Öppna huvudmenyn

Axel Rubbestad (före 1943 Hansson), född 2 oktober 1888 i byn Bråten i Ödeborgs socken i Dalsland, död 6 augusti 1961, då bosatt på sin gård Vrine i samma socken. Han var en svensk politiker och ledande företrädare för Bondeförbundet som bidrog till att tillfälligt begränsa expansionen av arbetsmarknadspolitiken[1] och genom många motioner i riksdagen och landstinget blev en symbol för sparsamhet med offentliga medel. Gift 1914 med Augusta Johansson (1894–1971). Själv ett av tolv syskon fick han med henne tretton barn: Erik (f. 1914),, Elsa (f.1915), Valter (f.1916), Torsten (f.1918), Bertil (f.1919), Ingeborg (f.1921), Gerhard (f.1918), Anna (f.1924), , Cecilia (f.1926), Vera (f.1927) , Georg (f1929), Einar (f. 1931) samt Margit (f.1936). Sedan 1933 var han ledamot av riksdagens andra kammare, en plats han kom att inneha till 1959. År 1913–35 arrenderade han prästgården i Ödeborg, som har namnet Rubbestad. Därefter ägde han gården Vrine i samma socken. Som "Hansson i Rubbestad" eller enbart "Rubbestad" blev han känd i riksdagen och i samband med att han 1943 blev statsråd antog han Rubbestad som släktnamn för att på så sätt undvika namnförväxling med statsminister P A Hansson.

I Per-Albin Hanssons samlingsregering under andra världskriget var Rubbestad 1943–45 konsultativt statsråd[2], 1943–44 med ansvar för civilförsvaret och 1944–45 med ansvar för bränsleförsörjningsfrågor.

Han var bankofullmäktig 1952-61, landstingsman i Älvsborgs läns 1926–60 och samtidigt ledamot av dess förvaltningsutskott och landstingets vice ordförande 1943–59. Han var ledamot av bondeförbundets förtroenderåd 1941-60 och av kyrkomötena 1951 och 1957.

När strandskyddslagen 1951 klubbades igenom i riksdagen var Axel Rubbestad den ende riksdagsman som framförde invändningar mot den däri inskrivna allemansrätten.[3] Han krävde i riksdagen att Vilhelm Moberg skulle sättas i fängelse, för angivet skandalösa formuleringar i romanen Utvandrarna.[4] Han blev känd också för sitt yttrande om sparsamhet och begränsnining av utgifterna, att han för egen del levde på fem kronor om dagen.

KällorRedigera

  1. ^ The Labour Market Policy – Rehn or Rubbestad av E Wadensjö (2001)
  2. ^ C G Ekstedt "Glimtar från föregående sekel" sid 85, Hellevi Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-973087-1-4
  3. ^ Wiktorsson, Gunnar (1996). Den grundlagsskyddade myten: om allemansrättens lansering i Sverige. Stockholm: City Univ. Press. Libris 7648016. ISBN 91-7562-084-7 
  4. ^ Bo Strömstedt om religionsfrihet Per Westberg - Kyrkoordnaren, 15 juli 2007
Företrädare:
Förste innehavaren
Sveriges civilförsvarsminister
1943-1944
Efterträdare:
Tage Erlander
Företrädare:
Fritiof Domö
Sveriges bränsleminister
1944-1945
Efterträdare:
John Ericsson i Kinna