sensationsmakeri. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten anser jag. Men finns det stöd i gemenskapen för projektet så vill jag inte ha någon lång diskussion om detta. Så viktigt är det inte, i motsats till en del annat. Jag vill bara få min mening antecknad till protokollet. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2022 kl. 03.28 (CET)
- Jag tittade på de senaste nittio dagarna. Men den lilla skillnaden spelar ingen roll för resonemanget, vikten hade varit tillräcklig redan vid lika många visningar. ♥Ainali diskussionbidrag 23 januari 2022 kl. 00.14 (CET)
- Mer än så! Under 2021 hade huvudsidan cirka 110 % fler sidvisningar från mobilvyn än från datorvyn. ( )
- Något som passar bra för mobilvyn är ju definitivt viktigt (även huvudsidan har ju >70% fler sidvisningar på mobil webb jämfört med desktop), men är en förfiningsfråga snarare än principfråga. Om vi tar beslut i principfrågan först lägger jag gärna mer tid på design. ♥Ainali diskussionbidrag 22 januari 2022 kl. 23.11 (CET)
- Snyggt! Jag tycker definitivt att man kan länka till sidor som denna från huvudsidan. För de som besöker huvudsidan kan ju denna typ av information tänkas vara relevant. Samtidigt tror jag inte att det hade påverkat statistiken märkbart om man lyfter dessa artiklar "extra", relativt få av Wikipedias läsare besöker väl startsidan? och ännu mindre navigerar därifrån in i Wikipedia rymden. Vi kan ju alltid testa. Abbe98 (diskussion) 23 januari 2022 kl. 16.58 (CET)
- Jag tycker en länk till "Mest läst igår" under Aktuella händelser; i sjoket med Pågående, Nyligen avlidna, etc. Kanske till och med lista de tre eller fem mest lästa i en rad.
- Abbe98: Det genererar en del ändå. Ett par hundra träffar brukar man få för en artikel på "Visste du att" och "Dagens utvalda" brukar få ett knappt tusental. Så någon till några procent, beroende på var på sidan, i varje fall. Men syftet är väl kul grej/kuriosa snarare än att dra folk till några artiklar. LittleGun (diskussion) 25 januari 2022 kl. 21.26 (CET)
- Instämmer. /Anhn ✎ 25 januari 2022 kl. 21.41 (CET)
- Inte bara kul grej/kuriosa. Om en artikel är populär en dag så är sannolikheten hyfsat hög att den är populär även dagen efter. Då kan det hjälpa den som söker efter det populära att se artikelnamn och tänka "Ahhh... där är ju det jag söker efter. Klick!!". Det kan alltså hjälpa sökovana att hitta rätt. Kitayama (diskussion) 26 januari 2022 kl. 07.47 (CET)
- En länk som följande kan läggas in på huvudsidan. Den är helt självunderhållande, uppdateras automagiskt vid midnatt lokal tid på samma sätt som datumet uppe i högra hörnet på sidan, men kräver ett klick för att man ska få se artikelnamnen. (Jag envisas med att skriva visade eftersom det inte finns någon mätning på antalet lästa artiklar.)
- -- Larske (diskussion) 26 januari 2022 kl. 09.22 (CET)
- Tillägg: Det brukar ta några timmar innan gårdagens visningsstatistik finns tillgänglig via "hatnote" så man kan ändra "-1 day" till "-28 hours" för att få statistiken från i förrgår istället för att råka ut för "Not found" om man klickar på länken på småtimmarna.
- --Larske (diskussion) 26 januari 2022 kl. 09.32 (CET)
- En länk till top.hatnote finns redan på huvudsidan. I sin första form lades den in redan 25 oktober 2019. ♥Ainali diskussionbidrag 26 januari 2022 kl. 18.44 (CET)
- Inte bara kul grej/kuriosa. Om en artikel är populär en dag så är sannolikheten hyfsat hög att den är populär även dagen efter. Då kan det hjälpa den som söker efter det populära att se artikelnamn och tänka "Ahhh... där är ju det jag söker efter. Klick!!". Det kan alltså hjälpa sökovana att hitta rätt. Kitayama (diskussion) 26 januari 2022 kl. 07.47 (CET)
- Instämmer. /Anhn ✎ 25 januari 2022 kl. 21.41 (CET)
Nu har jag gjort en responsiv protoyp på Användare:Ainali/2022/Responsiv (det går säkerligen att göra den ännu snyggare) som under 1024 pixlars bredd gör en rad per dag istället för veckovis rader. Det gör det hela mycket mer läsbart på mobilen. Än har jag inte fått till det på något bra sätt att kunna accentuera ett datum på ett snyggt sätt, förslag mottas gärna på hur det skulle kunna lösas. ♥Ainali diskussionbidrag 30 januari 2022 kl. 23.47 (CET)
- Nu har jag fått till det så att datum kan accentueras snyggt! Om någon gränssnittsadministratör kan hjälpa till att flytta Användare:Ainali/2022/Responsiv.css till lämpligt ställe (och kanske kolla om det går att förbättra samtidigt) så kan jag flytta de andra sidorna till Wikipedianamnrymden sen. Jag ska också se till att dokumentera mallen som används och skriva ner hur man enklast gör för att uppdatera sidan. Förmodligen vill vi kanske göra fler stödmallar så att det blir mindre (eller kanske ingen) html-kod på sidan. ♥Ainali diskussionbidrag 31 januari 2022 kl. 22.31 (CET)
- Det har varit lite mycket annat nu, så var gång jag sett denna disk har jag inte haft tid att skriva, men: Jag är positiv till detta. Det är lite nörderi, men det är intressant att se mest lästa artikel så, och som Kitayama skrev så kan det även vara en hjälp att hitta. Bra och roligt initiativ som kan höja läslusten när man vill läsa något annorlunda, men samtidigt aktuellt. Adville (diskussion) 31 januari 2022 kl. 22.51 (CET)
- Lämplig plats för css-koden beror på vart du tänkt flytta de andra sidorna. Om allt flyttas till sidor med undersidor i Wikipedianamnrymden är det lämpligt att css också ligger som undersida där. Om datumboxar är tänkta att användas på andra ställen också kanske mallnamnrymden är bättre. Oavsett så är det "sanitized css" som inte kräver gränssnittsadministratörer för att flytta eller redigera. /EnDumEn ✍ 2 februari 2022 kl. 21.11 (CET)
- Jag tänker att Wikipedianamnrymden är det som är lämpligast. Och tack för upplysningen, då kan jag försöka få till det på en lämplig plats på egen hand. ♥Ainali diskussionbidrag 2 februari 2022 kl. 23.12 (CET)
Kvalitetsmätningen februari för felaktig flaggning redigera
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vid månadsskiftet fanns det en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.
- Avvikelse av typ F: Artikeln Mehmet Shehu är sedan 17 januari kategoriserad som Rekommenderad i svwp men inte flaggad som Rekommenderad artikel i Wikidata. Larske (diskussion) 1 februari 2022 kl. 08.32 (CET)
- Rekommendationen var gjord utan motivering, så jag har plockat bort den. Vi får se om den återkommer på ett formellt korrekt sätt. Deryni (diskussion) 2 februari 2022 kl. 21.01 (CET)
Platshållare? redigera
Vad skulle egentligen en svenskspråkig artikel med samma omfång som Placeholder name på enwp heta på svenska? Ricjac 2 februari 2022 kl. 19.54 (CET)
- "Platshållarnamn" verkar fungera på Google, men väldigt sparsamt med källor på svenska så jag skulle rekommendera att använda enwp:s källor om du tänkt översätta dess artikel. /Mvh Vostok (disk.) 2 februari 2022 kl. 22.48 (CET)
Före detta? redigera
Har vi något slags beslut eller riktlinje kring om hur och när vi skriver före detta om yrken och liknande om artikelsubjekt?
Om man skriver att någon är en före detta fotbollsspelare antar jag att man vid personens död får ändra till var en fotbollsspelare och det känns lite onödigt. I fallet fotbollsspelare är det säkert i många fall inte orimligt att avgöra att karriären definitivt är över, men när slutar någon att vara skådespelare, musiker, forskare, debattör eller politiker? Och hur avgör vi vilka egenskaper som man slutar vara? - Tournesol (diskussion) 1 februari 2022 kl. 12.51 (CET)
- För yrke gäller väl inte före detta, men för befattning. Han är en teolog och före detta biskop. Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 12.54 (CET)
- Eller om man vill undvika fd. Han är teolog och var mellan 2002 och 2012 biskop i Västerås stift. Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 12.57 (CET)
- Biskop förblir man livet ut, men befattningen som stiftschef lämnar man vid pensioneringen. Sistnämnda formulering är därför bättre. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 13.00 (CET)
- Jag tänker att svaret på @Tournesols fråga handlar om skillnaden mellan yrke, utbildningar, kompetenser och behörigheter som man är och förblir, att jämföra med anställningar, befattningar och roller som man har för en tid. Några exempel:
- Hon är dirigent (yrke) och före detta konstnärlig ledare för Norrköpings symfoniorkester (befattning).
- Hon är politiker (yrke) och före detta kommunalråd i Norrköping mandatperioden 2010–2018 (förtroendeuppdrag).
- Hon är auktoriserad revisor (behörighet) och före detta partner i PWC (ägare).
- Hon är jur.kand. (utbildning/titel) och före detta hovrättsråd (befattning)
- Hon är styrelseproffs (kompetens) och före detta vd för Siemens i Finspång (anställning)
- Behörigheter är visserligen knepiga, som exemplet biskop (och för den delen även präst) visar. Det är ju en behörighet som man inte mister, men det är också en anställning och befattning som upphör. Därtill kan man bli avkragad, det vill säga fråntagen prästämbetet. På samma sätt kan en auktoriserad revisor som inte är aktiv förlora sin auktorisation. Därför kan den typen av begrepp förekomma både med och utan före detta.
- För övrigt tycker jag det låter utmärkt som @Tournesol skriver att ta bort före detta för personer som avlidit. Det tillför inte information. Däremot kan tidsperioden när personen var aktiv vara bra data att tillföra. OJH (diskussion) 1 februari 2022 kl. 15.35 (CET)
- Vad gäller någon som blir avsatt från en biskopstjänst förlorar denne rätten att utöva ämbetet (vigningstjänsten), men inte själva ämbetet. Den distinktionen har inte alltid varit lika tydlig i Svenska kyrkan som den är nu, men den har en principiell betydelse, om än inte en praktisk, så länge någon inte återfår rätten att utöva ämbetet. Då markeras detta genom att någon ny vigning inte behövs. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 15.42 (CET)
SIDOSPÅR:Hmm. Känns som en nyordning. Vet du när detta dök upp, @Tostarpadius? Det är ju konsekvent med att inte omdöpa personer och liknande bruk, men som sagt, känns nytt. (Och ganska irrelevant för sakfrågan. Det är helt enkelt ett uselt exempel för att beskriva det fenomen som diskuteras.) OJH (diskussion) 1 februari 2022 kl. 15.47 (CET)- @Tournesol, bra tanke. Jag skall tänka på det, för jag har hittat en del ex fotbolls och ishockeyspelare nu när jag fixar stubbar. Det är bättre att skriva: "Var en fotbollsspelare till 2016", så man slipper problem när den dagen kommer att spelaren inte är längre, dvs avlider. Adville (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.00 (CET)
- @OJH: Det är möjligt att det är ett sidospår, men det är högst aktuellt och föranlett av ett bestämt fall. Vi kan lämna det så här på Bybrunnen. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.03 (CET)
- Det visar sig att det just under gårdagen fattades beslut av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar som gör detta "sidospår" till en hyperaktuell fråga. @Tostarpadius: som har specialkompetens får gärna titta på formuleringen i personartikeln för Thomas Petersson (biskop) så att formuleringarna där är korrekta. Vidare behöver vi också fundera över namngivningen av artikeln. Jag tror (!) att vi med Tostarpadius ledning kan behålla det oförändrat, men möjligen understryker det att det kan vara olämpligt att använda yrken och ämbeten för särskiljning. OJH (diskussion) 2 februari 2022 kl. 10.05 (CET)
- @OJH: Det är möjligt att det är ett sidospår, men det är högst aktuellt och föranlett av ett bestämt fall. Vi kan lämna det så här på Bybrunnen. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.03 (CET)
- @Tournesol, bra tanke. Jag skall tänka på det, för jag har hittat en del ex fotbolls och ishockeyspelare nu när jag fixar stubbar. Det är bättre att skriva: "Var en fotbollsspelare till 2016", så man slipper problem när den dagen kommer att spelaren inte är längre, dvs avlider. Adville (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.00 (CET)
- Vad gäller någon som blir avsatt från en biskopstjänst förlorar denne rätten att utöva ämbetet (vigningstjänsten), men inte själva ämbetet. Den distinktionen har inte alltid varit lika tydlig i Svenska kyrkan som den är nu, men den har en principiell betydelse, om än inte en praktisk, så länge någon inte återfår rätten att utöva ämbetet. Då markeras detta genom att någon ny vigning inte behövs. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 15.42 (CET)
- Jag tänker att svaret på @Tournesols fråga handlar om skillnaden mellan yrke, utbildningar, kompetenser och behörigheter som man är och förblir, att jämföra med anställningar, befattningar och roller som man har för en tid. Några exempel:
- Biskop förblir man livet ut, men befattningen som stiftschef lämnar man vid pensioneringen. Sistnämnda formulering är därför bättre. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 13.00 (CET)
- Eller om man vill undvika fd. Han är teolog och var mellan 2002 och 2012 biskop i Västerås stift. Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 12.57 (CET)
- Fotbollsspelare bör väl här förstås närmast som en yrkesroll, snarare än att man ibland sparkar på en boll. Det är ju ändå väldigt hjälpsamt att direkt förstå att den här personen inte längre är aktiv i sin roll. /Julle (disk.) 1 februari 2022 kl. 16.10 (CET)
- Ja, så länge personen lever. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 17.45 (CET)
- Jag tycker vi ska vara ganska restriktiva med att använda "före detta", till och med i sportsammanhang. Det brukar ändå framgå i meningarna efter om personen alltjämt är verksam. Argumentet för restriktivitet är främst att wikipedia inte är en kristallkula och personen kan återgå till sitt tidigare värv.--Gotogo (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.57 (CET)
- En alternativ formulering till "före detta" är att använda "tidigare". Jag brukar inte skriv om personer, men när jag skriver om exempelvis byggnader så skriver jag "före detta" om byggnader som inte längre finns och "tidigare" om byggnader som fortfarande finns men som har haft en annan användning historiskt. /ℇsquilo 2 februari 2022 kl. 07.34 (CET)
- Om någon/något inte längre finns tycker jag att det räcker med "var". Formuleringarna "var en tidigare" och "var en före detta" som jag har sett ibland är definitivt tautologiska. //Essin (diskussion) 2 februari 2022 kl. 11.45 (CET)
- Jag håller med om att "före detta" bör undvikas för levande personer då det kan finnas en antydan till vanära i just det ordvalet, annat än för personer dömda i brottmål, typ "före detta polis dömd för [något allvarligt]" Möjligen kan det användas om avlidna personer som pga av egna handlingar gjorde sig till en "före detta". Annars så är det nog bäst att undvika ordet så länge en inte skriver om företag, institutioner, platser osv. Ricjac 2 februari 2022 kl. 20.09 (CET)
- Jag delar inte åsikten att begreppet före detta är negativt laddat. Laddningen beror på sammanhanget! För att hålla fast vid exemplet polis, så har jag sett före detta polis användas som en positiv kvalitet om en säkerhetsexpert, en socialpolitiker och en deckarförfattare. Att någon är en före detta idrottsutövare är inte heller konstigt, kroppen förändras med ålder. Före detta beskriver ett tidsförhållande, något har skett före nuet. Däremot ska man inte blanda ihop det med uttryck som föredetting, som är pejorativt. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.03 (CET)
- Just pga risken för sammanblandning när sammanhanget med en objektiv måttstock som tidsförhållande inte är tydlig. Ricjac 3 februari 2022 kl. 14.22 (CET)
- Jag delar inte åsikten att begreppet före detta är negativt laddat. Laddningen beror på sammanhanget! För att hålla fast vid exemplet polis, så har jag sett före detta polis användas som en positiv kvalitet om en säkerhetsexpert, en socialpolitiker och en deckarförfattare. Att någon är en före detta idrottsutövare är inte heller konstigt, kroppen förändras med ålder. Före detta beskriver ett tidsförhållande, något har skett före nuet. Däremot ska man inte blanda ihop det med uttryck som föredetting, som är pejorativt. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.03 (CET)
- En alternativ formulering till "före detta" är att använda "tidigare". Jag brukar inte skriv om personer, men när jag skriver om exempelvis byggnader så skriver jag "före detta" om byggnader som inte längre finns och "tidigare" om byggnader som fortfarande finns men som har haft en annan användning historiskt. /ℇsquilo 2 februari 2022 kl. 07.34 (CET)
- Jag tycker vi ska vara ganska restriktiva med att använda "före detta", till och med i sportsammanhang. Det brukar ändå framgå i meningarna efter om personen alltjämt är verksam. Argumentet för restriktivitet är främst att wikipedia inte är en kristallkula och personen kan återgå till sitt tidigare värv.--Gotogo (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.57 (CET)
- Ja, så länge personen lever. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 17.45 (CET)
Den artikel som fick mig att börja fundera på saken var Katarina Gospic som flera användare (ett nyskapat konto och två icke-inloggade) vill få till före detta forskare. - Tournesol (diskussion) 2 februari 2022 kl. 11.22 (CET)
- @Tournesol, det kan nog vara denna ledare som ligger vakom, eller någon tidigare om detta poddprogram. Adville (diskussion) 3 februari 2022 kl. 00.03 (CET)
Ett test. Jag kom nyss på en "före detta" artikel. Passade på att ändra utifrån faktamallen. Är detta ok, anser ni? exempel. Adville (diskussion) 2 februari 2022 kl. 20.49 (CET)
- Tyvärr är det ju inte så enkelt. I @Advilles exempel anges att han spelade fotboll mellan vissa årtal. Jovisst, men det som åsyftas är väl professionell fotboll? Vilka år han spelade fotboll har vi varken intresse av eller möjlighet att belägga. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 09.57 (CET)
- Får lägga till ordet professionell i meningen så är det väl ok? För antagligen spelade han fotboll redan i förskolan... och kanske sparkat på en boll när han blir 65. Annars? Verkar det ok? Årtalen är från infoboxen. Adville (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.13 (CET)
- Ja, allting går. Jag ville mest illustrera att det inte bara är så enkelt som att byta ut "före detta" mot årtal. Det kräver eftertanke och ofta modifieringar. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.26 (CET)
- Var han proffs redan som 20-åring? Kanske, men vet vi det? Åtminstone i gamla tider var det ju vanligt att spela som amatör också på hög nivå. Det är ett allmänt problem då man vill förbättra en vag eller felaktig formulering – hur precist vågar man säga? –LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 12.52 (CET)
- Jag skriver ofta typ "XX är en före detta (skidåkare) på elitnivå". Då slipper man problemet med proffs/amatör, i sporter där det inte är uppenbart vad som är vad. I regel slutar den där elitnivån när man inte längre deltar i världscupen eller spelar i ett lag på elitnivå. Mina två örtugar. Paracel63 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 01.47 (CET)
- Var han proffs redan som 20-åring? Kanske, men vet vi det? Åtminstone i gamla tider var det ju vanligt att spela som amatör också på hög nivå. Det är ett allmänt problem då man vill förbättra en vag eller felaktig formulering – hur precist vågar man säga? –LPfi (diskussion) 3 februari 2022 kl. 12.52 (CET)
- Ja, allting går. Jag ville mest illustrera att det inte bara är så enkelt som att byta ut "före detta" mot årtal. Det kräver eftertanke och ofta modifieringar. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.26 (CET)
- Får lägga till ordet professionell i meningen så är det väl ok? För antagligen spelade han fotboll redan i förskolan... och kanske sparkat på en boll när han blir 65. Annars? Verkar det ok? Årtalen är från infoboxen. Adville (diskussion) 3 februari 2022 kl. 10.13 (CET)
Hjälp til oversättelse af artikel om Michael Bundesen redigera
@LittleGun @Tostarpadius - Hej, jeg tillader mig at skrive på dansk. :-) Jeg har lavet en oversættelse af en artikel om Shu-Bi-Dua-sanger Michael Bundesen, som er lagt i min sandkasse. Kan nogle af jer hjælpe mig med at gøre artiklen til korrekt svensk? Der er nok et par fejl, tyvärr.... Bäst --BrianRasmussen (diskussion) 1 februari 2022 kl. 20.22 (CET)
- Jag har gjort en korrigering. Vi får se om det blir fler. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2022 kl. 20.32 (CET)
- Testa gärna programmet Stava för att leta stavfel. Per W (diskussion) 1 februari 2022 kl. 21.00 (CET)
- Hej BrianRasmussen, artikeln såg ganska bra ut språkligt tycker jag. Tog mig friheten att göra några mindre språkliga justeringar när jag läste igenom, hoppas att du inte misstycker. Allt gott / Lucie Manette (Diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.01 (CET)
- Jag håller med Lucie Manette, den var riktigt bra. Jag har putsat onödigt hårt. Nu är den också utlagd i artikelnamnrymden, se Michael Bundesen. LittleGun (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.36 (CET)
- Tusinde tak allesammen. Der er absolut ingen problemer med de rettelser I har lavet, da artiklen jo gerne skulle være på korrekt svensk. Måske kommer der flere Shu-Bi-Dua-artikler fra min side i fremtiden, deraf de røde links. Bäst och go kväll :-) --BrianRasmussen (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.52 (CET)
- Ingen orsak, lycka till i ditt framtida artikelmakande. Allt väl / Lucie Manette (Diskussion) 3 februari 2022 kl. 00.09 (CET)
- Se efter vad vi har rättat, så lär du dig för framtiden BrianRasmussen. Välkommen att bidra med mera relaterat till Danmark! Jag är lite inne och petar i artiklar på danska och norska, men jag har inte vågat mig lika långt som du. Per W (diskussion) 4 februari 2022 kl. 07.56 (CET)
- Ingen orsak, lycka till i ditt framtida artikelmakande. Allt väl / Lucie Manette (Diskussion) 3 februari 2022 kl. 00.09 (CET)
- Tusinde tak allesammen. Der er absolut ingen problemer med de rettelser I har lavet, da artiklen jo gerne skulle være på korrekt svensk. Måske kommer der flere Shu-Bi-Dua-artikler fra min side i fremtiden, deraf de røde links. Bäst och go kväll :-) --BrianRasmussen (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.52 (CET)
- Jag håller med Lucie Manette, den var riktigt bra. Jag har putsat onödigt hårt. Nu är den också utlagd i artikelnamnrymden, se Michael Bundesen. LittleGun (diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.36 (CET)
- Hej BrianRasmussen, artikeln såg ganska bra ut språkligt tycker jag. Tog mig friheten att göra några mindre språkliga justeringar när jag läste igenom, hoppas att du inte misstycker. Allt gott / Lucie Manette (Diskussion) 1 februari 2022 kl. 22.01 (CET)
- Testa gärna programmet Stava för att leta stavfel. Per W (diskussion) 1 februari 2022 kl. 21.00 (CET)
Omröstningen av Årets bild är öppen! 🏆 redigera
Nu öppnar den årliga spännande omröstningen av Årets nyuppladdade bild på svenska Wikipedia. Vem anser du vara årets vinnare bland de 12 nominerade? Välkommen att rösta! /WissenFürAlle (diskussion) 4 februari 2022 kl. 01.51 (CET)
Månadens artiklar redigera
Det blev "hus i Göteborg och våldsamheter på kontinenten", när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under december månad. Kvarteret Bokhållaren (skapad av Historiker) utsågs till bästa nya artikel, medan Slaget vid Breitenfeld (av Alexander Alejandro) belönades som bästa utökning.
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (92 stycken) respektive utökningar (36 stycken) under januari. Här stod Kuriosatempel och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 349 nya och 103 utökade artiklar i projektet. I listningen för januari inkluderades många nya artiklar på minst 8 000 byte samt diverse insatser från de olika veckotävlingarna under månaden.
Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 57 nya och 20 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. 
--Paracel63 (diskussion) 5 februari 2022 kl. 00.21 (CET)
"...och har cirka..." redigera
Att skriva i dåtid är en konst, vilket föranledde tråden högre upp om "före detta". Här kommer ett exempel till inom geografi: Stad/kommun ligger i yy och har cirka nn nnn invånare (2014)" är ett typiskt exempel, där parentesen anger källans uppgift för år, och i referenslistan ser man att källan skrevs in året efter, dvs 2015. Det betyder att den som skrev redan var i framtiden från 2014, och då bör det stå "hade". Ganska ofta så är även årtalet utelämnat ur texten, men det är fortfarande "har" som står där. Exempelvis Chihuahua (delstat), där årtalet är utelämnat i ingressen men 2013 syns i faktarutan, med källa.
När jag stöter på detta försöker jag ändra så det står "...och hade år yyyy cirka nn nnn invånare". Om ni redigerar i geografiartikel och ser sådant, skulle det vara bra om ni kan ändra till dåtid. Jag gjorde en sökning på "och har cirka" och såg att det vid söktillfället fanns 737 artiklar med den ordföljden. Sedan finns det liknande uttryck med i artiklar med samma "har"-innebörd, och några av de 737 artiklarna kanske är om något annat. Ville bara göra er uppmärksamma på detta, om någon vill ha ett städjobbsuppdrag. Adville (diskussion) 6 februari 2022 kl. 08.01 (CET)
- Vi har diskuterat denna typ av uppgifter i Wikipedia:Wikidataanvändning_på_Wikipedia#Wikidata-baserade_faktamallar. Där har rekommendationen blivit att för detaljuppgifter förlita sig på faktarutans uppgifter från Wikidata och i brödtexten bara ange en ungefärlig siffra om ens någon (se tex Tranås kommun) och med ungefärlig siffra blir det OK med "är/har". Yger (diskussion) 6 februari 2022 kl. 08.18 (CET)
Bättre kommunicera vad "i riksdagen kallad" står för redigera
- Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Wikidataanvändning på Wikipedia. andejons (diskussion) 7 februari 2022 kl. 10.52 (CET)
Lord Palmerston redigera
- Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Personnamn. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2022 kl. 11.46 (CET)
Numerus för botaniska termer redigera
Inte hela världen kanske, men vad gäller en del botaniska termer så blandar vi numerus (alltså singular och plural) för artiklarnas namn. Till exempel:
- Annuell – Annueller (om ettåriga växter)
- Bienn – Bienner (om tvååriga växter, eller växter som behöver två år för att fullborda sin utveckling)
- Perenn – Perenner (om fleråriga växter)
Bör artiklarna med namn i pluralform flyttas till namn i singular, eller vice versa? Namngivningen bör i varje fall vara enhetlig. –Tommy Kronkvist (diskussion), 6 februari 2022 kl. 15.02 (CET).
- Det enklaste är väl i så fall att flytta Bienn till Bienner, men det kanske är mer språkligt korrekt att ha singularformen för alla tre? Eventuellt med omdirigering från pluralformerna? Allt gott / Lucie Manette (Diskussion) 6 februari 2022 kl. 17.16 (CET)
- Praxis är väl att arter anges med singular, medan högre taxa är plural? Även om de angivna formerna inte är några taxa i formell systematisk mening, så omfattar de i alla fall flera arter vardera, och då borde rimligtvis pluralformerna användas. / TernariusDisk 6 februari 2022 kl. 18.26 (CET)
- Jag instämmer med Ternarius. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2022 kl. 22.04 (CET)
- Det är ett bra argument. "Perenner" är en grupp växter, "perenn" är ett adjektiv, och sådana brukar undvikas som uppslagsord. Möjligen kan "perenna växter" också övervägas.
- andejons (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.28 (CET)
- Jag kände inte till den praxis som Ternarius hänvisade till, men är nu verkligen beredd att hålla med det förslaget. Allt gott / Lucie Manette (Diskussion) 7 februari 2022 kl. 09.25 (CET)
Artiklar i svenskspråkiga Wikipedia som redigerades flest gånger under 2021 redigera
Jag har gjort en tabell som visar de 1 000 sidor i artikelnamnrymden som hade flest redigeringar under kalenderåret 2021 (UTC-tid). I tabellen finns även uppgift om hur många olika redigerare som bidragit till respektive artikel under året. Tabellen finns här i Sandlådan.
-- Larske (diskussion) 6 februari 2022 kl. 05.46 (CET)
- Intressant! När jag listar på antalet som redigerat, så blir jag inte förvånad förrän Tone Sekelius dyker upp. Yger (diskussion) 6 februari 2022 kl. 07.59 (CET)
- @Yger, verkar vara väldigt mycket "hen"-klotter (för att ta det uttryck som användes när halvlåsningen togs bort sist). Adville (diskussion) 6 februari 2022 kl. 08.04 (CET)
- Ett tydligt exempel på behovet av förhandsgranskning utgör artikeln Bröderna Malmströms metallvarufabrik som på ett halvår hade 1000 redigeringar! Disembodied Soul (diskussion) 8 februari 2022 kl. 13.39 (CET)
Rösta på förslag i gemenskapens önskelista redigera
Arbetet med gemenskapens önskelista på Meta har nu kommit fram till fas 3, vilket innebär att efter inskick, diskussion och sortering är det nu öppet för omröstning. Fram till fredag 11 februari går det att läsa på om och rösta på de 325 olika förslagen, och sen kommer resultatet att presenteras måndag 14 februari. För den som tycker att 325 förslag är lite väl många att ta ställning till går det att begränsa sig till enskilda kategorier med mellan 5 (Sök) och 55 (Större förslag). Spontana användare kan även slumpa fram ett förslag, och se om det är nånting att ha. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 februari 2022 kl. 10.36 (CET)
- Ja, detta är ett ypperligt initiativ man borde engagera sej i. Själv har jag översatt stora delar av dokumentationen och några förslag som ni mer än gärna får korrekturläsa eller bara ta del av ;) Sabelöga (diskussion) 8 februari 2022 kl. 12.27 (CET)
Numerus i artikelnamn om internationella organ inom växtsortsregistrering? redigera
Växtförädlare tar fram nya växtsorter (kultivarer). För varje taxon (till exempel rosor) anmäler en kompetent organisation sig frivilligt och blir något som kallas International Cultivar Registration Authority (internationellt växtsortsregistreringsorgan) – en ICRA. Hos denna ICRA kan växtförädlarna sedan registrera namn. På detta sätt kan inte två nya sorter få samma namn.
Artikeln heter nu International Cultivar Registration Authorities i pluralis. Skulle det vara International Cultivar Registration Authority i singularis? Vi har nu artiklar som Fackförening, inte Fackföreningar, Icke-statlig organisation, inte Icke-statliga organisationer.
(ICRA är inte en typ av organisation; det är en beslutskompetens som en redan existerande organisation tilldelas av en högre internationell organisation, allt inom ett system av icke lagreglerad frivillighet, men det tror jag är en oviktig detalj.)
Jan Arvid Götesson (diskussion) 8 februari 2022 kl. 10.53 (CET)
Relevans för bandet Hörförståelse redigera
Det har kommit en fråga om detta band. Intresserade kan gå till denna sida. Per W (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.27 (CET)
Texter med tveksamma källor redigera
Är inne och försöker redigera i Afrikanska länder. Många av dessa sidor är mycket tveksamma i sin utformning och vissa länder har mycket tvivelaktiga källor.
Jag blir inte klok på riktlinjerna gällande hur jag ska hantera detta. Vad gäller i t.ex. Eritrea, supermycket källor, typ 100 stycken, en majoritet från diverse udda källor. Långa avsnitt om cykling mm. På en sida om landet Eritrea.
Vad göra?NnieAndersson (diskussion) 6 februari 2022 kl. 10.16 (CET)
- Breda artiklar som de om länder tenderar ju till att bli plottriga och obalanserade när många användare går in och redigerar sina intresseområden utan tanke eller kunskap om helheten. Det går givetvis att arbeta om artiklar som dessa, och det är väl i så fall bra om de följer praxis kring hur landsartiklar brukar se ut. Cyklingen ingår i avsnittet om eritriansk sport och idrott. Jag känner inte till ämnet alls, möjligen finns det annat som är bättre att framhäva där - för förslagsvis upp frågan på artikeln diskussionssida.FBQ (diskussion) 6 februari 2022 kl. 11.53 (CET)
Tack för svar. Så omstruktureringar är ok utan diskussion men även om källorna är dåliga kan jag inte ta bort dom utan diskussion? Eller flytta över till en by Huvudartikel snarare, utan diskussion? NnieAndersson (diskussion) 6 februari 2022 kl. 16.12 (CET)
- Diskussion är ju alltid bäst och säkrast. Ibland vill man ju bara komma igång med redigerandet och om du kännrr att det handlar om otvetydiga förbättringar så kan du ju alltid köra vidare. Ta bort information som av allt att döma stämmer är mer kontroversiellt än att lägga till ny, eller bryta ut till underartikel. Mer så om inte motsvarande ny information läggs till. Min åsikt är hellre en fråga på artikeldiskussionssidan för mycket än en för lite.FBQ (diskussion) 7 februari 2022 kl. 07.40 (CET)
- Det bästa är att lägga in tveksamma stycken på diskussionssidan än att radera det som inte är uppenbart trams, spekulation eller hörsägen. Så kan någon annan plocka upp "bollen" eller vidareutveckla det många år senare. Jag skriver här utifrån egen erfarenhet med att bygga vidare på sådant som lämnats på diskussionssidor mer än ett decennium innan. Ricjac 8 februari 2022 kl. 22.03 (CET)
- Det var en intressant ingång. Alltså att man tar bort det från huvudsidan, och flyttar det till diskussionssidan? Har jag förstått det rätt då?NnieAndersson (diskussion) 8 februari 2022 kl. 22.06 (CET)
- Korrekt. Ricjac 9 februari 2022 kl. 10.30 (CET)
- Det var en intressant ingång. Alltså att man tar bort det från huvudsidan, och flyttar det till diskussionssidan? Har jag förstått det rätt då?NnieAndersson (diskussion) 8 februari 2022 kl. 22.06 (CET)
Updates on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines Review redigera
Hello everyone,
The Wikimedia Foundation Board of Trustees released a statement on the ratification process for the Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines.
The Universal Code of Conduct (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The UCoC and the Enforcement Guidelines were written by volunteer-staff drafting committees following community consultations.
The revised guidelines were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. There is a list of changes made to the guidelines after the enforcement draft guidelines review. Comments about the guidelines can be shared on the Enforcement Guidelines talk page on Meta-wiki.
To help to understand the guidelines and process, the Movement Strategy and Governance (MSG) team will be hosting Conversation Hours on 25 February 2022 at 12:00 UTC, and 4 March 2022 at 15:00 UTC. Join the conversation hours to speak with the UCoC project team and drafting committee members about the updated guidelines and voting process.
The timeline is available on Meta-wiki. The voting period is March 7 to 21. All eligible voters will have an opportunity to support or oppose the adoption of the Enforcement guidelines, and share why. See the voting information page for more details.
Many participants from across the movement have provided valuable input in these ongoing conversations. The UCoC and MSG teams want to thank the Drafting Committee and the community members for their contributions to this process.
Sincerely, DBarthel (WMF) (diskussion) 11 februari 2022 kl. 11.59 (CET), Movement Strategy and Governance
Ny sida: "Wikidataanvändning på Wikipedia" - essä eller riktlinje? redigera
Vi är några stycken som arbetat fram sidan Wikipedia:Wikidataanvändning på Wikipedia. Den summerar till vad Wikidata kan/bör användas till på svenskspråkiga Wikipedia. Olika användningar tas upp och även hur gemenskapen ser på dessa, inklusive att det kan finnas skilda uppfattningar. Syftet är att underlätta de ofta förekommande yviga diskussionerna kring Wikidata och Wikipedia, som stöd och som plats för att dokumentera diskussionernas slutsats vad gäller synen på användningen.
Frågan är nu om detta bara duger som essä, vilket bara är tankar, eller om den kan bli en rekommendation, mer styrande. Vad tycker ni? (synpunkter på innehållet tas sedan med fördel upp på sidans diskussionssida) Yger (diskussion) 3 februari 2022 kl. 06.48 (CET)
- Jag har nu summerat återkopplingar till förslaget att göra sidan till riktlinje på sidans diskussionssida. Och jag avser nu klassa sidan som riktlinje i mitten av nästa vecka om inga invändningar mot detta dyker upp före dess.Yger (diskussion) 12 februari 2022 kl. 08.17 (CET)
Artikelprövningar och omprövningar redigera
Nu ligger det två artikelprövningar och tre omprövningar på WP:AN. Om några fler känner att de vill & har tid att kolla in någon av dessa artiklar och komma med synpunkter, så Välkomna! :-) // Zquid (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.20 (CET)
Fördelningen av kvinnobiografier och mansbiografier i några av Wikipedias åtgärdskategorier redigera
Jag tänkte att det kunde vara intressant att se om biografier över Kvinnor respektive Män skiljer sig på något anmärkningsvärt sätt när det gäller mallning för åtgärdsbehov. Sammanställningen nedan avser status per "för en stund sedan" (det ändras ju kontinuerligt) och visar
- hur många sidor det finns totalt per åtgärdskategori för 23 olika samlingskategorierna under Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov - samtliga
- hur många artiklar i respektive åtgärdskategori som ligger i kategorin Kvinnor respektive Män
- hur stor andel av biografierna i respektive åtgärdskategori som avser Kvinnor respektive Män
Den initiala sorteringen är efter andelen. Det finns även en rad i tabellen som anger antal biografier totalt, alltså även omallade, och antal/andelen för Kvinnor respektive Män. Jag tycker att det ser ut att vara ganska små skillnader. För små kategorier kan tillfälligheter slå stort på andelsuppgifterna. Det enda andelar jag ser att de avviker lite från andelen artiklar totalt är:
- Andelen mansbiografier är några procent högre i Kategori:Artiklar som behöver förtydligas-samtliga
- Andelen kvinnobiografier är några procent högre i Kategori:Alla artiklar med döda externa länkar
Detta är kategorier som innehåller tusentals artiklar så kanske skillnaden är signifikant på något sätt. Statistiken är endast avsedd som kuriosum. Det finns många parametrar, till exempel artikelstorlekar, som den inte alls beaktar. Tänk också på att en mallad artikel med ett åtgärdsbehov är bättre än en omallad artikel med samma åtgärdsbehov!
Kategoriinflation redigera
Jag tycker det på flera håll börjar vara väl mycket uppdelning av kategorierna, bl.a. yrken efter århundrade och yrken efter (födelse)ort. En personartikel kan då få väldigt många kategorier om den haft några olika sysselsättningar och levt över ett sekelskifte: Dramatiker på 1800-talet, Dramatiker på 1900-talet, Poeter på 1800-talet, Poeter på 1900-talet, Dramatiker från Stockholm, Författare från Stockholm (finns inte specifik för poeter), Manliga författare, Manliga dramatiker o.s.v. Har personen dessutom t.ex. varit politiker och översättare blir det lika många till. I stället för att införa ytterligare en uppdelning efter kön bör man försöka minska splittringen av kategorierna. 90.227.175.244 6 februari 2022 kl. 20.21 (CET)
- Ett större problem än att artiklar får många kategorier är att kategorierna blir så smala att endast ett fåtal, ibland en eller två, platsar där. Alla länder behöver exempelvis inte behandlas lika, inte heller alla svenska orter. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2022 kl. 22.03 (CET)
- Instämmer med @Tostarpadius. OJH (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.57 (CET)
- Personligen håller jag med ip-adressen, och menar att kategorierna inte längre tillför något. Om vi en av mig nyligen skapad artikel Ludvig Palmgren. I stället för kategorin svenska präster skall den i stället stoppas in i svenska präster under 1800-talet. Som oftast så missas det dock att de varit verksam även under 1900-talet, så i praktiken måste man om man skall leta efter en svensk präst alla fall söka igenom angränsande kategorier för att upptäcka om personen har artikel på svenskspråkiga wikipedia. Eftersom det finns så många präster under 1800- och 1900-talet och det föga avgränsar dem. För att lösa detta har man i stället skapat präster efter ort. Vissa ligger därför där i stället. Eller är tanken att de skall ligga i både präster efter århundrade och präster efter ort? De gör de alla fall inte, och dessutom finns underkategorin svenska prostar är jag märker att flera personer då de kategoriserats här varken finns i präster efter århundrade eller präster efter ort. Det finns ytterligare en evangelisk-lutherska präster där ju egentligen i stort sett alla övriga ingår. I det trädet ingår bland annat prästeståndets riksdagsledamöter. En del i detta trädet finns med även bland de övriga, men en hel del inte. Om man ändå måste söka igenom hela kategoriträdet för svenska präster att hitta en artikel som stoppats in där eftersom det inte finns någon logik i var personen kan ha råkat hamna saknar det ju helt funktion. Så vida man nu inte som Tostarpadius främst vill ha det som ett slags "se även". Då spelar det ju ingen roll om en massa artiklar inte går att hitta kategorin, bara man hittar några andra exempel. Men då ser jag ju inte heller någon poäng varken i att undvika dubbelkategorisering eller överfolkade kategorier.
- Men jag har som sagt insett att problemen troligen inte längre går att lösa, och att det är bättre att lämna över kategoriseringen till wikidata. Att skapa kategorier ser jag för övrigt som en bättre och mindre problematisk användning av wikidata än att skapa faktamallar och i än högre grad att försöka skapa artiklar. Sedan håller jag ju med OJH om att wikidataposterna skulle behöva bli mycket bättre innan man kan skapa kategorier utifrån dem, och att det troligen skulle behövas några års arbete. Men, jag ser det egentligen som enda vägen framåt.FBQ (diskussion) 8 februari 2022 kl. 10.06 (CET)
- Kategorierna tillför oerhört mycket om de används rätt. Den som likt Palmgren var verksam under två sekler skall stå under båda. Den som däremot föddes under ett sekel men inte var verksam då (i varje fall inte i någon större utsträckning) eller dog under det annat, men då varit pensionår/emeritus i många år, skall endast stå under ett. Det är hur lätt som helst att upprätthålla en standard på detta, om man inte ger upp på förhand. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.17 (CET)
- Självklart skall artiklar ligga i alla kategorier den passar i om de inte är över- eller underordnade i förhållande till varandra. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.39 (CET)
- Jag är mycket tveksam till kategorier som sorterar personer med ett visst yrke efter födelseort. Vilken nytta gör de? Se till exempel arkitekten Carl Rosell som framför allt var verksam i Malmö men kategoriseras inom Kategori:Arkitekter från Helsingborg för att han var född i Råå (som vid tiden för hans födelse inte ens tillhörde Helsingborg). Chandra Varena (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.50 (CET)
- Jag är mycket positiv till dem, men de bör endast användas för större orter. De bör inte heller omfatta hela kommunerna, det blir anakronistiskt på ett olyckligt sätt. Kategorier hör till det som jag absolut inte vill överlåta till Wikidata. Det trädet/nätet måste vi själva kunna ha kontroll över. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.05 (CET)
- Jag är också positiv till Yrke från ort-kategorierna men tycker det bör framgå i artikeln vilken koppling personen har till orten (mer än att vara född där). bbx (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.17 (CET)
- Kopplingen för just de kategorierna är att man är född där. Jag skulle dock gärna se fler kategorier som tar upp var någon varit verksam. Efter FBQ:s inlägg ovan har jag exempelvis börjat fundera på om det inte är dags att skapa en för "Kyrkoherdar i Växjö stift" där Palmgren skulle platsa (och där den redan existerande "Domprostar i Växjö" skulle bli en underkategori). För militärer inom flygvapnet finns en uppdelning efter de flottiljer där de tjänstgjort. Något motsvarande för armén och dess regementen är också något jag överväger att införa. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.54 (CET)
- @Tostarpadius varför är dessa kategorier viktiga? Jag menar att det kan vara meningsfullt att lista människor efter den plats där de varit verksamma. Men varför födelseort? --Chandra Varena (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.18 (CET)
- Det ena utesluter inte det andra, är min uppfattning. Att en artikel tillhör många kategorier är utmärkt. Jag blir alltid bekymrad när jag har svårt att hitta ställen att placera dem jag skapat i. Helst vill jag ha minst tio. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.22 (CET)
- Problemet är väl att det är väldigt lätt att skapa kategorier. Att se de inte bara innehåller några av de artiklar som borde ligga där och att alla är överens om vilka artiklar. Just nu byts kategorierna ut mot nyare underkategorier innan ens hälften av artiklarna som skulle ha lagts in där har fått kategorier (med undantag av några få som fungerar enkelt - kön, födelse- och dödsår, samt några som är enkla att ha koll på och där alla eller nästan personer som skulle kunna platsa i kategorin har artiklar och ingen vidare förändring kommer att behövas). Och, som sagt, idag upplever jag att det kan göras så mycket bättre på wikidata.FBQ (diskussion) 8 februari 2022 kl. 19.43 (CET)
- Det ena utesluter inte det andra, är min uppfattning. Att en artikel tillhör många kategorier är utmärkt. Jag blir alltid bekymrad när jag har svårt att hitta ställen att placera dem jag skapat i. Helst vill jag ha minst tio. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.22 (CET)
- Jag är också positiv till Yrke från ort-kategorierna men tycker det bör framgå i artikeln vilken koppling personen har till orten (mer än att vara född där). bbx (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.17 (CET)
- Jag är mycket positiv till dem, men de bör endast användas för större orter. De bör inte heller omfatta hela kommunerna, det blir anakronistiskt på ett olyckligt sätt. Kategorier hör till det som jag absolut inte vill överlåta till Wikidata. Det trädet/nätet måste vi själva kunna ha kontroll över. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 16.05 (CET)
- Jag är mycket tveksam till kategorier som sorterar personer med ett visst yrke efter födelseort. Vilken nytta gör de? Se till exempel arkitekten Carl Rosell som framför allt var verksam i Malmö men kategoriseras inom Kategori:Arkitekter från Helsingborg för att han var född i Råå (som vid tiden för hans födelse inte ens tillhörde Helsingborg). Chandra Varena (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.50 (CET)
- Självklart skall artiklar ligga i alla kategorier den passar i om de inte är över- eller underordnade i förhållande till varandra. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.39 (CET)
- FBQ: Rent praktisk kan väl Wikidata redan användas som en kategorisering. Inget jag behärskar, men med olika fiffiga frågor kan man få fram "alla kvinnor som varit gifta med en svensk statsminister och har artikel på svenskspråkiga Wikipedia" till exempel. Genom att utesluta "har artikel på svenskspråkiga Wikipedia" blir träffen ännu bredare. LittleGun (diskussion) 8 februari 2022 kl. 18.28 (CET)
- Här är ett par exempel på listor med makor till svenska statsministrar som Wikidata känner till:
- Länk till fråga som ger en tabell med de (just nu 20) kvinnor som har ett värde på egenskapen gift med (P26) som avser en person som har värdet Sveriges statsminister (Q687075) för egenskapen befattning (P39).
- Länk till fråga som ger ett galleri med bilder på kvinnor enligt föregående fråga.
- Av dessa tabeller kan man snabbt konstatera för vilka makor det saknas artiklar i svwp respektive saknas koppling till en bild i Commons. Om personerna är relevanta att ha en svwp-artikel är något som dessa frågor inte ger svar på.
- För att få fram dessa tabeller används ingen kategorisering i Wikipedia utan enbart egenskaper för objekt i Wikidata. Att skapa frågor av detta slag har dock en inlärningströskel som är större än att använda kategoriskärningar i Sök-funktionen i Wikipedia, så jag tror att den sistnämnda bör finnas kvar. Ett steg på vägen för att förenkla är Wikidatas frågebyggare, men det krävs ändå en förståelse för grunderna Wikidata för att kunna använda den. Kanske ett liknande verktyg, men som arbetar med kategorierna i Wikipedia, skulle vara användbart. Möjligen finns det redan.
- --Larske (diskussion) 8 februari 2022 kl. 20.51 (CET)
- Här är ett par exempel på listor med makor till svenska statsministrar som Wikidata känner till:
- Absolut det går säkert. Det jag tänker är att i stället för att manuellt lägga in kategori för födelsedatum eller kön, går det att gå till wikidataposten och utifrån uppgifterna där automatiskt lägga in en kategori på sidan. Då handlar det bara om att bestämma vilka kategorier en artikel skall ha och finns uppgifterna på wikidata. För andra kategorier krävs kanske mer noggrann information, men tvivlar att det är något som inte går att lägga in på wikidata. Sökningar borde ju egentligen gå att göra direkt från wikidata likaväl som från kategorierna på wikipedia, även om det inte är något heller behärskar. FBQ (diskussion) 8 februari 2022 kl. 19.43 (CET)
- Att kategorisera artiklar hör till det roligaste med att skapa nya. Att få full korrespondens mellan vad som framgår av texten i artikeln och vilka kategorier den får. Att däremot leta upp alla gamla sidor som har alldeles för få är tröttsamt. Tyvärr finns det flitiga artikelskapare som inte ser vikten av denna överensstämmelse. Det finns också de som lägger in artiklar i kategorier utan att lägga in motsvarande information i texten. Ingen användare har plikter, men att ständigt avstå från att fullfölja det man påbörjat är att mer eller mindre tvinga andra att ta ansvar. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 23.40 (CET)
- Fast det stämmer ju inte, jag kan inte se att du sett till att präster ligger i alla dessa olika system (nu var det förvisso länge sedan jag såg dig skapa någon präst) Jag ser inte heller någon annan användare som gör det. Och själv känner jag att om jag ödslar tid på att lära mig alla nya kategorier som skapats och börjar arbeta med att se till att existerande artiklar ligger i dessa kategorier så kommer det att leda till att de anses överbefolkade nya underkategorier och sidoträd skapas och arbetet måste göras om från början. Därför har jag gett upp det, jag tror som sagt att wikidata är bättre för den här typen av information FBQ (diskussion) 9 februari 2022 kl. 10.26 (CET)
- Jag upptäckte nu just att det finns ytterligare en gren på prästträdet. Svenska präster efter församling, rymmer präster var de tjänstgjort, samtidigt som det finns ett annat träd utifrån var prästerna är födda. Just nu rymmer kategorin med präster efter församling bara tre stycken, men det betyder att för att göra en ordentlig kategorisering måste man bevaka denna kategori för att upptäcka om några nya församlingar skapats här. Det samma gäller ju för övrigt präster efter födelseort inte bara endast ett fåtal sorterats in men även de flesta orter inte har kategorier. Hela systemet är upplagt för att fallera.FBQ (diskussion) 9 februari 2022 kl. 10.47 (CET)
- Jag har inte systematiskt gått igenom hela trädet för att få in alla existerande artiklar på alla ställen. Däremot brukar jag försöka få med dem i nya och i sådana jag redigerar av andra skäl. Det är ett problem att alla artikelskapare inte anstränger sig för att få med alla relevanta kategorier. När det är sagt håller jag med om att begreppet "inflation" passar in på "präster efter församling". Den är alldeles för smal och bör avskaffas omedelbart. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2022 kl. 12.48 (CET)
- Jag har nu anmält den till Problematiska kategorier. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2022 kl. 12.59 (CET)
- Jag kanske inte skapat någon artikel om en präst de senaste tre månaderna, det har mest varit militärer, men den 7 november ifjol tillkom Emil Flygare (jag blev oerhört förvånad när jag insåg att han ännu inte var bioograferad). I väntan på en kategori för Lunds stift tror jag den har alla som finns för svenska präster. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2022 kl. 13.30 (CET)
- Jag har nu anmält den till Problematiska kategorier. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2022 kl. 12.59 (CET)
- Jag har inte systematiskt gått igenom hela trädet för att få in alla existerande artiklar på alla ställen. Däremot brukar jag försöka få med dem i nya och i sådana jag redigerar av andra skäl. Det är ett problem att alla artikelskapare inte anstränger sig för att få med alla relevanta kategorier. När det är sagt håller jag med om att begreppet "inflation" passar in på "präster efter församling". Den är alldeles för smal och bör avskaffas omedelbart. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2022 kl. 12.48 (CET)
- Jag upptäckte nu just att det finns ytterligare en gren på prästträdet. Svenska präster efter församling, rymmer präster var de tjänstgjort, samtidigt som det finns ett annat träd utifrån var prästerna är födda. Just nu rymmer kategorin med präster efter församling bara tre stycken, men det betyder att för att göra en ordentlig kategorisering måste man bevaka denna kategori för att upptäcka om några nya församlingar skapats här. Det samma gäller ju för övrigt präster efter födelseort inte bara endast ett fåtal sorterats in men även de flesta orter inte har kategorier. Hela systemet är upplagt för att fallera.FBQ (diskussion) 9 februari 2022 kl. 10.47 (CET)
- Fast det stämmer ju inte, jag kan inte se att du sett till att präster ligger i alla dessa olika system (nu var det förvisso länge sedan jag såg dig skapa någon präst) Jag ser inte heller någon annan användare som gör det. Och själv känner jag att om jag ödslar tid på att lära mig alla nya kategorier som skapats och börjar arbeta med att se till att existerande artiklar ligger i dessa kategorier så kommer det att leda till att de anses överbefolkade nya underkategorier och sidoträd skapas och arbetet måste göras om från början. Därför har jag gett upp det, jag tror som sagt att wikidata är bättre för den här typen av information FBQ (diskussion) 9 februari 2022 kl. 10.26 (CET)
- Att kategorisera artiklar hör till det roligaste med att skapa nya. Att få full korrespondens mellan vad som framgår av texten i artikeln och vilka kategorier den får. Att däremot leta upp alla gamla sidor som har alldeles för få är tröttsamt. Tyvärr finns det flitiga artikelskapare som inte ser vikten av denna överensstämmelse. Det finns också de som lägger in artiklar i kategorier utan att lägga in motsvarande information i texten. Ingen användare har plikter, men att ständigt avstå från att fullfölja det man påbörjat är att mer eller mindre tvinga andra att ta ansvar. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 23.40 (CET)
- Kategorierna tillför oerhört mycket om de används rätt. Den som likt Palmgren var verksam under två sekler skall stå under båda. Den som däremot föddes under ett sekel men inte var verksam då (i varje fall inte i någon större utsträckning) eller dog under det annat, men då varit pensionår/emeritus i många år, skall endast stå under ett. Det är hur lätt som helst att upprätthålla en standard på detta, om man inte ger upp på förhand. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2022 kl. 15.17 (CET)
- Instämmer med @Tostarpadius. OJH (diskussion) 6 februari 2022 kl. 23.57 (CET)
Här är ett exempel till på inflation Kategori:Tävlande vid olympiska vinterspelen 2022 från Danmark och Kategori:Tävlande i ishockey vid olympiska vinterspelen 2022 på samma artikel. Det borde räcka med den andra på artikeln och den i sin tur läggs i den första./Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 12.35 (CET)
- De två nämnda kategorierna ligger i olika grenar i kategoriträdet och man ska därför inte att göra den ena till en underkategori till den andra. Den förstnämnda innehåller till exempel även artiklar om danskar som tävlade i annat än ishockey och den andra innehåller även artiklar om personer som inte kommer från Danmark. Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 12.52 (CET)
- Det är ändå inte omöjligt att lösa Tävlande i ishockey från Danmark vid olympiska vinterspelen 2022, skulle passa som underkategori i båda. En del artiklar börjar få väldigt mycket kategorier. Det borde gå att lösa med ett system med taggar istället och så kombinerar man dem för att gå kategoriträdet istället för en fyra cm hög lista med kategorier längst ner./ Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.12 (CET)
- Om vi skulle göra som du nu skriver skulle det verkligen bli en explosion av antalet kategorier, de flesta med mycket få artiklar. För individuella sporter blir det kanske bara en enda artikel i en sådan detaljerad kategori.
- Eftersom det är 13 nationer som delar i ishockeyturneringen vid vinter-OS 2022 behöver du skapa 13 underkategorier till kategorin "Tävlande i ishockey vid olympiska vinterspelen 2022. Innehållet i den mer detaljerade kategorin för till exempel danskar skapas bättre genom att söka på snittet mellan de två förstnämnda kategorierna,
- antingen så här med "Sök" i Wikipedia
- eller så här med PetScan
- För andra idrotter kan det vara betydligt fler deltagande nationer och ännu fler detaljerade, men innehållsfattiga, kategorier att skapa.
- -- Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.40 (CET)
- Jag föredrar fler små kategorier i kategoriträdet och färre på artiklarna. Kategorier som Kategori:Svenska idrottare under 1900-talet ser jag som helt meningslösa. Hade den varit en samling med underkategorier till kategorier för olika idrottsgrenar hade det varit bättre. Vi har ganska många kategorier som är alldeles för stora.
- Landstillhörighet viktigast i OS. Alla tävlingar behöver inte delas in efter land. VM i lagsporter kanske hade varit bra också men då blir det alltid ett helt lag i varje kategori, inte bara en artikel. Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.10 (CET)
- Jag delar din uppfattning om "Svenska idrottare under XX00-talet". Dessa kategoriers enda syfte är att minska antalet artiklar i kategorin "Svenska idrottare" och det blir bara konstigt när man låter ett sekelskifte vara styrande. Annat är det för till exempel konstnärer, arkitekter och liknande som kan sägas ha varit verksam inom någon särskild epok (som inte alltid börjar och slutar vid sekelskiften) där epoken kan något reellt inflytande på vilka biografier som hör till vilken kategori. Men "1900-talsidrott" är ett helt påhittat begrepp. Vill man hitta svenska idrottare under 1900-talet kan man använda kategoriseringen för levnadstid (Födda och Avlidna-kategorierna alltså). Men detta har nog diskuterats många gånger tidigare. Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.32 (CET)
- Idrottare är kanske inte den bästa modellkategorin. Med några undantag så är andelen idrottare från före 1900-talet i många grenar liten eller noll. Konstnärer och liknande kan delas in efter epoker, men andra grupper kan det inte. Innan man helt avfärdar den typen av kategorier kan man fundera på hur man skulle vilja organisera t.ex. Kategori:Svenska militärer.
- andejons (diskussion) 12 februari 2022 kl. 16.46 (CET)
- Det finns nog andra som kanske kan ge bättre förslag på hur man kan kategorisera svenska militärer, men det jag kommer på spontant är efter försvarsgren eller efter truppslag. Kanske den högsta uppnådda tjänstegraden kan användas för kategorisering. Alla dessa indelningar har ju en anknytning till yrket vilket sekel knappast har. Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 18.29 (CET)
- Jsg har inget emot en ytterligare uppdelning efter truppslag, men att dela upp efter århundrade är etablerat och praktiskt. Det ena utesluter inte det andra. Ju fler kategorier en artikel finns med i desto bättre, enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 19.59 (CET)
- Etablerat - ja (tyvärr)
- Praktiskt - mycket tveksamt
- Förklara gärna närmare för vem och på vilket sätt det är praktiskt med att ha yrkeskategorier som har sekel som underkategorier.
- -- Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 20.19 (CET)
- Det samlar personer som varit verksamma vid samma tid. Det borde vara praktiskt för alla. Jag ser inga som helst nackdelar med det så länge det inte är den enda kategoriseringen. På dewp är det ännu mer frekvent. Där saknas ofta uppdelning på nationalitet. Det är inget jag önskar. Det finns ingen anledning att byta ut en så etablerad kategorisering, men däremot att komplettera den. Tyvärr börjar vi få alldeles för små kategorier av detta slag. Jag är ytterst tveksam till att vi skall ha forskare efter fack och nationalitet med sekeluppdelning på det sätt som vi mer och mer får. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 22.19 (CET)
- Jsg har inget emot en ytterligare uppdelning efter truppslag, men att dela upp efter århundrade är etablerat och praktiskt. Det ena utesluter inte det andra. Ju fler kategorier en artikel finns med i desto bättre, enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 19.59 (CET)
- Det finns nog andra som kanske kan ge bättre förslag på hur man kan kategorisera svenska militärer, men det jag kommer på spontant är efter försvarsgren eller efter truppslag. Kanske den högsta uppnådda tjänstegraden kan användas för kategorisering. Alla dessa indelningar har ju en anknytning till yrket vilket sekel knappast har. Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 18.29 (CET)
- Jag delar din uppfattning om "Svenska idrottare under XX00-talet". Dessa kategoriers enda syfte är att minska antalet artiklar i kategorin "Svenska idrottare" och det blir bara konstigt när man låter ett sekelskifte vara styrande. Annat är det för till exempel konstnärer, arkitekter och liknande som kan sägas ha varit verksam inom någon särskild epok (som inte alltid börjar och slutar vid sekelskiften) där epoken kan något reellt inflytande på vilka biografier som hör till vilken kategori. Men "1900-talsidrott" är ett helt påhittat begrepp. Vill man hitta svenska idrottare under 1900-talet kan man använda kategoriseringen för levnadstid (Födda och Avlidna-kategorierna alltså). Men detta har nog diskuterats många gånger tidigare. Larske (diskussion) 12 februari 2022 kl. 14.32 (CET)
- Det är ändå inte omöjligt att lösa Tävlande i ishockey från Danmark vid olympiska vinterspelen 2022, skulle passa som underkategori i båda. En del artiklar börjar få väldigt mycket kategorier. Det borde gå att lösa med ett system med taggar istället och så kombinerar man dem för att gå kategoriträdet istället för en fyra cm hög lista med kategorier längst ner./ Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 13.12 (CET)
Machatjkalas tanke med små och smala kategorier skulle få mycket olyckliga följder om den implementeras. En poäng med vår indelning är att man skall få en viss bredd när man går den vägen. Att idrottare delas efter sekler är möjligen diskutabelt, men det vore ännu värre om det skedde med höjdhoppare eller skidskyttar. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 15.08 (CET)
- Larske: Vi är helt eniga om indelningen efter sekel. Jag skulle föreslå att dela in efter idrottsgren istället förutsatt att det kan göras med en bot, för det är inte värt jobbet annars. Tostarpadius: Kategorierna måste inte nödvändigtvis vara små, problemet är att vi aldrig kommer nog symmetri med kategorier. Jamaikanska Bobåkare kommer alltid vara en väldigt mycket mindre kategori än tyska dylika. Jag har hellre en ensam åkare i en jamaicansk kategori än en stor kategori med tusen artiklar i, för den ger ingen hjälp. Machatjkala (diskussion) 12 februari 2022 kl. 16.51 (CET)
- Jag motsätter mig att uppdelningen efter sekel tas bort. Jag har inget emot kategorin "Jamaikanska bobåkare", endast att den delas upp i specialkategorier för varje vinter-OS. Där bör finnas en gemensam för alla deltagare från Jamaica, liksom för Tyskland och Sverige med flera länder, och en gemensam för alla bobåkare. Då kan man göra olika körningar med Petscan om man önskar, men också få en rimlig överblick i den större kategorin. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2022 kl. 19.55 (CET)
Namn på barn redigera
Vår riktlinje WP:BLP och praxis stämmer inte helt. Vi har blivit alltmer restriktiva att omnämna personer, utan egen WP-artikel och som lever, i artiklar om föräldrarna. Istället för att diskutera i allmänna termer finns nu ett konkret exempel där fler röster efterfrågas Diskussion:Carl-Axel Trolle (1934–1997)#Namn på barn.Yger (diskussion) 12 februari 2022 kl. 05.38 (CET)
- inlägg härifrån överförda till Wikipediadiskussion:Artiklar_om_nu_levande_personer#Namn_på_barn där diskussionen kan fortsätta.Yger (diskussion) 14 februari 2022 kl. 08.05 (CET)