Öppna huvudmenyn

Digitalisering (av engelskans digitization, mer sällan digitalization) avser ursprungligen och i tekniska sammanhang omvandling från analog till digital representation av information med nollor och ettor, exempelvis genom sampling av ljud och mätsignaler eller genom skanning av bilder. På senare tid avser informationsdigitalisering även manuell avskrift av dokument, avritning av ritningar med digitaliseringsbord samt maskinläsning av text, i syfte att kunna lagra, överföra eller bearbeta informationsinnehållet med datorer eller annan digitalteknik.

Digitalisering (av engelskans digitalization) har börjat användas i överförd betydelse inom samhällsvetenskap, politik och informatik om digital transformation, det vill säga genomgripande verksamhetsomvandling i samband med ökad användning av modern informationsteknologi. Samhällen, organisationer och branscher kan digitaliseras genom fortsatt övergång till informationssamhället. Syftet kan vara att ersätta pappersblanketter, att automatisera manuella rutiner, att rationalisera bort administrativa arbetsuppgifter, distributionsled, resor och yrken samt att kunna erbjuda förbättrad informationsförsörjning och tillgänglighet oavsett tid och plats. Denna verksamhets- eller processdigitalisering innefattar ändrade arbetsmetoder, organisationsprocesser, affärsmodeller, samhällsstrukturer och kompetenskrav. Digitalisering kan innebära IT-strategi för utveckling och införande av nya webb- och appbaserade e-tjänster och informationssystem.[1][2] Denna nya användning av ordet digitalisera har uppstått till följd av behovet av en verbform av IT, jämförbar med "IT-fiera", och är ett trendord som är betydelsenära med det äldre begreppet datorisering.

Vissa som använder ordet i denna nya betydelse försöker istället introducera begreppet digitisering (av engelskans digitization) om ordets tekniska och ursprungliga betydelse (det vill säga om informationsdigitalisering),[3][4] men det begreppet har ännu inte slagit igenom i svenskspråkig facklitteratur inom elektronik och datateknik. Även det tekniska begreppet digital har fått överförd icketeknisk betydelse, ofta som icke pappersbaserad, i uttryck som "det digitala samhället", "digitalt berättande", "digitala rättigheter", "digital mognad/kompetens", "digital agenda", "digital ekonomi" och "digital delaktighet". Motsatsordet analog har i samma kontext kommit att avse bland annat användning av pappersdokument.

Inom handel och administration avser digitalisering processen att införa exempelvis kontantlös e-handel, papperslösa kontor, e-förvaltning, freemium-affärsmodeller och öppna data, genom ökad användning av nya tekniker såsom e-legitimation, business intelligence, big data, kontaktlösa betalkort och blockkedjor, och är då besläktat med det äldre begreppet automatisk (administrativ) databehandling (ADB). Även inom tillverkningsindustri förekommer begreppet digitalisering i dess nya betydelse, och avser där verksamhetsomvandling genom införande av nya teknologier som Internet of Things, maskininlärning, maskinseende och maskin-till-maskin-kommunikation i tillverkningsprocesser, jämförbart med äldre begrepp som teknisk databehandling (TDB), automation, robotisering och cybernetik.

Exempel på användning av ordet i svensk politik är digitaliseringskommissionen, digitaliseringsrådet,[5] digitaliseringsminister, digitaliseringsstrategin,[6] digitaliseringspolitik[7] och digitaliseringsmyndigheten[8]. Äldre motsvarigheter är datapolitik,[9] IT-politik, IT-kommissionen, IT-politiska rådet och IT-minister.

HistorikRedigera

Informationsdigitalisering (digitisering)Redigera

Khan[10] härleder och ackrediterar digitaliseringens ursprung till Gottfried Wilhelm von Leibniz (1679)[11], som i sin publikation Explication de l’Arithmétique Binaire från 1703, förklarar och visionsätter konceptet som blivit känt som ”Digitalisering”. Initialt utvecklat som ett bas-2 numeriskt system, som representerar två värden: antingen en 1 eller 0, har systemet vidareutvecklats och kompletterats av forskare såsom George Boole (1854)[12], Claude Shannon (1938)[13] samt George Stibitz under 1940-talet[14]. Idag är Stibitz känd som en av grundarna till den digitala datorn, genom utvecklandet av en av de första elektromekaniska datorerna Eniac som var baserad på logikkretsar med reläer, samt även termen "digital".

Automatiska telefonväxlar konstruerades i slutet av 1800-talet och var ett tidigt exempel på tillämpning av elektromekanisk digitalteknik. Telefonnäten började digitaliseras kommersiellt på 1960-talet, i bemärkelsen att telefonljudet konverterades till nollor och ettor genom sampling och analog-till-digital-omvandling och representerades av elektriska pulser (PCM, pulskodsmodulering), och digital-till-analog-omvandlades åter på mottagarsidan. Tekniken föreslogs dock redan i ett patent från 1921 av Paul M. Rainey.[15] Syftet är att möjliggöra fler telefonsamtal på samma kopparkabel eller fiberkabel, och att eliminera brus, överhörning och annan elektromagnetisk interferens. Telefonnäten började dessutom att datoriseras, då de gamla elektromekaniska telefonväxlarna ersattes med datorstyrda helektroniska digitala växlar, exempelvis Ericssons AXE-växlar från 1976. Från och med andra generationens mobiltelefoni (2G), exempelvis GSM-telefoner som lanserades 1992, har mobiltelefonljudet varit digitaliserat.

Dokument och fotografier har digitalisererats med digitala skannrar sedan 1957, och med digitalkameror, kommersiellt tillgängliga sedan 1975. De har komprimerats och överförts digitalt med digitala faxar sedan 1971[16] och JPEG-kompression sedan 1992. Maskininläsning (OCR) med textigenkänningsprogrammet CompuScan har använts sedan slutet av 1960-talet. Musikinspelningar har digitaliserats på bred front sedan CD-skivor gjordes tillgängliga 1982. Videoinspelningar har digitaliserats och komprimerats med tekniker som MPEG-kompression sedan 1993, DVD-skivor 1996 och digital-TV-sändningar sedan slutet av 1990-talet.

Processdigitalisering (digital transformation)Redigera

Digital transformation har i många fall lett till yrken och branscher har slagits ut och ersatts av nya. Processen att digitalisera manuella och pappersbaserade rutiner inleddes med att räknemaskiner färdigställdes på 1600-talet, så att yrket mänskliga räknare successivt har försvunnit. Hålkort och hålremsor började användas på 1800-talet, exempelvis i Jacquardvävstolen, vilket kan anses ha inlett industrialiseringen men förorsakade sabotage av arbetare som hade ersatts av maskiner. IBMs hålkortsmaskin för folkräkning 1890 inledde utvecklingen av administrativ databehandling (ADB).

Datorisering har transformerat samhället efter att världens första fungerande dator, Z1, utvecklades på 1930-talet, och Sveriges första dator BARK, färdigställdes 1950. Tidiga branscher som datoriserades var tekniska och statistiska beräkningar för forskare och ingenjörer och för försäkrings- och bankväsendet. Datorterminaler placerades ut på många arbetsplatser på 1970- och 1980-talet för att flera användare skulle kunna koppla upp sig till samma centrala stordator eller minidator. Detta gav upphov till nya yrken som datoroperatörer, programmerare, systemutvecklare och systemadministratörer.

Inledningsvis var matematikkunniga kvinnor framstående som programmerare och innovatörer, exempelvis Ada Lovelace, Jean Bartik, Grace Hopper, Katherine Johnson, Margaret Hamilton, Hedy Lamarr och Radia Perlman, och ett stort antal kvinnor fick anställning som datoroperatörer, men området har i västvärlden senare kommit att domineras av män. I och med digitaliseringen av tryckprocessen försvann yrkesgruppen typografer successivt från och med 1970-talet, och ersattes av nya grafikeryrken. Folkbokföring i Sverige är datoriserad sedan år 1970, och universitetsbetyg i studok-systemet sedan 1977, men pappersbaserad rapportering av betyg fortsatte ändå att användas fram till 2018 då Ladok 3 infördes och processen digitaliserades.[17]

Datoriseringen kom att beröra många fler yrkeskategorier i och med med utvecklingen av mikrodatorer och persondatorer såsom CP/M-system 1974, svenska ABC 80 1976, Apple II 1977, och IBM PC under 1981. Ordbehandlingsprogram och layoutprogram gjorde att många själva kunde digitalisera sina texter istället för att sekreterare måste renskriva dem på terminaler eller skrivmaskiner. Kalkylprogram och redovisningsprogram underlättade för småföretagare att göra ekonomiska beräkningar, och registerprogram möjliggjorde att de kunde upprätta kundregister. Med hemdatorer lärde sig många att programmera, och en marknad för datorspel uppstod.

Internet utvecklades på 1980-talet och möjiggjorde e-post och filöverföring, men var inledningsvis begränsad till kunniga användare inom försvaret och akademin. Med introduktionen av modem-baserade BBS:er och de brittiska och franska Videotexsystemen på 1980-talet, och World Wide Web på 1990-talet, blev e-post, nätforum, e-tidningar, elektronisk myndighets- och företagsinformation och e-handel tillgängliga för en stor del av befolkningen. 1990-talets handdatorer, och 00-talets smarttelefoner och mobila applikationer, har medfört digitalisering av papperskalendrar, kartor, anteckningsböcker och kontaktlistor.

För att bemöta piratkopiering av musik och film, har nya streamingtjänster utvecklats sedan 00-talet och slagit ut distributionsled. Webbtidningarar och sociala medier har konkurerat ut många traditionella medier, särskilt lokalpress, och minskat arbetsmarknaden för journalister. Sociala medier kan ha varit verktyg (men inte katalysator) för revolutioner som arabiska våren[18][19] och av betydelse för en explosiv ökning av spridningen av fejknyheter och desinformation sedan 2000-talet. Sociala medier tros ha haft betydelse för valresultat, men det är diskutabelt om fejknyheter har haft det.[20][21]

E-legitimation har i många länder utfärdats av myndigheter, men i Norden främst av banker sedan 2013. Detta har möjliggjort att pappersblanketter och manuell handläggning har kunnat digitaliseras och ersättas av e-förvaltning och offentliga e-tjänster. Krypterad överföring av kreditkortsnummer, bankdosor och e-legitimation har möjliggjort kontantlös e-handel och kommersiella e-tjänster. Blockkedjor såsom kryptovaluta har främst underlättat svartbetalning, förorsakat spekulation och ökat världens energiförbrukning, men förväntas kunna minska många kostnader och risker vid transaktioner.

DigitaliseringspolitikRedigera

Oron för integritetskränkande databaser och samkörning av register gjorde att datainspektionen inrättades i Sverige 1973. Myndigheten fick ansvar för personuppgiftslagen, som ersattes av EU:s Dataskyddsförordning GDPR år 2018.

Digitalisering började användas mer allmänt på 2000-talet som brett IT-politiskt begrepp vid införande av informationsteknologi, kopplat till att ökad användning av internet och IT på alla nivåer. Ett EU-initiativ, Digital Single Market utvecklades därefter med rekommendation på nationella digitala agendor, vilket stegvis och positivt ska bidra till den kommande samhällsomställningen, med mer modern utveckling av samhällsstrukturer och i syfte att skapa en grund för eSamhället: jämför referenser i övergång till informationssamhället.

Debatten kring internet och IT har därav fått ökad praktiskt betydelse för politik, näringsliv och samhällsfrågor, skapat beroende för människors och företags vardag, gett upphov till att begreppet används på fler sätt av exempelvis digitaliseringskommissionen, med tillsättning av en Digital IT-minister och revidering av den digitala agenda för Sverige.

Definitionen är idag kopplad till minst två abstraktionsnivåer, en praktisk och en politisk samt kopplingar till politiska arbetsfrågor för samhällsutveckling, nya förändrade praktiska arbetssätt, effektivare möjligheter för en organisation till verksamhets- och affärsprocessutveckling med inre- och yttre effektivitet med IT exempelvis pågående arbete med E-förvaltning (E-governance) inom offentlig förvaltning.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, digitization
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, digital transformation

NoterRedigera

  1. ^ ”Du sökte efter digitalisering - IT-ord” (på sv-SE). IT-ord. https://it-ord.idg.se/?s=digitalisering. Läst 28 juni 2018. 
  2. ^ ”http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=digitalisering”. www.termado.com. http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=digitalisering. Läst 28 juni 2018. 
  3. ^ ”Digitisering | IDG:s ordlista” (på sv-SE). IT-ord. 7 augusti 2018. https://it-ord.idg.se/ord/digitisering/. 
  4. ^ Ashkan Fardost (16 oktober 2018). ”Därför kräver den digitala teknologin en helt ny världsbild”. youtube.com. https://www.youtube.com/watch?v=uGjmwv40z7Q. 
  5. ^ ”Digitaliseringsrådet främjar regeringens digitaliseringspolitik” (på sv). www.digitaliseringsradet.se. http://www.digitaliseringsradet.se/. Läst 28 juni 2018. 
  6. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 juni 2018). ”Digitaliseringsstrategin” (på sv-se). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringsstrategin/. Läst 28 juni 2018. 
  7. ^ ”OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden - en - OECD”. www.oecd.org. http://www.oecd.org/sweden/oecd-reviews-of-digital-transformation-going-digital-in-sweden-9789264302259-en.htm. Läst 28 juni 2018. 
  8. ^ ”Regeringen vill inrätta en digitaliseringsmyndighet - eSamverka” (på sv). www.esamverka.se. http://www.esamverka.se/nyheter/nyheter/2017-09-20-regeringen-vill-inratta-en-digitaliseringsmyndighet.html. Läst 28 juni 2018. 
  9. ^ Proposition 1984/85:220 om datapolitik, 6 juni 1985
  10. ^ Khan, S. (2016). Leadership in the digital age – a study on the effects of digitalisation on top management leadership.
  11. ^ Leibniz G., (1703). Explication de l'Arithmétique Binaire, Die Sciences. Académie royale des sciences Année 1703.
  12. ^ Boole, G., (2009) [1854]. An Investigation of the Laws of Thought on Which are Founded the Mathematical Theories of Logic and Probabilities (Macmillan, Dover Publications, reprinted with corrections [1958] ed.). New York: Cambridge University Press.
  13. ^ Shannon, C. E. (1938). A Symbolic Analysis of Relay and Switching Circuits. Trans. AIEE 57 (12): 713–723. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology
  14. ^ Tropp, H. S., (1993), "Stibitz, George Robert," in Anthony Ralston and Edwin D. Reilly, eds., Encyclopedia of Computer Science, Third Edition (New York: van Nostrand Rheinhold, 1993), pp. 1284–1286.
  15. ^ Analog-to-digital conversion, Chapter 1.1: Early history. Analog Devices. https://www.analog.com/media/en/training-seminars/design-handbooks/Data-Conversion-Handbook/Chapter1.pdf 
  16. ^ Fax: The Principles and Practice of Facsimile Communication, Daniel M. Costigan, Chilton Book Company, 1971, Page 239. See also Hochman and Weber's formal presentation of the digital fax at the 1970 IEEE International Conference on Communications, which is cited in the professional literature discussing the origins of digital facsimile: "Dacom Facsimile Data Compression Techniques", Daniel Hochman and Donald Weber, IEEE ICC70 Proceedings of the International Conference on Communications, San Francisco, June pp. 20.14-20.21.
  17. ^ ”Lunds universitet: Vad finns i ladok”. Https://www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/vad-finns-i-ladok-dec14-v1_1.pdf. Läst 8 maj 2019. 
  18. ^ Axel Andén, The revolution was not televised - den sände sig själv Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Medievärlden, 17 januari, 2011.
  19. ^ Jilian C. York, The dangers of social media revolt, Al-Jazera Opinion, 9 Mars 2011,
  20. ^ ”Real research suggests we should stop freaking out over fake news”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2017/01/24/real-research-suggests-we-should-stop-freaking-out-over-fake-news/. Läst 27 februari 2017. 
  21. ^ University, Stanford (18 januari 2017). ”Stanford study examines fake news and the 2016 presidential election”. Stanford News. http://news.stanford.edu/2017/01/18/stanford-study-examines-fake-news-2016-presidential-election/. Läst 27 februari 2017.