Vanliga frågorRedigera

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst får nominera vilken artikel som helst på svenska Wikipedia för att bli granskad. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och nominatorn har rätt att när som helst dra tillbaka sin nominering. En artikel som läggs upp på denna sida måste inte hamna på sidan Artikelnomineringar, men den kan göra det om den bedöms som tillräckligt bra.

Processen för att nominera en artikel för granskning ser ut så här:

  1. Hitta en artikel du vill nominera.
  2. Lägg in den under rubriken Artikelgranskningar och lämplig ämnesrubrik[1] nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande mall:
==== [[Skriv namnet på artikeln här]] ====
*'''Begärd av:''' ~~~~
*'''Motivering:''' Din motivering här.
*'''Målsättning:''' En frivillig parameter där du beskriver vad du vill att artikeln ska uppnå efter att granskningen är gjord.

*'''Diskussion:'''

</div>
----
  1. Lägg in följande mall överst på artikelns diskussionssida: {{Artikelgranskningar}}
  • Vem får granska en artikel?

Det finns inga direkta krav för vem som får och inte får granska en artikel. Lättast att säga är att den som känner sig mest manad gärna får ta på sig ansvaret att granska en artikel. Det finns dock ett antal ämneskunniga personer som finns till för att hjälpa dig inom specifika områden. Tänk dock på att dessa nödvändigtvis inte hjälper dig med att redigera en artikel utan de finns främst till för att ge tips och råd om hur en artikel kan förbättras. När man granskar en artikel ska man se på artikeln med kritiska ögon, men det är viktigt att man kommer med konstruktiv kritik och att man inte klankar ned på någon annans arbete. Som artikelgranskare bör man ta i akt följande frågor när man ser över en artikel:

  • Saknas något?
  • Finns det någon uppgift som behöver utredas närmare?
  • Är någon uppgift helt irrelevant för ämnet?
  • Förekommer felaktiga uppgifter eller uppgifter som verkar osannolika?
  • Bryter enskilda meningar mot Wikipedias riktlinjer?
  • Är artikeln skriven från en neutral utgångspunkt?
  • Har artikeln ett globalt perspektiv?
  • Har alla bilder godtagbara licenser? Finns det andra bilder som kunde passa bättre?
  • Vem får bli ämneskunnig?

För att bli ämneskunnig krävs det att man är registrerad användare på svenska Wikipedia och att man känner sig mogen att svara på frågor om ämnet man är kunnig inom. Anser du att du uppfyller kraven för detta är det bara att anmäla sig under rubriken nedan.

  • Hur vet jag när artikelgranskningen ska avslutas?

Granskningen avslutas när nominatorn drar tillbaka nomineringen eller när artikeln uppnår något av nedanstående krav:

  • Artikeln har varit granskad i över sex månader.
  • Artikeln har blivit nominerad för bra- eller utmärkt-status eller nominerad för omprövning på denna sida.
  • Något slags konsensus har uppnåtts.
  • Artikelns målsättning har uppnåtts.
  • Vem får avsluta en granskning?

Den som känner sig mest manad och även som nominator får du avsluta artikelgranskningen. För att avsluta en granskning gör följande:

  1. Se vilket krav som uppfylls under frågan ovan.
  2. Gå till redigeringsläget på artikelns diskussionssida.
  3. Skriv {{DGT|Anledning|~~~~}} längst ned på diskussionssidan. Klistra sedan in all information som framkommit under granskningen under denna mall. Ta samtidigt bort mallen {{Artikelgranskningar}} från diskussionssidan.
  4. Sluta av med att ta bort artikeln från den här sidan.

ArtikelgranskningarRedigera

  Natur/vetenskap/teknik  Redigera

JätteutterRedigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 25 januari 2020 kl. 10.16 (CET)
  • Motivering: Motsvarar artikeln redan nu kriterierna för Rekommenderad?
  • Målsättning: Att artikeln utses till Rekommenderad.
  • Diskussion:

Artikeln har nu omarbetats och försetts med ytterligare källbelägg. Sjunnesson (diskussion) 27 januari 2020 kl. 17.33 (CET)


Yutu (månbil)Redigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 25 januari 2020 kl. 10.16 (CET)
  • Motivering: Motsvarar artikeln kriterierna för Rekommenderad? Om inte, vad saknas?
  • Målsättning: Att artikeln kan utses till Rekommenderad.
  • Diskussion: Artikeln saknar ett stycke om sina mätinstrument och ett om vilka vetenskapliga data man fått ut av den, sedan den landade på månen. Stycket om konstruktion behöver utökas. Voyager85 (diskussion) 25 januari 2020 kl. 14.49 (CET)
Bidrag från tekniskt intresserade och tekniskt kunniga användare mottages tacksamt. Sjunnesson (diskussion) 26 januari 2020 kl. 06.56 (CET)

Virologins historiaRedigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 28 januari 2020 kl. 17.34 (CET)
  • Motivering: Motsvarar artikeln kriterierna för Rekommenderad? Om inte, vad saknas?
  • Målsättning: Att artikeln kan utses till Rekommenderad.
  • Diskussion:

  Kultur/media  Redigera

Trettondagsafton (pjäs)Redigera

  • Begärd av: Ascilto (diskussion) 26 juni 2019 kl. 19.08 (CEST)
  • Motivering: Ingående och i huvudsak notförsedd.
  • Målsättning: Att den skall kunna bli rekommenderad.
  • Diskussion:

Jag började titta på artikeln men upplever tidigt att den skulle behöva mycket arbete för att bli rekommenderad. Den är mycket ingående, men denna detaljnivå skapar ibland mest förvirring, speciellt som den saknar en sammanfattning. Idag är det första som möter dig: "Det är inte känt när pjäsen skrevs. I akt III scen 2 finns en hänsyftning till en världskarta där Indien är mer detaljerat. Kartan i fråga publicerades 1599 i Richard Hakluyts Principall Navigations, Voiages, and Discoveries of the English Nation." På detta sätt fortsätter hela stycket Tillkomsthistoria, som mest känns mest som en stapling av mycket korta specifika data. Texten måste skrivas om till en mer flytande brödtext med läsaren i åtanke. --AHA (diskussion) 4 januari 2020 kl. 22.18 (CET)

Dateringsstycket borde förmodligen utgå från John Manninghams dagboksnotering för 2 februari 1602 om att han sett pjäsen, det är en säker och lättbegriplig uppgift, till skillnad från redogörelsen för allusioner. Datering av Shakespearepjäser utgår numera också ofta från statistisk textanalys.
Inledningen är som AHA säger extremt kort för en såpass lång artikel. Den borde vara på en tre-fyra paragrafer för att kunna sammanfatta artikeln ordentligt.
Angående namnet på texten så borde något om de olika teorierna ändå sägas. Innehållet har också visst tematiskt samband med julhelgens upplösning av normal samhällsordning. Nowp har lite om detta.
Kända citat: det saknas källa till att detta skulle vara ett särdeles känt citat. Det finns faktiskt inte ens med på Wikiquote.
Jämförelsen av översättningar är intressant, men skulle förmodligen underlättas av om verserna sidoställdes på liknande sätt som här.
Det bör också förmodligen göras något åt källförteckningen. En stor andel av källorna verkar främst till för att påvisa uppgifter om enskilda uppsättningar. Möjligen kan man skapa en särskild avdelning för dessa, eller bara låta dem ingå som noter.
Artikeln är mindre välillustrerad än den skulle kunna vara. Se t.ex. enwp.
andejons (diskussion) 4 januari 2020 kl. 23.08 (CET)
Tack för synpunkter! Att redogörelsen för dateringen kunde upplevas som obegriplig är en viktig upplysning. Så skall det naturligtvis inte vara. Jag har försökt förtydliga avsnittet. Dessutom har en sammanfattning skrivits, källorna sorterats och förteckningen över svenska uppsättningar försetts med fotnoter.
När det vidare gäller dateringen så återges vad som går att finna i källorna. John Manninghams vittnesmål redogörs det för under rubriken Uppsättningar. Källorna är utvalda för att vara så representativa som möjligt. Hur urvalet gått till redogör jag för på min användarsida. Avsikten är vidare inte att detta skall vara en färdig artikel, det är ett work in progress där jag tills nu är klar med två lager och tre återstår. Hur nästa utökning kommer att gestalta sig kan man se i artikeln Stormen. /Ascilto (diskussion) 7 januari 2020 kl. 19.10 (CET)
En detalj: "The Oxford companion" verkar flitigt anlitad som källa. I källförteckningen står den dock upptagen under redaktörernas namn. Det underlättar inte (sedan skulle jag i och för sig föredragit en tematisk uppdelning av källor - uppsättningar, textanalys, snarare än en utifrån fysiskt format, men det är en smaksak). Manningham ingår också redan nu i stycket om datering: så vitt jag förstått är hans dagbok enda källan till att vi vet att pjäsen sattes upp 1602. Denna uppsättning tycker i alla fall jag vore bättre att börja stycket med.
Fler detaljer: Under stildrag nämns tvillingarnas ungdom, med hänvisning till akt 5. Det enda jag kan finna där om deras ålder är att deras far dog när de var 13 år gamla. Att detta skulle skett nyligen verkar Orgel enbart basera på antaganden om hur länge könet kan misstas. Min Oxfordutgåva sätter istället en övre gräns på ca 19 år, då Sebastian senast bör ha börjat få skägg. Jag tycker stycket borde ses över. (För övrigt är Orsino fortfarande "oförstört ung", och Olivia bör i enligt med hans uttalade ideal vara yngre än honom. Möjligen innebär detta även att hon är yngre än tvillingarna).
"Malvolios sociala förklädnad" begriper jag inte vad som menas med.
Med ett undantag nämns inte en enda uppsättning under 1700-tal och tidigt 1800-tal. Det verkar underligt, om inte annat borde avsaknaden av uppsättningar kommenteras; det hänger möjligen samman med de omdömen den bestås med i kritik-sektionen. Stycket verkar också i stort sett kronologiskt ordnat, med undantag för uppsättningen 1966.
andejons (diskussion) 7 januari 2020 kl. 22.41 (CET)
När det gäller uppsättningar efter Shakespeares död så tros pjäsen ha varit populär fram till inbördeskriget. Den enda konkreta uppgiften om detta är att pjäsen spelades 1622, men det finns inga närmare upplysningar om denna uppsättning. Nästa uppsättning som omnämns ägde rum på 1660-talet, men inte heller om den finns något speciellt att säga. Därefter och fram till romantiken så spelades de flesta Shakespearepjäser endast i drastiska bearbetningar, så också Trettondagsafton. Jag har medvetet valt bort det eftersom det är denna pjäs det handlar om, inte olika sidoprodukter av den. Hur man såg på pjäsen under denna tid finns beskrivet i kritikavsnittet.
När det gäller vilka källor som valts för just denna version, så utgår jag från några åt gången, istället för att göra allt på en gång. Det är av nöden tvunget eftersom det finns begränsningar av hur länge man kan låna en bok. Jag har också begränsningar i hur ofta jag kan köpa böcker. Ett tredje skäl är att det är mest praktiskt att utgå från ett visst antal källor åt gången och bygga ut artiklarna steg för steg. Hur nästa steg kommer att se ut, syns alltså i artikeln Stormen, där det också framgår vilka fler källor som kommer att användas i detta steg. Detta är som sagt inte en färdig artikel, utan ett pågående arbete. Det borde inte behöva utgöra något hinder för att underlätta för läsarna att hitta artikeln under tiden. Det är redan nu en ganska omfattande artikel, den engelska artikeln är bara 2/3 så lång. Artikeln är tre gånger så lång som den norska som är klassad som bra och i det närmaste lika lång som den italienska som är klassad som utmärkt. Det är alltså den näst mest omfattande artikeln på alla språkversioner. Artikeln är också längre än Timon av Aten, som är den Shakespearepjäsartikel som hittills utnämnts till utmärkt och av alla artiklar om Shakespearepjäser på svwp är det bara nämnda Stormen som är längre. Det finns också det motsatta problemet, att vissa användare vill nominera artiklarna till att bli utvalda i förtid, det har hänt med En midsommarnattsdröm och Stormen. Rekommenderad, Bra och Utmärkt är olika nivåer av utvaldhet, en artikel borde under sin tillkomstprocess kunna nå upp till en lägre nivå av utvaldhet utan att man fördenskull kräver att den skall vara helt färdig. /Ascilto (diskussion) 7 januari 2020 kl. 23.58 (CET)
Jag anser, liksom Ascilto, att en artikel under sin tillkomst uppnår olika nivåer av utvaldhet. Denna artikel, tycker jag, har åtminstone nått nivån Rekommenderad. Ifall ingen är emot det, tänker jag inom den närmaste tiden rekommendera den. Sjunnesson (diskussion) 29 januari 2020 kl. 08.49 (CET)

  Geografi/samhälle  Redigera

Hesteyri (by)Redigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 25 januari 2020 kl. 16.44 (CET)
  • Motivering: Artikeln bör granskas så att den stämmer med kriterierna för Rekommenderad.
  • Målsättning: Att artikeln ska bli Rekommenderad.
  • Diskussion:

GrímsvötnRedigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 28 januari 2020 kl. 08.17 (CET)
  • Motivering: Artikeln bör granskas så att den stämmer med kriterierna för Rekommenderad.
  • Målsättning: Att artikeln ska bli Rekommenderad.
  • Diskussion:

  Språk  Redigera

AfrikaansRedigera

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 08.24 (CEST)
  • Motivering: En utökad och lång artikel som behöver granskas.
  • Målsättning: Att artikeln kan utses till Rekommenderad, eventuellt nomineras till Utvald.
  • Diskussion:

Kanske Ascilto, Ataraxim, Deryni, Idunius, Jan Arvid Götesson, Roger Viklund, Tostarpadius och Yger är intresserade av att granska artikeln? Sjunnesson (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 18.47 (CEST)

Jag anmäler intresse, men det kan dröja några dagar innan jag kan lägga tid på artikeln. Deryni (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 17.41 (CEST)
Jag tjuvstartade genom att granska ingressen, vilket den mådde bra av. Jag flyttade också innehållsförteckningen, så att hålrummet mot faktamallen försvann. Det är jag dock inte helt nöjd med. Jag skulle vilja att ingressen låg före TOC. Men då glider TOC ner en bra bit. Kanske vet någon annan råd i den frågan. Jag passade också på att lägga mallen för granskning på artikelns diskussionssida. Allt gott! Deryni (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 18.51 (CEST)
@Olavhose: Jag kikar vidare på språket i artikeln. Jag hittar en mening som jag inte vill ge mig på, eftersom jag inte förstår innebörden, men att det förekommer en upprepning i den och att den förmodligen ska förses med en fotnot och länkning till annan artikel: Talare av nederländska konfronteras av färre icke-kognater när man lyssnar på afrikaans än när en talare av afrikaans lyssnar på nederländska. Den ömsesidiga förståelsen tenderar således att vara något asymmetrisk då det är lättare för talare av nederländska att förstå afrikaans än för en talare av afrikaans att förstå nederländska. Det verkar som en upprepning och dessutom som om "icke-kognat" inte avser agnat, utan något helt annat!? Jag har satt mallen {{förtydliga}} så länge. Deryni (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 06.41 (CEST)
@Deryni: Skulle en länkning av ordet Kognat räcka som förtydligande? Bara att läsa på vad en kognat var, hjälpte mig att förstå resonemanget. (Som jag inte tycker ser ut som en upprepning när jag väl förstått resonemanget.) Sidan 468 i källan förklarar ganska bra hur icke-kognater kan vara asymmetriska. I svenska har vi orden "förbluffade" och "förvånade", medan danskan bara har en motsvarighet till ett av orden, "forbløffade". I just detta fall förstår därför svenskar danska lättare än danskar förstår svenska. (Just den här förklaringen finns på sidan 458 i artikeln.) Den formulering som du hänvisar till i artikeln, den finns närmast ordagrant återgiven i källan, men jag återfinner den just nu inte. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 07.56 (CEST)
Jo, jag övervägde nog ett sådant förfarande när jag språkgranskade. Men jag tyckte inte att det hjälper läsaren tillräckligt. Däremot ger din beskrivning med exempel här god hjälp till läsaren. Går inte beskrivningen att omforma och lägga som en fotnot till kapitlet!? Deryni (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 09.41 (CEST)
Källan upplever jag som riktigt bra för den språkintresserade generellt. Frisisk-talande i Nederländerna relativt svensk-talande i Finland har tex två väldigt lika, men väldigt olika förutsättningar. Frisisk-talande är väl bekanta med Nederländska, vilket hjälper dem att förstå Afrikaans, medan svensk-språkiga i Helsingfors inte får någon hjälp alls av sina kunskaper i finska för att förstå danska. De senare har också ett smalare ordförråd som gör att de inte har lika mycket hjälp av kognater. Norskspråkiga har lättare att förstå svenska än svenskar att förstå norska. Detta kanske först och främst därför att norskan inte är lika standardiserad som svenskan är. Norskan har flera skriftspråk och talspråk som förstås i hela landet. Det gör att svenskan inte är lika mycket en utmaning för norrmän som norskan är för svenskar. Rent tekniskt är kanske afrikaans och nederländska inte mer olika än två skandinaviska språk, men afrikaans- och nederländsk-språkiga har kanske inte samma vana vid att exponeras för någon med ett närliggande språk. Träffar jag en norrman försöker jag prata så ren svenska som möjligt. Det gör det lättare för norrmannen, än om jag försöker härma norska. Det angreppssättet är främmande för en holländare. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 10.01 (CEST)
Vidare undrar jag om nederländska Kapkolonin kanske ska ses som ett namn och därför skrivas Nederländska Kapkolonin!? Deryni (diskussion) 10 oktober 2019 kl. 06.43 (CEST)
Jag fortsätter med språkputsen, en bit i taget, när jag har tid. Men jag undrar om någon annan kan ordna tabellen i avsnittet "Språkgeografi", så att inte tabellen åstadkommer ett sådant väldigt hål i layouten, som den för tillfället gör. Deryni (diskussion) 12 oktober 2019 kl. 20.05 (CEST)
Jag kastade ett öga på artikeln för ros skull och undrar om man inte kan göra underrubrikerna litet kortare, alternativt fler (särskilt 2.4) så infoboxen blir smalare? Som det är nu ser det ganska lustigt ut, i alla fall på min skärm. Bäst hade också varit att få inboxen att komma efter inledningen. Lantgård (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 12.42 (CEST)
  Fixat Vissa rubriker är nu förenklade/förkortade. Artikelstrukturen är kanske inte helt optimal, och jag skulle föreslå en tydligare (lite tråkigare men mer standardiserad) struktur enligt strukturförslaget i denna nyskrivna ämnesguide. Titta förresten gärna igenom den ämnesguiden och ändra/föreslå ändringar på dess diskussionssida.  --Paracel63 (diskussion) 2 januari 2020 kl. 16.21 (CET)
Jag fixade också några av rubrikerna utifrån Lantgårds synpunkter. Det vore emellertid utmärkt om rubrikerna putsas ytterligare utifrån Paracel63 länkade ämnesguide. Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 17.35 (CET)
  Fixat Förhoppningsvis blev inget onödigt konstigt efter min struktputs. Däremot behöver nog artikeln lite mer puts; innehållsförteckning längst upp till vänster är opraktiskt, inte minst för lite smalare skärmar. En återgång till normal hantering (utan vänsterställning) är nog ändå det bästa. Dessutom har vissa sektioner för trång med bilder (kan nog lösas här och var genom att vissa bilder blir vänsterställda). Paracel63 (diskussion) 9 januari 2020 kl. 05.38 (CET)
 Gillar Deryni (diskussion) 9 januari 2020 kl. 21.21 (CET)

  Sport/fritid  Redigera

Markus RosenbergRedigera

  • Begärd av: Fredde 29 november 2019 kl. 16.04 (CET)
  • Motivering: Arbetat med att beskriva Rosenbergs karriär. Kan behöva granskas och att några fler par ögon läser igenom artikeln.
  • Målsättning: Att artikeln kan bli tillräckligt bra för att bli utsedd till en Utmärkt artikel.
  • Diskussion:

  Historia  Redigera

Belägringen av KöpenhamnRedigera

  • Begärd av: Alexander Alejandro (diskussion) 23 november 2019 kl. 02.35 (CET)
  • Motivering: Genomgått en omfattande utökning i november och kan behöva ses över med kritiska ögon.
  • Målsättning: Att artikeln blir utvald till utmärkt.
  • Diskussion:

Axel Gyllenkrok (1664–1730)Redigera

  • Begärd av: Alexander Alejandro (diskussion) 23 november 2019 kl. 02.35 (CET)
  • Motivering: Genomgått en omfattande utökning i augusti och kan behöva ses över med kritiska ögon.
  • Målsättning: Att artikeln nomineras till utvald.
  • Diskussion:

  Listor  Redigera

Inga listor för tillfället.

  Portaler  Redigera

Inga portaler för tillfället.

ÄmneskunnigaRedigera

Dessa användare har specialistkunskaper (eller åtminstone stort intresse) inom vissa ämnesområden. Kontakta dem gärna, till exempel på deras diskussionssidor, om du behöver hjälp i något av "deras" ämnen.

Användarnamn Går att kontakta angående Information Meriter
Adville Biologi (främst kroppen och evolutionen), Medicinsk teknik, allmänt om fysik och kemi Lärare inom Ma/No som hållit sig up to date med sina ämnen Utbildad Ma/No-lärare, åk 4-9 och medicinskteknisk ingenjör
AHA Biologi (främst zoologi, ornitologi, systematik), konst (främst samtidskonst och svensk 1900-tal), arkitektur, musik (främst populärmusik men även 1900-tals avantgarde),
Alexander Alejandro Historia (särskilt Sveriges krigshistoria), datorspel, film, TV, populärlitteratur, ibland politik. Har mycket stor koll på flera datorspel och filmer (särskilt på dem som jag äger själv), samt på utvalda tv-serier och romaner. Läser mycket historia, främst Sveriges krigshistoria men också en hel del om de stora krigen som skedde utanför Sverige, och skriver artiklar utifrån flera källor. Skriver ibland om svensk politik. Högskoleexamen inom speldesign och läst militiärhistorisk kurs. Samt flera fritidsintressen.
Anhn Energiteknik, kärnkraft, solkraft, vindkraft, mekanik, hållfasthetslära Master maskinteknik, arbetar i kärnkraftsbranschen
Ascilto Teater, dramatik, hundar, hästar. Teater & dramatik: Universitetsstudier, långvarig yrkeserfarenhet, arkiv & bibliotek med facklitteratur.
Hundar & hästar: Långvariga fritidsintressen, bibliotek med facklitteratur.
Blåmes Geografi, musik, spel, filmer, språk
Deryni Astronomi, utbildningsvetenskap, skrivande Lärare, rektor, journalist, författare, utredare Verksam inom utbildning. Naturvetenskap på högskolan.
dnm Statsvetenskap, sociologi, kriminologi, genusteorier av diverse slag, ekonomi, politik, historia. Verksam inom utbildning och forskning
FBQ Historia (särskilt Sveriges historia) Svensk kulturhistoria - ett något luddigt begrepp och ett gigantiskt område, där jag har en hel del luckor, men svårt att säga ringa in exakt var. Har ägnat mig en hel del åt hembygdsforskning i Norduppland och studerat källmaterial medeltid och fram till ca 1800, en del liknande på andra håll. Svensk glastillverkning före 1900, svenskt silver före 1900, fotografier och fotografiutveckling 1839-1875, dräkthistoria mest 1800-tal, fajans och tidigt flintgods, svensk möbelkultur -1900 och en del annat i den vägen, materiell kultur över huvud taget, främst före 1850 även om jag ibland rör mig lite framåt, kanske som längst emot 1930. Också lite som Yger, litteratur, konst, vetenskap under 1600- 1700- och 1800-talet - även om jag kanske inte direkt fokuserat på idéhistoria. Fil. kand. i arkeologi, kandidatuppsats i etnologi, studier i historia, ekonomisk historia, konsthistoria och kulturvetenskap m.m. och en del egenstudier.
Glentamara EU-politik, fysik Tekn. dr i fysik, forskare, intresserad av EU-politik
Historiker Historia, särskilt svensk stormaktstid, första och andra världskrigen
Holger.Ellgaard Stockholms arkitektur, tekniska utveckling och stadsplanering Pensionerad arkitekt. Mitt modersmål är tyska, fråga gärna om ni vill ha hjälp med översättningar. Arkitektutbildning vid Technische Universität Berlin med avslut Diplom-Ingenieur.
Idunius Historia, konst, arkitektur, litteratur, musik Fil.mag i kulturhistoria/historia med påbörjad forskning inom engelsk renässans.
Jan Arvid Götesson Molekylärbiologi, evolutionsbiologi, evolutionär psykologi, filologi, lingvistik, nordiska språk, finsk‐ugriska språk, Nya Hollands språk, folkmål, folkkultur, runologi, hembygdskunskap, återupplivande av hotade språk, politisk vänsterlitteratur, konservatism Artiklar om molekylärbiologi i vetenskapliga tidskrifter, arbete på centrum för hotade språk.
Joshua06 Försvarsmakten, militärväsen, försvarsindustri, försvarsbeslut. Har väldigt bra koll på det mesta rörande Försvarsmakten och dess utveckling, organisation och historia från 1900-talet och framåt. Bidrar även till Wikimedia Commons med illustrationer från före detta regementen, flottiljer och andra militärväsen. Ett fritidsintresse som vuxit fram genom åren. Skrivit nästan samtliga artiklar om försvarsbeslut och garnisoner. Täckt in så att alla förband som existerat i Sverige under 1900-talet har egen artikel. Standardiserat alla artiklar med anknytning till Försvarsmakten, så de är likformiga.
Mange01 Data-/telekommunikation, särskilt trådlös kommunikation. Akademia. Universitetsadjunkt. Medförfattare till grundläggande läroböcker i datavetenskap. Påbörjade forskarstudier. Gav världens första akademiska kurs om Wikipedia.
Paracel63 Tecknade serier, animerad film, språk, geografi och historia. Bra på serier (särskilt vuxenserier) från Frankrike, Sydeuropa, Argentina och Japan. Har facklitteratur och, genom språkkunskaper, tillgång till artiklar på diverse språkversioner av Wikipedia. Vad gäller animerad film specialintresserad av Studio Ghibli, Madhouse och all animation av realistisk karaktär. Även större intressen av språk, geografi och historia. Extra intresserad av katalansk kultur. F.d. redaktör för Bild & Bubbla, översättare av serier från franska (bl.a. Lucky Luke och Smurfarna), f.d. ämnesexpert på Nationalencyklopedin, håller föredrag om anime. Läst geografi, journalistik och franska på universitetet.
Rasmus 28 Historia, samhällsvetenskap, militärväsen, kommunikationer, numismatik Har länga varit intresserad av flera olika saker, är främst intresserad av militärväsen, mynt och järnvägar men har även vissa kunskaper gällande besläktade ämnen såsom spårvägar, flyg, fartyg, sedlar, medaljer, samhällsvetenskap och allmän historia. Har även särskilda intressen gällande uniformer och militärmusik inom vilka ämnen jag skrivit ett betydande antal artiklar. Mångåriga fritidsintressen
Skottniss Buddhism
Tanzania Historia, kultur, litteratur Litteratur, litteraturhistoria, litteraturteori. Intresserad av och har gott om källor om litteratur. Masterstudent i litteraturvetenskap. Studerat under David Damrosch bl.a.
Thuresson Historia, geografi, litteratur, film
Tomas e Kemi, fysik, naturvetenskap och teknik allmänt, teknik- och vetenskapshistoria, biomedicin, läkemedel, militärväsen, ekonomi, vin, mat och dryck allmänt. Utbildningsmässigt kemitekniker, tekn.dr. i fysikalisk kemi, därutöver en del biologi och ekonomi/samhällsvetenskap.
Tostarpadius Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik, konst, arkitektur, litteratur, musik, språk Teologie kandidatexamen. Påbörjad doktorandutbildning. Universitetskurser i andra ämnen, främst klassiska språk. Mångåriga fritidsintressen.
Vannucci Kunskap rörande Albanien, som exempelvis albansk historia, kultur och språk. Goda baskunskaper i ämnet, kan bistå med svar i tvistefrågor rörande vanligt förekommande felaktigheter i ämnet. Har ett litet "bibliotek" med böcker om Albanien som växer successivt med nya inköp. Ett fritidsintresse sedan 2001 om jag minns rätt.
Yger Historia (särskilt Sverige under 1800-talet)
Administrativa indelningar i Sverige, speciellt socknar
Speciellt intresserad av 1830-1890 och hur de olika tanketrenderna var då. 40+ års fritidsstudier.
Skrivit alla sockenartiklar i sv:wp

ReferenserRedigera

  1. ^ Notering: Ämnesindelningen är ett försök att göra det lättare att hitta nominerade artiklar i en viss kategori. Indelningen är gjort enligt någon sorts princip om minsta möjliga förvåning eller logik, det vill säga att artiklar som behandlar skeenden från förr nog har med Historia att göra, artiklar som behandlar verk/publikation av något slag nog kan tillhöra Kultur/media. Det är upp till nominatorn att bestämma var artikeln bäst "hör hemma" och för enkelhets skull bör kanske artikeln ligga kvar där under hela nomineringstiden.